John Widegren

Fru talman! Nu är det dags för den årliga skogsdebatten. Vi har stått här många gånger de senaste åren, och vi har debatterat ungefär samma frågor varenda gång. Det betyder att vi inte riktigt kommer framåt, eller inte riktigt har kommit framåt, i skogsdebatten.

Min partikollega Mats Green höll ett anförande tidigare om vikten av gruvor, vad de har inneburit för Sverige och vad de har byggt upp under lång tid. Det är precis samma sak med skogen. Det är gruvorna och skogen, och såklart också Östgötaslätten, som har givit Sverige framgång.

Skämt åsido, fru talman, hade vi i mitten av 1800-talet kalhuggit nästan hela Sverige, i alla fall de södra delarna. I början av 1900-hundratalet bestämde vi oss för att vi var tvungna att bygga upp virkesförråden igen, och det gjorde vi. Vi började med en återbeskogning av det som var kalhugget, och sedan dess har vi byggt upp otroligt stora virkesförråd i Sverige. Samtidigt har vi skördat dessa virkesförråd ett flertal gånger.

När vi kom fram till mitten av 1900-talet bestämde staten hur skogsbruket skulle se ut. Det skulle vara stora monokulturer, och om det fanns andra trädslag besprutade vi dem med Hormoslyr. De skogsägare som bestämde sig för att de inte ville vara med om detta utan sköta skogen efter eget hjärta var de skogsägare som byggde upp höga naturvärden. Det är de skogsägare som i dag inte längre bestämmer över sin egen skog.

Skogspolitik

När vi sedan kom fram till 1990-talet och beslutade att svenska skogsägare skulle ha frihet under ansvar var det för vissa redan för sent. Men sedan vi har kört med frihet under ansvar i den svenska skogen och gett skogsägarna möjlighet att bruka skogen efter eget huvud har vi fortsatt att bygga upp virkesbestånden. Men vi har också ökat många av de biologiska värden som vi mäter i skogen.

Allt är inte perfekt - verkligen inte. Det är det aldrig. Men det går åt rätt håll i fråga om väldigt många parametrar. Den bilden får man inte riktigt när man står i denna kammare och lyssnar på vissa partier.

Vi brukar beskriva oss själva i Sverige och Sveriges skogar som ganska dåliga när det kommer till biologisk mångfald. Därför tycker jag att det är så intressant att läsa om biologisk mångfald från COP 15 i Kina år 2021. Det togs då fram ett verktyg av Storbritanniens naturhistoriska museum som skulle mäta biologisk mångfald och trender för biologisk mångfald i världen. Man skulle kunna mäta över tid och mäta länderna mot varandra.

Enligt detta sätt att mäta och följa biologisk mångfald ligger Sverige i topp tillsammans med Finland. När andra länder tittar på Sverige ser de att vi har en fantastisk biologisk mångfald i Sverige.

När man tittar på hur det har sett ut sedan vi införde frihet under ansvar för skogsägarna enligt 1993 års skogsvårdslag ser man att takten i fråga om återuppbyggnad av biologisk mångfald har ökat. Ändå har vi i dag problem med att skogsägarna inte får bruka sin egen skog efter eget huvud. Hur blev det så fel?

Vi har haft ministrar hela vägen sedan vi antog denna skogsvårdslag som har sagt att skogspolitiken ligger fast. Men likafullt blir fler och fler skogsägare av med möjligheten att bruka sin egen skog. I dag är det ett stort antal skogsägare som får gå till domstol för att det ska konstateras huruvida de över huvud taget ska få en ersättning och om de ska få bruka sin egen skog. Detta är ett system som vi måste komma ifrån. Framtiden för skogen i Sverige bygger på att de enskilda skogsägarna brukar och bestämmer över sin egen skog. En stark äganderätt är en stark brukanderätt, och det ger tillbaka till Sverige som nation.

Denna regering har nu tillsatt en skogsutredning. Det hade kanske inte behövts om den förra hade fyllt sitt syfte. Det gjorde den tyvärr inte. Problemen finns när man ska förhandla äganderätt, skog och brukande med Miljöpartiet - tyvärr. Centern hade nog väldigt goda intentioner med den utredningen, men det går inte att vinna den matchen och komma bra ut ur den. På samma sätt blev det med den artskyddsutredning som tillsattes under förra mandatperioden. Därför har denna regering nu tillsatt en ny skogsutredning. Det kommer under året också att komma en mindre utredning som hanterar de problem som vi har med artskyddet och ersättningsfrågan. Vi måste nämligen lösa dessa problem nu. Det måste vara slut med skogsägare som ska gå till en domstol gång på gång för att få bruka sin egen skog.

I denna skogsutredning talar vi dessutom om EU och skogen. EU har under senare tid lagt sig i mer och mer i det som handlar om den svenska skogen och det svenska självbestämmandet. Jag vet inte om man är uppe i sju, åtta eller nio olika lagförslag som på ett eller annat sätt är inne och petar i det som handlar om den svenska skogen och detaljstyr den svenska skogen. Det är nog inte en trend som kommer att gå över, utan vi kommer att behöva lära oss att hantera hur EU på ett eller annat sätt vill in och styra i den svenska skogen. Därför behöver vi också utreda hur vi ska bemöta de förslag som kommer från EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det är en annan del i denna utredning som handlar om skogsägaren när det kommer till utredningsansvaret. Den nyordning som kom när det gäller skogen under förra mandatperioden, och som våra myndigheter bestämde sig för att jobba efter, handlar om att en skogsägare ska utreda huruvida staten får inskränka hans grundlagsskyddade ägande- och brukanderätt. Det är inte rimligt att skogsägaren ska utreda detta och ha detta ansvar. Dessa delar finns också med i utredningen.

Fru talman! EU har som sagt på ett antal olika sätt gått in i detta och velat detaljstyra och egentligen förstöra detta med frihet under ansvar som vi har i Sverige. Det är faktiskt det som det leder till. Och jag förstår det, för det ser inte likadant ut i Europa när det kommer till skog och brukandet av skog. Men för Sverige är detta en stor konkurrensfördel, precis som gruvorna har varit. Där har vi dock släppt efter, och nu håller vi på att göra samma sak med skogen.

Det som sker gång på gång när skogsägaren nu inte får bruka sin egen skog är att det uppstår råvarubrist för vår framgångsrika svenska skogsindustri. Det är en skogsindustri som ska stå för en stor del av den gröna omställningen, en skogsindustri som står för en stor del av bruttonationalprodukten och som faktiskt gör någonting bra av den råvara som våra förståndiga och kloka skogsägare har tagit fram.

Fru talman! Jag som själv är skogsägare vill även i framtiden kunna känna att jag är en miljö- och klimathjälte. Jag vill inte sitta och hantera ett antal olika kontroverser med myndigheter och domstolar för att få bruka min skog och leverera råvara, precis som skogsägare har gjort under lång tid för Sveriges bästa.

Fru talman! För övrigt anser jag att Sveaskog borde säljas.

(Applåder)

Fru talman! Jag uppfattade kanske inte riktigt någon fråga i det sista anförandet.

Jag har nog egentligen inte mycket mer att säga om detta, men när Centerpartiet börjar klanka ned på Moderaternas företagspolitik, landsbygdspolitik och så vidare tror jag kanske att man lite grann kastar sten i glashus. Centerpartiet har ju de senaste åren valt att samarbeta med ett parti som kanske inte är särskilt företagsvänligt. Jag tror inte att branschen och näringen uppfattar Centerpartiet som det stora gröna lantbrukspartiet längre, utan jag tror kanske snarare att man uppfattar det som något annat. Men att man vurmar för minknäringen har vi alla här inne förstått i dag.

Fru talman! Det må tyckas märkligt. Det låter som det. Men jag tror så här: Detta är en bransch som snart hade gått under av egen kraft även i Sverige. Jag tror inte att det är otroligt att den hade gått under innan vi ser gemensam EU-lagstiftning för detta, vilket sker snart.

Därför tycker jag att det är en väldigt moderat lösning att erbjuda en omställningspeng under en tid till en bransch som jag tror är på väg bort. Det är klart att den svenska minknäringen kanske hade haft ett, två eller tre bra år till - det är inte otroligt - men på sikt tror jag inte att den hade haft några fler bra år. Därför tycker jag att det är en väldigt moderat lösning att göra på det här viset.

Fru talman! Det gläder mig ändå att ledamoten har en så stor tilltro till mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag är fullt medveten om att det kommer att bli en tuff utmaning att nå upp till 2030-målet. Men om vi inte försöker och hoppas och tror att vi kommer att klara det blir det bara negativt. Flera talare står bara här och säger: Hur ska vi försvara och berätta för våra bönder att vi inte kommer att klara detta?

Men vad är det som säger att vi inte kommer att klara detta? Tänk om 2024 och 2025 blir fantastiska växår. Det är inte otroligt. Då är vi där. Så vad är det som just i dag säger att vi inte kommer att klara våra 2030-mål när det kommer till LULUCF? Jag är övertygad om att vi gör det. Sveriges lantbrukare har stått inför tuffare mål än detta.

Dessutom gör Sveriges lantbrukare Sveriges klimatarbete. Då ska de gynnas och inte hindras.

Jag väntar också på Skogsutredningen.

När det gäller livsmedelsstrategin vet jag att det har pågått ett digert arbete med informationsinsamling och så vidare. Jag vet dock inte var det ligger i pipeline. Men jag förutsätter att det någon gång under våren kommer att komma ett förslag eller en redogörelse för vad den kommer att innehålla. Ett flertal utredningar är redan tillsatta som är kopplade till revideringen av livsmedelsstrategin, till exempel den som kom i dag.

Jag vet inte hur det är med biogasen. Ledamoten säger att regeringen sitter på händerna. Men vi tillför 200 miljoner kronor i budgeten för gödselgasstödet. Jag vet att förhandlingar pågår i Bryssel, och vad jag förstår och får signaler om kommer vi att få besked tidigare än vad vi hade trott när det gäller skattebefrielsen. Så där har jag goda förhoppningar.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Detta är absolut de stora knäckfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men precis som branschen själv säger beror många av dessa förlorade år på torkan, framför allt 2018. Vi ska inte säga att vi hoppas på bättre väder de kommande åren, men om vi har normala år fram till 2030 är branschen själv ganska övertygad om att vi kommer att klara det ökade LULUCF-målet med ett fortsatt brukande på den nivå som vi har i dag.

Jag tror dessutom att det blir otroligt viktigt att vi fortsätter att bruka precis som vi gör i dag. Skulle vi stanna upp nu och minska vårt brukande kommer vi att få lida av det i framtiden i stället. Det är faktiskt genom ett fortsatt brukande på denna nivå, och till och med ett lite ökat brukande, som vi får de riktigt långsiktiga vinsterna av det som skogen kan göra när det gäller kolinbindning.

Vad kan vi göra på kort sikt? Vi kan ändå göra ett antal saker. Vi kan till exempel öka skogsgödslingen, vilket ger en ökad tillväxt. Vi kan vidta fler åtgärder för att öka tillväxten, men många av dem ger inte en ökad tillväxt på jättekort tid. Men vi måste se över möjligheterna till en ökad skogsdikning i de produktiva områdena för att få en bättre vattenförsörjning. Vi behöver ett annat plantmaterial.

Linnéuniversitetet lade fram en undersökning som visade att det i dag bara tar sju år från en avverkning tills vi har positiv nettoinbindning igen. Det innebär att om vi inte hade tagit så mycket mark ur produktion som vi har gjort hade vi fått en större nytta. Men tyvärr har vi de senaste åtta åren tagit väldigt mycket mark ur produktion.

Fru talman! Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är som vanligt den viktigaste budgetdebatten för året. Det vet alla vi som är närvarande i kammaren.

Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

Vänner i Sveriges riksdag! Vi har såklart problem med framtidens livsmedelsförsörjning, svenskt lantbruk, brukandet av skogen och så vidare. Vi vet att vi har problem. Det problemet består i att vi under lång tid har försökt att ta friheten från dem som ska producera livsmedel och skog. Det är när vi ger dem som ska producera livsmedel och skog friheten som de sköter produktionen på ett ansvarsfullt sätt.

Jag har sett detta i skogen. När vi införde frihet under ansvar i skogen levererade svenska skogsägare genom att öka produktionen 1 miljon kubikmeter om året. Och man höjde produktionen i flera av de delar där vi brukar mäta biologisk mångfald. Man tog ansvar. Men ända sedan skogsutredningen från 1993 har det blivit sämre. Vi har låtit myndigheterna gå in och peta, förstöra, försvåra och fördyra för enskilda skogsbrukare. De skogsbrukare som ända sedan 1993 med frihet under ansvar har höjt inbindningen av kol, som har gjort Sveriges klimatarbete gratis med det de äger och har, får det arbetet gång efter gång förstört.

Vi måste tillbaka till frihet under ansvar för skogsägarna. Det pratas i dag om att vi kommer att uppnå målen till 2030. Men det är inte genom att begränsa och försvåra skogsbruket ännu mer som vi uppnår målen till 2030. Jag lovar att det är så.

Ja, det kommer att bli svårt att nå upp till målen i LULUCF, men Sverige är inte ensamt om att få svårt att nå upp till målen i LULUCF. På vilket sätt skulle vi vinna genom att i dag börja växla ned det framgångsrika skogsbruket, producera mindre i skogen och ta fram mindre mängd substitut ur den svenska skogen? Vi kommer inte att vinna någonting.

Fru talman! Jag har, precis som Skogsindustrierna, en god förhoppning om att vi kommer att klara målet till 2030 med det skogsbruk som finns i dag. Det gäller likaså för svenskt jordbruk. Så länge vi kan bibehålla en hög produktion kommer de att fortsätta att leverera miljö- och klimatnytta.

Fru talman! Vad gör regeringen för att bibehålla en hög produktion i svenskt jordbruk? En del är att sänka dieselskatterna till EU:s lägsta. Det ger på kort sikt en likviditetsförstärkning, vilket gör att man vågar satsa på en hög produktion. Det är såklart i längden inte optimalt att ligga kvar med subventionerade fossila bränslen på det sättet. Men för att ge en snabb injektion med likviditetsförstärkning är det här det bästa sättet för att bibehålla hög produktion i jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag är helt öppen för att i framtiden titta på jordbruksavdrag eller liknande enligt den statliga utredningen. Det finns också andra modeller. Men det viktiga är att vi bibehåller en likviditet. Efter det här året som på alla sätt har varit utmanande för svenskt jordbruk går vi in i 2024 års odlingsår med tuffa förutsättningar när det kommer till likviditet. Det är precis vad vi levererar på med hjälp av en sänkt bränsleskatt.

En annan del är att vi levererar på den fråga som jag, som det sades innan, har tjatat om i ett antal år, nämligen slakteriavgifterna. Vi har i Sverige haft en modell som har utmärkt sig från övriga EU och som har varit en konkurrensnackdel för svenska animalieproducenter. Nu fixar vi till den för att stärka likviditeten, konkurrenskraften och rättssäkerheten i den svenska animalieproduktionen.

Fru talman! När regeringen tillträdde var vi från början tydliga med att vi vill förändra förutsättningarna för svenskt jordbruk. Vi började arbetet med livsmedelsstrategin, inte en ny utan en revidering av den befintliga. Jag tror att jag var den förste som i den här talarstolen pratade om att vi var tvungna att uppdatera livsmedelsstrategin. Nu är vi snart där.

Under tiden har en konkurrensutredning tillsatts med bibehållet djurskydd. I dag presenterade regeringen ytterligare en utredning som ur konkurrenssynpunkt ska förbättra för svenskt jordbruk vad gäller regelbördor, offentlig kontroll och så vidare. Regeringen levererar gång på gång för att stärka svenskt jordbruk, för att bibehålla en hög produktion och för att behålla produktionen inom Sveriges gränser.

Precis som sades tidigare är det när vi trycker ut svensk produktion utanför Sveriges gränser som det börjar bli bekymmersamt för miljö och klimat. Klimatet är ju, som vi ofta säger här i kammaren, globalt. När vi producerar nötkött i Sverige blir det 70 procent lägre klimatgasutsläpp än i stora delar av världen. Vi ska ha produktionen inom Sverige, och det är animalieproduktionen som är motorn i svenskt jordbruk.

Fru talman! Jag är helt övertygad om att svenskt jordbruk på marknaden löser detta om vi ger dem rätt förutsättningar. Rätt förutsättningar är inte att stå i Sveriges riksdag och sätta upp procentmål för ekologiskt jordbruk, styra mer och ge myndigheterna mer verktyg och muskler. Ge frihet till Sveriges jord- och skogsbrukare, så kommer de att fortsätta att hitta på smarta lösningar.

Om man är lite halvnördig, som jag är, och har följt höstens Agritechnica, jordbruksmässan, kan man se hela utvecklingen i jordbruket. Ogräs bekämpas mekaniskt med hjälp av robotar, som bränner upp ogräset med små eldar. Det är så mycket som händer just nu.

Låt oss titta på duktiga maskinutvecklare i Sverige, till exempel Väderstadverken i min hembygd. De producerar och tar fram ny teknik hela tiden, för att minska bearbetning och hitta radhackningsmetoder för att minska mängden växtskydd. Det är branschen som gör dessa saker, inte politiken. Ge branschen dessa möjligheter!

Lantmännen vill ta fram fossilfri gödsel producerad i Sverige. Det skulle vara mycket bra för den svenska beredskapen att faktiskt ha en mineralgödselproduktion i Sverige igen. Det är väl bara Sverige och ett land till i hela EU som inte producerar sin egen gödsel i dag. Det är fantastiskt bra! Men vad är haken för Lantmännen att producera en fossilfri gödsel? Jo, det är elen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vad gör vi för att få mer el? Jo, vi gör stora satsningar på kärnkraft. Inom en tid kommer det att leda till att det finns mycket mer el och att alla företag som är beredda att ställa om kan göra det.

Det här är vad som gäller: Vi levererar de stora delarna, och branscherna och företagarna levererar miljön och klimatnyttan samt producerar maten.

Fru talman! Jag ska snart gå in för landning, men jag ser ytterligare ett hinder som jag uppfattar är en begränsning. Forskningen på jord- och skogsbruk har de senaste 20 åren gått in för mycket på andra saker än produktion. Svenskt jordbruk lider av att vi inte längre har forskning om produktionshöjande metoder i Sverige. Det blir oerhört viktigt att forskningen vänds mot produktionshöjande åtgärder igen, annars kommer vi inte att klara av att producera mer mat.

När vi dessutom tar mer och mer åkerjord ur produktion på olika sätt kommer vi att behöva producera mer på de ytor där vi har produktion.

Fru talman! Jag går ned för landning. Men jag vill passa på att önska mina kollegor, talmanspresidiet, riksdagens personal och övriga i riksdagen en god jul och ett gott nytt år.

Jag hoppas att vi får ett produktivt 2024 och framför allt ett väldigt mycket bättre jord- och skogsbruksår 2024.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Jag tackar för engagemanget för grisproducenterna. Det är otroligt viktigt. I ett tidigare anförande hänvisades till Marit, en god vän till mig. Hon och hennes man är duktiga grisföretagare.

Det förebyggande arbete som hela tiden pågår på svenska grisgårdar är bra och effektivt. Det finns en farhåga att det kan komma smittade svin i närheten, men det har tidigare funnits farhågor att djurrättsaktivister kan bära med sig smittor. Det fanns en stor oro under MRSA-debatten en gång i tiden, nämligen att man befarade att aktivister kunde gå mellan gårdar och få med sig smittor.

Jag är övertygad om att branschen själv vet vilka insatser som behöver vidtas. Om man är utanför området har man de facto varit utanför området. SVA är väl den kraft som måste lysa tydligast om det är så att man befarar att gårdarna utanför gränsen måste vidta ännu kraftigare åtgärder, men jag tror att det kommer att fungera.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Huruvida de diskussionerna sker på Regeringskansliet eller inte kan jag inte svara på. Det vi än så länge har sett från jägarkåren är fantastiskt. Jag kan direkt säga att jag inte är förvånad eftersom jägarkåren fungerar så, det vill säga man hjälper till när problem uppstår. Det finns så många situationer där det alltid har varit så.

Därför tycker jag att det var bra att det kom ett snabbt beslut om ersättningar till jägarkåren eftersom de gjorde det aktuella arbetet just då. Jag är inte så orolig för att de inte kommer att finnas kvar så länge arbetet krävs. Det svåra blir att få människor att vara borta från arbete, men jag tror att det kommer att finnas intresserade människor under lång tid. En förutsättning är då att det utgår ersättning till dem under lång tid.

Fru talman! Vi befinner oss mitt i detta, och det kan då tyckas konstigt att prata om framtiden. Men jag tror att det är oerhört viktigt att vi ändå pratar om framtiden. Precis som föregående talare sa är vi alla rörande överens om vad vi vill med det här utbrottet, nämligen att människor ska lida så liten skada som möjligt. Men vi ska också komma ihåg att ju längre utbrottet pågår kanske fokus kommer att tappas, och det är då det blir som farligast, det vill säga när människor börjar glömma att det finns afrikansk svinpest. Då tänker jag inte på de människor som bor i zonen och drabbas. Ju längre det går, desto mindre kommer diskussionen att finnas. Det är då det är extra viktigt att de som är berörda får veta vad som gäller, restriktioner och så vidare. Det är otroligt viktigt att hålla i.

Svensk grisproduktion blir såklart direkt lidande. Vi såg redan dygn ett att det började knaka i vissa exportavtal och så vidare. Vissa länder drog tillbaka sina köp av svenskt fläskkött. Det är helt förståeligt; det är så här det har sett ut i hela världen när utbrotten har kommit.

Det som oroade mig i går kom fram när jag pratade med en viltuppköpare i Östergötland, som ändå är ganska långt från området. Han sa att han har fått tillbakaorder på allt vildsvin han har upphandlat för höst och vinter. Vad kommer det att leda till? Det kanske leder till att vi skjuter för få vildsvin, om det inte finns någon avsättning för vildsvinen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Dessa signaler är oroväckande. Det är därför det är extra viktigt med informationsinsatsen, det vill säga att det inte är farligt för restauranger att köpa östgötska vildsvin för att äta.

Det är oerhört viktigt att vi tar oss ur detta på ett bra sätt för svensk grisproduktion och att informationsinsatserna fortsätter så länge det faktiskt finns ett behov.

Herr talman! Ja, så kom den då till Sverige, den afrikanska svinpesten. För oss som har följt frågan under många år är det kanske ingen stor överraskning att den nu hamnat i Sverige. Överraskningen kanske snarare handlade om var den hamnade när den kom till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Vi har under lång tid jobbat med förberedelser för att hantera och ta emot smittan på ett bra sätt när den kommer. SVA har tillsammans med berörda myndigheter genomfört övningar vid ett flertal tillfällen. Vi har här från politikens sida tryckt på ett flertal gånger. Jag ställde redan 2017 en skriftlig fråga till då sittande landsbygdsminister om hur vi kommer att kunna hantera afrikansk svinpest om den kommer.

Det var alltså ingen överraskning att den skulle komma, men den kom till sist, och nu hoppas vi bara att den hanteras på bästa sätt. Vi hoppas att berörda människor orkar hålla ut, precis som vi talade om under covid - håll i och håll ut. Det är samma sak som gäller med afrikansk svinpest.

Herr talman! Som moderat tycker jag inte om när man inskränker ägande- och brukanderätt och mänskliga fri- och rättigheter, men i det här läget måste man göra det. Det här är ett läge där de måste inskränkas. Vi förutsätter såklart att alla som blir inskränkta i sina näringsverksamheter och så vidare kommer att få den ersättning som de förtjänar, och det arbetet pågår. Vi hoppas att alla de som hjälper till med frivilliga krafter också orkar göra det hela vägen in i kaklet.

Om vi inte klarar att stoppa det här nu får vi de riktigt stora problemen. Det är nu vi sätts på prov om vi kan hantera problemet i ett tidigt skede, vilket blir otroligt viktigt för Sveriges framtida beredskap och livsmedelsförsörjning och för framtidstron i de här områdena.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Detta är en fråga som kanske egentligen rör två ministrar här.

Just detta år har varit extremt dåligt. Vi slog av mycket av vårsäden under våren för att få foder till våra djur. Sedan har regnet gjort att skörden har blivit extremt dålig i höst, vilket gör att vi förmodligen står inför en bristsituation till våren när det gäller utsäde till vårsäden.

Detta är en av de saker som vi har valt att inte längre ha lager för i Sverige. Hur ska vi se till att vi får en resiliens och robusthet i framtiden med större lager?

Herr talman! Jag tänker att vi fortsätter på samma tema och pratar om svenskt jordbruk. Det har som sagt varit ett utmanande år - egentligen ett antal utmanande år i rad ända sedan 2018.

Man ska komma ihåg att den gällande livsmedelsstrategin är från 2017. Men de målen har vi inte varit i närheten av att nå upp till, och det ser mörkare och mörkare ut när det gäller att nå upp till dem.

Vi ser nu runt om i världen hur livsmedelsförsörjning fungerar dåligt, liksom förflyttning av jordbruksprodukter. Vi ser starkt växande befolkningar i områden som kanske inte kommer att kunna producera mat i framtiden, vilket gör det ännu viktigare att vi ökar produktionen i Sverige. EU-kommissionen har också påpekat att framtiden för livsmedelsproduktionen finns i Sverige.

Men hur motverkar vi nu att fler och fler bönder ändå väljer att stänga sin ladugårdsdörr för sista gången? Hur kan nästa del av livsmedelsstrategin ändå ge hopp om att vi ska få en ökad produktion?

Fru talman! Precis som jag sa tidigare tror jag att ett krisstöd kommer att behövas om läget fortsätter att förvärras på det här viset. Även om ett ekonomiskt krisstöd inte hjälper till att få fram mat hjälper det till att stärka den kortsiktiga likviditeten. Då kan det behövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Men när jag hade ett möte med LRF:s ordförande Palle Borgström senast i förrgår tyckte inte han att ett ekonomiskt krisstöd just nu stod särskilt högt upp på listan över vad de ville se. Det var ett antal andra åtgärder som man ville se i första hand. Branschen själv är ju också trött på dessa krisstöd. Det var ett kort svar på frågan.

Kärnkraft lyftes också upp i anförandet. Kärnkraft är en av de viktigaste delarna i vår klimatomställning, för energifrågan är en otroligt viktig klimatfråga. Därför bekymrar det mig när man från Centerpartiet lyfter fram kärnkraften som ett hot i stället för en möjlighet. Vattenkraften är en reglerkraft och en baskraft som vi har, precis som kärnkraften. Sedan kan vi investera mycket även i andra energislag - solkraft, vindkraft och så vidare - men vi behöver ha den stora och tunga elproduktionen i botten. Det är den som säkrar nya etableringar av företag, som säkrar att mjölkgårdarna har ström varje dag året runt och så vidare.

Vad skulle Centern i stället vilja ha som en rejäl baskraft i bakgrunden, om man nu inte vill ha kärnkraft?

Fru talman! Tack för anförandet, Anders Karlsson! En hel del saker tror jag att vi är helt överens om. Jag kände mig apostroferad, även om jag blev kallad Johan Widegren. Jag heter John Widegren, men det har jag sagt många gånger i den här kammaren.

Att jag skulle vara motståndare till krisstöd är mer en känsla. Jag säger inte att vi inte ska ha krisstöd om det absolut behövs. Men vi hamnar gång på gång i diskussionen att vi måste plocka fram krisstöd till svenskt jordbruk, och jag ser det som ett stort misslyckande för oss som sitter här inne att vi hamnar där varenda gång. Förra gången det handlade om krisstöd var Moderaterna och Centerpartiet de som tillsammans drev på i frågan, även om Centerpartiet sedan gick och gjorde upp med Socialdemokraterna och lämnade Moderaterna bakom sig.

Jag hör också en annan sak som jag egentligen tror att vi är helt överens om. Det gäller vargen och problemen med den i svensk livsmedelsproduktion, särskilt i lammproduktionen. Jag tror att vi är nere på en självförsörjning någonstans runt 25 procent i svensk lammproduktion i dag. Lamm skulle kunna beta på många av våra naturbetesmarker, som i stället växer igen. Det rimmar inte alls med det som vi har pratat om tidigare i dag, Nature Restoration Law.

Men Centerpartiet, då? De säger att de vill ha färre vargar. Men vem hade de tänkt förankra det hos? Är det de nya kompisarna på den vänstra kanten? Även om något av de partierna gärna skulle se en mindre vargstam räcker inte det. Det hade varit intressant att höra, för Centerpartiet kommer sällan och pratar med sina gamla vänner - uttryckligen sagt - när det gäller vargpolitiken. Hur har man tänkt förankra detta?

Fru talman! Jag har fler frågor, som jag tar senare.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna och diskussionen.

Emma Nohrén talade om att bruka andra grödor, ändra vår djurhållning och så vidare. Jag är helt övertygad om att branschen kommer att se till att göra detta om det behövs. Jag tror att branschen vet väldigt väl vad som fungerar.

Jag kommer tillbaka till frågan om storleksrationalisering. Jag vet till exempel att Socialdemokraterna, kanske förra veckan, var ute på ett gårdsbesök och träffade ett väldigt stort jordbruksföretag. Det är de som skapar omställningsmöjligheterna, för det är de som kan hitta lönsamhet i att göra det. Det är till syvende och sist så att det behövs lönsamhet för att man ska våga göra dessa delar.

Man har hittat smarta system för till exempel bevattning och klimatanpassning. Jag tror att man har en biogasanläggning som man använder. Man är ett stort jordbruksföretag. Dessa möjligheter finns för de stora.

Emma Nohrén var inne på att ekologiskt klarade sig bättre än konventionellt under 2018. Jag kan ta mig själv som exempel. Jag är djurbonde och konventionell, och jag klarade mig också väldigt bra. Det handlade nog mer om de gårdar som hade djur och så vidare. Vi ser att dessa gårdar ganska ofta har en högre mullhalt i sina jordar. Ett år som detta har man sett väldigt stor skillnad; jag har sett det tydligt när jag har skördat gräs hemma på markerna. Lerjordarna - de goda jordarna - klarar sig förhållandevis bra ändå, men de jordar som har fått mer naturgödsel har också en högre mullhalt och klarar sig väldigt bra.

Det är detta vi måste jobba med, och då ska vi inte minska vår animalieproduktion utan snarare öka den. Jag tror att detta är lösningen på många av de framtida problemen. Växtodlingen har vi där vi har den. En ökad animalieproduktion kommer att innebära bra saker för klimatet. Vi kan ha mer naturbetesmarker, som binder mer koldioxid. Vi kan också höja mullhalten i åkerjordarna.

Detta var några förslag.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. Det här är jätteintressanta frågor som vi skulle behöva långt mycket mer tid till. Jag lägger gärna ut texten kring vad som krävs för framtiden.

Svenskt jordbruk och skogsbruk släpper ju ut en del, men det finns heller inga branscher som binder så mycket som våra jordbrukare och skogsbrukare gör. För att de ska kunna fortsätta att göra det krävs god lönsamhet, vilket har saknats i svenskt jordbruk under en längre tid. Jag brukar ofta återkomma till detta: Svenska bönders produktionsresultat är bland världens bästa både när det gäller odling och när det gäller djurproduktion, men lönsamheten är bland de sämsta.

Vi har ett systemfel någonstans. Det beror inte på den här regeringen eller på den förra regeringen - lite mer beror det förresten på den förra regeringen, såklart. Det beror inte på någon av ett antal regeringar under en lång tid, för detta - att det inte ska gå att tjäna pengar i svensk livsmedelsproduktion - kanske är ett systemfel som har byggts upp i 30, 40 eller 50 år.

Vissa kan tycka att det är bra att vi petar ut solceller på åkermark och producerar energi. Andra tycker inte att det är lika bra. Min första tanke är: Hur kan det vara så otroligt mycket mer lönsamt att bedriva solcellsproduktion på bra åkerjordar än att producera mat? Det är jättekonstigt. Det beror såklart på att vi har pressat jordbruket och haft en kraftig storleksrationalisering, som jag i mångt och mycket tycker är bra.

De långsiktiga reglerna ska nu inrymmas i livsmedelsstrategin 2.0. En väldigt stor mängd organisationer - jag tror att det är 60 eller 70 stycken - har spelat in förslag till livsmedelsstrategin. Detta ska börja bearbetas under hösten, och sedan ska regeringen komma med färdiga förslag. De eventuella lagförslag som krävs för att man ska kunna göra förändringar kommer ju att dyka upp här.

Fru talman! Vi hade behövt långt mycket mer talartid, känner jag!

Jag hoppas också att det kommer åtgärder snabbt. Jag hade själv möte med statssekreteraren i går, så jag hoppas att det är åtgärder på gång. Jag vet dock att det är vissa saker som redan är i görningen via Jordbruksverket och så vidare.

Upphandlingen av mat tycker vi fortsatt är en mycket viktig fråga. Både jag och ledamoten Magnus Oscarsson har tjatat om den frågan i vår hemkommun; jag tycker nästan synd om de tjänstemän i Ödeshögs kommun som har fått jobba med mig och Magnus som kommunpolitiker. Där är vi riktiga föregångare och har varit det under lång tid, så vi har egentligen aldrig riktigt förstått de hinder som ska ha funnits för att upphandla mer lokalt och närproducerat. Vi har nämligen gjort det i 15 års tid eller något liknande - jag tittar frågande på Magnus Oscarsson.

Jag tror att vi är ganska många som delar åsikt i frågan om ursprungsmärkningen av kött. Jag tycker fortfarande inte att jag har fått ett riktigt klart svar på varför vi inte körde vidare, men vi väntar ju på någon form av EU-utfall där.

När det gäller budgetfrågan och pengar till kommunerna får ju motfrågan bli hur mycket mer pengar till kommunerna som Socialdemokraterna hade i sitt vårbudgetförslag. Det var väldigt lite, tror jag.

Jag är också bekymrad över att matkonsumtionen i skolorna ökar ganska ordentligt. Det är en väldigt oroande situation. Den största ekonomiska svårigheten är ändå fortsatt inflationen, och den behöver vi pressa ned. Det måste vara vår huvuduppgift när det kommer till ekonomin, för det är först när vi har lyckats motarbeta inflationen på ett effektivt sätt som vi kan börja göra satsningar igen. Det utrymmet finns just nu inte i budgeten.

Fru talman! Jag tackar Socialdemokraterna för frågorna.

Som det inleddes med tror jag att vi är överens om många delar här. Vi ser liknande problem och problembilder, och jag tror också att vi ser ganska liknande lösningar på många av dem.

Det jag tycker är en stor skillnad mot 2018 är att det har funnits en lite bättre beredskap i branschen. Vi har redan sett hur man är igång och hittar lösningar i form av att flytta foder och så vidare. Ibland finns det en del oro gällande det foder man eventuellt kommer att importera i detta läge, för det gör att vi bland annat får in den typ av problemogräs jag nämnde tidigare.

Frågan ställdes vad regeringen gör. Jag vet att det i dag har varit en pressträff med landsbygdsministern och ministern för civilt försvar gällande åtgärder med anledning av torkan. Jag har själv inte bevittnat den och vad som eventuellt har kommit fram där - det får jag väl läsa i efterhand - så jag vet inte exakt vad regeringen planerar just nu.

Det jag vet är att det genom Jordbruksverket redan har satts igång uppdrag gällande att kunna skörda trädor även i kompensationsstödsområden, liksom i kantzoner - olika typer av miljöytor, helt enkelt. Det handlar om att kunna rädda det gräs som eventuellt fortfarande finns och inte är nedbränt.

Vattenfrågan tycker jag också är jätteviktig. Vi vet att det är krångligt, och det såg vi egentligen redan 2018. Vi har ganska god tillgång på färskvatten som vi skulle kunna använda i livsmedelsproduktionen, särskilt i förhållande till andra länder, men det finns fortfarande en hel del hinder för att använda det. Jag vet som sagt inte om regeringen har presenterat något kring det i dag, men där måste vi hitta lösningar som gör att det går snabbt. Det kanske bara ska behövas en enkel anmälan till en myndighet, så att det inte blir ett administrativt elände som drar ut på tiden när vattnet behöver användas.

Fru talman! Vi ska i dag debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 18 Livsmedelspolitik. Då känner jag direkt att jag vill lyfta fram frågan om kammarens utsmyckning. I blomvasen bredvid mig här finns det jättefina blommor. Men det finns också ett antal strån, sandlosta. Det är ett av våra största problemogräs i svenskt jordbruk och är skördenedsättande. Det minskar helt enkelt livsmedelsproduktionen i Sverige. Det var en parentes, men jag kunde inte låta bli att lägga märke till det.

Fru talman! När man talar om livsmedelspolitik och livsmedelsproduktion kommer man ganska snabbt att tänka på det väder som vi har. Många tycker att det är fantastiskt med solsken och varma dagar med möjlighet till bad och annat. Men svenska jordbrukare befinner sig just nu i en extremt svår situation. Inte bara för våra jordbrukare utan även för våra betesdjur - gräsätare - börjar detta mer och mer likna sommaren 2018. År 2018 satte sina spår för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion under väldigt lång tid. En del av jordbrukarna har inte repat sig än, och detta är fem år sedan. Och nu ser vi att vi är på väg in i en liknande situation. Vissa lantbrukare säger att det redan är värre än 2018.

Gräset har på många håll i Sverige nu skördats för första gången, alltså vinterfodret till våra livsmedelsproducerande djur, och skörden har varit extremt dålig. På vissa håll har skörden varit ned mot 25 procent av normal skörd.

Vad händer då, frågar sig vän av ordning. Ja, om man inte har foder till vintern får man se till att minska antalet djur. Och vi har redan fått signaler om att slaktköerna på våra slakterier börja växa. Det kan många gånger innebära att jordbrukare får skicka djur till slakt som inte är slaktmogna, inte färdiga för att vara livsmedelsproducerande, helt enkelt. Detta ger också ett sämre pris till bonden. Vi ser också att handeln reagerar i detta läge och ser att det finns slaktköer. Det gör att man trycker ned priserna, och priset till bonden blir då lägre.

I takt med stigande räntor får jordbrukarna kanske också sämre betalt för sina slaktdjur. Samtidigt har jordbrukarna under detta år, 2023, stoppat in värden långt över vad de normalt stoppar in i produktionen. Gödselmedlen har varit väldigt dyra, bränslena har varit dyra och utsädena har haft ett högre pris. Det blåser alltså upp till lite grann av en perfekt storm för svenskt jordbruk som ska producera livsmedlen i detta land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Det är inte utan att man känner en stor oro och en stor klump i magen. Jag är själv lantbrukare med betesdjur och känner av detta och försöker samla vinterfoder till mina djur. Men jag ser också hur kollegor i branschen på riktigt mår väldigt dåligt just nu.

Då börjar vissa höja rösten och tala om krisstöd till jordbruket. Och då står vi där igen - krisstöd till svenskt jordbruk. Vi har så många gånger pratat om krisstöd. Men vi måste vända denna utveckling så att svenskt jordbruk i stället känner att man kan ta ett sämre år med jämna mellanrum utan att politiken skjuter till krisstöd.

Då finns det ett antal saker som vi behöver genomföra och som denna regering har börjat att genomföra. Jag nämnde tidigare slakten, och vi har då till exempel köttkontrollavgifterna. Där ligger vi fortfarande fel jämfört med våra konkurrerande länder. Det behöver vi komma till rätta med. Vi behöver också komma till rätta med det som vi alltid brukar prata om i våra debatter här, alltså regelkrångel, administration, myndigheternas arbete kontra våra livsmedelsproducerande företag.

Det finns ett antal saker som behöver rättas till, men det har också redan nu tillsatts ett antal utredningar. Det handlar om konkurrenskraft i förhållande till vår djurvälfärd och miljötillstånden för livsmedelsföretag. Och regeringen håller just nu på med ett stort arbete kopplat till livsmedelsstrategin - en uppdatering av den strategi som vi alla här har varit väldigt överens om men som egentligen inte har uppfyllt sitt syfte genom att vi har ökat produktionen.

Nu försöker man få fram en livsmedelsstrategi 2.0, och den ska ta sin utgångspunkt ute hos den enskilda lantbrukaren. Det är ju där det börjar. Får vi inte en ökad produktion ute hos den enskilda lantbrukaren kan vi inte heller uppfylla livsmedelsstrategins mål, och dem är vi nog alla här som sagt överens om. Vi behöver nämligen producera mer mat. Vi brukar säga att ungefär 50 procent av svensk mat är importerad. I år kommer den siffran förmodligen att höjas ganska betänkligt om denna torka fortsätter. Som läget ser ut just nu kan vi nog på spannmålssidan se minskningar av skörden på i alla fall 30 procent rakt över. Men om denna torka fortsätter är vi snart nere på halv skörd.

Vi behöver såklart göra ytterligare ett antal saker, och vi behöver skicka signaler från det offentliga ut till svenskt jordbruk om att vi tycker att det är viktigt med svensk mat och svenskt jordbruk, till exempel när det kommer till frågan om offentlig upphandling. Det är en ganska låg procent av den offentligt upphandlade mat som konsumeras i Sverige som är svensk. Det ligger någonstans runt 10 procent av den konsumerade maten. Men det är en otroligt viktig signal att vi från det offentliga visar att gamla och unga - de som faktiskt äter den upphandlade maten och inte kan välja - får äta av den bästa maten, och den bästa maten är, som vi vet, producerad i Sverige. Maten som är producerad i Sverige har en miljö- och klimatpåverkan som är bland de lägsta i världen, och antibiotikaanvändningen vid produktionen av mat är också bland de lägsta i världen. Vi behöver upphandla mer svenskt. Det gör också att vi får en helt annan säkerhet när det kommer till beredskap, försörjningstrygghet och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Maten kommer därför att bli världspolitik de kommande åren. Förslagen i Farm to Fork, EU:s livsmedelsstrategi, kommer i grunden att leda till en minskad livsmedelsproduktion. Trender som finns i vissa europeiska länder just nu - till exempel i Tyskland, där man ställer om en del - kommer kanske att leda till en minskad livsmedelsproduktion, vilket kommer att leda till en mindre export. I Nederländerna och i Danmark börjar man föra diskussioner om att minska exporten av livsmedel. Detta är stora exportörer av livsmedel. Och när dessa länder börjar minska sin export, samtidigt som vi har Putins orättfärdiga angreppskrig i Ukraina, börjar det bli oroligt i fråga om maten.

På samma sätt är det när vi ser torra somrar gång på gång, även runt om i världen, det vill säga att produktionen av mat kommer att minska. Det kommer också att leda till att maten blir dyrare. Detta tror jag är otroligt viktigt att ha med sig i denna diskussion, alltså att maten inte kommer att vara billig utan att den kommer att bli dyrare, särskilt om man ska ha bra mat.

Fru talman! I detta läge finns det, om vi inte ska hoppa på tanken om krisstöd direkt, ett antal saker som behöver göras. Vi behöver ta bort alla begränsningar som är koppade till CAP, så att vi kan skörda så mycket som möjligt och även på ytor som vi normalt inte skulle skörda utan har tagit ur produktion. Vi behöver göra det möjligt för bönder i våra kommuner att skörda på ytor som normalt inte skördas.

Jag såg i går att Linköpings kommun var ett gott föredöme när man gick ut och sa till bönderna: Var så goda, ni får skörda gräs och foder på dessa ytor som normalt inte är jordbruksytor. Vi behöver se till att frågan om vatten - möjligheten att i sådana här lägen ta vatten - inte är så svår som den är i dag.

Det finns alltså ett antal olika saker vi behöver lyfta nu, för läget är akut. Nu behöver vi rädda årets livsmedelsproduktion. Men livsmedelsstrategin 2.0 ska leda till att vi räddar även framtidens livsmedelsproduktion i Sverige - och ökar den.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och önskar en god och trevlig sommar till såväl talmannen och hela talmanspresidiet som alla anställda - och framför allt till mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaren. Vi är nog inte riktigt överens när det kommer till den fjällnära skogen - så kan vi väl säga.

Jag hör vad som sägs. Vänsterpartiet menar att man vill lägga 4 ½ miljard mer till skydd av natur och så vidare. Jag kan tycka att det i en tid när den viktigaste uppgiften är att pressa ned inflationen är lite magstarkt att, som Vänsterpartiet, låna 100 miljarder i sin statsbudget. Det är inte en ansvarsfull ekonomisk politik. Och det är klart att man får mycket medel att strössla omkring sig när man lånar pengar till sitt budgetförslag.

Det fördes en diskussion här kring kontinuitetsskogsbruk kontra trakthyggesbruk. Vi har en gång i tiden i princip förbjudit kontinuitetsskogsbruket i Sverige just för att det inte levererade skog, virke och råvara på ett tillfredsställande sätt. Jag tror absolut att skogsägarna i dag själva kan avgöra huruvida skogen passar för ett trakthyggesbruk eller ett kontinuitetsskogsbruk. Jag är själv skogsägare, och jag nyttjar båda brukandeformerna där det passar.

Enligt EU:s skogsstrategi skulle man i mycket högre grad använda sig av just kontinuitetsskogsbruk. Balanskommissionen tog fram en ekonomisk rapport, som man presenterade förra sommaren, om vad det skulle innebära för Sverige rent kostnadsmässigt. Här talar vi alltså om hundratals miljarder. Den effekten skulle det bli för Sverige.

Man kan väl inte från Vänsterpartiets sida mena att man ska låna de pengarna i statsbudgeten? Det är hundratals miljarder. Det är miljarder till skogsägarna men också miljarder till svensk skogsindustri.

Man måste faktiskt på ett trovärdigare sätt föredra vad dessa förändringar av den svenska skogspolitiken skulle innebära för landet Sverige och för landet Sveriges ekonomi.