John Widegren

Fru talman! Jag uppskattar resonemanget och tycker att det är jätteviktigt att vi resonerar om hur man kan se på detta på olika sätt. Som jag framhöll i mitt förra inlägg har politiken pekat ut en tydlig riktning för vart vi ska: Vi ska minska vargstammen. Hur vi löser detta kommer det att finnas ett antal förslag på.

Ledamoten talar om konstgjord andning. Den svenska vargstammen är ju en del av den europeiska vargstammen. Det går väldigt bra för vargen i Europa. Jag tror att det är i storleksordningen 20 000 vargar i Europa. Lägger vi därtill den ryska vargstammen finns det ytterligare 20 000 individer. Det skulle innebära att det finns omkring 40 000 vargar. Det är väldigt livskraftigt.

Att det sedan finns vissa geografiska avskärmningar och så vidare får man lösa. Men politiken har pekat på att stammen ska minskas, och det gör vi nu från regeringens sida. Vi visar vägar framåt för att genomföra det som majoriteten i Sveriges riksdag har sagt. Vi ska minska vargstammen.

Jag skulle alltså inte vilja kalla det för konstgjord andning. Det är ett dåligt argument. Det har inte gått särskilt dåligt för vargen. Det går ganska bra, vilket innebär att den verkar kunna anpassa sig till de förutsättningar som finns just nu.

Det går sämre för små fårproducenter i områden med högt rovdjurstryck. Dem går det sämre för. Dem är jag mer orolig för än för vart det tar vägen med den svenska vargstammen just nu.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! I sin inledning tog ledamoten upp en intressant sak, nämligen acceptansen för jakt i Sverige, som är otroligt hög. Det är en siffra som vi ska förvalta och vara väldigt rädda om. Jag tror att det i dag handlar om 85–90 procent av den svenska befolkningen när det gäller acceptans för jakt. Det ska man passa på att nämna.

Det finns olika forskning om vargstammen och dess storlek. Den första forskning som presenterades för ett antal år sedan, inför rovdjurspropositionen 2013, talade i ett första läge om 40 vargar, men sedan övergick man till att tala om 100 vargar på Skandinaviska halvön om det tillfördes nytt blod vart femte år, tror jag att det var. Det skrev man i sin rapport.

Med 170 vargar är marginalen till de 100 ganska god, om det tillförs nytt blod. Hur man ska tillföra det nya blodet har jag inte svaren på. Jag tänker att man på tjänstemannanivå kommer att hitta lösningar.

Men det är viktigt att vi i politiken pekar ut vart vi ska i vargfrågan. Politiken i den här kammaren har nu faktiskt ett flertal gånger pekat på att vargstammen ska minskas, för den orsakar för stora problem för Sverige – för svensk livsmedelsproduktion, för dem som lever för sin jakt och för människor på landsbygden i allmänhet, som tycker att vargen har blivit ett problem.

Fru talman! Vi debatterar miljö- och jordbruksutskottets betänkande nummer 7 Jakt och viltvård. Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Under hösten 2024 lade regeringen ned den pågående utredningen Renmarkskommittén, som hanterade många stora frågor. Det var en väldigt stor utredning som hade pågått under en längre tid. En av de huvudfrågor som det hördes mycket om under den tiden var frågan om jakt och fiske på statens mark ovan odlingsgränsen. Det framställdes i utredningen som att denna rättighet enbart skulle tillhöra samebyarna, och vi var tre partier som vid delbetänkandets överlämnande reserverade oss mot detta – Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Vår känsla under utredningens gång var att detta var på väg åt helt fel håll, och jag är därför väldigt glad över att utredningen lades ned. Moderaterna vill att jakt och fiske på statens mark ska vara en rättighet för alla svenskar och komma alla svenskar till del som vill nyttja statens mark för detta.

Dessa frågor kommer såklart att behöva hanteras i framtiden. Redan när man lade ned denna utredning sa man att en ny utredning skulle tillsättas. Jag tror att det är otroligt viktigt att direktiven för den utredningen landar på ett sätt som gör det möjligt att försvara alla svenskars rätt till jakt och fiske på statens mark.

Fru talman! Det pågår ett par utredningar inom detta område. Det handlar dels om en utredning om en ny viltvårdsmyndighet, i enlighet med tillkännagivanden under förra mandatperioden, dels om en utredning om ny jaktlagstiftning, också i enlighet med tillkännagivanden under förra mandatperioden. Det rör sig alltså om leveranser från den här regeringen. Vi sa att vi skulle genomföra detta, och nu genomförs det. Jag vill inte föregripa dessa utredningar, men det kommer såklart att bli intressant när de landar på riksdagens bord.

För några veckor sedan hände det något alldeles fasansfullt i Sverige, i Örebro – en skolskjutning. Det har efteråt visat sig att det var en man med jaktvapen som begick detta brott. Jag tycker att det i en sådan här debatt är otroligt viktigt att peka på att den stora merparten av Sveriges jägare är laglydiga medborgare, och de prövas dagligen för sina vapenlicenser i polisens register. Vi ska aldrig glömma detta.

Jag tycker att det är viktigt att nämna det otäcka, otroligt hemska som hände, just för att en del gör kopplingar till jägare. Det är därför viktigt att säga att vi från politikens sida står upp för Sveriges jägare. Vi ska stå upp för deras betydelse och för det de bidrar med i vårt samhälle. Det är många saker som jägarna gör i det svenska samhället som ingen annan skulle klara av och ingen annan har kapacitet att kraftsamla kring och genomföra.

Fru talman! Låt mig ta några exempel. Vi hade svinpest i Dalarna för något år sedan. Då ställde Sveriges jägare upp och genomförde arbetet så att man snabbast i hela Europa lyckades friförklara landet från svinpestangreppet. Det var tack vare Sveriges jägare.

Vi har jägare i Sverige som dag och natt, året runt, ställer upp och gör trafikeftersök – i ur och skur och ibland med fara för både sina egna och sina jakthundars liv. Detta gör man varje dag, vecka ut och vecka in – en uppgift man gör för Sverige.

Det talas ibland om att vi har alldeles för stora viltstammar i vissa områden, till exempel vildsvin eller dovvilt. Det är stammarna av dessa två som man ofta pratar om som för stora. När vi behöver minska viltstammarna är det Sveriges jägare som genomför detta. Det är de som hjälper till att återställa ordningen och balansen i de ekosystem där vilttrycket är för hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Jag tycker att det är otroligt viktigt att lyfta fram jägarnas betydelse för Sverige och att vi i politiken står upp för de svenska jägarna.

Fru talman! Det är svårt att undvika vargen när vi nu har jakt- och viltvårdsdebatt. Just nu görs väldigt många bra saker av den här regeringen, och det händer bra saker på EU-nivå. Det gör att vi förhoppningsvis närmar oss ett läge där vi på allvar kan börja minska vargstammen i Sverige. Senast var det omröstningen inom Bernkonventionen, där man röstade igenom att skyddsstatusen för vargen ska sänkas. Nu går frågan tillbaka till EU och behöver gå igenom även där. Vi har en regering här som har meddelat att vi från svensk sida ska rapportera ett nytt referensvärde på 170 vargar, som vi har fattat ett majoritetsbeslut om i den här kammaren. Det sker alltså leverans.

Det finns också andra delar i vargpolitiken som det är otroligt viktigt att vi håller i. Det handlar om de verktyg vi har för att hantera vargstammen. Det är dels licensjakten, som vi ska använda för att göra de stora uttagen när stammen ska minskas, dels skyddsjakten, där vi ska ha snabba och enkla beslut när vi har problemindivider. Sedan har vi också paragraf 28, som ger enskilda möjlighet att skydda sina egna djur mot vargangrepp. Det är otroligt viktigt för svenska djurhållare att vi inte försvårar eller fördröjer dessa verktyg.

Jag har sagt det många gånger tidigare, fru talman. Jag saknar inte respekt för dem som har haft varg under lång tid, men vi ser att problemen ökar när vargstammen sprider sig söderut. Det beror i mångt och mycket på att vi har fler djurhållare och fler djur söderut. Då är det otroligt viktigt att vi får ha dessa verktyg för att hantera vargstammen.

Det finns även en annan fråga i det hela – det handlar om livsmedel, som ska behandlas i den debatt som kommer efter denna. Vi hör nu gång på gång att livsmedelsproducenter väljer att sluta med sin djurhållning och med sina betesdjur just på grund av vargens förekomst. Vi kan inte tolerera detta. Vi är i ett läge, en världssituation, där vi behöver öka, inte minska, vår livsmedelsproduktion i Sverige. Då får vi inte låta en för hög rovdjursförekomst påverka livsmedelsproduktionen.

Det finns, fru talman, andra delar som den här kammaren har skickat med till sittande regering och även regeringar före den. Det handlar om säl- och skarvproblematiken, och där tar landsbygdsministern just nu stora grepp på EU-nivå, på ministerrådsmötena. Men det sker även saker lokalt, till exempel genom den havsmiljöproposition som vi fattade beslut om för en tid sedan, som tydligt markerade att vi måste hantera säl och skarv på ett annat sätt. Även detta är dock frågor som såklart hanteras på EU-nivå, och det är där vi behöver göra ett tungt arbete för att göra det möjligt för Sverige att förenkla hanteringen av säl och skarv.

Fru talman! Jag ska gå ned för landning, men vi kan inte ha jakt- och viltvårdsdebatt utan att tala om älgen också. Älgen, skogens konung, lider på många håll i Sverige ganska stort. Jag är otroligt orolig för älgen och älgstammen just nu.

Jag hoppas att organisationer tillsammans med politiken framöver hittar vägar för hur vi ska förvalta älgstammen. Det system som har funnit har inte fungerat tillfyllest. Älgen förtjänar en bättre förvaltning än den som har varit.

Vi slår i dag ett extra slag för älgen i våra skogar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

(Applåder)

Fru talman! Jag fick egentligen inte så mycket till svar utan mer ett konstaterande av att regeringen just nu håller på att ta fram väldigt många nya förslag. Det gläder mig att Socialdemokraterna ser fram emot strandskyddsförändringarna. Ge er till tåls!

Jag menar inte att dessa kommuner inte behöver få förstärkningar på olika sätt, men jag tycker inte att det behöver ske genom bidrag. Vi bör i stället ge dem bättre möjligheter att bedriva sin verksamhet genom enklare lagstiftning och mindre krav på myndigheter, administration och så vidare. Vi bör låta glädjen flöda hos dem i stället för att begränsa dem på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I ledamotens anförande lyfte hon fram en intressant fråga som jag tycker att man bör tala om, fru talman, nämligen att livsmedlen har blivit så dyra. Har inte livsmedlen i Sverige varit lite för billiga? När livsmedlen nu blir dyrare ser vi högre avräkningspriser på mjölk, kött, ägg och så vidare för bönderna, som under väldigt lång tid har fått alldeles för lite betalt för sin mat. Det är klart att maten har blivit dyr för vissa; det är inget att sticka under stol med. Men vi har kanske levt i en tid då maten har varit alldeles för billig och då vi har anpassat oss efter att maten i princip ska vara gratis. Det tycker jag är olyckligt, för när matpriserna nu börjar hamna på kanske mer normala nivåer blir det ramaskri över att maten är för dyr.

Därför är det bra med en regering som nu sänker skatterna och gör det lite enklare och billigare för gemene man att leva, så att man kan lägga mer pengar och öka den del av sin förvärvade inkomst som man lägger på svenska, välproducerade livsmedel. Är det inte bra att maten har fått bli lite dyrare, fru talman?

Fru talman! Vi hörde återigen Socialdemokraterna ta upp stödet till vissa utvalda kommuner i glesbygd. Stödet är i storleksordningen 70 miljoner, tror jag, eller som en större mjölkgård. Skulle det inte vara bättre att Socialdemokraterna, om de någon gång hamnar i regeringsställning igen, satsar lite mer på företagande och på mjölkgårdar och ger mjölkgårdarna möjlighet att bli lite större med en modernare lagstiftning? Skulle det inte vara bättre att Socialdemokraterna ibland kapar bojorna till sina gamla regeringsvänner i Miljöpartiet och ser till att dessa kommuner blir av med sitt strandskydd? Det skulle ge ökade möjligheter att leva och verka i de lägen som man vill bo, leva och verka i.

Skulle det inte vara bättre att minska myndigheternas makt över företagen, avskaffa överdriven byråkrati och avgifter och kanske få myndigheter som jobbar med i stället för mot? Det är ju så företagare på landsbygden i dag upplever det. Det samhälle som Socialdemokraterna byggde upp under åtta år har skapat en företagsstruktur där företagarna tycker att de motarbetas. Det är ju därför det nu pågår ett antal utredningar som ska göra det lättare för företagarna att bedriva sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det finns också delar av glesbygden där man inte längre kan bruka sin skog eftersom alltmer ska tas ur produktion. Även detta kopplas till Socialdemokraternas gamla regeringspartner.

Hur ser Socialdemokraterna på att göra de här satsningarna i stället för att lova extra bidrag till dessa kommuner?

Fru talman! Det lät nästan som att ledamoten talade av egen erfarenhet när hon sa att det mest pratas i Regeringskansliet och sedan inte händer något.

(ANNA-CAREN SÄTHERBERG (S): Så är det inte alls - det beror på vem som sitter där.)

Jag tycker att detta är jättebekymmersamt - det är inget att hymla med. Prisökningarna har inte på något sätt speglat den inflation som har varit, utan det har handlat om något helt annat. Jag tror fortfarande på att vi kan få till stånd en marknad som fungerar genom att förstärka förutsättningarna för fler veterinärer och företagsförutsättningarna för veterinärerna. Jag tror att detta är ett första steg.

Sedan ska vi såklart titta på vad andra länder har gjort för att hitta en mer rimlig nivå för kostnaderna för att ha husdjur. Den är inte rimlig i dag.

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga. Jag ser det också som otroligt bekymmersamt.

Mitt anförande handlade mest om jordbruksdjuren och veterinärvården där, men vi ser också detta. Jag har själv jakthundar och så vidare som råkar ut för saker. Jag har sökt veterinärvård, och det är väldigt dyrt. Jag ser detta som ett jättestort problem. Jag tycker inte heller att det är en fungerande marknad. Jag är dock för en fri och fungerande marknad, men det är klart att insatser behöver göras här.

Grunden är att det behöver finnas fler veterinärer på plats. Det skapar en mer sund konkurrenssituation, och delar i det som vi nu gör handlar ju om att försöka få på plats fler veterinärer.

Att reglera marknaden eller något liknande tror jag inte på. Jag tror inte att det är en väg framåt. Att göra det mer attraktivt att utbilda sig till veterinär och att göra det enklare för enskilda att bedriva företagsverksamhet som veterinär är i stället saker som jag tror stärker konkurrensen i branschen och på sikt kan sänka priserna.

Jag vet att det pågår diskussioner i Regeringskansliet om detta, men jag kan inte just nu ge ett bredare svar än så.

Fru talman! När vi föredrog veckans ärenden på gruppmötet i tisdags skulle jag berätta om den här debatten i dag. Då undrade någon vad det skulle handla om, och jag sa på mitt östgötska vis att debatten skulle handla om grisar, kossor och traktorer. Det är ungefär det vi ska prata om också.

När vi stod här tillsammans för ett år sedan och debatterade utgiftsområde 23 hade svenskt jordbruk haft ett väldigt tufft år. Det var ett svårt skördeläge, små skördar, låg likviditet, höga priser på insatsvaror och så vidare. Räntorna hade dessutom stuckit iväg otroligt mycket.

Nu när vi landar 2024 ser det lite ljusare ut. Skörden har varit lite mer normal, räntorna är på väg nedåt och utgifterna för insatsvaror har balanserats - om än på en högre nivå än vi haft förut. Framtidstron i svenskt jordbruk är helt enkelt lite starkare. Detta beror såklart på omvärldsfaktorer, och det beror också på en regering som lyssnar och gör saker för de gröna näringarna.

Vi såg vid höstens spannmålsskörd många som blev lidande av att skörden såg bra ut men levererade lite sämre. Det berodde på någonting nytt i våra vetefält som vi inte riktigt kunde förklara. Därför tycker jag ett sådant här år att det känns extra viktigt när vi i budgeten lyfter in nytt arbete mot växtskadegörare. Just arbete mot växtskadegörare är nämligen någonting som hittills skett utanför Sveriges gränser, och det är synd eftersom Sverige har en historia av att vara väldigt bra när det gäller växtförädling. Nu måste vi dock också bli väldigt bra när det gäller att hantera växtskadegörare, för det är ett framtida hot mot svenskt jordbruk.

Jag är inte blyg för att säga att detta beror på de klimatförändringar vi ser. Vi kommer att få ett högre tryck av svårare skördearbete och mer tryck från svampsjukdomar och insekter i våra odlingar. Vi behöver utveckla oss i de här delarna.

Jag blir därför glad när vi gör extra satsningar i budgeten på forskning inom jordbruket. Den forskning som vi har haft under en tid i Sverige har fokuserat mycket på att jordbruket ska bli hållbarare, och miljötänket har fått en framskjuten placering i forskningen. Det är inte tu tal om att detta är bra - det är jättebra - men vi ska också komma ihåg att det svenska jordbruket fortfarande är, och hela tiden har varit, mer miljövänligt än jordbruket i alla jämförbara länder. Vi är också mer klimatsmarta och alltså mer hållbara i det svenska jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi behöver också titta på de andra hållbarhetsaspekterna, och framför allt behöver vi titta på forskning som blir produktionshöjande för svenskt jordbruk. Vi har tappat mark när det kommer till produktionen, och vi vet alla här inne att vi kommer att ha mindre odlingsbar areal i framtiden av olika anledningar. Då är det otroligt viktigt att vi klarar av att höja nivåerna på våra skördar. Därför är den satsning som görs på forskning i budgeten otroligt viktig. Låt det bli mot produktionshöjande metoder som vi styr vår forskning!

Vi vet också, fru talman, att vi kommer att behöva öka den svenska animalieproduktionen. Detta har vi sagt länge; jag har sagt det många gånger i denna talarstol. Det är genom en stärkt och höjd animalieproduktion som Sverige har möjlighet att öka livsmedelsproduktionen på allvar. Därför är de satsningar som görs på veterinärer i budgeten jätteviktiga.

Det är viktigt att vi gör satsningar på att hålla Universitetssjukhuset öppet mer, men det är också viktigt att få till fältverksamheten på ett helt annat sätt så att alla djurägare kan känna sig trygga med att det finns en veterinär när de behöver det.

Jag hör många jordbrukare i dag som uppgivet säger att det inte är någon idé att ringa en veterinär därför att det inte kommer någon. Så får vi inte ha det i Sverige när vi ska öka vår animalieproduktion. Rättssäkerheten och tryggheten för våra livsmedelsproducerande lantbrukare måste stärkas. Därför är det oerhört viktigt med de satsningar som görs på veterinärverksamhet i budgeten.

Fru talman! Vi har krig i Europa. Vi har en livsmedelsproduktion i Sverige som är alldeles för låg. Vi behöver öka vår livsmedelsproduktion. På det sättet stärker vi vår beredskap. Det är därför bra med de satsningar som finns i budgeten för att stärka beredskapen. Det är nya uppdrag som är kopplade till att öka beredskapen. Vi behöver åter och på ett annat sätt börja se över våra lager; vi kanske inte ska ha den gamla tidens lager. Vi behöver omsättningsbara lager.

Jag är ledsen över att det just nu ser ut som att vi inte får en inhemsk produktion av mineralgödsel. Åtminstone har den satsningen stannat av. Detta är olyckligt, för det är en jätteviktig del i den svenska beredskapen.

Sverige är ett av få länder som inte har en egen produktion av mineralgödsel, och alla som är lite pålästa vet hur stor betydelse just mineralgödsel har i det svenska lantbruket. Därför är jag orolig. Jag hoppas att det kan bli en omvändning i frågan framöver och att det görs en satsning på svensk mineralgödsel.

Fru talman! Vi har många gånger i denna talarstol talat om livsmedelsstrategin - i grunden den livsmedelsstrategi som kom till 2017. En del har sagt att det har varit dåligt med leverans på den, men jag vill säga att vi måste se positivt på det. Sedan vi införde livsmedelsstrategin under Sven-Erik Buchts ledning har vi börjat prata om dessa frågor på ett helt annat sätt. Det är jätteviktigt att fler människor förstår vikten av att Sverige har en livsmedelsstrategi.

Strategin gav inte riktigt de verktyg som krävdes för att det svenska jordbruket skulle kunna leverera på målsättningarna. Nu görs en revidering, och jag hoppas att den uppdaterade livsmedelsstrategin kommer på plats vilken dag som helst så att vi kan börja jobba efter den.

Jag vet att jag stod i denna talarstol i den här debatten eller i jordbruksdebatten och talade om en livsmedelsstrategi 2.0. Det är den vi kommer att få se snart. Då hoppas vi att svenska bönder känner att de får de verktyg som krävs för att höja produktionen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Den svenska skogen, som vi alla här värnar om - vi värnar även om det svenska självbestämmandet - ska leverera mycket. Enligt många ska den leverera det mesta i framtidens samhälle. Detta kommer vi inte att klara, men det är otroligt viktigt att vi även i denna fråga vågar tänka nytt och att vi vågar tänka framåt.

Som moderater är vi inte emot produktionsmetoder och så vidare. Jag vet att till exempel Emma brukar lyfta fram diverse nya, eller nygamla, produktionsmetoder. Vi är inte emot det, men låt skogsägaren bestämma själv! Det är det som är hela grunden. Ge också skogsägaren möjlighet att bruka! Ge skogsägaren mer frihet att bruka! Då kommer skogsägaren också att leverera miljö- och klimatnytta, råvara och allt som vi ber om.

Fru talman! Jag ska gå in för landning, men jag vill också nämna några av alla de utredningar som just nu pågår eller redan är avslutade.

Vi har en jätteviktig utredning som leds av min kollega Magnus Oscarsson och som ska titta på krånglet kopplat till myndigheter och företagare. Vi har haft utredningar kopplade till miljötillstånden, för att det ska bli en mer rättssäker och enklare väg framåt när det kommer till sådana tillstånd. Vi har inom de gröna näringarna sett stora problem med miljötillstånd de senaste åren.

Vi har också en utredning som har letts av Östergötlands före detta landshövding Elisabeth Nilsson och som handlar om konkurrenskraft och djurvälfärd.

Det finns jättemånga viktiga och bra förslag som vi behöver få på plats under den tid som är kvar fram till nästa val. Vi behöver vara beredda att släppa lite heliga kor och prova nya vägar framåt, till exempel beteslagstiftningen.

Fru talman! Jag vill passa på att önska en god jul till talmanspresidiet, all personal här i kammaren och all personal i riksdagen men såklart mest av allt till mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet. Tack för det här året! Vi tar nya tag nästa år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Helena Storckenfeldt (M).

Herr talman! För Moderaternas del handlar det om att se en flexiblare beteslagstiftning än den vi har i dag. Det ger också en möjlighet för lantbrukaren att få betalt för det här, precis som det är i våra konkurrerande länder runt omkring oss, och där vi inte har möjlighet att få betalt i dag.

Vi vet att den svenska mjölken används mindre och mindre. Vi importerar mer och mer ost och så vidare. Vi behöver stärka konkurrenskraften för svensk mjölkproduktion. Vi vet också att de moderna mjölkladugårdarna i dag, med fläktar och öppna system, ser väldigt annorlunda ut mot de mjölkladugårdar som vi hade när den här lagstiftningen kom till.

Vi tror, precis som jag pratade om i mitt anförande, att när vi kan ge bonden en frihet att bestämma vilka djur som passar bäst att släppa ut på bete ska bonden få bestämma det.

Senast i går kunde man läsa i medierna om vilka bekymmer det är nere i Östergötland, i mina trakter, med betesdjuren och de kraftiga knottangreppen. Djur kommer ut på bete och ramlar ned och dör på grund av väldigt kraftiga angrepp av insekter. Det är inte givet att det alltid är det bästa alternativet när man har förutsättningarna att använda de här nya moderna ladugårdarna.

Jag sa det förut också: De extremt högmjölkande korna är så på gränsen hela tiden att de inte mår särskilt bra av att komma ut på bete den tiden de är som mest högmjölkande, men övriga djur - absolut. Det är därför vi pratar om en flexibel beteslagstiftning där bonden själv får möjlighet att avgöra.

Jag håller med om att ökad produktion inte alltid leder till ökad lönsamhet, men vi har också ett ansvar att öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Vi behöver alltså hitta verktyg för att öka produktionen, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Oavsett om det leder till en ökad lönsamhet nere på gårdsnivå eller inte har vi ett ansvar, för det är i norra Europa som framtidens livsmedelsproduktion finns.

Herr talman! Jag hade först tänkt låta ledamotens röst få vila, men det var ändå några saker som jag kände att vi behöver diskutera vidare.

Det första var det som sades om att användningen av mineralgödsel skulle utarma våra jordar. Jag skulle säga precis tvärtom - det är nog länge sedan våra jordar var så bördiga som de är i dag. Vi har också en stigande mullhalt i våra åkerjordar i Sverige i dag. Det innebär att Sveriges bönder med svenska växtföljder faktiskt gör goda insatser för att bevara åkerjordarna. Det skulle vara intressant att höra resonemanget kring det.

Sedan finns det säkert problem på andra ställen runt om i världen med monokulturer och felaktig användning av växtnäringsämnen och så vidare.

Herr talman! Jag tycker också att man ska dra sig till minnes hur det var innan vi började använda mineralgödsel och växtskyddsmedel i jordbruket och hur mycket mat vi producerade på den areal vi hade då: Vi hade mer areal än vad vi har i dag, men vi producerade långt mycket mindre mat på samma areal. Det har ju varit en revolution att vi kan plocka ned kvävet ur luften och använda det som ett gödningsmedel.

Herr talman! Man pratar om att rätten att beta ska tas bort. Jag tror inte att det har varit någon som har pratat om betesrätten, och inte heller utredningen pratar om betesrätten. Det handlar om att hitta en flexiblare beteslagstiftning på gårdsnivå. Det är det vi måste diskutera, inte rätten för djur att beta.

Vi tycker ju absolut att rätten att beta ska finna kvar, men det finns förmodligen lägen där bönderna kanske inte ska behöva släppa ut en högmjölkande ko. En sinko däremot, eller en lågmjölkare eller ungdjuren behöver komma ut på bete, men inte högmjölkande kor i dag.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Kort svar: Jag tror inte att svenskt jordbruk bara hänger på huruvida det finns pengar i bidrag och liknande eller investeringsstöd. Svenskt jordbruk och svensk primärproduktion handlar om att det finns en långsiktig tanke med långsiktiga spelregler som genererar lönsamhet ned på gårdsnivå, inte om huruvida det finns pengar i något system någonstans att hämta hem vid en ansökan.

Det är inte där svenskt jordbruk står och faller. Om det hade varit det som det hade hängt på är jag helt övertygad om att Socialdemokraterna, som ju är ett bidragsvänligt parti och gillar att slänga ut bidrag här och där, under sina åtta år vid makten hade löst jordbrukets problem med en massa bidrag.

Jag tror snarare att jordbruket behöver stärkta konkurrensförutsättningar, lägre skattetryck, långsiktig äganderätt, lägre rovdjurstryck och förenklingar i EU:s jordbrukssystem. Det är de delarna som kommer att leda till stärkt lönsamhet ned på gårdsnivå, och då kan man också göra de här investeringarna som är bra i miljö- och klimathänseende.

Fru talman! Jag tackar för frågorna. De är absolut relevanta och viktiga.

När man ställer om till nya system är det dessvärre alltid någon som faller emellan. De problemen kommer vi sällan ifrån. Det är mycket olyckligt. Jag vet också att det finns en stor vilja att ställa om, och det finns en stor vilja att göra klimatsmarta investeringar på gårdsnivå.

De lantbruk som gör det bästa miljö- och klimatarbetet i dag är de mest lönsamma lantbruken. Regeringen lägger nu grundtrycket på att stärka lönsamheten i primärproduktionen. Det är grunden för att bedriva ett bra miljö- och klimatarbete på gårdsnivå.

Det är bra att det finns möjligheter till investeringar även i pengar som kommer från CAP. Lantbrukarna ska kunna använda de medlen för att göra smarta investeringar. Men vi vidhåller att den absolut viktigaste faktorn är att stärka lönsamheten och att öka produktionen. När vi ökar produktionen i Sverige vet vi också att det är bra för miljön och klimatet, och när vi ökar svensk livsmedelsproduktion är det också bra för miljön och klimatet. Stärkt lönsamhet som leder till ökad produktion är nummer ett.

Sedan beklagar jag att man hamnar i kläm i samband med ett skifte. Det är olyckligt.

Fru talman! Nu står vi här igen. Det är sen vår, och vi debatterar jordbrukspolitik i riksdagens kammare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande MJU16.

Jordbruksåret 2024 fick en ganska tuff start, kan man säga, för svenska bönder. Det vi inte visste när vi stod här förra gången och debatterade jordbrukspolitiken, förra våren, var hur extremt utmanande och svårt skördeåret 2023 skulle bli. Det var dåliga skördar, dåliga kvaliteter, stigande kostnader i form av räntor och dyra insatsmedel, som egentligen var all-time-high när de var inköpta för odlingsåret 2023.

Det gav svenska bönder en otroligt tuff avslutning på år 2023. Det var detta vi tog med oss in i odlingsåret 2024. Odlingsåret 2024 började också tufft för svenska bönder med ett sent vårbruk och en lång och kall vår. Det sena vårbruket har sedan övergått i en väldigt varm sen vår. Och här står vi i dag. Höstgrödorna ser ganska bra ut på många områden, men nu börjar de lida av torkan. Grässkörden har varit igång en tid. Man håller på och skördar foder för fullt i Sverige, i alla fall i de södra delarna, och det ser ganska bra ut.

Framför allt, fru talman, ser förhoppningarna hos Sveriges bönder bra ut. Sveriges bönder hade det tuffa 2023 och den tuffa starten på 2024 men går ändå för fullt in i odlingsåret 2024 och satsar och tror - precis som de alltid har gjort, därför att det är det svenska bönder gör. De tar ansvar. De tar ansvar för att producera och för att leverera mat och naturvärden, biologisk mångfald och en beredskap till Sverige.

Fru talman! Vi går mot ett EU-val. Det är bara drygt en vecka kvar tills valresultatet ska presenteras. Det är ett EU-val som är otroligt viktigt för Sveriges bönder och för Europas bönder. Den period som har gått har varit utmanande för alla bönder i EU på grund av Rysslands orättfärdiga angreppskrig på Ukraina.

Men det beror också på den ökade detaljstyrning som har kommit från EU. Det är en detaljstyrning som vill ta bort frihet för bönderna. Det är en detaljstyrning som tror att tjänstemän och politiker vet bättre hur man producerar, ända ned till enskild gårdsnivå.

Fru talman! Vi moderater tror inte på den ökade detaljstyrningen från EU. Vi vill i stället se en ökad frihetsgrad, precis det som EU är till för i grunden; handel, frihet och ordning och reda på diverse frågor, men inte detaljstyrning.

I EU-arbetet vill vi moderater minska regelkrångel och administrativa bördor. Vi vill öka djurskyddet i unionen så att man närmar sig det fantastiska djurskydd som Sveriges bönder lever och verkar under. Vi vill använda nya växtförädlingsmetoder. Det råder inget tvivel om att odlingsåret ser annorlunda ut numera. Klimatet har svängt på ett utmanande sätt när det gäller odling av våra grödor. Då ska vi såklart utnyttja de nya tekniker som finns för att ta fram utsäde som bättre står emot torka, insekter, svampangrepp och så vidare. Om det finns teknik som kan ta fram sådant utsäde ska vi såklart inte vara rädda för att använda den. Vi moderater är teknikpositiva.

När vi ska börja arbetet med den nya CAP-perioden måste vi på ett helt annat sätt titta på råvaruförsörjningen. Det vi har sett av kriget i Europa är att beredskapen inte är så god som den borde vara. Störningar har uppkommit inte bara med att få ut spannmål och andra produkter ur Ukraina, men vi har även sett störningar i den inhemska logistikkedjan av livsmedel. Det sker på grund av rädsla för att det ska gå dåligt för det inhemska lantbruket i olika länder, och det sker också för att priser sjunker när det blir ojämna handelskedjor runt om i Europa. Man måste förstå att bönderna blir oroliga, men det är den här typen av oro som EU ska hantera. EU som organisation, som union, ska hantera frågorna i handelns tecken. Det blir otroligt viktigt för EU att under nästa period hantera dessa delar.

De protester vi har sett från europeiska bönder det senaste året beror på att de är oroliga för handelskedjorna, och de är oroliga för ökade regelkrav ned på detaljnivå som har kommit från EU. Många gånger är det onödiga regelkrav. Vi har sett de procentsatser som har presenterats i Farm to Fork och biodiversitetsstrategin. Där finns procentsatser som styr mängden växtskyddsmedel, växtnäring, ekologiskt odlad areal och så vidare. Men varför ska det sättas upp procentsatser? Ge lantbrukarna friheten att bestämma vad som passar dem bäst.

Vi har till och med gått ned så djupt på detaljnivå att vi tittar på växtföljdskrav. Hur kan någon som sitter i Bryssel veta bättre i vilken växtföljd en jordbrukare i Östergötland, på den bördiga leran, ska producera sina grödor? Det vet han bäst själv. Vi förutsätter att han gör det på ett sätt som kan leverera en hög skörd. Det är ju det han lever på - inte för att nå upp till en mängd krångliga regelverk som läggs fram gång på gång.

Fru talman! Öka friheten för bönderna, och då kommer de att leverera på de miljö- och klimatkrav som vi ställer från det här huset. Det är inte genom pekpinnarna som man levererar. Det är ökad frihet och ökad lönsamhet som leder fram till detta.

Bönderna som har sått den här våren gör det med en stigande optimism. Den optimismen stiger inte bara på grund av att räntorna är på väg ned, utan det är därför att de märker att regeringen jobbar för dem. Regeringen håller på att ta fram en ny livsmedelsstrategi, har rättat till problemen med slaktavgifterna och stärkt konkurrenskraften med hjälp av sänkta bränslepriser. Regeringen har på ett aktivt sätt röstat emot konstiga och dåliga förslag från EU, till exempel Nature Restoration Law. Regeringen har vidare tillsatt ett antal nya utredningar för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och öka det svenska jordbrukets produktion. Det är vad som måste göras i det här läget.

Svenskt jordbruk befinner sig i ett sårbart läge, och vi behöver en stark beredskap. Det är vad den här regeringen levererar politik på.

Fru talman! Det går inte att ha en debatt i kammaren om de gröna näringarna utan att prata om problemen med rovdjuren. Där är vi fortfarande. Nu kan vi se rovdjursstammarna växa i södra Sverige. De problem som under många år har funnits i Mellansverige ökar nu kraftigt i södra Sverige. Där finns fler betesdjur.

Vi kan gång på gång se hur svensk lammproduktion inte alls går hand i hand med svensk rovdjursförvaltning. Där finns ett stort problem att lösa, och det är ett problem som regeringen tar på allvar. Problemet måste tas om hand inom en snar framtid. Snart får vi ställa oss frågan om vad som är gynnsam bevarandestatus på en svensk fårbonde.

Fru talman! Jag går ned för landning. Jag tänker tacka mina kamrater för det här året eftersom det här är min sista debatt i kammaren för det här riksdagsåret. Tack för gott samarbete! Jag önskar talmannen, presidiet och personalen en glad, skön och lagom varm och regnig sommar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Fru talman! Ledamoten och jag är inte oceaner ifrån varandra i den här frågan, men vi kanske inte vill ta i den på riktigt samma sätt. Jag har svårt att se att någon i det här läget skulle bestraffas, för jag ser inte riktigt lagbrottet i det hela. Man har brutit mot ett handslag, tycker jag framför allt. Skulle det fortsätta på det här viset kommer handslaget inte att vara värt någonting i framtiden. De stora markägare som lyfts fram som exempel är också beroende av att det finns jägare som vill bedriva meningsfull jakt, och jaktarrendet är en intäkt för de här markägarna. Man måste kunna hitta vägar framåt.

När det kommer till det biologiska blir det väldigt konstigt. Jag är inte så säker på att det är rätt väg att gå att utrota älgen, men det är lite det som håller på att ske i vissa områden just nu. Man låter älgen bära hundhuvudet för alla skogsskador som uppkommer, även om man kanske har andra klövviltsarter. Men jag tror heller inte på att låta det offentliga gå in och lagstifta och krångla till det med förvaltningen genom att till exempel våra länsstyrelser - eller ännu värre, tänkte jag säga: Naturvårdsverket - ska komma med planer där man bestämmer över viltförvaltningen. Det är inte rätt väg att gå.

Däremot måste vi hitta incitament framåt för de här markägarna tillsammans med jägare och brukare, om det nu finns brukare som inte äger marken i området. Man måste hitta vägarna framåt, för det har fungerat väl. Det är ett handslag som har fungerat, både när vi byggde upp älgstammen till de alldeles för höga nivåer som vi hade på 80-talet och när den här typen av organisationer lyckades minska älgstammen med någonstans mellan 25 och 40 procent beroende på plats. Det är den modellen jag tror på inför framtiden, och det är det jag kommer att fortsätta prata med landsbygdsministern om.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Vi är flera som älskar älgen och värnar om älgens fortlevnad, som ska ske på ett sätt som är bra för Sverige men också för markägare, brukare, jägare och så vidare.

Det här är en svår fråga. Jakten är i grunden en markägarfråga. Det är markägare som ska bestämma vilken storlek på skador från viltet man kan tolerera. Det som lyfts upp blir väldigt tydligt belyst i exemplet. När vi står här i kammaren ska vi ju inte gå in på exempel, men vi kan se på de stora penseldragen. Det handlar om hur mycket som ska tolereras i fråga om skador och så vidare. Samtidigt har vi en gemensam överenskommelse mellan markägare och jägare som innebär att vi har släppt älgjakten till det offentliga, som bestämmer väldigt mycket över det hela.

Sedan vi införde systemet har vi dessutom inrättat oss i det. Därför tycker jag att det blir lite olyckligt när man tar saken i egna händer. Då frångår man den överenskommelse som finns.

Tänker jag ta strid för att en utredning eller liknande ska tillsättas för just detta? Det är kanske inte något som jag som riksdagsledamot kommer att göra. Men jag följer just nu med intresse det som landsbygdsministern initierade förra året för att hitta en ny modell för älgförvaltningen. Det är alldeles uppenbart att det system som vi har följt när vi jagat i drygt tio år inte riktigt har fungerat på bästa sätt. Om det finns krafter, bolag eller liknande, som tycker att det här är så dåligt att de tar ett steg för långt har vi ju misslyckats med att få fram en offentlig förvaltning.

Fru talman! Kvällens debatt ska handla om jakt och viltvård. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sverige är ett fantastiskt jaktland. Det tror jag att vi kan vara helt överens om här inne. Sverige erbjuder inte bara väldigt många olika viltslag till jakt. Sverige har också en historia av att bedriva fantastiskt bra viltvård. Det som har lett fram till dagens möjligheter är att vi har många arter och stora bestånd att jaga och att vi kan och gör det så bra.

Fru talman! Den svenska jaktetiken övertrumfar i mångt och mycket andra EU-länders, inte minst när det kommer till hundanvändningen. Hundanvändning inom jakt är vi i Sverige fantastiskt duktiga på, och den är även ett fantastiskt hjälpmedel när vi bedriver jakt. Men det är inte givet längre att vi kan fortsätta med den. Det finns krafter inom EU som vill förbjuda hundanvändning vid jakt.

Det finns även krafter inom EU som vill förbjuda möjligheten att bedriva jaktturism, alltså att resa runt och jaga och att få ta med sig sin trofé hem. Flera länder har haft det på förslag i sina parlament, och flera har också genomdrivit dessa förslag. Det skadar jakten i stort, men i Sverige har vi en stark opinion för den jakt vi bedriver. När man frågar svensken i dag är 80-90 procent positiva till att det bedrivs jakt i Sverige. Det är oerhört viktigt.

Den svenska jägarkåren gör stor nytta i samhället. Det såg vi senast, och kanske allra tydligast, vid utbrottet av afrikansk svinpest. Den svenska jägarkåren ställde upp och har i princip löst problemet. Vi tar i trä, fru talman! Jägarkåren gjorde en fantastisk insats - många gånger dessutom ideellt.

Den svenska jägarkåren ställer också upp och bedriver trafikeftersök under dygnets alla timmar, året runt. Vi kan inte nog uppskatta det arbete som sker - återigen med användning av jakthundar. De behöver tränas och hållas igång året runt för att klara uppdraget som jägarna utför åt staten.

Fru talman! Hundarna som jag pratar så gott om - jag är själv hundägare - utsätts också för faror. De utsätts för ett lite för högt rovdjurstryck, främst från vargen. Vargens förekomst kan bli en begränsning för jakten och för hur vi ska kunna hålla nere viltbestånden. Någon säger nämligen att om man släpper upp vargstammen kan den hantera viltbestånden, men det kommer inte att bli på det viset. Vi behöver våra jakthundar, och vi ska kunna känna oss trygga när vi jagar med dem och att vi kan använda § 28 för att skydda vår jakthund.

Det ska vara enkelt att få till skyddsjakt när det finns en varg som orsakar problem i ett område. Nu har det kommit nya riktlinjer för skyddsjakt. De är klart bättre än de var förut. Det behövs färre angrepp, och det går fortare att få till skyddsjakt nu. Flera länsstyrelser har redan provat. Först ut var den i Skåne, och där har man också genom snabba beslut fått till en effektiv skyddsjakt på en skadegörande individ och kunnat åtgärda problemet. Det är precis så det ska vara om vi ska få acceptans från de människor som ska leva och verka i vargland. Det måste gå enkelt och snabbt att få till en skyddsjakt. Vi behöver också få till en ökad licensjakt. Vi ska minska den svenska vargstammen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Mycket av detta kommer att ske lättare när vi på EU-nivå, förhoppningsvis inom en snar framtid, får igenom frågan om att flytta vargen från akut hotad till förvaltningsbar. Det är EU:s miljöministrar som ska rösta om det här, och om vi har tur sker det i juni. Då kommer vi att få större möjligheter att styra mot en minskad vargstam i Sverige.

Fru talman! Älgen är vår svenska nationalsymbol. Jag vet att det finns någon ledamot här i kammaren som brinner särskilt för älgen. Älgens existens som jaktbart vilt är såklart hotad - i vissa områden. I andra områden hyser vi fortfarande en god älgstam.

Vi måste dock kunna hitta vägar framåt för ett jord- och skogsbruk i samklang med jaktbara viltstammar. Jord- och skogsbruket levererar livsmedel och skog, som är ett klimatsmart alternativ. Vi har substitutionseffekter och så vidare. Då kan vi inte ha alltför höga viltstammar. Men ingen ska få mig att tro att den väg som går framåt är att i princip radera ut älgen i vissa områden. Vi måste hitta vägar framåt.

Landsbygdsminister Peter Kullgren gav förra året markägarsidan, jägarsidan och Sveaskog i uppdrag att prata ihop sig om den framtida älgförvaltningen. Jag har inte sett något resultat av det ännu, men jag förutsätter att det är på gång. Vi måste nämligen också komma ihåg att vi i riksdagen nog ska försöka peta så lite som möjligt i lagstiftningen om jakt.

Jakt bygger på något historiskt väldigt fint som markägare, jägare och brukare tillsammans har förvaltat. Så vill vi ha det även i framtiden. En samklang mellan dessa tre kan leverera stora viltstammar men också ett jord- och skogsbruk i framkant.

I dagens betänkande finns ett förslag om ett tillkännagivande om en samlad klövviltsförvaltning. Det må vara bra, men vi vill inte ha en samlad klövviltsförvaltning som förvaltas av det offentliga. I så fall skulle vi ju ge bort bestämmandet över jakten som vi på markägar, jägar- och brukarnivå en gång fått. Den dag då vi låter en myndighet ta över förvaltningen och lyfter in alla klövviltsarter, som vi i dag egentligen har gjort beträffande älgen, tappar vi bestämmanderätten.

Jag hoppas i stället att förslaget i dagens betänkande ska leda till att vi kan utreda och kanske hitta verktyg för hur den framtida förvaltningen ska se ut. Med det menar jag inte en framtida förvaltning som styrs av det offentliga utan av markägare, jägare och brukare. Det är först då det kommer att fungera, och det är detta som har fungerat under lång tid i Sverige.

Fru talman! Det pågår några viktiga utredningar, och jag tycker att de bör lyftas fram. Det gäller dels en utredning om en ny viltmyndighet. Vi vet inte vad den kommer att landa i, men det skulle kunna leda till något väldigt bra där vi samlar jakt, vilt- och vapenfrågor under ett paraply. Det gäller dels en utredning om en ny jaktlagstiftning. Även den kan bli väldigt viktig. Den förra är omodern och behöver anpassas till ett nytt samhälle, nya viltarter, nya storlekar på viltarter och nya intressefrågor.

Det här är viktiga utredningar som är på gång, och vi får se vad de kommer att landa i.

Jag vill ta upp en sista fråga, som också berör en utredning. Det är en utredning som jag för tillfället sitter i, nämligen Renmarkskommittén. Vi hanterar jakt och fiske i den norra delen av Sverige. Det är otroligt viktigt att den kommer fram till ett slutresultat som påbjuder att alla svenskar har rätt till jakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

(Applåder)

Fru talman! Det här med arter är en intressant fråga. Den ska vi inte ge oss in i nu, för den kräver en lite längre diskussion. Dessutom finns vår gamle nestor när det kommer till arter, Mats Nordberg, inte med oss längre. Han representerade Sverigedemokraterna. Jag hyste ett väldigt stort förtroende för honom när det gällde arter och artdiskussionen. Han förklarade ofta detta med trender i arter och så vidare, även om det inte är hela förklaringen.

Till skillnad från Miljöpartiet vill Moderaterna inte att Sverige ska bli ett museum. Moderaterna vill inte att mer mark ska tas ur produktion, för vi har inte råd med det. Däremot har vi moderater under lång tid när vi lagt våra egna budgetar haft extra pengar till att sköta de naturvärden som vi redan har skyddat för att ha mer skötsel i de områdena och inte behöva ta mer mark ur produktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

För vissa i den här kammaren och runt omkring är det som att the sky is the limit för hur mycket mark man ska ta ur produktion och hur mycket mark man ska skydda. Det kommer inte att vara en framgångssaga för Sverige. Framgångssagan är att fortsätta låta enskilda skogsägare bestämma, att ge dem möjlighet att bli bättre men framför allt att låta dem bruka och bestämma över sin egen skog.

Beskrivningen som finns av miljömålet Levande skogar är ytterligare ett exempel på att vi förmodligen ganska ofta framställer oss som lite sämre än vi faktiskt är. I omvärldens ögon är vi inte så här dåliga. När vi rapporterar skyddad natur och så vidare till EU rapporterar vi på ett annat sätt än övriga länder, och då hamnar vi i dålig dager. Det måste vara slut på det. Vi måste börja lyfta fram de fördelar vi har, för skogen är nyckeln till framgång i framtiden för Sverige.

Fru talman! Jag tackar för frågorna från ledamoten Nohrén.

Miljömålet Levande skogar har varit en trätofråga förut. Vi vidhåller att målet inte är rätt utformat. Både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket framhåller att vi inte kommer att uppnå miljömålet Levande skogar även om vi slutar att bruka skogen. Målet är nämligen felformulerat. Vi anser att det är formulerat på ett sätt som inte gör det nåbart.

Jag tycker ändå att jag sa ganska många gånger i mitt anförande att miljövärden och annat i mångt och mycket går åt rätt håll. Så är det ju, men det målas ofta upp en bild av att det inte är så i den svenska skogen utan att det går åt fel håll. Jag tycker att det är en väldigt olycklig bild, och jag tycker att det index jag hänvisade till är ett tydligt exempel på det.

Enligt detta index behöver man ligga över 90 procent för att vara på en stabil nivå som är bra för ekosystemen och den biologiska mångfalden, och Sverige - tillsammans med Finland och något ytterligare land - ligger där, alltså över 90 procent. Världssnittet ligger nere på någonstans runt 75-77 procent. Det är alltså inte här problemet med biologisk mångfald finns.

Vi har en del problem med biologisk mångfald i Sverige, och det rör mängden naturbetesmarker som inte längre betas på grund av att vi har för få betande mular - vilket beror exempelvis på att Miljöpartiet med flera har släppt upp rovdjursstammarna för högt. Det är ett större problem än situationen i den svenska skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Jag sa också i mitt anförande att allt inte är perfekt men att jag är helt övertygad om att enskilda, privata svenska skogsägare vill göra saker och ting bättre och bli bättre. Det förutsätter dock att de bestämmer över sin egen skog. Ingen svensk skogsägare tror att det offentliga kommer att sköta hans skog bättre än vad han själv gör.

Fru talman! Jag fick först frågan vilken jag tycker är den viktigaste frågan just nu. Jag instämmer i att det är artskyddsfrågan. Ett av de absolut största problemen vi har just nu är artskyddsfrågan. Det beror på att vi har valt en nyordning för skogen, nämligen att tolka artskyddsfrågan på ett sätt vi egentligen inte hade behövt göra i det här läget. Vi hade kunnat fortsätta framåt på det vis vi har gjort tidigare.

Den moderatledda regeringen har nu tillsatt en skogsutredning. I förarbetet till den skogsutredningen är det sagt att det ska vara en del som blir en artskyddsutredning. Frågorna ligger dock inte under samma ministrar, och därför delas detta upp. Men det kommer att ske skyndsamt, för detta är en fråga som brådskar. Förhoppningsvis ska vi alltså inom något år eller så slippa att gång på gång se rubriker i lantbrukspressen om skogsägare som drabbas av artskyddsinskränkningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

En viktig fråga för mig som moderat är ersättningsbiten. Alla gånger som någons ägande och brukande inskränks ska det utgå en ersättning. För Moderaterna blir därför detta en väldigt viktig del i det fortsatta arbetet med artskyddet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Jag tackar för frågorna. Det var ett helt koppel av frågor. Tyvärr ska jag göra ledamoten ganska besviken eftersom jag nog inte kan svara på dessa frågor. Det får nog Regeringskansliet själva hantera.

Hur denna parlamentariska grupp ska tillsättas vet jag inte än - om det är klart eller inte.

Det är intressant att ledamoten lyfter fram att det är mycket som överlappar. Det tror jag är bra. Det blir då fler som tittar på samma frågor. Sedan kommer det såklart att behöva landa i någon form av slutbehandling på ett eller annat sätt. Miljömålsberedningen som pågår nu och som jag själv sitter i ska vara klar under hösten. Delbetänkandet från Skogsutredningen ska vara klart till jul, och slutbetänkandet ska vara klart till nästa sommar. Man kommer alltså att jobba med frågorna samtidigt, och jag tror att det är bra. Jag förutsätter också att man på ett eller annat sätt sedan lyckas landa dem på departementet på ett sådant sätt att de sedan ska kunna leda till en klok proposition.