Fru talman! Vi debatterar miljö- och jordbruksutskottets betänkande nummer 7 Jakt och viltvård. Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Under hösten 2024 lade regeringen ned den pågående utredningen Renmarkskommittén, som hanterade många stora frågor. Det var en väldigt stor utredning som hade pågått under en längre tid. En av de huvudfrågor som det hördes mycket om under den tiden var frågan om jakt och fiske på statens mark ovan odlingsgränsen. Det framställdes i utredningen som att denna rättighet enbart skulle tillhöra samebyarna, och vi var tre partier som vid delbetänkandets överlämnande reserverade oss mot detta – Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Vår känsla under utredningens gång var att detta var på väg åt helt fel håll, och jag är därför väldigt glad över att utredningen lades ned. Moderaterna vill att jakt och fiske på statens mark ska vara en rättighet för alla svenskar och komma alla svenskar till del som vill nyttja statens mark för detta.

Dessa frågor kommer såklart att behöva hanteras i framtiden. Redan när man lade ned denna utredning sa man att en ny utredning skulle tillsättas. Jag tror att det är otroligt viktigt att direktiven för den utredningen landar på ett sätt som gör det möjligt att försvara alla svenskars rätt till jakt och fiske på statens mark.

Fru talman! Det pågår ett par utredningar inom detta område. Det handlar dels om en utredning om en ny viltvårdsmyndighet, i enlighet med tillkännagivanden under förra mandatperioden, dels om en utredning om ny jaktlagstiftning, också i enlighet med tillkännagivanden under förra mandatperioden. Det rör sig alltså om leveranser från den här regeringen. Vi sa att vi skulle genomföra detta, och nu genomförs det. Jag vill inte föregripa dessa utredningar, men det kommer såklart att bli intressant när de landar på riksdagens bord.

För några veckor sedan hände det något alldeles fasansfullt i Sverige, i Örebro – en skolskjutning. Det har efteråt visat sig att det var en man med jaktvapen som begick detta brott. Jag tycker att det i en sådan här debatt är otroligt viktigt att peka på att den stora merparten av Sveriges jägare är laglydiga medborgare, och de prövas dagligen för sina vapenlicenser i polisens register. Vi ska aldrig glömma detta.

Jag tycker att det är viktigt att nämna det otäcka, otroligt hemska som hände, just för att en del gör kopplingar till jägare. Det är därför viktigt att säga att vi från politikens sida står upp för Sveriges jägare. Vi ska stå upp för deras betydelse och för det de bidrar med i vårt samhälle. Det är många saker som jägarna gör i det svenska samhället som ingen annan skulle klara av och ingen annan har kapacitet att kraftsamla kring och genomföra.

Fru talman! Låt mig ta några exempel. Vi hade svinpest i Dalarna för något år sedan. Då ställde Sveriges jägare upp och genomförde arbetet så att man snabbast i hela Europa lyckades friförklara landet från svinpestangreppet. Det var tack vare Sveriges jägare.

Vi har jägare i Sverige som dag och natt, året runt, ställer upp och gör trafikeftersök – i ur och skur och ibland med fara för både sina egna och sina jakthundars liv. Detta gör man varje dag, vecka ut och vecka in – en uppgift man gör för Sverige.

Det talas ibland om att vi har alldeles för stora viltstammar i vissa områden, till exempel vildsvin eller dovvilt. Det är stammarna av dessa två som man ofta pratar om som för stora. När vi behöver minska viltstammarna är det Sveriges jägare som genomför detta. Det är de som hjälper till att återställa ordningen och balansen i de ekosystem där vilttrycket är för hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Jag tycker att det är otroligt viktigt att lyfta fram jägarnas betydelse för Sverige och att vi i politiken står upp för de svenska jägarna.

Fru talman! Det är svårt att undvika vargen när vi nu har jakt- och viltvårdsdebatt. Just nu görs väldigt många bra saker av den här regeringen, och det händer bra saker på EU-nivå. Det gör att vi förhoppningsvis närmar oss ett läge där vi på allvar kan börja minska vargstammen i Sverige. Senast var det omröstningen inom Bernkonventionen, där man röstade igenom att skyddsstatusen för vargen ska sänkas. Nu går frågan tillbaka till EU och behöver gå igenom även där. Vi har en regering här som har meddelat att vi från svensk sida ska rapportera ett nytt referensvärde på 170 vargar, som vi har fattat ett majoritetsbeslut om i den här kammaren. Det sker alltså leverans.

Det finns också andra delar i vargpolitiken som det är otroligt viktigt att vi håller i. Det handlar om de verktyg vi har för att hantera vargstammen. Det är dels licensjakten, som vi ska använda för att göra de stora uttagen när stammen ska minskas, dels skyddsjakten, där vi ska ha snabba och enkla beslut när vi har problemindivider. Sedan har vi också paragraf 28, som ger enskilda möjlighet att skydda sina egna djur mot vargangrepp. Det är otroligt viktigt för svenska djurhållare att vi inte försvårar eller fördröjer dessa verktyg.

Jag har sagt det många gånger tidigare, fru talman. Jag saknar inte respekt för dem som har haft varg under lång tid, men vi ser att problemen ökar när vargstammen sprider sig söderut. Det beror i mångt och mycket på att vi har fler djurhållare och fler djur söderut. Då är det otroligt viktigt att vi får ha dessa verktyg för att hantera vargstammen.

Det finns även en annan fråga i det hela – det handlar om livsmedel, som ska behandlas i den debatt som kommer efter denna. Vi hör nu gång på gång att livsmedelsproducenter väljer att sluta med sin djurhållning och med sina betesdjur just på grund av vargens förekomst. Vi kan inte tolerera detta. Vi är i ett läge, en världssituation, där vi behöver öka, inte minska, vår livsmedelsproduktion i Sverige. Då får vi inte låta en för hög rovdjursförekomst påverka livsmedelsproduktionen.

Det finns, fru talman, andra delar som den här kammaren har skickat med till sittande regering och även regeringar före den. Det handlar om säl- och skarvproblematiken, och där tar landsbygdsministern just nu stora grepp på EU-nivå, på ministerrådsmötena. Men det sker även saker lokalt, till exempel genom den havsmiljöproposition som vi fattade beslut om för en tid sedan, som tydligt markerade att vi måste hantera säl och skarv på ett annat sätt. Även detta är dock frågor som såklart hanteras på EU-nivå, och det är där vi behöver göra ett tungt arbete för att göra det möjligt för Sverige att förenkla hanteringen av säl och skarv.

Fru talman! Jag ska gå ned för landning, men vi kan inte ha jakt- och viltvårdsdebatt utan att tala om älgen också. Älgen, skogens konung, lider på många håll i Sverige ganska stort. Jag är otroligt orolig för älgen och älgstammen just nu.

Jag hoppas att organisationer tillsammans med politiken framöver hittar vägar för hur vi ska förvalta älgstammen. Det system som har funnit har inte fungerat tillfyllest. Älgen förtjänar en bättre förvaltning än den som har varit.

Vi slår i dag ett extra slag för älgen i våra skogar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! I sin inledning tog ledamoten upp en intressant sak, nämligen acceptansen för jakt i Sverige, som är otroligt hög. Det är en siffra som vi ska förvalta och vara väldigt rädda om. Jag tror att det i dag handlar om 85–90 procent av den svenska befolkningen när det gäller acceptans för jakt. Det ska man passa på att nämna.

Det finns olika forskning om vargstammen och dess storlek. Den första forskning som presenterades för ett antal år sedan, inför rovdjurspropositionen 2013, talade i ett första läge om 40 vargar, men sedan övergick man till att tala om 100 vargar på Skandinaviska halvön om det tillfördes nytt blod vart femte år, tror jag att det var. Det skrev man i sin rapport.

Med 170 vargar är marginalen till de 100 ganska god, om det tillförs nytt blod. Hur man ska tillföra det nya blodet har jag inte svaren på. Jag tänker att man på tjänstemannanivå kommer att hitta lösningar.

Men det är viktigt att vi i politiken pekar ut vart vi ska i vargfrågan. Politiken i den här kammaren har nu faktiskt ett flertal gånger pekat på att vargstammen ska minskas, för den orsakar för stora problem för Sverige – för svensk livsmedelsproduktion, för dem som lever för sin jakt och för människor på landsbygden i allmänhet, som tycker att vargen har blivit ett problem.

Fru talman! Jag uppskattar resonemanget och tycker att det är jätteviktigt att vi resonerar om hur man kan se på detta på olika sätt. Som jag framhöll i mitt förra inlägg har politiken pekat ut en tydlig riktning för vart vi ska: Vi ska minska vargstammen. Hur vi löser detta kommer det att finnas ett antal förslag på.

Ledamoten talar om konstgjord andning. Den svenska vargstammen är ju en del av den europeiska vargstammen. Det går väldigt bra för vargen i Europa. Jag tror att det är i storleksordningen 20 000 vargar i Europa. Lägger vi därtill den ryska vargstammen finns det ytterligare 20 000 individer. Det skulle innebära att det finns omkring 40 000 vargar. Det är väldigt livskraftigt.

Att det sedan finns vissa geografiska avskärmningar och så vidare får man lösa. Men politiken har pekat på att stammen ska minskas, och det gör vi nu från regeringens sida. Vi visar vägar framåt för att genomföra det som majoriteten i Sveriges riksdag har sagt. Vi ska minska vargstammen.

Jag skulle alltså inte vilja kalla det för konstgjord andning. Det är ett dåligt argument. Det har inte gått särskilt dåligt för vargen. Det går ganska bra, vilket innebär att den verkar kunna anpassa sig till de förutsättningar som finns just nu.

Det går sämre för små fårproducenter i områden med högt rovdjurstryck. Dem går det sämre för. Dem är jag mer orolig för än för vart det tar vägen med den svenska vargstammen just nu.

(Applåder)

Fru talman! Anders Karlsson frågar: Är ledamoten nöjd? Nej, det är klart att ledamoten inte är nöjd! Men jag ser att vi gör mycket just nu som pekar på att vi går åt rätt håll.

Det är ingen hemlighet att jag redan i dag hade velat se en mycket lägre vargstam i Sverige. Det har jag i den här kammaren varit ganska tydlig med under lång tid. Men jag vet också att detta är något som tar väldigt lång tid. Och om vi tycker att det tar lång tid i Sverige ska vi veta att det tar ännu längre tid på EU-nivå. Att vi har fått de hjulen att börja rulla nu är otroligt värdefullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det har varit olika händelser runt om i Europa som har lett till att Europa nu på ett helt annat sätt tycker att detta är en viktig fråga. Man har insett att om man släpper vargen längre kommer man att få mer problem. Det är ju detta som sker just nu. Vi får ökade problem med livsmedelsproduktionen. EU börjar inse allvaret, mycket tack vare vår landsbygdsminister och även tidigare landsbygdsministrar som har markerat om detta – det sitter någon här i salen som jag vet var nere och markerade i de här frågorna på EU-nivå. Det betyder mycket att vi faktiskt visar intresse och förklarar varför det inte fungerar för Sverige.

Är jag nöjd? Nej, jag är inte nöjd. Det är jag inte förrän vi har börjat minska vargstammen. För Moderaternas del har det varit en fråga under en längre tid: att vi vill minska vargstammen.

Fru talman! Jakt- och viltvårdsdebatten brukar alltid vara ganska kul och spänstig. I år behandlas de flesta av motionerna förenklat, som det heter. Vi har alltså många motioner som inte är uppe för behandling. Men när man ser på de motioner som är uppe för behandling ser man att det är tydligt att det är två djurarter som verkligen engagerar. Den ena har vi redan hört ett replikskifte om: vargen. Den andra är skarven, och den kommer vi tillbaka till.

Här pekar regeringen med hela näven mot mål. Det är en tydlig målstyrning. Det gäller inte minst arterna jag nyss nämnde men även sälen, som ofta tarvar ganska mycket debatt.

Precis som min kollega John Widegren var inne på är det en hel del utredningar som pågår. Några utredningar är färdiga och hanteras nu i Regeringskansliet för att bli verklighet i form av propositioner. Jag kommer ihåg när vi var i opposition den förra mandatperioden och som regel fick det tråkiga svaret att ”ärendet bereds i Regeringskansliet” när vi ställde interpellationer och skriftliga frågor. Även om svaret blir detsamma här är det samtidigt ändå så att då är i alla fall någonting på gång, vilket gläder mig.

Jaktlagstiftningen är något som är uppe i ett antal motioner. I början av förra året togs beslut om att det ska göras en översyn för att vi ska få en ny, modern jaktlagstiftning som innebär en långsiktigt hållbar jakt och viltvård. En jätteviktig sak i den utredningen är att man ska se på de EU-rättsliga reglerna. I Sverige är vi ju väldigt duktiga på att implementera EU-regler lite längre än vad vi egentligen behöver, och utredningen ska bland annat se på hur EU-reglerna kring jakt och viltvård ska implementeras så att vi inte hamnar där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Även klövviltet och flerartsförvaltning är föremål för motioner och hanteras även det i utredningen. Vi ser alltså att flera av våra klövviltarter ökar. Som jägare kan man tycka att det är jätteroligt, men som lantbrukare och skogsägare är det inte säkert att man tycker att det är lika kul. Vi ser tyvärr också att vår nationalart älgen inte mår så bra längre, och det behöver verkligen göras ett jobb för att värna den.

Som min kollega var inne på jobbade man redan under alliansregeringen med att det skulle bildas en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Nu arbetar en ny utredning med detta och ska redovisa sitt uppdrag den 30 april i år. Vi får se vad utredningen kommer fram till, men tanken är att hantera frågor som berör jakt och viltvård. Vi har även inspel om fler frågor som på olika sätt berör jakten, till exempel vapenlicenser. Vi får se vad utredningen landar i; det ska bli intressant att ta emot den i slutet av april.

Jag inledde med skarven, och är det någon art som väcker engagemang är det skarven. Det är inte så länge sedan som vi här i kammaren debatterade och antog ett betänkande kring propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske, alltså havsmiljöpropositionen. Där var regeringens inriktning väldigt tydlig vad gäller skarv och säl, och det finns, upplever jag, en väldigt stor samsyn här i kammaren om att vi måste göra saker så snabbt det bara går när det gäller både skarv- och sälpopulationen. Här har regeringen pekat ut att man vill jobba för att vi ska kunna införa en allmän jakt på skarv. Det är dit vi måste komma, för nu är skarvpopulationerna så stora att vi måste få in en allmän jakt för att få ned populationen.

Precis detsamma, fru talman, är det när det handlar om sälen. I samma proposition pekar man på att vi måste komma dithän att vi kan införa en allmän jakt på säl. Samtidigt har vi förbudet mot handel med sälprodukter. Det finns en väldigt stor enighet i kammaren kring att vi måste få bort detta förbud. Som jägare anser vi att ett djur inte ska ha dött i onödan. Vi ska kunna ta vara på djuret och det som djuret ger, och därför är det ett väldigt stort slöseri att inte kunna ta vara på det som sälen ger.

Vi måste även jobba med att ta fram sälsäkra fiskeredskap, och vi måste få andra förvaltningsplaner för sälen. Jag tror att det var i förra veckan som regeringen gav ett nytt uppdrag till Naturvårdsverket som gäller just säl och skarv. Uppdraget handlar om att underlätta en utökad jakt på säl och skarv. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att se över vilka sälskyddsområden vi behöver ha kvar och vilka områden som faktiskt inte behövs för att sälen ändå ska ha gynnsam bevarandestatus.

Även SLU och Formas har fått i uppdrag att se vad det innebär för fiskbestånden när säl- och skarvpopulationerna minskar. Här ska man se på forskning som har gjorts både i Sverige och i andra delar av världen.

Fru talman! Som värmlänning kommer man förstås inte undan vargen, och under den förra mandatperioden hade vi tillkännagivanden i stort sett varje år gällande frågor som berörde vargpopulationen. Under föregående mandatperiod antogs även ett tillkännagivande om förändring av skyddsjakt. Nu har Viltskadecenter ändrat tumreglerna vad gäller skyddsjakt. Vi har därmed kommit ett steg vidare, och tack vare ett enormt påverkansarbete har vi lyckats ta ett beslut i Bernkonventionen om att vargen ska ändras från strikt skyddad till skyddad djurart. Den 7 mars ska detta implementeras i Bernkonventionen, och då är vi ytterligare ett steg närmare. Nästa steg är att påverka övriga EU att följa upp med ett beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Vi ser, precis som vi hörde tidigare, att vargen i Europa mår rätt bra. Vargpopulationen ökar, och därmed ser vi hur skadorna från vargangrepp ökar nere i Europa. Det är förstås jättetråkigt för den som drabbas, men det hjälper samtidigt oss här uppe som har sett dessa skador från vargen länge. Nu får vi hjälp att kunna driva det här vidare, och förhoppningsvis kan vi inom en mycket snar framtid rapportera in en annan siffra vad gäller gynnsam bevarandestatus och därmed få ned vargstammen till de 170 individer som vi har tagit beslut om.

Fru talman! Även jag vill avsluta med att komma in på det hemska som vi upplevde i Örebro för två veckor sedan. Jag vill även från vår sida peka på att det inte är någon som misstror den svenska jägarkåren. Det finns utredningar som är gjorda som pekar på hur stor del av den grova brottsligheten som begås med hjälp av illegala vapen kontra legala vapen, och det är väldigt enkelt att räkna ut hur många legala vapnen som används i grov brottslighet. Det räcker med ett finger på en hand så har vi siffran. När det gäller de illegala vapnen är det flera tusen, och det är där det verkliga jobbet måste göras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Den debatt vi har här i dag handlar i mångt och mycket om att hitta politik som skapar balans.

Jag har vuxit upp med jakt och vet att det i mångt och mycket handlar om ansvar, naturvård och just balans. Jakten är inte bara en fritidssysselsättning, utan den är en viktig del av vår svenska viltförvaltning och spelar en avgörande roll för möjligheten att hålla viltstammarna på en balanserad nivå. Jakten är dessutom nödvändig för att skydda både tamdjur och skog, vilket är en realitet som faktiskt inte är självklar för alla. Det är inte alla som förstår vikten av jakt.

Vi lever i ett land fullt av naturälskande människor. Vi är många som söker lugnet i naturen, för skogen ger ett lugn som det är svårt att hitta någon annanstans – med eller utan bössa över axeln. Vi är också många som gör vad vi kan för att vårda och värna vår natur, och för många är detta starkt kopplat till just jakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

För många är jakt en viktig del av livet och mycket mer än bara ett fritidsintresse. Den är en del av en livsstil och ett förvaltande av ett livsverk. Jakten bygger broar mellan generationer, skapar samhörighet och är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Den är en viktig del av en levande landsbygd. För mig är jakten också starkt förknippad med välfyllda frysar och en fin samvaro över goda måltider.

Fru talman! Jakten är en avgörande del av förvaltningen av sunda viltstammar, vilket är en viktig del av naturvården. Den insats som den svenska jägarkåren gör förtjänar att lyftas fram, inte minst i den tid vi lever i nu då jägare ibland ifrågasätts bara för att de äger vapen.

Tyvärr ser vi hur debatten om jakt ofta förenklas och polariseras. Vissa vill begränsa jakten utan att förstå dess betydelse för både naturen och de näringar som är beroende av jakt. Andra går ned i det andra diket och föreslår alltför långtgående jakt utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna för vårt ekosystem och vårt samhälle. Vi måste ha en politik som bygger på fakta, inte på känslor eller symbolpolitik. Det handlar om att skapa en modern och balanserad jaktpolitik som fungerar för alla, såväl jägare, markägare och djurägare som naturen.

Jakten är en del av lösningen på våra viltförvaltningsproblem, inte ett problem i sig. Med en god förvaltning skapar vi ett ekosystem i balans.

Jaktlagstiftningen måste vara tydlig och anpassad till dagens behov. Vi behöver en lagstiftning som gör det möjligt för alla aktörer att arbeta tillsammans för att säkerställa en långsiktig hållbarhet i våra viltstammar.

Fru talman! Med jakten och viltvården följer viktiga insatser för den biologiska mångfalden. Det handlar om att hålla vildsvinsstammen i schack och om att förvalta älgstammen så att betesskadorna begränsas samtidigt som stammen inte blir så liten att det inte finns något vilt att skjuta. Det handlar om att hålla viltstammarna på en bra nivå, så att trafikolyckorna inte blir fler. Det handlar även om att bistå med eftersök när olyckan är framme.

Fru talman! Jakten ska förbli en naturlig och viktig del av Sveriges landsbygd och kultur. Detta är inte bara ett arv, utan vi har också ett ansvar att förvalta den natur vi har. Det behövs en politik som gynnar både natur och människor och som får jakten och viltförvaltningen att fungera för alla.

Regeringen gör allt detta. Vi för en balanserad politik som inte styrs av ytliga argument utan av vetenskap, ansvar och respekt för de gemensamma resurserna.

Fru talman! Detta för mig osökt in på vargen. Många före mig har tagit upp denna fråga här i talarstolen i dag. Vargfrågan handlar om att hitta en bättre balans. Lika viktigt som det är att bevara en livskraftig vargstam är det att ge dem som lever på landsbygden och drabbas av de skador som vargen orsakar möjlighet att bruka sin jord, föda upp sin boskap och jaga i sin skog.

Vargen är en del av den svenska faunan. Vi ska ha en livskraftig vargstam, och vi ska förvalta den klokt, hållbart och långsiktigt – alltså balanserat. Detta innebär att det är befogat med licensjakt i vargtäta områden och att skyddsjakten behöver vara effektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Här tar vi viktiga steg i rätt riktning. Vi skapar bättre förutsättningar för att förvalta vargstammen på ett mer förutsägbart och handlingskraftigt sätt. Det ger oss förutsättningar att föra en rovdjurspolitik som är både ekologiskt och socialt hållbar – alltså en mer balanserad politik. Detta är bra.

Vi ska ha varg i Sverige, men antalet vargar ska bli mindre. Förvaltningen måste vara både ekologiskt och socialt hållbar och samtidigt ge utrymme för skyddsjakt, särskilt nu när vi ser att vargen breder ut sig söderut. Det är en politik som skapar acceptans och en långsiktigt hållbar förvaltning – alltså balans.

Fru talman! Det här är ingen enkel fråga. Det finns de som vill minska stammen till 170 individer, eller ännu färre, så snabbt det bara går – helst redan i går. Andra vill se långt fler vargar än vad vi har i dag.

Här krävs eftertanke, sans och balans. Om vi driver en politik som gör att vargarna blir fler får vi till exempel se fler tamdjursangrepp och större påverkan på klövviltet, och det vill vi ju inte. Vi vill inte skapa obalans. Om vi i stället tillåter att vargstammen skjuts ned till en alltför låg nivå kanske vi får problem när det inte längre går att bevilja skyddsjakt. Den situationen vill vi verkligen inte hamna i.

Ett annat område där regeringen jobbar intensivt för att hitta en bättre balans är säl- och skarvförvaltningen. Säl- och skarvpopulationerna är bekymmersamma; det är vi rörande överens om i denna kammare. Regeringen tar nu viktiga steg för att komma till rätta med detta. För någon vecka sedan gav regeringen flera myndigheter uppdrag som syftar till att förbättra förutsättningarna för jakt på säl och skarv. Detta är en viktig del av det havsmiljöarbete som regeringen driver framåt i full hastighet. Det är viktigt för själva fiskbestånden, men det är också viktigt för kustfisket och för människor som bor där säl- och skarvpopulationer är alltför stora. Dessa populationer orsakar stor skada på vår havsmiljö, särskilt på fiskbestånden.

Detta var ett axplock av det vi gör från regeringens håll. Det är viktiga steg mot en mer balanserad viltförvaltning. Kontentan av det jag vill säga i dag är att allt vilt behöver förvaltas med balans.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu jakt och viltvård, och jag yrkar bifall till reservation 19 under punkt 14 om jakt på säl.

Vi har i dag fått höra att en ny jaktlagstiftning är på gång. Detta är något som Centerpartiet driver och helt ställer sig bakom. Vi ser ett behov av en ny jaktlagstiftning, inte minst på grund av det som har hänt med EU-lagstiftningen och implementeringen av den. Detta måste ske på ett sätt som Sverige anser är rätt. En del är bra medan annat inte alls är bra. När det gäller exempelvis godkännande av fällor för vildsvin borde ett godkännande för hela EU räcka, men där är vi inte i dag.

Det är viktigt att jaktlagstiftningen håller fast vid detta med lokala beslut. Lokala beslut är en svensk tradition som måste ge tydliga avtryck även i fortsättningen både på svensk nivå och i EU.

Dagens förvaltning och förvaltningsplan via Naturvårdsverket fungerar bra i många fall men lite mindre bra i en del fall. Vi har en lång tradition av älgförvaltning. Det har dykt upp en diskussion om bland annat skador på skog. Samtidigt ser vi en minskad population. Det ser dock inte likadant ut över hela landet. I vissa områden är antalet älgar ungefär detsamma som tidigare. Det är alltså viktigt med en lokal förankring när det gäller älgskötseln för att förstå hur populationen ändrar sig. Där det finns färre älgar har skogsägarna och jägarna kanske en samsyn och vill ha tall för att älgarna ska få mat. Så är det inte mellan stora skogsbolag och jägare. Där är målkonflikten ganska tydlig.

Den del som har blivit bättre och där jag ser en stor förändring i besluten är vildsvinsjakten. Lite längre tillbaka i tiden fanns inga vildsvin ute i markerna. Egentligen är det fråga om brist på tillsyn av inhägnader av länsstyrelsen som gjorde att vildsvin kom ut i all mark.

Det var en stor ökning av vildsvinsbeståndet i Sverige, men nu har beståndet sänkts till en betydligt bättre nivå. Vi har diskuterat varför vi har lyckats, och det beror på att verktygen har blivit fler. Inte minst har det blivit bättre med vapen med mörkersikte så att man kan jaga på den tid på dygnet när vildsvinen är aktiva. Det är något som har stor betydelse. Vidare har man varit mer restriktiv med utfodringen. Just i fråga om utfodring finns mer att göra, till exempel genom att vara mer restriktiv med åtling. Då är det lättare att hålla dem i schack.

Något nytt som har dykt upp är att dovhjort betar och tär på samma foder som ska gå till tamboskapen. Det går inte att jämföra med vildsvinen. De förstör fodret, och det kan skapa problem i nästa led med till exempel mastit hos korna, stenar som förstör maskiner och så vidare.

Ett större bekymmer är vargfrågan, och den har diskuterats flera gånger i dag. Vargen är och kommer att vara ett problem även i fortsättningen, oavsett antalet. Problemet med vargen är att även en liten population har ett mönster med att stöta ifrån sig handjuren, och de rör sig över stora områden. Ett enskilt djur kan skapa stor oreda där det finns tamboskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det har varit ett stort fokus på antalet vargar. Jag tror att det skulle bli lite mindre fokus på antalet om vi kunde flytta vargar till andra vargbestånd i landet. Där det finns tamboskap är det inte lämpligt med varg, och då måste vi tillåta ett helt annat sätt att hantera vargen. Därför blir jag frustrerad över att vi, som i år, inte uppnår antalet vargar som skulle avlivas. Här är det vargar kvar trots att vi vet vilken skada en enskild individ kan göra.

Jag tror att vi kan hitta en lösning. Men skrivningarna är nu sådana att vargar ska vara jämnt fördelade över landet, och det innebär den största begränsningen för att få en hållbar vargförvaltning. Om vi kunde lyckas få igenom att närvaro av tamboskap innebär att varg inte tillåts i någon större utsträckning skulle det vara enklare att komma fram. Centerpartiet vill se en licensjakt på varg eller att vargar som inte skjuts flyttas till områden där det finns varg så att antalet områden minskar.

Frågan om säl och skarv är också viktig. Det är inte samma typ av brukare som drabbas, utan här är det fiskare som drabbas. Vi har lyssnat på vad problemet med säl och skarv är för fiskarna, och vi har tidigare varit inne på att det går att använda andra metoder för att fiska när det finns säl och skarv. Men den metod som fiskarna har gått över till, inte minst fiskare på östra sidan, är småskalig tråljakt. Anledningen är att det inte fungerar när säl- och skarvtrycket ökar.

Det finns vägar framåt för att få ordning på problemet, och det är otroligt viktigt att få fram något som fungerar. En av de enskilt viktigaste frågorna att hantera är att komma till rätta med säl och skarv. Vi har inte lång tid på oss. Speciellt när det kommer andra beslut som går emot fiskarna kan denna fråga bli spiken i kistan, och då får vi inte tillbaka dem och kan därmed inte lyckas med en självförsörjningsgrad på den nivå som behövs för Sverige.