Camilla Brunsberg

Herr talman! Vi lever i en tid då säkerhetsläget i Europa är det allvarligaste sedan andra världskriget. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har brutit sönder den europeiska säkerhetsordningen. Samtidigt ser vi ett aggressivare underrättelsearbete mot Sverige, omfattande cyberattacker och systematiska försök till påverkan riktade mot våra demokratiska institutioner.

I ett sådant läge är tillgången till kvalificerade underrättelser avgörande. Vi i Sverige måste kunna förstå omvärlden, upptäcka hot i tid och ge våra beslutsfattare ett så bra underlag som möjligt. Här spelar försvarsunderrättelseverksamheten en central roll, och inom den verksamheten är signalspaningen ett av de viktigaste verktygen.

Signalspaningen ger information om militära förmågor, om cyberhot, om terrorrelaterad verksamhet och om främmande makters agerande. Den informationen kan vara avgörande både för att skydda Sverige och för att bidra till säkerheten i vårt närområde.

Samtidigt, herr talman, är det självklart att en verksamhet som signalspaning måste omges av ett starkt integritetsskydd. Det är just därför Sverige har byggt upp ett mycket omfattande system av kontrollmekanismer kring signalspaningen. Det handlar om flera olika nivåer av rättssäkerhet och tillsyn.

För det första krävs tillstånd i förväg. Signalspaning får inte bedrivas hur som helst utan måste prövas av en särskild domstol. För det andra finns en särskild tillsynsmyndighet som löpande granskar verksamheten. För det tredje sker återrapportering till regeringen och till riksdagen om hur lagstiftningen tillämpas och hur integritetsskyddet fungerar.

Den skrivelse vi behandlar i dag är just en sådan redovisning. Den är en del av det system för demokratisk kontroll som riksdagen tidigare har beslutat om.

Herr talman! Det är viktigt att komma ihåg att lagstiftningen om signalspaning har vuxit fram under lång tid och genom breda politiska överenskommelser. Regelverket har också utvecklats successivt för att stärka integritetsskyddet. Vi har alltså ett system som ger våra myndigheter möjlighet att inhämta nödvändig underrättelseinformation och som samtidigt sätter tydliga gränser för hur verksamheten får bedrivas. Det är i grunden en bra balans.

Å ena sidan behöver vi ett effektivt underrättelsearbete i en allt osäkrare värld. Å andra sidan ska vi värna den personliga integriteten och de fri- och rättigheter som är grundläggande i vår demokrati. I dagens säkerhetsläge är det viktigt att vi inte ställer dessa två värden mot varandra – tvärtom är båda nödvändiga. Ett samhälle som inte kan skydda sig mot yttre hot riskerar att få sina friheter urholkade, men ett samhälle som inte värnar sina fri- och rättigheter riskerar att förlora det som vi ytterst vill försvara. Det är därför kontrollsystemen kring signalspaningen är så viktiga. De säkerställer att verksamheten bedrivs inom lagens ramar och att integritetsskyddet upprätthålls.

Försvarsutskottet konstaterar i sitt betänkande att regeringens redovisning uppfyller de krav som riksdagen tidigare har ställt. Utskottet föreslår därför att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. Det är ett helt rimligt ställningstagande.

Sverige behöver en stark försvarsunderrättelseverksamhet. Den ska bedrivas under demokratisk kontroll och med respekt för individens integritet.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag kan konstatera att ledamoten anser att cybersäkerhetsstrategin är trams, att vi har alldeles för många strategier och att man egentligen vill ta bort allihop.

Jag vill ändå en gång till påpeka att jag är otroligt stolt över vårt reformarbete och den ambitionsnivå som vår borgerliga regering har när det gäller cybersäkerheten. Inte nog med att vi har reformerat Nationellt cybersäkerhetscenter och tagit fram en skarp cybersäkerhetsstrategi med handlingsplaner och årliga uppföljningar, utan i dag klubbar vi den skarpaste lag vi någonsin har sett på området. Vi har också tillsatt en minister som är ansvarig för det civila försvaret, där cybersäkerheten ingår.

Jag kan konstatera att trots att Socialdemokraterna inte klarade av att hantera cybersäkerheten under sin tid vid makten är löftet från dem att montera ned allt det ambitiösa reformarbete som vår regering har genomfört och gå tillbaka till ruta ett, det som Riksrevisionen så brutalt kritiserade.

(Applåder)

Herr talman! Återigen får vi höra ledamoten Markus Selin från talarstolen berätta om det omfattande och ambitiösa reformarbete som regeringen nu har genomfört när det gäller cybersäkerheten. Jag tycker att det är bra att ledamoten påpekar detta gång på gång, för det är viktigt att vi nu gör ambitiösa satsningar, gör reformer och gör förändringar och förbättringar för att få cybersäkerheten på plats. Den var kraftfullt eftersatt.

Det är lätt att kritisera det som en regering gör, men det som jag konkret skulle vilja veta från ledamoten Markus Selin nu är exakt vilka delar som ledamoten avser att ta bort från det extremt ambitiösa reformarbete som regeringen har genomfört. Vad är det du tänker ta bort? Vilken strategi tänker du kapa om Socialdemokraterna får regeringsmakten?

Det är lätt att bara sitta på läktaren och säga att det är dåligt, men nu vill jag veta konkret vilka delar som ledamoten avser att ta bort i det extremt ambitiösa reformarbete som vår regering har genomfört. Det är en borgerlig regering som har stöd av Sverigedemokraterna och stark majoritet i kammaren.

Det vore intressant för väljarna att veta hur du tänker nedmontera den svenska cybersäkerheten och vilka strategier du tänker ta bort, eftersom du var så tydlig i ditt anförande.

Herr talman! Jag skulle vilja påstå att ledamotens kritik är trams. Här står en ledamot vars regering var ansvarig för att Sverige under flera år hade en kraftigt eftersatt cybersäkerhet.

Jag tycker att denna cybersäkerhetsstrategi är otroligt bra, och jag är stolt över att vi har tagit fram den. Den innehåller konkreta åtgärder och årliga uppföljningar, vilket ska jämföras med den politik på området som fick brutal kritik av Riksrevisionen eftersom det saknades både styrning och ledning. Den här cybersäkerhetsstrategin får högsta betyg av mig eftersom den som sagt innehåller konkreta handlingsplaner och årliga uppföljningar.

I dag klubbar riksdagen dessutom igenom den skarpaste lagen någonsin om cybersäkerhet.

Jag förstår ledamotens oro med tanke på hans bagage och historia, men jag är stolt över att vi har tagit krafttag och stärkt cybersäkerheten i Sverige. Jag tycker också att Nationellt cybersäkerhetscenter gör ett enastående bra jobb, och centret är och kommer att fortsätta att vara ett bra stöd till alla Sveriges kommuner och regioner. Jag är stolt över den politik vi genomför och den lag som kommer att klubbas igenom i dag.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att ledamoten Markus Selin är orolig över cybersäkerheten med tanke på att Socialdemokraterna misslyckades med att leverera under sin tid vid makten. Precis som ledamoten påpekade var Riksrevisionens kritik brutal. Inget fungerade. Trots att vi var ett av världens mest digitaliserade länder var vår nationella cybersäkerhet rejält eftersatt.

Det är dock bra att ledamoten pekar på dagens höga ambitionsnivå och stora reform. Omfattande initiativ tas för att höja den nationella cybersäkerheten. Till exempel debatterar vi nu den nya cybersäkerhetslagen, som är den mest ambitiösa lagstiftningen någonsin i Sverige när det gäller cybersäkerhet. Jag hoppas att vi åtminstone är överens om att denna lagstiftning är skarp och tillräckligt bra.

Som jag påpekade i mitt anförande har vi gjort ett omfattande reformarbete eftersom cybersäkerheten var kraftigt eftersatt och Riksrevisionens kritik brutal – en kritik som riktades mot just den socialdemokratiska regeringen. Nationellt cybersäkerhetscenter har fått en ny, tydlig och strategisk styrning och ledning, en ny cybersäkerhetsstrategi är på plats och Sverige får nu sin skarpaste lagstiftning någonsin för cybersäkerhet.

Jag förstår som sagt ledamotens oro, men det var bra att ledamoten passade på att berätta för kammaren vilken hög ambitionsnivå vår borgerliga regering har i detta ärende.

(Applåder)

Herr talman! Riksdagen debatterar i dag ett av de viktigare besluten för Sveriges säkerhet, nämligen förslaget om en ny cybersäkerhetslag. Detta är ett lagverk som kommer att stärka Sveriges motståndskraft i en tid när hoten mot vårt land blir alltmer avancerade, alltmer systematiska och alltmer riktade.

Cyberangrepp är inte längre hypotetiska scenarier utan en del av vardagen. De riktas mot våra myndigheter, våra företag, våra kommuner och våra kritiska samhällsfunktioner. Angreppen ökar i både omfattning och komplexitet. Därför agerar vi nu i riksdagen och regeringen.

Regeringen lägger nu fram den mest omfattande cybersäkerhetslagstiftning Sverige någonsin haft. Den bygger i huvudsak på NIS 2-direktivet, som ska genomföras i alla EU:s medlemsstater och som i betänkandet beskrivs som ett helt nödvändigt steg för att åstadkomma en hög och gemensam cybersäkerhetsnivå i unionen.

Jag skulle vilja understryka tre viktiga saker i den här propositionen.

För det första stärker vi Sveriges grundnivå när det gäller cybersäkerhet. Lagen skärper kraven och utökar kretsen av aktörer som omfattas. 18 kritiska sektorer, från energi, transporter och hälso- och sjukvård till livsmedel, dricksvatten, digital infrastruktur och offentlig förvaltning, kommer nu att omfattas av tydligare krav. Det handlar om att aktörer måste ha strategier för riskanalys, incidenthantering, leverantörskedjor och kontinuitet. Ledningen i berörda verksamheter ska även genomgå utbildning i cybersäkerhet. Detta är helt i linje med direktivet och avgörande för att skapa ansvarstagande på högsta nivå.

För det andra förbättrar vi förmågan att upptäcka och hantera incidenter. Aktörer inom de utpekade sektorerna måste rapportera betydande incidenter inom 24 eller 72 timmar. Det gör att spridningen kan begränsas och att staten snabbt får en samlad lägesbild. Tillsynsmyndigheterna får också skarpare verktyg i form av förelägganden, sanktionsavgifter och i särskilda fall möjligheten att förbjuda en befattningshavare att inneha en ledningsfunktion. Det här är nödvändiga verktyg, och utskottet står bakom dem.

För det tredje får kommunerna både tydligare krav och ökade resurser.

Herr talman! Kommuner och regioner är centrala delar av totalförsvaret. Deras digitala system är viktiga för allt från omsorg och vård till vatten och skola. Den nya lagen klargör ansvar, skärper kraven och förutsätter ett systematiskt säkerhetsarbete.

Staten lämnar dem dock inte ensamma. I budgeten tillförs kommuner och regioner 250 miljoner kronor för att säkerställa att de kan leva upp till de nya kraven. Det är en del av regeringens breda cybersäkerhetssatsning i budgetpropositionen.

Herr talman! Cybersäkerhet är numera en del av totalförsvaret, och precis som i totalförsvaret har alla en roll. Detta gäller staten, kommunerna, regionerna och företagen men också var och en av oss som använder digitala system i vardagen. Grundläggande cyberhygien och ett medvetet förhållningssätt kan vara det som hindrar nästa angrepp från att lyckas.

Låt mig också understryka att regeringen har valt kvalitet framför hastighet i genomförandet av NIS 2-direktivet. Syftet har varit att skapa ett långsiktigt hållbart regelverk och att inte i onödan belasta företag och aktörer med oproportionerliga kostnader. Det är ansvarstagande politik.

Regeringen har dessutom tagit fram en ny nationell cybersäkerhetsstrategi, gjort en omstrukturering av det nationella cybersäkerhetscentret och stärkt stödet till kommuner, regioner och företag.

Herr talman! Vårt samhälle är i dag djupt beroende av digitala system. Det gör oss starka men också sårbara. Cyberangrepp kan slå ut vår elförsörjning, störa betalningar, hota vår sjukvård och påverka vår demokrati. Att stå passiv vore ett svek mot svenska folket.

Därför tar vi Tidöpartier nu ansvar. Med denna lag höjer vi Sveriges motståndskraft och skyddar välfärden, företagen och medborgarna, och vi gör det med ett kraftfullt, modernt och proportionerligt regelverk.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och därmed till propositionen.

(Applåder)

Fru talman! Nu tycker jag att ledamoten gör det lite enkelt för sig. Frågan om en garanterad totalsträckskryptering i alla lägen och vid alla tekniker är för komplex för det.

Regeringen har inte lagt fram något skarpt lagförslag, utan man håller på att bereda frågan, en fråga som jag tror att ledamoten och jag och alla här i kammaren är överens om är ytterst komplex och allvarlig. Man behöver hitta tekniska och juridiska lösningar som både garanterar den personliga integriteten och säker kommunikation och som möjliggör verktyg för att hitta förövare som begår sexuella övergrepp mot barn.

Jag tror därför inte att frågan kan besvaras med ett enkelt ja eller nej. Frågan bereds på Justitiedepartementet, och jag är övertygad om att vi alla tar denna komplexa fråga på största allvar. Vi behöver en säker kommunikation i Sverige i framtiden, men vi behöver också hitta juridiska och tekniska lösningar för att kunna skydda barn från sexuella övergrepp.

Fru talman! Tack, ledamoten, för att du uppskattar vår nationella cybersäkerhetsstrategi! Den har vi gemensamt längtat efter, och det känns tryggt att den är uppskattad även av oppositionen. Jag tror att den kommer att bidra till en mycket bra redundans i vårt samhälle.

Själva sakfrågan om totalsträckskryptering är väldigt komplex och angelägen. Den är dock inte en del av cybersäkerhetsstrategin utan ett pågående arbete som nu hanteras av regeringen och bereds i Justitiedepartementet. Precis som ledamoten säger finns det ett lagförslag som remissinstanser nu analyserar. Det stämmer dock inte att regeringen har bestämt sig för att införa möjligheten att bygga in bakdörrar vid totalsträckskryptering.

Man analyserar såklart lagrådsremissen och remissvaren nogsamt, för det är en komplex fråga. Vi ska å ena sidan skydda utsatta barn från sexuella övergrepp på internet, å andra sidan samtidigt hitta tekniska och juridiska lösningar som gör att vi fortfarande, för landets säkerhet, kan ha en säker kommunikation.

Jag delar alltså ledamotens oro och farhågor gällande att undanröja möjligheten till säker kommunikation, och jag tror att alla i den här kammaren är överens om att vi behöver ha en säker kommunikation. Det stämmer dock inte som ledamoten säger att det har fattats beslut om att det ska vara självklart att kunna bygga in bakdörrar. Ärendet bereds just nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut.

I dag debatterar vi regeringens skrivelse om den nationella strategin för cybersäkerhet. Det är en strategisk vägledning i en tid där hoten och angreppen mot vårt land har blivit alltmer komplexa och gränsöverskridande. Och de har under senare år avsevärt ökat i både antal och styrka.

Cybersäkerhet handlar inte längre bara om teknik. Det handlar om tillit, om vår demokratis trygghet och om att kunna skydda det svenska samhällets nervsystem – elnät, vattenförsörjning, sjukhus, betalningar och kommunikation, sådant som vi ofta tar för givet fram tills det en dag slutar att fungera.

Den här strategin bygger på tre pelare, som jag tänkte nämna: systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete, utvecklad kunskap och kompetens samt förmåga att hantera cybersäkerhetsincidenter.

Den här strategin har som mål att man ska kunna genomföra de förflyttningar som behövs och bemöta de hot och sårbarheter som finns. Regeringens och vår vision är tydlig: ett motståndskraftigt Sverige, där samhällsviktig verksamhet fungerar även under allvarliga kriser eller cyberattacker.

Och det behövs. Vi ser hur cyberhoten och attackerna ökar mot Sverige – från främmande makt, från organiserad brottslighet och från ideologiskt drivna cyberaktivister. Det handlar om överbelastningsattacker, som vi har sett i stor omfattning den här veckan, om teknikstöld, om ransomware-attacker och om påverkan på samhällsdebatten.

I det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i just nu är cybersäkerheten en starkt integrerad del av totalförsvaret.

Jag vill passa på att lyfta fram hur den här strategin får betydelse också lokalt. I Blekinge, där jag själv är verksam, finns det flera nyckelaktörer inom cybersäkerhet och försvar. Karlskrona är navet för vår svenska marin. Här finns också flygflottiljen. Vi har Blekinge tekniska högskola och ett näringsliv som samverkar aktivt i totalförsvarssatsningar.

Detta gör Blekinge till en naturlig plats för spetskompetens inom cybersäkerhetsområdet. Här finns också goda förutsättningar att bygga upp just den forskning och innovation som strategin lyfter fram som avgörande. Blekinge tekniska högskola bedriver redan i dag forskning inom cybersäkerhet och systemteknik, och med regeringens satsning på Cybercampus Sverige kan den här typen av regional kompetens få en ännu tydligare roll.

Det är så vi stärker den nationella säkerheten och den regionala utvecklingen.

Strategin pekar också tydligt på behovet och betydelsen av att stärka det civila försvaret. Vi vet att våra fiender söker våra svagheter, inte bara i de militära systemen utan också i kommunal it-drift, i skolplattformar, i vattenreningsverk och i vårdsystem. Därför är det viktigt att hela samhället involveras.

Statliga myndigheter, kommuner och regioner men också företag – stora, små och medelstora – har ofta mycket att skydda men mindre resurser för att kunna göra det. Strategin innehåller mål för att stärka stödet till de här företagen och organisationerna genom utbildning, tekniskt stöd och vägledning.

Vi behöver också människor och kompetens. Strategin tar fasta på det. Vi behöver öka medvetenheten hos allmänheten. Vi behöver stärka utbildningen – från grundskolan till högskolan. Vi ska kunna erbjuda karriärväxling och traineeprogram och satsa på forskning och innovation. Vi har världsledande företag och starka forskargrupper, men vi behöver mer tvärvetenskap, mer samverkan och långsiktiga resurser.

Regeringen gör just nu detta genom forskningspropositionen och genom stöd till EU-finansiering. Det är en investering i både konkurrenskraft och säkerhet.

En särskild satsning gäller det nationella cybersäkerhetscentret, som nu har fått ett tydligt uppdrag. Det är rätt steg att ta, för vi behöver ett starkt nav som kan samordna, analysera och vägleda vid incidenter.

Cybersäkerheten är en av de stora frihetsfrågorna i vår tid, för vi ser i vilken omfattning detta påverkar vår vardag. Man måste kunna lita på samhällets tjänster. Det handlar om att skydda vår infrastruktur och om att värna vår integritet och vårt självbestämmande.

Med den här strategin visar vår regering att den tar frågan på största allvar. Vi stärker skyddet för vårt land – digitalt, civilt och militärt. Vi skapar trygghet, och vi skapar motståndskraft. Och vi gör det tillsammans – från Blekinge till riksdagen, från klassrummet till serverhallen och från småföretag till totalförsvarets kärna.

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonsson.

I min valkrets i Blekinge är försvarsindustrin oerhört viktig, och det är den även för hela Sverige. Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har kraftfullt försämrats, och det svenska försvaret behöver snabbt stärkas. En avgörande del i detta är att vi stärker försvarsindustrin och ökar produktionen.

Regeringen har redan vidtagit viktiga initiativ. Men vi vet att industrin fortfarande har utmaningar, bland annat kopplade till långsiktiga beställningar, kompetensförsörjning och tillgång till kritiska komponenter.

Därför är min fråga till försvarsministern: Vilka ytterligare åtgärder ser regeringen som nödvändiga för att säkerställa att svensk försvarsindustri kan skala upp produktionen i den takt som behövs?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i för-svarsunderrättelse-verksamhet

Herr talman! Ledamoten Markus Selin svarade ju på min fråga. Han har inget besked redan nu. Det får vi moderater respektera.

Vi har under flera år varit tydliga med att vi tycker att man verkligen behöver se över detta, och det gör man nu i utredningen. Det är väl inte mycket mer att debattera här i kammaren, men jag vill ändå återigen påpeka att det är oerhört viktigt för vår säkerhet och integritet att vi kan säkra våra svenska medborgare och undanröja terrorhot och andra typer av hot. Det är alltså välkommet med utredningen.

Det är också välkommet att vi har så bred samsyn. Detta är ingen fråga som vi ska ha politiska konflikter kring på ett ideologiskt plan. Det känns betryggande.

Jag får respektera svaret från ledamoten Markus Selin och inväntar både utredningen och beskedet från Socialdemokraterna.

Herr talman! Jag har en fråga till ledamoten Markus Selin.

Till att börja med vill jag konstatera att det är betryggande att vi verkar ha en bred samsyn om hur viktig försvarsunderrättelseförmågan är för vårt land och att vi gemensamt anser att vi har en betryggande försvarsunderrättelseverksamhet som beaktar integriteten och säkerheten. Jag hoppas att vi också är överens när vi eventuellt ska justera revideringen av signalspaningslagen framöver.

Jag kan också konstatera att skrivelsen i motionen, som Markus Selin anför, är tilltalande, och det är bra att vi har en samsyn om detta. Jag har dock en fråga, som jag inte vet om Markus Selin kan svara på nu. Jag ställer den inte för att skapa en konfrontationsdebatt utan mer av nyfikenhet.

Som jag sa i mitt anförande har vi moderater länge drivit att det är tämligen relevant att kunna bedriva underrättelseverksamhet inom ramen för signalspaningen när både mottagare och avsändare befinner sig i Sverige - inom landets gränser - och då också titta på om underrättelseverksamhet kan initieras inom ramen för signalspaning när både mottagare och avsändare från början befinner sig inom landets gränser.

Har ledamoten Markus Selin och Socialdemokraterna någon uppfattning om detta redan nu, eller är det en del av den strategi som det pratas om i Socialdemokraternas motion? Det kan vara intressant att om möjligt få svar på detta redan nu. Jag tycker att det är bra att vi har den parlamentariska gruppen och att vi tittar på detta gemensamt, men jag är nyfiken. Har ledamoten Markus Selin ett svar på frågan redan nu?

Herr talman! Vi moderater tar frågor som berör vår säkerhet på allra största allvar. Sverige måste kunna ha en förmåga att hantera säkerhetshot i den digitala tidsåldern.

I samband med att man antog signalspaningslagen anförde riksdagen till regeringen att den en gång om året skulle redogöra för den granskning som bedrivs av verksamheten som lyder under signalspaningslagen.

Den granskningen har resulterat i en skrivelse, och den skrivelsen har vi i försvarsutskottet ställt oss bakom. Det är just den skrivelsen och den granskningen tillsammans med ett par motioner som vi ska hantera här i dag i kammaren.

Jag vill också redan nu passa på att påpeka att det pågår en översyn av signalspaningslagen. Delredovisningen skedde den 1 september förra året. Vi får slutresultatet under innevarande år, den 1 september 2024.

Sedan signalspaningslagen trädde i kraft har det säkerhetspolitiska läget kraftfullt försämrats i vårt land och i världen. Vi har ett Ryssland som har genomfört en fullskalig invasion av Ukraina, som är ett demokratiskt land i vårt närområde. Vi har också ett Ryssland som uppvisar en gränslös brutalitet, detta i kombination med en extremt snabb teknisk utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i för-svarsunderrättelse-verksamhet

Olika typer av gränsöverskridande attacker blir alltmer förekommande från utländska angripare. Det gäller både statliga och andra angripare. Vi kan också förvänta oss ännu fler avancerade attacker när hjälpmedlen som angriparen använder blir fler och mer komplexa. Den samlade hotbilden är också mer allvarlig i dag. Jag tänker bland annat på hybridattacker, cyberattacker och påverkansoperationer. Det är en del av den vardag vi möter i dag.

Herr talman! Jag menar att det är vår, den lagstiftande församlingens, skyldighet att skapa förutsättningar för att vi i Sverige ska kunna besvara och värja oss mot den nya hotbilden. En grundläggande förutsättning för att vi ska kunna värja oss mot den nya hotbilden är just att vi har en effektiv och robust försvarsunderrättelseverksamhet.

Jag skulle vilja påstå att den kraftfullt försämrade säkerhetspolitiska situationen i omvärlden i kombination med att vi bygger upp vårt totalförsvar och den extremt snabba teknikutvecklingen motiverar en översyn av den gällande signalspaningsregleringen för att FRA på ett fullgott sätt ska kunna utföra sitt viktiga uppdrag.

Först och främst, herr talman, vill jag här i debatten i kammaren konstatera att vi i dag hanterar signalspaningslagen med stor varsamhet. Det gör vi för att balansera integritetsskyddet och säkerhetsaspekterna men också för att säkra individens medborgerliga fri- och rättigheter.

Ett stort hinder enligt mig är en fråga som vi moderater har drivit under flera år. Det är att det i dag inte är tillåtet att bedriva underrättelseverksamhet enligt signalspaningslagen om både mottagare och avsändare befinner sig inom nationens gränser.

Herr talman! Låt mig komma till en av de viktiga aspekter som jag tycker är relevanta i dagens debatt här i kammaren. Det är att det pågår en översyn av signalspaningslagen. Vi behöver säkerställa att vi har en modern och ändamålsenlig lagstiftning och reglering som är anpassad efter både det nya säkerhetspolitiska läget som är väldigt allvarligt och den snabba tekniska utvecklingen.

Jag vill ändå passa på att här i debatten i kammaren redogöra för ett par av de delar som kom fram i delrapporten efter kritiken från EU-domstolen. Jag tycker att de är ytterst relevanta. Det gäller vår integritet och vår säkerhet.

EU-domstolen kritiserade att ett par saker saknades i regleringen. Myndigheten har visat för oss att den redan tillämpar det som behöver justeras i regleringen. Det är tämligen lätt att hantera, men det är ändå värt att nämna dem.

Den första delen handlar om att EU-domstolen slog fast att det behövs förbättringsförslag i själva regleringen gällande att man ska vara skyldig att förstöra de personuppgifter som bedöms sakna betydelse för underrättelseverksamheten. Detta gör myndigheten redan i dag.

Vidare var det ett annat skarpt förslag där domstolen menade att man i samband med internationella överföranden av personuppgifter måste beakta proportionalitetsprincipen. Det gör myndigheten redan i dag.

Man skulle kunna säga att detta är mer eller mindre expedieringsärenden. Vi ser fram emot att följa slutresultatet av rapporten och eventuella justeringar av lagstiftningen.

Nu till de två aspekterna som är viktigast i översynen av signalspaningslagen. Den första är lite mindre skarp men värd att nämna här i kammaren. Den andra är en viktig förändring som vi moderater har drivit i flera år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i för-svarsunderrättelse-verksamhet

Den första handlar om att vi nu i utredningen tittar på om fler myndigheter ska få en möjlighet att inrikta underrättelseuppdraget.

Den första myndigheten man tittar på är Inspektionen för strategiska produkter. Den myndigheten har stöd av Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. Den utövar exportkontroll och tillsynsarbete för att bland annat hindra spridning av massförstörelsevapen. Frågan är nu ifall Inspektionen för strategiska produkter också skulle kunna få en möjlighet att inrikta underrättelseverksamheten enligt signalspaningslagen. Jag ser fram emot att följa detta.

Den andra myndigheten är Myndigheten för psykologiskt försvar. Det är en nyinrättad myndighet som identifierar, analyserar och lämnar stöd i bemötandet av otillbörlig informationspåverkan och vilseledande information som riktas mot vårt land och vår nations intressen. Man skulle också kunna överväga att titta på ifall den myndigheten skulle få en möjlighet att inrikta underrättelseverksamheten.

Nu till det mest skarpa förslaget som vi moderater länge har talat om. Det handlar om att det i dagsläget inte är möjligt att avlyssna och bedriva underrättelseverksamhet om både mottagare och avsändare befinner sig inom nationens gränser. Är det verkligen ändamålsenligt att FRA i dag endast kan avlyssna två personer om de inte befinner sig inom landets gränser?

I dag kan man bedriva underrättelseverksamhet mot en person som kanske är terrormisstänkt eller är spion. Men när den individen, den så kallade mottagaren, kommer in i vårt land tvingas man att avbryta underrättelseverksamheten.

Vi moderater kommer nogsamt att följa utredningen, och vi tycker att man ska vara öppen för att titta på om en avlyssning ska kunna initieras när både mottagare och avsändare från början befinner sig inom nationens gränser.

Jag ser fram emot att följa utredningen och är också stolt över att vi får tillfredsställande rapporter, så att vi har en god integritet i vårt land.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till försvarsutskottets förslag och avslag på reservationerna, med hänvisning till den översyn som sker av signalspaningslagen.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa tidigare är grunden för förståelse kunskap. Den här riksrevisionsrapporten påtalar att strategin är undermålig. Eftersom ni socialdemokrater var sist i EU med att få fram en cybersäkerhetsstrategi - som vi har hört från talarstolen tidigare tog det minst tre år att få fram den - har jag redovisat vilka snabbspår vi redan nu genomför samtidigt som vi väljer att arbeta fram en cybersäkerhetsstrategi som ska kunna hålla under lång tid.

Vad ledamoten inte svarade på är vad han är nöjd med i den nuvarande strategin och vad han vill ha med i den kommande. Det pågår nu en bred ansats och en bred dialog med flera olika aktörer, inklusive näringslivet, för att få en bred, hållbar och funktionell strategi, som inte behöver rivas upp när Riksrevisionen går in och granskar.

Men om ledamoten inte håller med om den alarmerande kritiken från Riksrevisionen, som påtalar att ledning, styrning och strategier är för långsamma, för svaga och undermåliga, borde han vara glad över att den socialdemokratiska strategin fortfarande finns kvar. Vi kan inte vara utan strategi utan behåller den till dess att vi får fram den nya strategin, som vi väljer att arbeta igenom nogsamt så att den ska hålla över tid.

Jag tycker att detta säger ganska mycket. Om detta är det enda du har att kritisera är du säkert ganska nöjd med det omfattande omtag vi gör när det gäller cybersäkerhet.

Sedan är det synd att ni socialdemokrater inte var lika agiterande och engagerade under era åtta år vid regeringsmakten. Denna granskning visar ju att det arbete ni gjorde var fullständigt undermåligt, alldeles för senfärdigt och alldeles för långsamt. Jag tar det alltså som beröm till nuvarande regering för att vi faktiskt har genomfört så här mycket förändringar att det enda du kan kritisera är att vi har kvar er socialdemokratiska strategi i några månader till. Det tycker inte jag är så allvarlig kritik.

Herr talman! Det är tråkigt att ledamoten inte förstår, men jag vill poängtera att kunskap är grunden för förståelse.

Jag har en fråga till dig, Markus Selin: Är du medveten om att det redan för sex år sedan skedde 10 000 attacker dagligen mot vårt land? På ditt anförande lät det lite grann som att det var en överraskning att vi blir attackerade här och nu. De här storskaliga attackerna har skett under flera år, så jag vill bara säga att grunden för att förstå är kunskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Nu verkar ju ledamoten ha satt sig ganska väl in i vissa strukturer i vår regering och säkerhetsråden. Det var ju bra att du redogjorde för det på ett konkret sätt här, men jag vill vara väldigt tydlig med att det är vår minister för civilt försvar som är ansvarig för cybersäkerheten. Men precis som alla andra verksamheter går ju digitaliseringen och cybersäkerheten in i alla verksamheter.

Jag satt inte i riksdagen förra mandatperioden, men det kanske du gjorde. Om jag inte minns fel hade ni till och med en minister som fick avgå på grund av ett it-haveri. Cybersäkerhetsstrategin som ni tog fram, är du nöjd med den? Jag kan konstatera att Riksrevisionen är opartisk, och i min roll som politiker har jag alltid tagit väldigt allvarligt på revisionsgranskningar - deras roll är ju att bidra till att det blir bättre. Jag är också väldigt öppen för att vi ska hitta samförstånd i detta.

Mina frågor till dig är därför: Är du nöjd med er cybersäkerhetsstrategi från förra mandatperioden? Vilka delar tycker du att vi ska ta med i den nya? Om du inte är nöjd med den, vad tycker du då att vi ska ta med? Och håller du inte med om att det är bättre att jobba parallellt med snabbspår, där man plockar den lågt hängande frukten och ser till att styrning och ledning fungerar, och när det gäller en sådan sak som en strategi, som ska hålla över tiden, lägga lite mer tid så att man inte behöver riva upp den när Riksrevisionen går in och granskar igen?

Nu har jag ställt ett par frågor till dig som jag gärna vill ha svar på.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får påminna ledamoten om att vi inte använder "du" som tilltal i kammaren utan "ledamoten" eller förnamn och efternamn.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Sverige attackeras inte bara i dag i cyberdomänen, utan Sverige attackeras varje dag i cyberdomänen. Detta är ingen nyhet. Det pågår ett hybridkrig mot vårt land av statliga, privata, anonyma aktörer och av främmande makt - just i cyberdomänen.

Det är oerhört allvarligt att ett av världens mest digitaliserade länder, som ju Sverige är, halkade så långt efter när det gäller cybersäkerheten som under den förra socialdemokratiska regeringens två mandatperioder. FRA kunde redan för sex år sedan påvisa att det skedde ungefär 10 000 attacker varje dag mot vårt land. Det innebär att det dagligen jobbar flera olika aktörer för att på olika sätt knäcka våra banksystem, våra privatuppgifter och våra säkerhetssystem. Attackerna har säkerligen ökat i skala sedan dess.

Vi vet också att den fullskaliga invasionen av Ukraina föranleddes av kraftiga angrepp i cyberdomänen och att en stor del av krigföringen i Ukraina pågår just i cyberdomänen. Säkerhetsläget har här kraftfullt försämrats.

Tack vare vår nya moderatledda regering och samarbetet med Tidöpartierna pågår ett paradigmskifte i Sverige. Vi håller på att med full kraft bygga upp det civila försvaret, och det går framåt, herr talman. I arbetet med att bygga upp det civila försvaret är det alltid den svagaste länken som definierar kedjan. Med den svidande kritiken som Riksrevisionen nu för fram mot den förra S-ledda regeringen är jag både stolt och lättad över att vår regering ända sedan den tillträdde med full kraft har gjort ett omtag i arbetet med cybersäkerhet. Sanningen är den att redan när vi satt i opposition drev vi på för att säkerhetsarbetet skulle stärkas i cyberdomänen. Det har varit helt nödvändigt för vår nytillträdda regering att göra ett omtag. Skyddet måste, likt det civila försvaret, dimensioneras mot det totala kriget, och det håller på att byggas upp just nu.

Det vi ska debattera i dag i kammaren är granskningen från Riksrevisionen, som har genomförts på uppdrag av den förra socialdemokratiska regeringen under förra mandatperioden. Det är en granskning av den förra S-regeringens styrning, eller snarare oförmåga till styrning, av cybersäkerhet.

Av granskningen framgår att S-regeringens arbete med att stärka informations- och cybersäkerheten i Sverige inte var effektivt. Detta beror dels på brister i den nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin, dels på att regeringens styrning är svag och splittrad.

Det här är alltså från en helt opartisk granskning gjord av Riksrevisionen om Sveriges förda cybersäkerhetspolitik under förra mandatperioden av den förra S-regeringen. Man konstaterar i princip att allt cybersäkerhetsarbete var antingen alldeles för långsamt, för dåligt utfört eller alldeles för svagt. Vi kan peka på några anledningar till varför detta har utkristalliserat sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

S-regeringen har, som har sagts tidigare i talarstolen, varit sist i EU med att ta fram en cybersäkerhetsstrategi och varit sist i Norden med ett nationellt cybersäkerhetscenter. Den socialdemokratiska regeringen i princip kortslöt näringslivets möjligheter att samarbeta med det nationella cybersäkerhetscentret. Det är på grund av Socialdemokraternas tidigare saktfärdighet och ovilja att vidta åtgärder som så lite har hänt med det civila försvaret och cybersäkerheten under de senaste åren. Det är därför vi med kraft vidtar åtgärder.

Varför är då cybersäkerheten så viktig för oss moderater och för samarbetspartierna i Tidö?

Vi kan börja med att konstatera att cyberdomänen av flera aktörer anses vara det femte krigföringsmålet och har definierats som lika viktigt för militära operationer som land, luft, hav och rymd. Det är också ett område som omfattar allt från information, kommunikation och infrastruktur till data som överförs via många olika system, det vill säga allt i vårt samhälle bygger på digitalisering och cybersäkerhet.

Detta innebär att ett dimensionerat cyberskydd mot det totala kriget är förutsättningen för att vårt samhälle ska fungera fullt ut och ha den redundans som vi behöver. Det saknas inte konkreta exempel som visar sårbarheten och risken med en inte fullt ut fungerande cybersäkerhet.

Jag kan till exempel nämna hackningen och utpressningen av Kalix kommun, Coops kassahaveri, attacker från Notpetya och attacker mot Solarwinds, som med kraft har slagit ut infrastruktur, energisystem, försvarsgrenar och globala övervakningssystem. I dagarna rapporterar man om ytterligare en attack. Men dessa attacker har pågått under flera år och varit många både dag och natt, och det kan inte vara någon nyhet för ledamöterna i riksdagen.

Vi ser alla möjliga former av cyberverktyg som används mot Ukraina för att orsaka så mycket förstörelse som möjligt. Hackning av just energisystem och banksystem kan åsamka ofantliga skador på hela samhället och för den enskilda individen.

Ett utökat cyberförsvar och ökad cybersäkerhet i både den offentliga och den privata sektorn är ett av de viktigaste områden som vi nu håller på att bygga upp i Sverige. Därför, herr talman, lägger vi så stor kraft och fokus på att bygga upp cybersäkerheten i hela vårt land.

Innan jag går in på och konkret redogör för vilka åtgärder vi har vidtagit skulle jag vilja peka på ytterligare en allvarlig brist. Anledningen till att jag tycker att det är viktigt att vi tar upp Riksrevisionens kritik och de brister som råder är att vi måste kunna lära av historien, för på så sätt gör vi saker bättre.

Vårt fantastiska näringsliv, där tekniska innovationer och kunskap frodas som utvecklar vårt samhälle och upprätthåller vår välfärd, lämnades helt i mörkret under Socialdemokraternas regering. När det för en gångs skull fanns en uppenbar möjlighet till - och en nödvändighet av - samarbete mellan stat och företag agerade inte Socialdemokraterna. Man var sist i Norden med ett cybersäkerhetscentrum. Man klarade inte heller av uppgiften att samarbeta med näringslivet. I stället satt det en handfull människor på olika myndighetsnivåer och försökte rådda i denna fråga.

När vi moderater tog över regeringsmakten fanns det allvarliga brister. Vi vet att arbetet framför oss är stort och behöver göras snabbt, då vi står i en säkerhetspolitiskt hotfull tid där snabbhet måste premieras före den perfekta lösningen. Det är därför vi arbetar med flera olika snabbspår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Herr talman! Jag kommer att dra över tiden. Detta är en viktig och aktuell fråga, så jag vill redan nu poängtera det.

När vi nu med kraft aktiverar civilplikten har vi prioriterat snabbspår inom räddningstjänst och energiförsörjning. Det är två prioriterade områden som kommer att gå först. Vi ger också kraftfulla digitala verktyg till polisen för att stävja brottsligheten, och vi stärker försvaret i en omfattning som inte har setts sedan 50-talet.

Allt det här innefattas såklart av cybersäkerheten, men vi har infört ett antal konkreta snabbspår som gäller specifikt cybersäkerhet som jag tänkte nämna här.

Vi har förstärkt ledningen och tagit fram ett tydligt ledarskap för Nationellt cybersäkerhetcenter och gett ett skarpt uppdrag att involvera näringslivet.

Att förstärka det internationella samarbetet är ett annat prioriterat uppdrag, då det inte finns några landsgränser i cyberdomänen.

Vi har också tillsatt en internationell cybersäkerhetssamordnare för att kontakter med EU, FN, Nato och bilaterala aktörer ska fungera, för det finns som sagt inga landsgränser i cyberdomänen.

Vi finansierar ett svenskt cybercampus vid KTH, och vi finansierar fortsatt utbyggnad och vidmakthållande av Försvarsmaktens fina cyberutbildningar.

Vi har också tillsatt ett nationellt säkerhetsråd som samordnar de stora strategiska säkerhetsfrågorna. Tidigare har det saknats styrning och ledning.

Men vi moderater är inte naiva. Vi vet att det kommer att behövas mer än förslagen här och nu, för vi vet att det finns stora utmaningar som cyberförsvaret står inför. Men man måste prioritera snabbspår för att snabbt komma framåt.

Vi bygger alltså upp cybersäkerheten från en låg nivå där många beståndsdelar ännu saknas. Det finns åtgärder som måste komma på plats snabbt, bland annat den nya cybersäkerhetsstrategin. Där jobbar man i bred dialog med många aktörer.

Man måste också lära sig vad som var fel med den förra cybersäkerhetsstrategin. En strategi ska ju hålla över tid, och då är det viktigt att den får ta tid så att den blir tillräckligt bra och man inte behöver riva upp den så som vi nu varit tvungna att göra.

Men den allra viktigaste ingrediensen för att bygga upp vår säkerhet är att det nu finns ett tydligt politiskt engagemang och ett tydligt politiskt ledarskap för cybersäkerheten. Det är alltså ministern för civilt försvar som är ansvarig för cybersäkerheten i Sveriges regering.

Det finns också en grundmurad insikt i den nuvarande regeringen om näringslivets roll i de här frågorna. Och, kanske det viktigaste av allt, det finns till skillnad från tidigare ett grundmurat stöd här i riksdagen för regeringens budget.

Det tål alltså att förtydligas att det är näringslivet, näringslivet och näringslivet som är både nyckeln och låset i den här utmaningen. Därför måste vi involvera företagen för att samarbeta i det här arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Herr talman! Jag är mycket stolt över att få stå här i talarstolen som moderat representant. Regeringen genomför ett enormt paradigmskifte på många olika områden såsom försvar, rättsväsen och energi. Man ger fler digitala verktyg till polisen, skärper straffen, sätter brottsoffren i första rummet, fördubblar försvarsanslagen och bygger upp kärnkraften.

Vi har förlorat så många år under de tidigare rödgröna regeringarna, men den tiden är nu förbi. Vi kan äntligen ta tag i samhällsutmaningarna på allvar, och jag är stolt över att cyberområdet nu har den politiska handlingskraft och de politiska reformer som cyberområdet så länge har saknat. Jag är stolt över vårt första år i regeringsställning och vårt arbete inom cybersäkerhet.

Men vi är också ödmjuka och medvetna om att mycket finns kvar att göra. Vi kommer därför att i oförminskad takt fortsätta stärka och reformera Sveriges cyberförmåga, för så gör vi Sverige säkrare.

Herr talman! I dag ska vi debattera ett motionsbetänkande som handlar om personal- och kompetensförsörjning, civilplikt, jämställdhet och frivilliga försvarsorganisationer. Det är ett brett spektrum av ämnen som alla är viktiga för uppbyggnaden av vårt totalförsvar.

Sveriges framtida Natomedlemskap i kombination med en växande försvarsmakt innebär att nyrekryteringen, utbildningen och arbetet med att behålla personalen måste intensifieras. För allt detta är medarbetarna inom Försvarsmakten utgångspunkten.

Försvarsmaktens personalpolitik måste vara flexibel, framtidsinriktad och effektiv och fungera fullt ut i alla led, med ett stort mandat att förändra och förbättra.

Det är regeringen som avgör den övergripande inriktningen, och den är att personalpolitiken måste stärkas. Vi tilldelar de ekonomiska medlen. Vi i riksdagen har inte arbetsgivaransvaret, men frågan är viktig och det är bra att vi uppmärksammar den här i kammaren.

Riksrevisionen gjorde ju en granskning av personalförsörjningen och pekade på påtagliga brister och svårigheter för Försvarsmakten att behålla medarbetare. Rapporten var relativt drastisk och avsåg förra mandatperioden.

När det gäller de rekommendationer som Riksrevisionen har gett delar regeringen Riksrevisionens bedömningar. Inom ramen för det delegerade arbetsgivaransvaret och arbetsgivarpolitiken har Försvarsmakten vidtagit och planerar att vidta ett antal åtgärder som krävs för att lösa personalförsörjningen.

Vi har fullt förtroende för både Försvarsmakten och regeringen för att vi ska kunna växa och få en stark försvarsmakt.

När det gäller våra stridspiloter i flygvapnet är det en svår situation. Vi förväntar oss att man klarar ut situationen. Vi förstår att den inte är enkel att lösa. Men även om det inte är enkelt - det kanske till och med saknas en uppenbar lösning - får man ta den minst dåliga lösningen och sedan leverera. Det är inte acceptabelt att det saknas piloter inom flygvapnet. Detta är en fråga för arbetsmarknadens parter som behöver hanteras skyndsamt och med högsta prioritet

I Sverige har vi inte bara toppmodernt stridsflyg utan även ubåtar och korvetter i världsklass. Då måste det också säkerställas att vi får minst dubbelbemanning på ubåtar och korvetter när vi nu rustar upp försvaret. Vi moderater ser fram emot att detta nu kan ske.

Herr talman! Jag vill passa på att tala om alla de bra saker som är på gång inom ramen för den delegerade personalpolitiken. Försvarsmakten visar att man arbetar konstruktivt för att öka och utveckla förmågan att rekrytera och behålla medarbetare över tid. Man tittar på olika förändringsförslag, rörlighet med stöd av avtal och avtal som påverkar verksamheten för att kunna vara en modern och framtidsinriktad arbetsgivare. Man initierar också forskningsstudier för att titta på vad som är avgörande för att individer ska stanna kvar och utvecklas i verksamheten.

Herr talman! Regeringen har nu för första gången sedan 1997 beslutat om en höjd dagersättning för kadetter genom en förändring i officersförordningen. Det är något som har behövts länge, så det är välkommet. Det har också påtalats av Officersförbundet.

När det gäller situationen för våra reservofficerare är det både glädjande och nödvändigt att Försvarsmakten har initierat ett arbete med en översyn av reservofficerssystemet som ska vara klar i slutet av 2023.

Vi i försvarsutskottet poängterar gemensamt att det är angeläget att höja statusen på reservofficersyrket så att denna kategori får en möjlighet att regelbundet tjänstgöra i egen befattning och vidareutbilda sig.

När det gäller civilplikten är den på gång, för regeringen gav i början av året ett uppdrag till MSB som redovisades den 1 mars att genomföra de åtgärder som behövs för att förbereda för ett beslut om en aktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. Det är alltså på gång att aktivera civilplikten, och det är ett välkommet beslut som är viktigt för Sveriges totalförsvar. Vi har en regering som levererar.

Många förband uppvisar bra resultat när det gäller rekryteringar och når ett jämställt resultat, men vi i försvarsutskottet delar Försvarsmaktens uppfattning att det är angeläget att rekrytera fler kvinnor för att försvaret ska kunna växa i snabb takt.

Herr talman! Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, men cybersäkerheten behöver stärkas.

Cyberattacker är inte bara ett hot utan något som pågår här och nu. FRA uppgav redan 2017 att det skedde 10 000 attacker i månaden mot mål i Sverige enbart från statliga utländska angripare. Siffran är säkerligen betydligt högre i dag.

Jag konstaterar och vi konstaterar att den förra regeringen var lite väl långsam i detta arbete. Sverige var sist i Norden med ett nationellt cybersäkerhetscentrum. Vi var även det sista landet inom EU med en nationell cybersäkerhetsstrategi. Men nu ska arbetet med dessa frågor intensifieras.

Vi moderater var pådrivande i inrättandet av Nationellt cybersäkerhetscentrum. En uppbyggnad av den samlade verksamheten pågår just nu, och i går deklarerade regeringen att FRA kommer att ta över huvudmannaskapet. Samarbetet med näringslivet ska stärkas, och verksamheten ska stärkas både nationellt och genom ett ökat internationellt samarbete inom ramen för Nato och EU. Det är en oerhört viktig satsning för Sveriges framtida säkerhet.

MSB har dessutom vidtagit åtgärder för att inrätta Sveriges nationella samordningscenter för cybersäkerhetsforskning och innovationer.

Det finns en värnpliktig cybersoldatsutbildning som numera ingår i det ordinarie utbildningsutbudet. De första kadetterna har börjat sin specialistofficersutbildning med cyberförsvar som inriktning. Det är mycket positivt.

Etablering och utveckling av ett andra it-förband har inletts och fortsätter. Förmågan att genomföra alla typer av cyberoperationer och hantering av incidenter i cyberdomänen förstärks under 2023-2025. Försvarsmakten jobbar nu med att ta fram ett sammanhängande personalförsörjnings- och karriärsystem för cyberförsvaret. Dessutom planerar Riksrevisionen en granskning av samhällets informations- och cybersäkerhet, vilket kommer att bli ett angeläget ingångsvärde i det fortsatta arbetet.

Jag tänkte avsluta med frivilligorganisationerna och veteranerna.

Våra frivilligorganisationer bidrar till förstärkningsresurser och försvarsvilja. De är avgörande för Sveriges krisberedskap och civila försvar.

Nu gör man bedömningen att frivilligorganisationerna behöver stärkas för att kunna rekrytera och utbilda. I budgetunderlaget framgår det att Försvarsmakten den 1 januari 2024 kommer att införa en ny finansieringsmodell som utgår från stärkt finansiering av den verksamhet som är kopplad till totalförsvarets behov. Det är mycket positivt.

När det gäller våra veteraner, som är en oerhört viktig fråga för oss moderater, konstaterar vi i försvarsutskottet att arbetet med och utvecklingen av veteranpolitiken pågår inom Regeringskansliet. Utvecklingsarbete har påbörjats inom fyra utpekade områden: stöd, erkänsla, forskning och kompetensomhändertagande inom ramen för veteranstrategin.

Med de orden vill jag yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut och avslag på oppositionens reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mikael Larsson! Det här är en angelägen fråga. Jag vill vara tydlig med att säga att min och Moderaternas uppfattning är att om två riksintressen står mot varandra är Sveriges försvarsförmåga och säkerhet alltid överordnat. Det tror jag att de flesta politiker ute i Sverige är överens om. Det är ganska ofta man ställs inför de prövningarna.

Jag kommer själv från ett väldigt försvarstätt län och kan säga att detta har varit del av vardagsarbetet där under alla de år som jag varit politiskt verksam. Vi var alltid brett politiskt ense om att Försvarsmakten och säkerhetsförmågan alltid går först. Det jag tycker är problematiskt är att man inte ger detta tydliga besked från början utan låter företag plöja ned utvecklingspengar och investeringsmedel för att sedan efter två, fem eller till och med åtta år ge besked om att det inte går att bygga något eller etablera vindkraftverk.

Jag eftersöker alltså att man ger besked i ett första skede så att man inte slösar bort företagens investeringsmedel. Jag tycker att det är oansvarigt. Det hoppas jag att man kan lösa.

Jag vet inte om vi är överens om vad man ska prioritera i de fall där två intressen står mot varandra. Där vill jag tydliggöra att min och Moderaternas uppfattning är att Sveriges försvarsförmåga och säkerhet alltid går främst - alltid, i varje given situation. Sedan ska det såklart gå att säkerställa möjligheterna att bygga bostäder och på vissa ställen etablera vindkraft. Men svensk försvarsförmåga går alltid först.

Jag vill också påpeka att när jag lyft fram den här frågan har jag fått höra att det främst är en fråga för Civildepartementet. Men jag tror nog att vi är överens om att det behövs tydliga besked och tydliga spelregler. Vi kanske inte är överens om vad som ska prioriteras vid varje givet tillfälle, men vi är helt överens om att det behövs tydligare spelregler och att man ska vara rädd om företagens investeringsmedel.

Fru talman! Tack, Mikael, för möjligheten att debattera detta! Jag tycker, precis som du, att detta är en oerhört angelägen fråga.

Jag är övertygad om att vi är flera som har erfarenhet av hur mycket hinder och byråkrati som finns och hur mycket resurser som man i onödan lägger på att utveckla ett samhälle för att sedan, efter flera års utvecklingspengar, administration och investeringsvilja hos företag, få avslag för att det inte finns någon tydlighet om vad som gäller.

Jag har lyft fram detta flera gånger och kommer att fortsätta med det, för det är till syvende och sist en fråga för Civildepartementet och civilutskottet att säkerställa att handläggningen av till exempel byggande av vindkraft och bostäder fungerar fullt ut.

Jag tycker att vi i regeringen och samarbetspartiet har varit tydliga med att civilförsvaret är oerhört viktigt och att det ska gå att samexistera genom att den här organisationsförändringen gjorts. Jag kan också konstatera att vi när den nya organisationen för civilt försvar infördes för några veckor sedan såg till att investera i verksamheterna genom att tillföra civilområdena och de sektorsansvariga myndigheterna extra medel. Man kommer säkert att kunna tillgodose behoven av samexistens mellan myndigheter.

Jag delar ändå ledamotens uppfattning att situationen är väldigt problematisk och framför allt att det slösas med företagens investeringsmedel. De kanske vill investera i både vindkraft och bostäder, lägger ned mycket pengar på det och tar fram detaljplaner för att kunna etablera till exempel vindkraft - och sedan blir det i slutändan ett nej. Det är klart att det här behöver ligga högt på agendan, och det tycker jag också att vi visar i vår organisation att det gör.

Det som behövs från försvarets sida är tydliga besked, men både ledamoten och jag vet ju att det just nu tar tid innan man kan ge besked.

Fru talman! Sverige står inför sina största utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska prövningar i modern tid. Det tar vi moderater på allra största allvar.

Att säkra yttre och inre säkerhet är en av statens absolut mest nödvändiga och viktigaste uppgifter. Att efter åtta år på allvar trygga Sveriges säkerhet, både den yttre och den inre, innebär ett paradigmskifte i svensk politik. Vad är ett land som inte kan garantera sina medborgare trygghet och säkerhet, oavsett om det rör den inre säkerheten - polis, migration och rättsväsen - eller den yttre säkerheten, alltså totalförsvaret?

Därför tar vi moderater, tillsammans med våra samarbetspartier, denna uppgift på allra största allvar - på många sätt och inom flera olika områden. I dag i kammaren hanteras utgiftsområde 6, som rör totalförsvaret.

Uppbyggnaden av totalförsvaret och utgiftsområde 6 är den största satsningen på Sveriges yttre säkerhet på decennier. Inom mandatperioden - år 2026 - kommer vi att nå en budgetram som i dag motsvarar 2 procent av Sveriges bnp.

Ekonomiska ramar och mål är ju ett steg för att säkra Sveriges säkerhet, men det behövs mer. Sveriges säkerhetspolitiska agerande samordnas nu för första gången, och Sveriges krishantering organiseras så att den speglar dagens komplexa hotbild och risker.

Vi inrättar ett nationellt säkerhetsråd i Statsrådsberedningen med uppdrag att bygga upp samordning, inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet. Detta är en tid då det riktas olika hot mot Sverige, vilket kräver en samlad förmåga mot nationella säkerhetshot. Därför är jag, fru talman, stolt över att stå här i talarstolen och tala för vår budget, som innebär en otroligt stor satsning på Sveriges säkerhet. Det är ett paradigmskifte.

Vi är fyra partier som sätter Sveriges säkerhet - både den inre och den yttre - högt på agendan. Nu skapar vi också förutsättningar att äntligen påbörja upprustningen av totalförsvaret. Det är så många som har stått redo vid startlinjen för att detta nu ska kunna bli verklighet. Det kommer att ta tid, och vi får ta det steg för steg. Jag och många andra har varit frustrerade över att det har varit en lång startsträcka för att bygga upp totalförsvaret och civilförsvaret, men nu kommer det att kunna bli verklighet.

Vi tar ett samlat grepp och organiserar verksamheterna för totalförsvaret under ett departement. Vi har dessutom numera ett statsråd för civilt försvar. Vi tillför, som sagt, verksamheterna de ekonomiska resurser som de anser sig behöva, men vi organiserar även verksamheten för att den ska kunna få styrfart framåt.

Detta kommer inte att göras i en handvändning; det kommer att ta tid. Jag är dock stolt över att det finns en bred majoritet för vårt budgetförslag och att det numera finns en regering med en stabil majoritet i kammaren för att kunna genomföra alla de förändringar och förbättringar som Sverige så väl behöver på många olika områden.

Vår svenska försvarsvilja är stark, fru talman. Det är den allra viktigaste ingrediensen i vår säkerhetspolitik. Medarbetare inom Försvarsmakten, värnpliktiga och frivilligorganisationer vittnar om en stark försvarsvilja. När vi nu ska bygga upp vårt totalförsvar är detta en oerhört viktig ingrediens, och den finns där. Att försvarsviljan är stark är det allra viktigaste i en svår tid för Europa.

Jag noterar att de åtta partier som är representerade i Sveriges riksdag inte alltid kommer att vara överens om detaljerna i det militära försvaret och framför allt inte om Natomedlemskapet. Men jag noterar också att partierna är väldigt samstämmiga när det gäller uppbyggnaden av totalförsvaret och vikten av ett fungerade civilt försvar.

Vi har en väldigt bred politisk samsyn när det gäller de ekonomiska ramarna för totalförsvaret, och vi är helt överens om vikten av att bygga upp ett totalförsvar. Detta skickar viktiga signaler till vår omvärld om vår vilja och förmåga att långsiktigt och ekonomiskt hållbart bygga upp ett starkt totalförsvar.

Att bygga upp totalförsvaret innebär också stora investeringar i svensk försvarsindustri. En stark svensk försvarsindustri är en del av Sveriges samlade försvarsförmåga och viktig för Sveriges försörjningssäkerhetsperspektiv.

Vi har en unik försvarsindustriell bas. Det finns inget land i världen med en jämförbar ekonomi som kan producera stridsflygplan, ubåtar, stridsfartyg och markstridsfordon som vårt land kan. Exportandelen för svenska företag har ökat markant sedan internationaliseringen och globaliseringen började. Exportandelen är avgörande för att vi ska kunna tillgodose konkurrenskraften hos svenska företag.

Nu ska vi kraftsamla för att återfå förmågan att försvara vårt land. Det behövs en sammanhållen materiel- och försvarsindustri som tillgodoser säkerhetsintressen, försörjningstrygghet och krigsviktiga företag för Sverige.

Inte långt från Sverige har Putin börjat ett blixtkrig. Det ukrainska folket står inte bara upp för sin egen frihet utan krigar också för hela Europas demokrati och frihet.

Fru talman! I dessa bistra tider är det bra att försvarsviljan är stor, att det finns en bred samsyn i försvarsutskottet och att vi har en så bred politisk samsyn gällande de ekonomiska ramarna och totalförsvaret. Ibland är det såklart angeläget att peka på den breda samsyn som finns inom detta viktiga område.

Fru talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till försvarsutskottets förslag och avslag på Centerpartiets yttrande. Jag vill också tacka för alla de fantastiska insatser som görs runt om i vårt land och i internationella insatser för att stärka vårt lands säkerhet.