Malin Larsson (S) om Jordbrukspolitik

Fru talman! Nu står vi här igen. Det är sen vår, och vi debatterar jordbrukspolitik i riksdagens kammare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande MJU16.

Jordbruksåret 2024 fick en ganska tuff start, kan man säga, för svenska bönder. Det vi inte visste när vi stod här förra gången och debatterade jordbrukspolitiken, förra våren, var hur extremt utmanande och svårt skördeåret 2023 skulle bli. Det var dåliga skördar, dåliga kvaliteter, stigande kostnader i form av räntor och dyra insatsmedel, som egentligen var all-time-high när de var inköpta för odlingsåret 2023.

Det gav svenska bönder en otroligt tuff avslutning på år 2023. Det var detta vi tog med oss in i odlingsåret 2024. Odlingsåret 2024 började också tufft för svenska bönder med ett sent vårbruk och en lång och kall vår. Det sena vårbruket har sedan övergått i en väldigt varm sen vår. Och här står vi i dag. Höstgrödorna ser ganska bra ut på många områden, men nu börjar de lida av torkan. Grässkörden har varit igång en tid. Man håller på och skördar foder för fullt i Sverige, i alla fall i de södra delarna, och det ser ganska bra ut.

Framför allt, fru talman, ser förhoppningarna hos Sveriges bönder bra ut. Sveriges bönder hade det tuffa 2023 och den tuffa starten på 2024 men går ändå för fullt in i odlingsåret 2024 och satsar och tror - precis som de alltid har gjort, därför att det är det svenska bönder gör. De tar ansvar. De tar ansvar för att producera och för att leverera mat och naturvärden, biologisk mångfald och en beredskap till Sverige.

Fru talman! Vi går mot ett EU-val. Det är bara drygt en vecka kvar tills valresultatet ska presenteras. Det är ett EU-val som är otroligt viktigt för Sveriges bönder och för Europas bönder. Den period som har gått har varit utmanande för alla bönder i EU på grund av Rysslands orättfärdiga angreppskrig på Ukraina.

Men det beror också på den ökade detaljstyrning som har kommit från EU. Det är en detaljstyrning som vill ta bort frihet för bönderna. Det är en detaljstyrning som tror att tjänstemän och politiker vet bättre hur man producerar, ända ned till enskild gårdsnivå.

Fru talman! Vi moderater tror inte på den ökade detaljstyrningen från EU. Vi vill i stället se en ökad frihetsgrad, precis det som EU är till för i grunden; handel, frihet och ordning och reda på diverse frågor, men inte detaljstyrning.

I EU-arbetet vill vi moderater minska regelkrångel och administrativa bördor. Vi vill öka djurskyddet i unionen så att man närmar sig det fantastiska djurskydd som Sveriges bönder lever och verkar under. Vi vill använda nya växtförädlingsmetoder. Det råder inget tvivel om att odlingsåret ser annorlunda ut numera. Klimatet har svängt på ett utmanande sätt när det gäller odling av våra grödor. Då ska vi såklart utnyttja de nya tekniker som finns för att ta fram utsäde som bättre står emot torka, insekter, svampangrepp och så vidare. Om det finns teknik som kan ta fram sådant utsäde ska vi såklart inte vara rädda för att använda den. Vi moderater är teknikpositiva.

När vi ska börja arbetet med den nya CAP-perioden måste vi på ett helt annat sätt titta på råvaruförsörjningen. Det vi har sett av kriget i Europa är att beredskapen inte är så god som den borde vara. Störningar har uppkommit inte bara med att få ut spannmål och andra produkter ur Ukraina, men vi har även sett störningar i den inhemska logistikkedjan av livsmedel. Det sker på grund av rädsla för att det ska gå dåligt för det inhemska lantbruket i olika länder, och det sker också för att priser sjunker när det blir ojämna handelskedjor runt om i Europa. Man måste förstå att bönderna blir oroliga, men det är den här typen av oro som EU ska hantera. EU som organisation, som union, ska hantera frågorna i handelns tecken. Det blir otroligt viktigt för EU att under nästa period hantera dessa delar.

De protester vi har sett från europeiska bönder det senaste året beror på att de är oroliga för handelskedjorna, och de är oroliga för ökade regelkrav ned på detaljnivå som har kommit från EU. Många gånger är det onödiga regelkrav. Vi har sett de procentsatser som har presenterats i Farm to Fork och biodiversitetsstrategin. Där finns procentsatser som styr mängden växtskyddsmedel, växtnäring, ekologiskt odlad areal och så vidare. Men varför ska det sättas upp procentsatser? Ge lantbrukarna friheten att bestämma vad som passar dem bäst.

Vi har till och med gått ned så djupt på detaljnivå att vi tittar på växtföljdskrav. Hur kan någon som sitter i Bryssel veta bättre i vilken växtföljd en jordbrukare i Östergötland, på den bördiga leran, ska producera sina grödor? Det vet han bäst själv. Vi förutsätter att han gör det på ett sätt som kan leverera en hög skörd. Det är ju det han lever på - inte för att nå upp till en mängd krångliga regelverk som läggs fram gång på gång.

Fru talman! Öka friheten för bönderna, och då kommer de att leverera på de miljö- och klimatkrav som vi ställer från det här huset. Det är inte genom pekpinnarna som man levererar. Det är ökad frihet och ökad lönsamhet som leder fram till detta.

Bönderna som har sått den här våren gör det med en stigande optimism. Den optimismen stiger inte bara på grund av att räntorna är på väg ned, utan det är därför att de märker att regeringen jobbar för dem. Regeringen håller på att ta fram en ny livsmedelsstrategi, har rättat till problemen med slaktavgifterna och stärkt konkurrenskraften med hjälp av sänkta bränslepriser. Regeringen har på ett aktivt sätt röstat emot konstiga och dåliga förslag från EU, till exempel Nature Restoration Law. Regeringen har vidare tillsatt ett antal nya utredningar för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och öka det svenska jordbrukets produktion. Det är vad som måste göras i det här läget.

Svenskt jordbruk befinner sig i ett sårbart läge, och vi behöver en stark beredskap. Det är vad den här regeringen levererar politik på.

Fru talman! Det går inte att ha en debatt i kammaren om de gröna näringarna utan att prata om problemen med rovdjuren. Där är vi fortfarande. Nu kan vi se rovdjursstammarna växa i södra Sverige. De problem som under många år har funnits i Mellansverige ökar nu kraftigt i södra Sverige. Där finns fler betesdjur.

Vi kan gång på gång se hur svensk lammproduktion inte alls går hand i hand med svensk rovdjursförvaltning. Där finns ett stort problem att lösa, och det är ett problem som regeringen tar på allvar. Problemet måste tas om hand inom en snar framtid. Snart får vi ställa oss frågan om vad som är gynnsam bevarandestatus på en svensk fårbonde.

Fru talman! Jag går ned för landning. Jag tänker tacka mina kamrater för det här året eftersom det här är min sista debatt i kammaren för det här riksdagsåret. Tack för gott samarbete! Jag önskar talmannen, presidiet och personalen en glad, skön och lagom varm och regnig sommar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Fru talman! Jag tackar för frågorna. De är absolut relevanta och viktiga.

När man ställer om till nya system är det dessvärre alltid någon som faller emellan. De problemen kommer vi sällan ifrån. Det är mycket olyckligt. Jag vet också att det finns en stor vilja att ställa om, och det finns en stor vilja att göra klimatsmarta investeringar på gårdsnivå.

De lantbruk som gör det bästa miljö- och klimatarbetet i dag är de mest lönsamma lantbruken. Regeringen lägger nu grundtrycket på att stärka lönsamheten i primärproduktionen. Det är grunden för att bedriva ett bra miljö- och klimatarbete på gårdsnivå.

Det är bra att det finns möjligheter till investeringar även i pengar som kommer från CAP. Lantbrukarna ska kunna använda de medlen för att göra smarta investeringar. Men vi vidhåller att den absolut viktigaste faktorn är att stärka lönsamheten och att öka produktionen. När vi ökar produktionen i Sverige vet vi också att det är bra för miljön och klimatet, och när vi ökar svensk livsmedelsproduktion är det också bra för miljön och klimatet. Stärkt lönsamhet som leder till ökad produktion är nummer ett.

Sedan beklagar jag att man hamnar i kläm i samband med ett skifte. Det är olyckligt.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Kort svar: Jag tror inte att svenskt jordbruk bara hänger på huruvida det finns pengar i bidrag och liknande eller investeringsstöd. Svenskt jordbruk och svensk primärproduktion handlar om att det finns en långsiktig tanke med långsiktiga spelregler som genererar lönsamhet ned på gårdsnivå, inte om huruvida det finns pengar i något system någonstans att hämta hem vid en ansökan.

Det är inte där svenskt jordbruk står och faller. Om det hade varit det som det hade hängt på är jag helt övertygad om att Socialdemokraterna, som ju är ett bidragsvänligt parti och gillar att slänga ut bidrag här och där, under sina åtta år vid makten hade löst jordbrukets problem med en massa bidrag.

Jag tror snarare att jordbruket behöver stärkta konkurrensförutsättningar, lägre skattetryck, långsiktig äganderätt, lägre rovdjurstryck och förenklingar i EU:s jordbrukssystem. Det är de delarna som kommer att leda till stärkt lönsamhet ned på gårdsnivå, och då kan man också göra de här investeringarna som är bra i miljö- och klimathänseende.