Fru talman! Malin Larsson har frågat mig hur arbetet gällande utredningarna rörande skogen kommer att ske framåt, när vi kan vänta oss färdiga förslag samt hur jag avser att agera för en hållbar och långsiktig skogspolitik.

Fru talman! Skogen och svenskt skogsbruk är en strategisk resurs för både klimatet och svensk konkurrenskraft. En hållbar skogspolitik måste samtidigt kunna förena konkurrenskraftiga ekonomiska villkor med en god miljöhänsyn. Tillräcklig tillgång till biomassa är nödvändigt för att vi ska kunna förverkliga ett skifte bort från fossila material och bränslen. Regeringen bedömer därför att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. I uppdraget ingår även att ge förslag för en effektiv, enkel och väl fungerande tillsyn av skogsbruket och ett effektivare miljömålsarbete i skogen. Syftet är att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet. De jämställda skogspolitiska målen – miljömålet och produktionsmålet – ska ligga fast.

Utredningen redovisade i december 2024 sitt delbetänkande Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk (SOU 2024:91). Slutbetänkandet ska redovisas senast den 31 augusti 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen anser att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna. Processen för att markägaren ska få den ersättning som han eller hon har rätt till är både oförutsägbar och tidskrävande. I augusti 2024 fick en så kallad bokstavsutredare i uppdrag att lämna förslag på nya bestämmelser kring nationell fridlysning och ett regelverk för rätten till ersättning för markägare vid inskränkningar på grund av fridlysningsbestämmelser av både nationellt och europeiskt skyddade arter.

Miljömålsberedningen lämnade den 14 februari sitt delbetänkande om att föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn, LULUCF.

Beredningen av ovan nämnda underlag och frågor pågår i Regeringskansliet, och jag kan i dagsläget inte lämna en exakt tidsplan för det samlade arbetet. Det är regeringens avsikt att återkomma med tydliga förslag för en framtida ändamålsenlig skogspolitik.

Fru talman! För det första är regeringen tydlig med att skyddet för äganderätten ska vara vägledande i frågor om ersättning vid inskränkningar av skogsbruk till följd av artskyddet. Bland annat därför har regeringen initierat den tidigare nämnda bokstavsutredningen, som nu är i sin slutfas. Även den skogspolitiska utredningen har i sitt delbetänkande förslag om generell ersättningsrätt för skogsägare som av naturskäl drabbas av inskränkningar i sitt brukande, utöver det ansvar och de miljöhänsyn som redan åligger skogsägaren enligt skogsvårdslagen.

Både det arbete som nu görs inom Regeringskansliet och skogsutredningens redan redovisade förslag är tänkt att stärka både äganderätten och incitamenten för aktivt naturvårdsarbete. Bokstavsutredningen har inte bara som uppgift att säkerställa att skogsägarna får den ersättning de har rätt till, utan i utredningen ingår också att se över regelverket kring nationella fridlysta arter.

Som jag inledningsvis betonade är skog och skogsbruk en oerhört strategisk resurs för både klimat och konkurrenskraft, och vi behöver öka tillgången till biomassa samtidigt som vi värnar vår biologiska mångfald. Det är just det vi försöker att få till genom de olika utredningarna och det politiska nytag som regeringen nu tar kring skogspolitiken, för det är bara att konstatera att det har varit en glidande skala under en alldeles för lång tid. Det har varit för stora osäkerheter i skogspolitiken och i det regelverk som vi har och hur det har applicerats.

Jag ser därför mycket fram emot att vi får alla de här utredningarna på plats så att vi kan ta ett ordentligt tag och staka ut en riktning som självklart, liksom skogen, ska vara långsiktig. Jag hoppas på en fortsatt god dialog i kammaren kring detta.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att uttrycka min glädje över engagemanget för skogen. Jag tror att det bådar gott för framtida stabilitet i en viktig och långsiktig fråga som den svenska skogen och det svenska skogsbruket.

Precis som ledamoten tidigare nämnde är ju skogsbruket ett företagande som nästan alltid sträcker sig över generationer. Dagens skogsägargeneration planerar inte bara för sina barn utan också för deras barn – sina egna barnbarn – och så vidare.

Jag är väldigt stolt över skogsägarna runt om i landet och den enorma diversitet som vi ser i de svenska skogarna. Det handlar om lite olika brukningsmodeller och ett stort ansvarstagande på viktiga områden där man sparar miljömässigt eller av exempelvis affektionsskäl. Det gör att vi har ett skogslandskap med stor mångfald. Det kommer från ägandet. Jag vill återkomma till det. Regeringen utgår från äganderätten som oerhört viktig när vi tar oss an de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men skogsområdet är ju inte utan utmaningar. Som nämndes finns det nationella regler men också EU-regler som trots att skog inte är en EU-kompetens många gånger kliver in i den nationella politiken och dikterar villkoren. Det har vi försökt att arbeta aktivt med och även rönt viss framgång med på EU-nivå.

Framåt gäller det att hålla hög takt och framför allt att få de här utredningarna på plats. De olika perspektiven behöver jämkas samman, och när det väl är gjort kommer det ju att komma förslag på riksdagens bord. Jag ser fram emot den dialog som vi då kan ha.

Artskyddsutredningen är en bokstavsutredning, som hanteras lite annorlunda jämfört med en vanlig SOU. Processen blir därför något mer intern. Jag vidhåller att vårt sätt att lägga upp detta gör att vi snabbare kommer fram till ett gemensamt beslut. Vi går fram på flera fronter samtidigt.

Skogsutredningen har förvisso presenterat ett delbetänkande, men slutbetänkandet dröjer till augusti. Det är en ganska stor och omfattande utredning. Så lång tid kommer inte artskyddsutredningen att pågå.

Fru talman! Min prioritet är att utforma en skogspolitik med grunden i förvaltarskapstanken. Förvaltarskap innebär inte att man bara lämnar något därhän utan att man aktivt tillvaratar något med fokus på att kunna överlåta det till kommande generationer. Ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara bedöms vara den högsta långsiktiga klimatnyttan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förnybar råvara från skogen behövs för att ersätta fossilintensiva resurser både i Sverige och i andra länder. För att öka skogens klimatnytta, såväl för substitution som för ökat nettoupptag, bedöms insatser för ökad tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi behövas.

Som skogsägare har man stor frihet att välja hur man vill bruka sin skog, vilket borgar för stor variation i skogarna. Det är bra. Avverkning sker utifrån skogsägarens behov och planer givet de möjligheter och ramar som ges av vår nationella lagstiftning.

Det är min förhoppning att det omfattande utredningsarbete som nu pågår ska resultera i många goda förslag som regeringen kan ta vidare med syfte att skapa en ändamålsenlig skogspolitik för framtiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.