Europarådet
Herr ålderspresident! I måndags intervjuade jag och mina kollegor Marcus Wiechel och Mattias Johnsson kandidaterna som ska representera Sverige i Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr och annan omänsklig och förnedrande behandling. Kommittén har en viktig uppgift, särskilt i dessa tider när diktatoriska regimer kastar sina politiska motståndare i fängelse utan rättegång eller med rättegång där utgången är given på förhand.
Tyvärr inträffar det sällan, för att inte säga aldrig, att kommittén mot tortyr får besöka fängelserna i de länder som har politiska fångar, trots att det är de politiska fångarna som brukar bli utsatta för de värsta övergreppen och grymheterna av både vakter och kriminella medfångar.
I grunden är en av Europarådets uppgifter att verka för att det inte ska finnas några politiska fångar eftersom det inte ska finnas några länder där utövande av yttrandefrihet, tryckfrihet och föreningsfrihet är straffbart.
Under 2024 behandlades ett antal rapporter och antogs resolutioner om politiska fångar. De gällde namnkunniga som Aleksej Navalnyj och Vladimir Kara-Murza men också tusentals andra, för oss okända, som finns i ryska och belarusiska fängelser.
Winston Churchills vision när Europarådet bildades var att fasorna från andra världskriget och härjningarna under fascismen och kommunismen aldrig skulle upprepas. Tyvärr har den visionen inte infriats. 75 år efter bildandet av Europarådet gör Putins Ryssland allt för att överträffa repressionerna under Sovjettiden. Enligt uppskattningar gjorda av Memorial, Rysslands mest respekterade organisation för mänskliga rättigheter, som fick Nobels fredspris 2022, finns lågt räknat 700 politiska fångar i Ryssland. Det totala antalet människor som har straffats för att ha utryckt missnöje med Putins regim är hisnande 116 000 – 116 000, herr ålderspresident!
För övrigt förbjöds Memorial av Rysslands högsta domstol i december 2021. Man anklagades för att ha brutit mot den så kallade agentlagen. Under rättegången påstod åklagarsidan att Memorial hade skapat en lögnaktig bild av Sovjetunionen som ”får oss att skämmas över det sovjetiska förflutna, i stället för att minnas dess ärorika historia”.
Precis som under sovjettiden, då all kritik mot regimen straffades, straffas även den minsta antydan till kritik mot aggressionskriget i Ukraina drakoniskt. Ungdomar som sätter upp lappar med ”Nej till kriget” eller citerar den ukrainska poeten Taras Sjevtjenko döms till långa fängelsestraff. Faktum är att det har varit fler politiska rättegångar under Putins fjärde presidentperiod än det var under de tre decennier då Chrusjtjov och Brezjnev styrde Sovjetunionen.
Putins regim har också återupplivat gamla KGB-metoder från Sovjettiden: att skrämma människor till tystnad genom att låsa in dem på mentalsjukhus eller tvångsomhänderta deras barn. Och precis som på Sovjettiden utmålas alla för regimen misshagliga individer som kriminella, extremister, spioner, galningar eller förrädare.
Situationen i Belarus är liknande. Där sitter 1 600 personer fängslade för att ha protesterat mot Rysslands krig i Ukraina. De hålls fängslade under hemska förhållanden utan möjlighet att kommunicera med omvärlden och utan tillgång till vård eller medicinsk hjälp. Folk dör i belarusiska fängelser.
Utan en oberoende press, med demonterade civilsamhällesorganisationer och utan möjlighet för internationella journalister och observatörer att komma in i landet är det väldigt svårt att få information om vad som händer i Belarus. Därför är det viktigt att Europarådet och Sverige fortsätter med stödet till landets opposition.
Herr ålderspresident! År 2024 var också året då Putins regim efter förgiftningsförsök, förfalskade rättegångar och omänskliga fängelsestraff dödade Putins främsta kritiker Aleksej Navalnyj.
Europarådets rapport heter Aleksej Navalnyjs död och behovet av att kämpa mot Putins totalitära regim och dess krig mot demokratin. Det är ett mycket talande namn som visar på kopplingen mellan rysk intern repression och extern aggression.
Efter Navalnyjs död tog Sverige initiativ till att upprätta en helt ny sanktionsregim för att agera mot det tilltagande politiska förtrycket i Ryssland. Förslaget antogs av EU i maj 2024 och innebär bland annat att sanktioner kan riktas mot personer och organisationer som förtrycker det civila samhället, kränker de mänskliga rättigheterna och undergräver demokratin och rättsstatens principer i Ryssland.
Herr ålderspresident! Jag vill avsluta med något positivt. Det var ett stolt och rörande ögonblick när Vladimir Kara-Murza, som är dömd till 25 års fängelse efter att ha hållit tal mot Putins krig i Ukraina, stod inför Europarådets parlamentariska församling och tackade för vårt engagemang, som bidragit till hans frigivning genom fångutväxling. Han tackade för de gemensamma ansträngningarna och för den gemensamma röst som våra demokratiska länder hade talat med i Europarådet och andra parlamentariska församlingar.
I sitt tal sa Vladimir Kara-Murza att vi i väst ser bara Putin, bara förtrycket, bara aggressionen och bara den officiella sidan. Den andra sidan är osynlig. Men det finns miljontals människor i Ryssland som förkastar allt som Putins regim står för och representerar, allt från kleptokratin till brotten mot mänskligheten. Det är dessa miljoner krigsmotståndare som regeringen stöder genom hjälpen till det ryska civilsamhället och de ryska människorättsförsvararna och till oberoende medier i och utanför Ryssland. Det är helt i linje med Europarådets resolutioner.
Herr ålderspresident! Jag vill tacka mina kollegor i Europarådets svenska delegation och yrka bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)







