Malin Larsson

Herr talman! De senaste åren har matpriserna ökat med 32 procent. Samtidigt som matpriserna fortsätter att öka sänker regeringen skatterna för dem med de högsta inkomsterna, och vi ser en ekonomisk ojämlikhet som biter sig fast och slår hårdast mot de mest utsatta.

Vi socialdemokrater har lagt fram förslag om höjda barnbidrag, om en matpriskommission, om att öka konkurrensen i grossistledet och om att sätta en varningstriangel på varor vid krympflation. Nu har landsbygdsministern presenterat en uppdaterad livsmedelsstrategi som ska gälla hela livsmedelskedjan. Men den innehåller inte någon lösning för konsumenterna här och nu.

Vad är landsbygdsministerns besked till alla familjer och pensionärer som nu har det otroligt tufft ekonomiskt och till den ensamstående mamman som inte har råd att sätta mat på bordet?

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Ledamoten Kinnunen tog själv upp frågan om artskyddet med klimat och miljöministern här i kammaren under frågestunden. I dag har vi hört att den är på väg fram, att det närmar sig och att det finns en stor samsyn. Då funderar man ju på varför det inte händer något och varför skogsägarna tvingas vänta på besked.

Att ledamoten själv tar upp frågan med ministern i kammaren kan man tycka är lite förvånande, då Sverigedemokraterna ändå är det största partiet i regeringsunderlaget. Nu var ledamoten själv inne på detta lite grann i anförandet, men har inte Sverigedemokraterna som det största partiet i regeringsunderlaget någon insyn eller något inflytande gällande de skogliga frågorna, framför allt gällande artskyddsfrågan? Den frågan är ju den allra viktigaste frågan för våra skogsägare nu.

Fru talman! Tack till ledamoten för svaren!

Råvarutillförseln handlar ju om trä från våra skogar, och det har man problem att få in utifrån allt som sker i våra skogar nu. Jag tänker på artskyddet och att man helt enkelt inte får avverka sin skog men också mycket annat.

Det byggs också för lite, och det byggs för lite i trä. Här saknar vi verkligen förslag och idéer från regeringen. Vi behöver bygga i det här landet, och vi behöver bygga mer i trä.

Jag var inne på artskyddsfrågan, och det var också ledamoten i sitt anförande. Jag har även lyft det tidigare. I ledamotens anförande kunde vi höra att artskyddsutredningen är på väg fram, tre månader försenad. När kommer artskyddsutredningen att lämna förslag som kan föra det här arbetet framåt så att skogsägarna som väntar får svar?

Vi har också det här med fåglarna. Hur kommer man att hantera fåglarna? Det låter ju som att fåglarna inte ens finns med, och hur ska man då kunna få en helhetslösning på detta så att inte våra skogsägare fortsätter att hamna i kläm?

I detta anförande instämde Björn Petersson (S).

Fru talman! Tack till ledamoten för anförandet som hon höll innan frågestunden började!

Hemmavid har jag vid ett antal tillfällen träffat medlemmar ur GS-facket. De har berättat om hur flera sågverk drar ned på sina skift. Många varslar också sina medarbetare. Varslen beror på en fortsatt låg inhemsk konsumtion av trävaror, vilket främst beror på att byggindustrin står stilla. Det byggs inga bostäder med den här regeringen.

Sågverksindustrin är oerhört viktig och bidrar med arbetstillfällen i hela landet, men dessa sågverksarbetare blir nu en del av den enorma arbetslöshet som breder ut sig över vårt land. Det här är en fråga som i allra högsta grad bör engagera regeringen och dess företrädare.

Min fråga till ledamoten är vad som görs för att öka den inhemska efterfrågan på sågade trävaror och även säkra råvarutillförseln.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation nummer 18, som handlar om artskydd, rådighetsinskränkningar och ersättning.

När vi debatterar skog här i kammaren brukar vi kalla det vårt gröna guld, som byggt vårt land. Så är det. Men det viktiga nu är hur vi framåt tar till vara de möjligheter skogen ger. Vi i Sverige har turen att ha mycket skog. Det är en växande och välskött skog som binder koldioxid, som är bostad åt en mängd arter och som bidrar med produkter som kan ersätta fossila. De jämställda målen mellan naturvård och skogsbruk har lett till en fantastisk utveckling av vår skog.

Vi socialdemokrater vill att förädlingsgraden ska öka, att fler hus ska byggas i svenskt trä, att fossilbaserade plastmaterial ska ersättas och att den inhemska produktionen av bioenergi och biodrivmedel ska öka. I detta är det svenska skogsbruket centralt.

Herr ålderspresident! För första gången på hundra år visar ny statistik från Riksskogstaxeringen på minskad tillväxt i skogen. Vi ser också allt fler sågverk som stoppar sin produktion och aktivister ute i skogarna som hindrar skogsmaskiner från att utföra det skogsbruk de är där för. Vi ser även återigen en ovanligt mild vinter, som orsakar utmaningar för skogen och skogsbruket.

Det väcks såklart en oro i mig när skogen växer mindre och sågverksarbetare riskerar att bli av med jobbet – och vissa faktiskt blir det. Konfliktnivån eskalerar, och klimatförändringarna påverkar vår skog i allt större omfattning. Det riskerar att få stora konsekvenser både för ekonomin och för Sveriges möjligheter att nå klimatmålen.

Det är glädjande att intresset för skogen ökat alltmer, men det har också bidragit till målkonflikter. Därför behövs samverkansytor som de nationella och regionala skogsprogrammen, där man kan dela kunskap och erfarenheter. Ska man stärka skogsbrukets roll och främja skogens roll i en växande bioekonomi behövs kunskap, breda lösningar, innovation, långsiktighet och samverkan. Det är en balans mellan brukande och bevarande, olika intressen och olika hänsyn. Många är det som påverkas.

Det handlar också om arbetstillfällen och ekonomi. Men ofta är det den enskilda skogsägaren, som vårdat sin skog i generationer, som kommer i kläm. Skogspolitik är ju inte kvartalspolitik. Varenda skogsägare vet att skogspolitik handlar om långsiktighet, för att de ska veta hur spelreglerna ser ut så långt fram som möjligt. Det är även därför engagemanget från oss politiker är stort i de här frågorna. Vi vill vara med och påverka, och vi vill vara med och ta ansvar.

Jag tror också att skogsdebatten skulle tjäna på mer dialog, inte mindre, och på att vi kommer samman. Dessutom är det alltid bra att mötas på plats i skogen när man diskuterar skogsbruk och skogliga frågor och bildar sig tillsammans, när man kan se hur ett skogsbruk går till, vilka hänsyn som tas och vilka arter som lever där. Vi har otroligt många kunniga skogsägare, skogsarbetare, forskare och entreprenörer som äger lång erfarenhet.

Herr ålderspresident! Oron fortsätter att gnaga i mig, eftersom det finns flera frågor kopplade till skogsbruket som väcker oro. Jag tänker framför allt på artskyddet. Markägare får fortfarande brev från Skogsstyrelsen efter avverkningsanmälningar med information om fridlysta växter och fåglar som kan påverkas av skogliga åtgärder. De kan inte avverka sin skog och får ingen ersättning.

Skogsbruket hänger nära ihop med jordbruket, framför allt hos oss i norr. Där är skogen och dess värde viktig vid generationsskiften och för att mindre jordbruk ska kunna fortsätta att drivas framåt.

Osäkerheten, som inte enbart är en följd av svensk lagstiftning utan även är påverkad av nya rättsfall som tolkar EU-reglerna, skapar utmaningar för skogsägare och myndigheter. Fridlysta arter har varit en högaktuell fråga ända sedan dessa domar skapade en ny ordning för skogen.

Regeringen har valt att hantera frågorna om artskyddet i en så kallad bokstavsutredning på departementet. Det är en utredning som sker i det fördolda och som vi i oppositionen inte har någon insyn i. Vi får heller inga svar på frågor. När vi förra året frågade varför man inte hanterade allt som rör skogen i en och samma utredning fick vi till svar att det var bråttom med artskyddet. Först väntade man alltså i ett och ett halvt år innan man tillsatte den här viktiga bokstavsutredningen, och nu har den inte blivit klar inom utsatt tid.

Flera av oss ledamöter har vid olika tillfällen här i kammaren frågat om vad som händer med utredningen om artskyddet. Varför dröjer regeringen med besked? Senast var svaret att Artskyddsutredningen inte var klar ännu, och nu i debatten har vi heller inte fått särskilt stor klarhet. Det var ju så bråttom med utredningen att den inte kunde läggas samman med skogsutredningen, i vilken man kunde ha hanterat helheten på en gång.

Slutligen, herr ålderspresident, vill jag passa på att lyfta fram hur viktig forskningen om skogen är. Konfliktnivån och den fortsatt polariserade samhällsdebatten gör att vetenskapen blir viktigare än någonsin. Skogen har byggt vårt land, men vilka möjligheter finns i skogen framåt? Hur kan vi skapa ännu mer värde av varje träd?

Kompetensförsörjningen inom skogsnäringen och den skogliga forskningen är oerhört viktigt för oss som land framgent. Men utifrån forskningspropositionen och regeringens budget väcks min oro på nytt, eftersom regeringen minskar medlen till forskning och undervisning på de mindre universiteten. Det är ju de som bidrar till bredden i forskningen och kan säkerställa att det finns kompetens i hela landet.

Vi måste ta kompetensbristen i de gröna näringarna på allvar. Vi socialdemokrater vill se en jämställd skogssektor. En inströmning av kompetenta kvinnor och män till våra skogliga arbetsplatser är en direkt förutsättning för kompetensförsörjningen och branschens utveckling.

Skogen är en av våra viktigaste basindustrier, och den levererar allt från värme och pappersmassa till byggmaterial och förnybara drivmedel. Den är en långsiktig resurs, en råvara som dessutom är förnybar och som bidrar till en cirkulär ekonomi.

Skogspolitiken måste balansera ekonomisk tillväxt med miljömässig hållbarhet och se skogens alla värden och nyttja dess potential att skapa arbetstillfällen och förstärka klimatåtgärder.

Skogen är en länk till vårt förflutna, men den är absolut också en nyckel till Sveriges framtid.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).

Herr ålderspresident! För att vi ska kunna utveckla skogen och våra skogliga produkter, förädla och förnya, behövs både forskning och utbildning. Både jag och ledamoten Ottosson brukar exempelvis lyfta fram den viktiga substitutionseffekten, som det skulle behövas mer forskning kring.

Vi ser också att det blir allt färre distansutbildningar med den politik som regeringen för. Det är otroligt viktigt ute i våra landsbygdskommuner att man kan bo kvar och vidareutbilda sig och läsa vidare när man är mitt i livet. Men med regeringens politik är det skogslänen, som mitt hemlän och ledamotens hemlän, som kommer att drabbas. Det är våra universitet som kommer att ha mindre pengar. Det är de små universiteten som kommer att ha mindre pengar till utbildning och forskning. Hur ser ledamoten på vikten av den skogliga forskningen i hela landet?

Herr ålderspresident! Tack till Kjell-Arne Ottosson för anförandet!

Skogsbranschen har svårt att hitta rätt kompetens i dag till sina lediga tjänster. Det kan vara ett tips till alla er ungdomar som lyssnar från läktaren: Kika på de skogliga utbildningarna när ni ska söka era vidareutbildningar! Det behövs folk – allt från skogsmaskinsförare till jägmästare – och teknikutvecklingen i den branschen är väldigt spännande.

Just utbildningen och forskningen är någonting som jag oroas lite grann över när jag ser både forskningspropositionen och regeringens budget. Man minskar anslagen till forskning och utbildning vid mindre universitet. Men det är ju vid de mindre universiteten den viktiga bredden finns.

På de fyra nordligaste lärosätena skär man ned med 40 miljoner kronor på utbildningen de kommande två åren. Det innebär mindre undervisning och att färre människor kommer i utbildning. Därför vill jag fråga ledamoten om han tycker att vi behöver fler eller färre utbildningsplatser i tider av både ökande arbetslöshet och brist på kompetens inom skogssektorn.

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag kan konstatera att inte ens statsministerns parti, Moderaterna, riktigt vet vad som händer i den här frågan. Det närmar sig, den kanske kommer, den kanske är klar, får vi höra. Men det här är en otroligt viktig fråga. Jag tycker att det är lite oroande när man i stället skyller ifrån sig på Socialdemokraterna. Här agerade vi faktiskt när vi satt i regeringsställning. Det är domar som ligger till grund för det här, och vi vill gärna vara med och hitta lösningar. Men den här regeringen agerar som den för det mesta gör – stänger dörrarna och vill lösa allting själv i stället för att öppna för dialog och hitta långsiktiga lösningar. Vi socialdemokrater ville att man skulle ta artskyddsutredningen tillsammans med skogsutredningen för att snabbt se helheten och inte ha kvar några olösta knutar. Vi ville att man skulle hitta lösningar på alla de frågor som nu ställer till det för våra skogsägare runt om i hela landet.

En annan fråga som är kopplad till det här är: Vad hände med fåglarna? Ofta är ju fåglarna anledningen till att skogsägare inte får avverka. Hackspettarnas och tjädrarnas boplatser stoppar väldigt många avverkningsanmälningar och är det som skapar flest restriktioner. Men det finns frågetecken kring om fåglarna ens är med i den här utredningen. Därför ställer jag nu frågan till ledamoten Widegren: Är fåglarna med i bokstavsutredningen, eller är de inte med?

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Widegren för anförandet.

Väntan och förväntan på artskyddsutredningen är stor ute hos landets skogsägare. Det är en bokstavsutredning. Därmed har vi från oppositionen ingen insyn alls. Vi får inte vara med och bidra till en långsiktig lösning. Först tog det ett och ett halvt år innan regeringen tillsatte denna bokstavsutredning. Den skulle vara klar vid årsskiftet. Men nu, tre månader senare, är den fortfarande inte klar vad jag vet. Därför undrar jag: Vad sitter det fast i? Varför levererar inte regeringen i den viktigaste och mest akuta frågan för våra skogsägare?

Fru talman! Jag tackar ministern för svaren och för debatten.

Det är i Ånge det händer, och det är vindkraften som möjliggör den utvecklingen. Dessutom både planeras och byggs det nu i Ånge för lagring kopplat till vindkraften. Det händer alltså många bra saker.

När vi socialdemokrater var i regeringsställning tillsatte vi incitamentsutredningen. Nuvarande regering strök dock viktiga delar ur den. I höstas lade vi socialdemokrater också fram en rad nya förslag på reformer för att öka produktionen av billig el och förbättra villkoren för vindkraftsutbyggnad. Utöver ersättningen för redan byggd vindkraft, som vi pratar om här i dag, innebär vårt förslag att kommunerna skulle få 250 000 kronor om året för ett normalstort modernt vindkraftverk. Det är betydligt mer pengar än regeringen har presenterat.

Vindkraften är den elproduktion som kan byggas ut i störst skala de närmaste tio åren för att Sverige ska klara den elektrifieringsvåg och klimatomställning vi befinner oss i. Vi vill ha hit nya industrier, och vi vill ställa om. Då behövs den elen.

Jag hoppas att vi kan lita på energiministern när det gäller att pengarna kommer så snart som möjligt och även att dessa vindkraftspengar är ett första steg mot en mer rättvis fördelning av värdena från landets kraftproduktion. Det behövs nämligen mer. Det måste till medel som gagnar bygderna, och vi behöver få spelregler så att såväl kommuner som investerare och boende som berörs vet vad som gäller.

Vad kommer ministern nu att inrikta sig på för att förbättra incitamenten och villkoren för utbyggnad av vindkraft och för att Sverige ska ha stabila, långsiktiga och rättssäkra processer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till ministern för svaren så här långt!

Oavsett om det var ett exempel eller inte presenterade Finansdepartementet exakta belopp till varje kommun – vad varje kommun skulle få.

I Västernorrland är det framför allt tre av våra kommuner som väntar på vindkraftspengarna. Det är Örnsköldsvik, Sollefteå och Ånge.

Ånge kommun har länge varit en attraktiv kommun för landbaserad vindkraft. Flera stora vindkraftsparker har byggts, och det fortsätter att projekteras, planeras och byggas. De stora energimängder som produceras genom vindkraften möjliggör också stora satsningar, som genomförs, på hållbar industriell symbios och vätgasproduktion i Ånge kommun.

Vätgasproduktionen kommer att förlänga den lokala värdekedjan, vilket ger Ånge kommun bättre förutsättningar för en positiv samhällsutveckling med fler lokala arbetstillfällen. I längden blir det då också en mer levande plats att verka och bo på.

Elintensiv industri av den storlek som nu planeras och byggs i Ånge kommun kräver en väl utbyggd infrastruktur och planering. Under det senaste decenniet har förberedelser skett successivt i Ånge, men hela utvecklingsarbetet startade med etableringarna av vindkraften i kommunen.

Nyindustrialiseringen i Ånge kommun kommer att innebära stora möjligheter för lokal värdebehållning i form av nya arbetstillfällen och utbyggnad av samhället. De nya etableringarna innebär direkta arbetstillfällen både i form av anställningar och i form av uppdrag för underleverantörer.

Vi har tidigare här i kammaren debatterat incitamenten för att få mer vindkraft på plats. Det är en otroligt viktig fråga runt om i landet. Uppförandet av vindkraftverk påverkar boende, markägare, friluftsliv och kommunerna.

Jag bor själv i Västernorrland. Att vindkraftsfrågan engagerar har jag själv sett på nära håll – många gånger. Jag har sett den oro, de konflikter och de farhågor som kan uppstå när vindkraften diskuteras och etableras. Men i dag ser jag också alltmer de möjligheter, den framtidstro, den tillväxt och de jobb som vindkraften med sin efterfrågade förnybara el bidrar till.

Många av våra kommuner i länet, där vi har en stor utbyggnad av förnybar energi, ser i dag en framtid med nya etableringar och med nya gröna jobb som kommer på grund av att det finns stor och säker tillgång till förnybar energi via både vindkraften och vattenkraften.

Men det kommunala vetot stoppar många vindkraftsprojekt. Det behövs incitament. Det behövs pengar som kommer och som kommunerna kan budgetera med.

Sverige behöver mer elproduktion på kort tid för att påskynda klimatomställningen, möta det osäkra omvärldsläget och stärka industrins konkurrenskraft.

Utifrån detta vill jag fråga ministern: Anser ministern att den landbaserade vindkraften ska byggas ut kraftigt, och vilka åtgärder ser ministern som viktigast att prioritera för att snabbt öka tillgången till billig el?

Fru talman! Jag har alltså ställt denna interpellation eftersom våra kommuner väntar på sina utlovade vindkraftspengar.

I höstas vid en pressträff presenterade ministern tillsammans med klimat- och miljöministern ett nytt stöd för landbaserad vindkraft. Dagen efter att budgetpropositionen hade presenterats publicerade Finansdepartementet listor på hur mycket varje kommun skulle få. Kommunerna kunde då ta med detta i sina egna budgeter för 2025.

Kommunerna i Västernorrland har under lång tid tagit ett stort ansvar för hela Sveriges energiförsörjning. Våra älvar har försett Sverige med energi under årtionden, och senare har det expanderats till att omfatta en stor del av den vindkraft som i dag finns i landet – vindkraft som producerar energi som i stor utsträckning levereras till andra delar av landet. Intrånget är stort, och de kommuner och medborgare som tar ansvar för landets energiförsörjning är väl värda denna kompensation.

Än så länge har dock inga pengar betalats ut till kommuner som låtit bygga vindkraft. I mitt hemlän Västernorrland väntar samtliga kommuner på en sammanlagd ersättning på 62,5 miljoner kronor. Ånge, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner har högst installerad vindkraftseffekt, och de tre kommunerna väntar på runt 15 miljoner kronor var.

Det svar som gavs till medier och som svar på min tidigare skriftliga fråga var att utformningen av ersättningen till kommunerna inte är riktigt klar och att frågan bereds i Regeringskansliet, trots att man redan presenterat beräkningar och belopp till varje kommun.

Detta väcker såklart oro hos de kommuner som väntar på vindkraftspengarna – kommuner som faktiskt tagit ansvar, gått före och byggt ut vindkraft. Frågan är nu om den information som kom från Finansdepartementet i september 2024 går att lita på. Kan kommunerna räkna med att minst dessa pengar kommer att betalas ut under året? Det är ju de presenterade siffrorna som kommunerna redan har räknat med för att klara sin välfärd och undvika uppsägningar.

Planeringsförutsättningarna för berörda kommuner sätts ur spel om de ändras under året. Med hänsyn tagen till att välfärden inte har prioriterats de senaste åren är detta ett gott tillskott för kommuner som har det tufft ekonomiskt.

Nu har ministern svarat att den information som lämnats av Finansdepartementet inte riktigt stämmer angående incitamentsersättning och att den måste justeras men att pengarna kommer att betalas ut under 2025, vilket är bra. Men som jag nu tolkar ministerns svar kan kommunerna alltså räkna med det angivna beloppet om vindkraftverken finns i kommunen. Stämmer det?

Ministern säger här att man inte riktigt vet exakt hur det kommer att bli eller hur många som berörs. Men jag undrar ändå om det inte finns någon form av uppskattning om hur stort felet har blivit, hur stort belopp som måste justeras och hur många kommuner som i så fall berörs av det.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaren! Men jag kan konstatera att ministern lite grann undviker att svara på mina frågor. Jag kan tolka det som att artskyddsutredningen i alla fall kommer att levereras innan augusti, men vad som händer med fåglarna hörde jag inte.

Jag skulle också vilja passa på att lyfta fram vikten av forskning kopplad till skogen. För mot bakgrund av den konfliktnivå vi faktiskt ser och den polariserade samhällsdebatten kopplad till skogen är vetenskapen viktigare än någonsin. Vi behöver ha rätt fakta – och samma fakta – på bordet.

Skogen har byggt vårt land, som jag var inne på. Men vilka möjligheter finns i skogen framåt? Där är forskningen också otroligt viktig. Hur kan vi skapa ännu mer värde av varje träd? Jag tror att skogsdebatten skulle tjäna på mer dialog, inte mindre.

Dessutom är det alltid bra att mötas på plats i skogen när man diskuterar skogsbruk, artskydd och andra skogliga frågor och att man bildar sig tillsammans. Då kan man se hur skogsbruk går till, vilka hänsyn som tas, vilka arter som lever där och så vidare. Vi har många kunniga skogsägare, skogsarbetare och entreprenörer som besitter en otroligt lång erfarenhet här i vårt land. Kompetensförsörjningen inom skogsnäringen och den skogliga forskningen kommer att vara viktig för oss som land framåt.

Utifrån forskningspropositionen väcks dock min oro på nytt, då regeringen väljer att satsa på excellent forskning vid några få, stora universitet. Det innebär att forskningen vid mindre universitet i skogslänen riskerar att påverkas. Hur ser statsrådet på vikten av den skogliga forskningen i hela landet?

Fru talman! Tack till ministern för svaren så långt! Oron fortsätter ändå att gnaga i mig, och den gäller framför allt artskyddet, som även ministern var inne på i sitt svar.

Markägare fortsätter att få brev från Skogsstyrelsen efter avverkningsanmälningar med information om fridlysta växter och fåglar som kan påverkas av skogliga åtgärder. De kan inte avverka sin skog, och de får ingen ersättning. Denna osäkerhet, som inte enbart är en följd av svensk lagstiftning utan också är påverkad av nya rättsfall som tolkar EU-reglerna, skapar utmaningar för skogsägare och myndigheter. Fridlysta arter har varit en högaktuell fråga ända sedan dessa domar skapade den nya ordningen som vi har för skogen i dag.

Regeringen valde här att hantera frågorna gällande artskyddet i en så kallad bokstavsutredning på departementet. Det är en utredning som sker i det fördolda, där vi i oppositionen inte har någon insyn och inte kan få svar på våra frågor. Det får inte heller organisationer eller medier som söker svar. När vi frågade varför man inte hanterade allt som rör skogen i en enda utredning, alltså att även artskyddsfrågorna skulle ingå i skogsutredningen, fick vi till svar att det var bråttom och att man därför lyfte ut artskyddet och hanterade det i en bokstavsutredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man väntade dock i ett och ett halvt år innan man tillsatte denna bokstavsutredning, och sedan har den inte blivit klar inom utsatt tid. Den skulle vara klar vid årsskiftet, men jag vet inte om den är klar än.

Flera ledamöter har vid olika tillfällen här i kammaren efterfrågat vad som händer med Artskyddsutredningen. Det gäller inte bara oss från oppositionen, utan även ledamöter från ministerns eget parti undrar samma sak: Varför händer det ingenting? Varför dröjer regeringen med besked i den här viktiga frågan, som det ju var så bråttom med?

Senast var svaret att artskyddsutredningen inte var klar än – den utredning som det var bråttom med och som därför inte lades samman med skogsutredningen. Nu har det gått tre månader sedan den skulle vara klar. Vad som händer vet vi inte.

En annan oro jag har kopplat till det här gäller hur man tänker hantera fåglarna. I en annan interpellation gällande skogen och artskyddet här i kammaren nyligen kunde man tolka svaret från klimat- och miljöministern som att regeringen tänker hantera den frågan genom att betala för de områden där fåglar hindrar skogsbruk. Jag ser en enorm risk med att det blir stora markarealer i Sverige som inte kommer att kunna brukas och som i stället kommer att kosta stora belopp i ersättningar.

Vi socialdemokrater hade gärna sett att man hanterat helheten. Vi hade också gärna varit med mer i utredningarna, just för att få långsiktighet och samsyn, hålla dialogen levande och bolla de här frågorna. Men nu är vi där vi är. Jag undrar var detta har fastnat och varför regeringen inte levererar på den viktigaste och mest akuta frågan om artskyddet för våra skogsbrukare. Vem kommer att ta ansvar för helheten kring alla de utredningar som har skett kring de skogliga frågorna? Det är mycket i görningen och även mycket som har levererats. Men helheten, vem tar ansvar för den?

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret!

När vi debatterar skog och skogsbruk här i kammaren brukar vi lyfta fram skogen som vårt gröna guld som byggt vårt land, och så är det. Men det viktiga nu är hur vi framöver tar till vara de möjligheter som skogen faktiskt ger.

Här i Sverige har vi turen att ha mycket skog. Vårt land består till 70 procent av skog. Den växande och välskötta skogen binder koldioxid och bidrar med produkter som kan ersätta fossila. De jämställda målen mellan naturvård och skogsbruk har lett till en fantastisk utveckling av vårt skogsbruk.

För första gången på hundra år visar dock ny statistik från Riksskogstaxeringen på en minskad tillväxt i skogen. Vi ser också allt fler sågverk som stoppar sin produktion och aktivister ute i skogarna som blockerar skogsmaskiner från att utföra det skogsbruk de är där för. Vi ser också återigen en ovanligt mild vinter som orsakar utmaningar för skogen och skogsbruket.

Det väcker såklart en oro i mig när skogen växer mindre, när sågverksarbetare riskerar att bli av med jobbet, när konfliktnivån eskalerar och när klimatförändringarna påverkar vår skog i allt större omfattning, eftersom det riskerar att få stora konsekvenser både för ekonomin och för Sveriges möjligheter att nå klimatmålen.

Det är glädjande att intresset för skogen har ökat alltmer, men det har också bidragit till målkonflikter. Därför behövs samverkansytor där man kan dela kunskap och erfarenheter. Ska man stärka skogsbrukets roll och främja skogens roll i en växande bioekonomi behövs kunskap, breda lösningar, innovation, långsiktighet och samverkan. Det är en balans mellan brukande och bevarande, olika intressen och olika hänsyn. Många är det som påverkas. Det handlar om arbetstillfällen och ekonomi, men ofta är det den enskilda skogsägaren som vårdat sin skog i generationer som kommer i kläm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skogspolitik är inte kvartalspolitik. Varenda skogsägare vet att skogspolitik handlar om långsiktighet så att skogsägarna ska veta hur spelreglerna ser ut så långt fram som möjligt. Det är också därför som engagemanget från oss i oppositionen är stort i dessa frågor.

Den konfliktnivå och polarisering som vi ser kring skogen i dag tjänar ingen på. Vi behöver en hållbar och långsiktig skogspolitik, och därför vill jag fråga statsrådet hur han avser att agera för att minska den konfliktnivå som vi ser kring de skogliga frågorna i dag.

Fru talman! Att sjukvårdsstrukturen ses över i vårt län är definitivt ingen ny fråga. Det är en fråga som har stötts och blötts och utretts både internt och externt många gånger, och det har funnits många förslag under årens lopp. Men grunden är att vi har en minskande befolkning, och vi kommer att ha en betydligt äldre befolkning framåt.

Här måste man också laga efter det läge som är och framför allt ekonomin. Pengarna ska ju räcka till fler. De ska räcka till bättre vård och god vård för alla som finns i vårt län och vårt land, skulle jag vilja säga.

Alla behöver god och patientsäker vård. Det har också varit utgångspunkten för våra regionpolitiker där hemma. Det ser man när man tittar på de förslag som finns.

Jag kan tycka, fru talman, att det skulle behövas en bättre insikt om och förståelse för vilka utmaningar som faktiskt finns ute i regionerna och framför allt uppe hos oss i norr, med de långa avstånden och en minskande befolkning på vissa håll.

Vi ser också att den här regeringen har valt att stänga servicekontor nu. Man lägger ned och flyttar både Sidas kontor och Folke Bernadotteakademin från Västernorrland. Därmed flyttar man jobb som finns i Västernorrland till Stockholm. Det är också ett befolkningsunderlag, och det handlar om att vi ska kunna ha mer sjukvård och mer välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att statsrådet har fått en inbjudan till dialog och till att besöka Region Västernorrland efter sina uttalanden, men trots att statsrådet anser att detta är en viktig fråga och har haft tydliga synpunkter har hon inte frigjort tid för att faktiskt besöka Västernorrland och ha den här dialogen. Kommer ministern att besöka Västernorrland inom den närmaste tiden?

Fru talman! Tack, ministern, för svaren så här långt! Det är väldigt glädjande att ministern har varit på besök i länet och sett allt gott som görs. Våra regionpolitiker kämpar verkligen hårt med att utveckla den vård vi har med de knappa resurser som finns, som ska räcka till alltmer. Nu lyfte ministern fram några goda exempel från en del av länet.

Jag kan också berätta att vi i Överturingen har ett digitalt vårdrum, där man kan koppla upp sig mot sjukvården för att slippa göra långa resor. Sverige är ju ett avlångt land, och Västernorrland är ett väldigt stort län. Det är inte bara i vissa delar av länet vi har långa avstånd, men i synnerhet i västra Medelpad har man otroligt långa avstånd till sjukvården. Att hitta lösningar som möjliggör en god och nära vård för alla medborgare i vårt län är väldigt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan tar ministern upp beredskapsfrågan. Den är jätteviktig. Vi vet att den kommer att vara viktig framöver. Men det handlar inte bara om att vi ska ha lokaler, utan det krävs också att vi har personella resurser, och inte bara på en plats just i vårt län utan på flera platser i länet och i landet. Problemet här är att det inte finns några nationella direktiv från regeringen än. Att ministern då ska tycka till om en fråga där regeringen själv inte har lämnat vare sig ekonomiska resurser eller direktiv kan jag tycka är lite märkligt.

Tyvärr blir bebisarna färre i vårt område och befolkningen allt äldre. Där har vi grundproblemet. Mellan 2022 och 2030 kommer den andel som är 80 år och äldre att öka med hela 32 procent. Det är en utmaning. Den vård som man behöver ofta, primärvården, är den vård som vi måste bygga ut och göra mer tillgänglig för hela befolkningen överallt och inte i ett visst område. Specialistvården, den vård som man sällan behöver, måste vi fokusera på att göra så specialiserad och kompetensförsörjd att den fortsatt går att erbjuda. Det innebär att den centraliseras till färre orter, för det finns helt enkelt inte tillräckligt många utbildade i landet.

Det som det handlar om nu är att ställa om vården och jobba smartare för att klara dagens och framför allt framtidens utmaningar. Därför kan jag tycka att det är anmärkningsvärt att landets sjukvårdsminister har uttalat ett kritiskt ställningstagande till strukturförändringarna. Våra regionpolitiker tar faktiskt sitt ansvar för att vi ska få en god vård för alla medborgare.

Ministern har tidigare i medierna sagt att hon tycker att våra regionpolitiker ska göra ett omtag: ”Jag tror att man behöver ta ett omtag i Västernorrland och säkra upp att Sollefteå har en god och patientsäker vård.” Står ministern fast vid det uttalandet?

Fru talman! Tack till ministern för svaret!

Dagens sjukvård ser inte ut som sjukvården gjorde för några årtionden sedan, och framtidens sjukvård kommer inte heller att se ut som sjukvården gör i dag. Med ny teknik och nya mediciner och behandlingsmetoder har den svenska hälso- och sjukvården gjort stora framsteg de senaste decennierna. Detta gör att vi mår bättre och lever längre i dag. Många av de sjukdomar som förr var dödliga kan i dag botas eller behandlas, och många blir kroniska tillstånd som man lever med livet ut. Det är bra att vi kan leva ett gott liv längre, men det gör även att behovet av vård ökar och att allt fler människor ska dela på de resurser som hälso- och sjukvården har i dag.

För att vi i Västernorrland och övriga landet ska kunna möta framtidens behov av vård krävs det att vi ställer om vården. Det krävs bland annat förändrade arbetssätt, att vi tillvaratar teknikens möjligheter och att vi lägger ett större fokus på den nära vården, som ministern också var inne på i sitt anförande.

I Västernorrland har vi dessutom haft en minskande befolkning; den har minskat med 25 000 personer sedan 1970. Enbart i Sollefteå och Kramfors är minskningen 20 000 personer. Samtidigt har andelen äldre ökat i länet, och särskilt tydligt är det i dessa områden. Äldre är en patientgrupp som har större vårdbehov och därför kräver mer resurser från sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Region Västernorrland, som jag tillhör, har den näst dyraste sjukhusvården i landet och lägger näst minst pengar på primärvård. Alldeles färska siffror visar ett trendbrott i kostnaderna för hyrpersonal, tack och lov, men trots detta har vi ändå störst hyrnota i landet.

Detta är omständigheter som har gjort att våra regionpolitiker nu genomför strukturförändringar. En del av detta är förändringar i sjukhusstrukturen i regionen – i dag har vi tre sjukhus – just för att minska kostnaderna och hyrberoendet men också för att skapa en långsiktighet i ekonomin, vilket i sin tur kommer att skapa ett handlingsutrymme för utveckling och förbättring.

Den politiska majoriteten, som består av S, M och C, tar nu sitt ansvar för att alla länets medborgare ska ha en god vård. Utifrån en extern genomlysning av sjukhusstrukturen under förra året gavs ett uppdrag till tjänstemannaledningen att återkomma med förslag på förändringar. För bara några veckor sedan presenterades förslagen. Man föreslog bland annat större förändringar på Sollefteå sjukhus med en minskad verksamhet som följd.

Sjukvårdsministern var snabbt ute i medierna och kritiserade tjänstemannaförslaget och uppmanade regionen att tänka om gällande Sollefteå sjukhus. Därmed kan man också se att ministern försökte påverka beslutsfattandet genom att säga åt regionen hur hon tycker att de ska prioritera i sin verksamhet.

Därför vill jag fråga ministern vilket utbud hon tycker att det är rimligt att ha i ett län som Västernorrland, mot bakgrund av hur demografin ser ut, de senaste årens medicinska utveckling och ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern.

Tyvärr håller trenden gällande smuggelhundar i sig. Vi ser dessutom att djurens lidande föder de kriminella gängen, då detta är en illegal marknad med mycket pengar.

Dessa stackars hundar smugglas med falsk dokumentation och under vidriga förhållanden. Hundarna är dessutom ofta undernärda eller sjuka och ibland till och med döende när de hittas.

Detta är en marknad som måste regleras. Vi socialdemokrater har i dag presenterat fem förslag på åtgärder som ministern gärna får ta del av. Jag har dem med mig här.

Kommer regeringen i närtid att presentera några egna förslag gällande smuggelhundar och illegal hundavel?