Emma Nohrén (MP) om Jakt och viltvård

Fru talman! Vi debatterar miljö- och jordbruksutskottets betänkande nummer 7 Jakt och viltvård. Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Under hösten 2024 lade regeringen ned den pågående utredningen Renmarkskommittén, som hanterade många stora frågor. Det var en väldigt stor utredning som hade pågått under en längre tid. En av de huvudfrågor som det hördes mycket om under den tiden var frågan om jakt och fiske på statens mark ovan odlingsgränsen. Det framställdes i utredningen som att denna rättighet enbart skulle tillhöra samebyarna, och vi var tre partier som vid delbetänkandets överlämnande reserverade oss mot detta – Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Vår känsla under utredningens gång var att detta var på väg åt helt fel håll, och jag är därför väldigt glad över att utredningen lades ned. Moderaterna vill att jakt och fiske på statens mark ska vara en rättighet för alla svenskar och komma alla svenskar till del som vill nyttja statens mark för detta.

Dessa frågor kommer såklart att behöva hanteras i framtiden. Redan när man lade ned denna utredning sa man att en ny utredning skulle tillsättas. Jag tror att det är otroligt viktigt att direktiven för den utredningen landar på ett sätt som gör det möjligt att försvara alla svenskars rätt till jakt och fiske på statens mark.

Fru talman! Det pågår ett par utredningar inom detta område. Det handlar dels om en utredning om en ny viltvårdsmyndighet, i enlighet med tillkännagivanden under förra mandatperioden, dels om en utredning om ny jaktlagstiftning, också i enlighet med tillkännagivanden under förra mandatperioden. Det rör sig alltså om leveranser från den här regeringen. Vi sa att vi skulle genomföra detta, och nu genomförs det. Jag vill inte föregripa dessa utredningar, men det kommer såklart att bli intressant när de landar på riksdagens bord.

För några veckor sedan hände det något alldeles fasansfullt i Sverige, i Örebro – en skolskjutning. Det har efteråt visat sig att det var en man med jaktvapen som begick detta brott. Jag tycker att det i en sådan här debatt är otroligt viktigt att peka på att den stora merparten av Sveriges jägare är laglydiga medborgare, och de prövas dagligen för sina vapenlicenser i polisens register. Vi ska aldrig glömma detta.

Jag tycker att det är viktigt att nämna det otäcka, otroligt hemska som hände, just för att en del gör kopplingar till jägare. Det är därför viktigt att säga att vi från politikens sida står upp för Sveriges jägare. Vi ska stå upp för deras betydelse och för det de bidrar med i vårt samhälle. Det är många saker som jägarna gör i det svenska samhället som ingen annan skulle klara av och ingen annan har kapacitet att kraftsamla kring och genomföra.

Fru talman! Låt mig ta några exempel. Vi hade svinpest i Dalarna för något år sedan. Då ställde Sveriges jägare upp och genomförde arbetet så att man snabbast i hela Europa lyckades friförklara landet från svinpestangreppet. Det var tack vare Sveriges jägare.

Vi har jägare i Sverige som dag och natt, året runt, ställer upp och gör trafikeftersök – i ur och skur och ibland med fara för både sina egna och sina jakthundars liv. Detta gör man varje dag, vecka ut och vecka in – en uppgift man gör för Sverige.

Det talas ibland om att vi har alldeles för stora viltstammar i vissa områden, till exempel vildsvin eller dovvilt. Det är stammarna av dessa två som man ofta pratar om som för stora. När vi behöver minska viltstammarna är det Sveriges jägare som genomför detta. Det är de som hjälper till att återställa ordningen och balansen i de ekosystem där vilttrycket är för hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Jag tycker att det är otroligt viktigt att lyfta fram jägarnas betydelse för Sverige och att vi i politiken står upp för de svenska jägarna.

Fru talman! Det är svårt att undvika vargen när vi nu har jakt- och viltvårdsdebatt. Just nu görs väldigt många bra saker av den här regeringen, och det händer bra saker på EU-nivå. Det gör att vi förhoppningsvis närmar oss ett läge där vi på allvar kan börja minska vargstammen i Sverige. Senast var det omröstningen inom Bernkonventionen, där man röstade igenom att skyddsstatusen för vargen ska sänkas. Nu går frågan tillbaka till EU och behöver gå igenom även där. Vi har en regering här som har meddelat att vi från svensk sida ska rapportera ett nytt referensvärde på 170 vargar, som vi har fattat ett majoritetsbeslut om i den här kammaren. Det sker alltså leverans.

Det finns också andra delar i vargpolitiken som det är otroligt viktigt att vi håller i. Det handlar om de verktyg vi har för att hantera vargstammen. Det är dels licensjakten, som vi ska använda för att göra de stora uttagen när stammen ska minskas, dels skyddsjakten, där vi ska ha snabba och enkla beslut när vi har problemindivider. Sedan har vi också paragraf 28, som ger enskilda möjlighet att skydda sina egna djur mot vargangrepp. Det är otroligt viktigt för svenska djurhållare att vi inte försvårar eller fördröjer dessa verktyg.

Jag har sagt det många gånger tidigare, fru talman. Jag saknar inte respekt för dem som har haft varg under lång tid, men vi ser att problemen ökar när vargstammen sprider sig söderut. Det beror i mångt och mycket på att vi har fler djurhållare och fler djur söderut. Då är det otroligt viktigt att vi får ha dessa verktyg för att hantera vargstammen.

Det finns även en annan fråga i det hela – det handlar om livsmedel, som ska behandlas i den debatt som kommer efter denna. Vi hör nu gång på gång att livsmedelsproducenter väljer att sluta med sin djurhållning och med sina betesdjur just på grund av vargens förekomst. Vi kan inte tolerera detta. Vi är i ett läge, en världssituation, där vi behöver öka, inte minska, vår livsmedelsproduktion i Sverige. Då får vi inte låta en för hög rovdjursförekomst påverka livsmedelsproduktionen.

Det finns, fru talman, andra delar som den här kammaren har skickat med till sittande regering och även regeringar före den. Det handlar om säl- och skarvproblematiken, och där tar landsbygdsministern just nu stora grepp på EU-nivå, på ministerrådsmötena. Men det sker även saker lokalt, till exempel genom den havsmiljöproposition som vi fattade beslut om för en tid sedan, som tydligt markerade att vi måste hantera säl och skarv på ett annat sätt. Även detta är dock frågor som såklart hanteras på EU-nivå, och det är där vi behöver göra ett tungt arbete för att göra det möjligt för Sverige att förenkla hanteringen av säl och skarv.

Fru talman! Jag ska gå ned för landning, men vi kan inte ha jakt- och viltvårdsdebatt utan att tala om älgen också. Älgen, skogens konung, lider på många håll i Sverige ganska stort. Jag är otroligt orolig för älgen och älgstammen just nu.

Jag hoppas att organisationer tillsammans med politiken framöver hittar vägar för hur vi ska förvalta älgstammen. Det system som har funnit har inte fungerat tillfyllest. Älgen förtjänar en bättre förvaltning än den som har varit.

Vi slår i dag ett extra slag för älgen i våra skogar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! I sin inledning tog ledamoten upp en intressant sak, nämligen acceptansen för jakt i Sverige, som är otroligt hög. Det är en siffra som vi ska förvalta och vara väldigt rädda om. Jag tror att det i dag handlar om 85–90 procent av den svenska befolkningen när det gäller acceptans för jakt. Det ska man passa på att nämna.

Det finns olika forskning om vargstammen och dess storlek. Den första forskning som presenterades för ett antal år sedan, inför rovdjurspropositionen 2013, talade i ett första läge om 40 vargar, men sedan övergick man till att tala om 100 vargar på Skandinaviska halvön om det tillfördes nytt blod vart femte år, tror jag att det var. Det skrev man i sin rapport.

Med 170 vargar är marginalen till de 100 ganska god, om det tillförs nytt blod. Hur man ska tillföra det nya blodet har jag inte svaren på. Jag tänker att man på tjänstemannanivå kommer att hitta lösningar.

Men det är viktigt att vi i politiken pekar ut vart vi ska i vargfrågan. Politiken i den här kammaren har nu faktiskt ett flertal gånger pekat på att vargstammen ska minskas, för den orsakar för stora problem för Sverige – för svensk livsmedelsproduktion, för dem som lever för sin jakt och för människor på landsbygden i allmänhet, som tycker att vargen har blivit ett problem.

Fru talman! Jag uppskattar resonemanget och tycker att det är jätteviktigt att vi resonerar om hur man kan se på detta på olika sätt. Som jag framhöll i mitt förra inlägg har politiken pekat ut en tydlig riktning för vart vi ska: Vi ska minska vargstammen. Hur vi löser detta kommer det att finnas ett antal förslag på.

Ledamoten talar om konstgjord andning. Den svenska vargstammen är ju en del av den europeiska vargstammen. Det går väldigt bra för vargen i Europa. Jag tror att det är i storleksordningen 20 000 vargar i Europa. Lägger vi därtill den ryska vargstammen finns det ytterligare 20 000 individer. Det skulle innebära att det finns omkring 40 000 vargar. Det är väldigt livskraftigt.

Att det sedan finns vissa geografiska avskärmningar och så vidare får man lösa. Men politiken har pekat på att stammen ska minskas, och det gör vi nu från regeringens sida. Vi visar vägar framåt för att genomföra det som majoriteten i Sveriges riksdag har sagt. Vi ska minska vargstammen.

Jag skulle alltså inte vilja kalla det för konstgjord andning. Det är ett dåligt argument. Det har inte gått särskilt dåligt för vargen. Det går ganska bra, vilket innebär att den verkar kunna anpassa sig till de förutsättningar som finns just nu.

Det går sämre för små fårproducenter i områden med högt rovdjurstryck. Dem går det sämre för. Dem är jag mer orolig för än för vart det tar vägen med den svenska vargstammen just nu.

(Applåder)

Fru talman! Anders Karlsson frågar: Är ledamoten nöjd? Nej, det är klart att ledamoten inte är nöjd! Men jag ser att vi gör mycket just nu som pekar på att vi går åt rätt håll.

Det är ingen hemlighet att jag redan i dag hade velat se en mycket lägre vargstam i Sverige. Det har jag i den här kammaren varit ganska tydlig med under lång tid. Men jag vet också att detta är något som tar väldigt lång tid. Och om vi tycker att det tar lång tid i Sverige ska vi veta att det tar ännu längre tid på EU-nivå. Att vi har fått de hjulen att börja rulla nu är otroligt värdefullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det har varit olika händelser runt om i Europa som har lett till att Europa nu på ett helt annat sätt tycker att detta är en viktig fråga. Man har insett att om man släpper vargen längre kommer man att få mer problem. Det är ju detta som sker just nu. Vi får ökade problem med livsmedelsproduktionen. EU börjar inse allvaret, mycket tack vare vår landsbygdsminister och även tidigare landsbygdsministrar som har markerat om detta – det sitter någon här i salen som jag vet var nere och markerade i de här frågorna på EU-nivå. Det betyder mycket att vi faktiskt visar intresse och förklarar varför det inte fungerar för Sverige.

Är jag nöjd? Nej, jag är inte nöjd. Det är jag inte förrän vi har börjat minska vargstammen. För Moderaternas del har det varit en fråga under en längre tid: att vi vill minska vargstammen.

Fru talman! Jag tackar för ytterligare en fråga.

Det första, korta svaret är: Behåll den här regeringen! Nästa svar är precis som de saker som jag föredrog. Det som nu pågår på EU-nivå kommer att reflekteras. När Sverige väljer att rapportera in ett nytt referensmål ger det oss ytterligare verktyg. Vi har fram till nu inte haft de här verktygen när Naturvårdsverket har tagit hänsyn, gjort sina tilldelningar och gett länsstyrelserna möjlighet att besluta om licensjakt på varg.

Jag har goda och stora förhoppningar om att vi kommer att se någonting helt annat inför licensjakten i januari 2026. Har vi inte lyckats leverera då får ledamoten komma tillbaka en gång till och fråga: Vad pysslar ni med? Då tar vi den debatten då.

(Applåder)