Boriana Åberg (M) svarade Patrik Björck i en replik om Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods i debatten ”Protokoll 2024/25:126 Onsdagen den 4 juni” den 4 juni 2025.
Patrik BjörckS· i sitt anförandeTullverkets möjligheter att stoppa gränsöverskridande brottslighet och införsel av vapen, narkotika och pengar samt utförsel av bland annat stöldgods är avgörande för att knäcka den organiserade brottsligheten och öka…Herr talman! Tullverkets möjligheter att stoppa gränsöverskridande brottslighet och införsel av vapen, narkotika och pengar samt utförsel av bland annat stöldgods är avgörande för att knäcka den organiserade brottsligheten och öka tryggheten i vårt land.
Vi välkomnar därför de föreslagna åtgärderna för att försvåra för internationella stöldligor och stärka Tullverkets direkta brottsbekämpning. Även om stöldgodsproblemen handlar om att polisen inte har tillräckliga resurser för att jaga de stöldligor som härjar i Sverige anser vi att det är av stor vikt att arbetet mot utförsel av stöldgods förstärks.
Som ett led i detta är det angeläget att Sverige får till stånd tullsamverkan med motsvarande myndigheter i våra grannländer och även verkar för detta inom EU. I en sådan tullsamverkan bör system för kontroll av misstänkt stöldgods kunna upprättas för att ytterligare stärka arbetet.
Vidare konstaterar vi att de ökade kraven på tullen innebär att de behöver ökade resurser för att kunna hantera sitt uppdrag, vilket Tullverket lyfter upp i remissvar. Samtidigt behöver tullens befogenheter regelbundet ses över och uppdateras för att den utöver att leverera på sitt kärnuppdrag ska bidra till brottsbekämpningen.
Tullens egen bedömning av läget är att samhällsutvecklingen på flera områden ställer högre krav på Tullverkets förmåga. Den organiserade brottsligheten utgör fortsatt en utmaning för Tullverket. Det försämrade säkerhetsläget med kriget i Ukraina och en ökad hotbild innebär ökade krav på säkerhetsarbetet inom myndigheten. Kriget har dessutom ökat Tullverkets arbetsinsats gällande sanktioner för att upprätthålla restriktionerna mot införsel och utförsel av vissa varor.
Under flera år har Tullverket arbetat med anpassningar för att leva upp till den senaste revideringen av unionstullkodexen. Det har lett till ett uppdämt behov av satsningar, samtidigt som förhandlingar pågår inom EU om ett nytt reformpaket som kommer att leda till nya investeringsbehov i de digitala systemen.
Tullverket kommer att få nya befogenheter som kommer att leda till ett ökat fokus på kontroll av det utgående flödet – det vi diskuterar i dag. Befogenheter att söka efter stöldgods på väg ut ur landet och att aktivt söka efter kontanter vid inre gräns kommer att innebära nya möjligheter men också förutsätta ökad bemanning för att få någon effekt. Dessutom har Tullverket prioriterat upp arbetet mot illegal utförsel av avfall, vilket också kräver mer bemanning i det utgående flödet.
Fru talman! Det pågår även skeenden som långsiktigt påverkar Sverige och Tullverket. Världen är på väg in i en period med hög konfliktnivå inom handelspolitiken där tullar kommer att spela en avgörande roll, och det kommer att prägla de kommande åren.
Fru talman! Låt mig övergå till lite datumexercis.
Den 29 april 2021 beslutade den socialdemokratiska regeringen att ge en särskild utredare i uppgift att göra en samlad översyn av Tullverkets befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten.
Den 13 april 2022 beslutade den socialdemokratiska regeringen om ett tilläggsdirektiv som innebar att utredaren även fick i uppdrag att göra en översyn av det tullrättsliga sanktionssystemet, överväga om Tullverket ska ges möjlighet att i större utsträckning behålla förverkade egendomar för att använda i utbildningssyfte och överväga om Tullverket ska ges möjlighet att biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande. Utredaren skulle även analysera och ta ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter för fler kontroller av utförsel av varor samt analysera behovet av och möjligheten att göra utförsel av stöldgods till ett brott.
Den 30 mars 2023 beslutade den nuvarande regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv som innebar att utredningen skulle få lämna förslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak.
Utredningen tog namnet Tullbefogenhetsutredningen och överlämnade, fru talman, i september 2022 delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid. I betänkandet behandlas uppdragen i kommittédirektiven från den 29 april 2021. Utredningens förslag behandlades i propositionen Ny tullbefogenhetslag. Lagändringarna trädde i kraft den 7 november 2024. Det hade gått några år.
I december 2023 överlämnade Tullbefogenhetsutredningen sitt slutbetänkande Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods. I betänkandet behandlas uppdragen i tilläggsdirektiven från den 13 april 2022 och den 30 mars 2023. Det innebär att vi i dagens debatt behandlar lagförslagen från slutbetänkandet som rör kriminalisering av utförsel av stöldgods, en särskild straffskala för narkotikasmuggling av normalgraden när syftet är att sälja narkotikan, självständigt förverkande, användning av viss förverkad egendom och förtida förstöring av egendom. Lagändringen av rättelsekaraktär i lagen om flyttningskontroll av vissa punktskattepliktiga varor föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 och övriga ändringar den 1 september 2025.
Vi socialdemokrater vill understryka att vi tycker att förslagen är bra och yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Det förslag som vi debatterar i dag, och förhoppningsvis också beslutar om, har initierats av den socialdemokratiska regeringen. Det är bra att den sittande regeringen slutför det vi påbörjat.
Fru talman! Vi är dock bekymrade över att det tar så lång tid att få någonting gjort. Trots att förarbetet var klart tog det nästan en mandatperiod att få det på plats. Läget är så allvarligt att det inte är okej med en sådan senfärdighet. Regeringen måste börja ta brottsligheten på allvar, inte bara i ord utan också i handling.
(Applåder)
Fru talman! Medan jag lyssnade på början av Patrik Björcks anförande tänkte jag: Oj, äntligen har Socialdemokraterna börjat tänka rätt och hålla med om att brottsbekämpning måste prioriteras. Sedan började Patrik Björck understryka att allt bra som sker och har skett beror på socialdemokratiska beslut. Här vill jag komma med ett klargörande.
Alla de förslag som nu blir officiell politik kom via tillkännagivanden. För er åhörare vill jag förklara att tillkännagivanden är uppdrag som riksdagen ger till regeringen. Det var tillkännagivanden från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna som nu blir regeringens politik och den officiella politiken. Lite ödmjukhet vore därför passande, Patrik Björck.
Förutom allt jag har sagt reserverade sig dessutom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet mot dessa tillkännagivanden.
Fru talman! Jag ska ta tillfället i akt och visa lite ödmjukhet. Jag tror faktiskt inte att allt gott som händer beror på socialdemokratisk politik, men väldigt mycket. I det här betänkandet beror förslagen i huvudsak på socialdemokratisk beslutskraft. Det är viktigt att hålla i minnet. Men ett litet mått av ödmjukhet kan jag absolut visa.
Det är trots allt skillnad på riksdag och regering. När regeringen tillsätter en utredning och skriver direktiv till utredningen styr man upp politiken. Det är så hela vårt beslutsfattande fungerar, fru talman. Det jag anförde nu var att vi känner oss bekymrade över att det tog nästan en mandatperiod att genomföra beslutet trots att allting fanns på plats. Det var senfärdigheten, fru talman, som jag ville peka på.
Det finns som sagt en arbetsfördelning mellan riksdag och regering. När man tillsätter utredningar och gör ett grundarbete lägger man grunden för lagstiftningen. Huvuddelen av utredningen lades ju fram redan innan den nuvarande regeringen hade tillträtt. Nu är vi i slutet av mandatperioden, och äntligen kommer förslagen på plats.
Vi ser en samhällsutveckling, fru talman, som är väldigt oroande. Skjutningar ökar, sprängningar ökar och gängkriminaliteten ökar. Men regeringen är väldigt långsam i sitt handhavande. Man är stor i orden men liten på jorden. Det är detta jag pekar på, fru talman.
(Applåder)
Fru talman! Jag vill än en gång understryka att dessa utredningar tillsattes på grund av tillkännagivanden som våra partier, Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, gav regeringen.
När det över huvud taget har gällt utökade befogenheter för tulltjänstemän har den socialdemokratiska regeringen varit väldigt handfallen. Jag minns frågan om huruvida tulltjänstemännen skulle få bära vapen och försvara sig i den eskalerade situationen med ökad brottslighet. Då sa Magdalena Andersson tvärt nej och överlämnade åt Tullverkets generaldirektör att själv bestämma.
Jag kommer också ihåg hur det under den socialdemokratiska regeringen var när Tullverket vid Operation Rimfrost gav assistans till polisen med en narkotikasökhund. Då blev de anmälda till EU, och EU fällde Tullverkets tjänstemän för att de hade bistått brottsbekämpningen med en narkotikasökhund. På den nivån var bekämpandet av den organiserade brottsligheten under Socialdemokraternas tid.
Jag vill också tillägga något annat när det gäller resurserna. Patrik Björck sa i sitt anförande att polisen inte har fått tillräckligt mycket resurser. Jag har tittat i den socialdemokratiska budgetmotionen, och när det gäller anslagen för Polismyndigheten är avvikelsen från regeringens siffror plus minus noll. Det är samma när det gäller Tullverket. Det är plus minus noll. Det är inte en enda krona mer än regeringen.
(Applåder)
Fru talman! Nu är vi tillbaka i lite av en samhällskunskapslektion. Det är klart att ett utskott kan ta initiativ, och det är klart att ett utskott kan göra det i princip hur länge som helst och hur många gånger som helst. Det finns ju inget sätt för ett utskott att tvinga en regering att skriva speciella utredningsdirektiv eller tillsätta en utredning. Det är regeringens beslut.
Det Boriana Åberg försöker framställa för dem som lyssnar på debatten är faktiskt inte sant. Det har ingen bäring på hur vårt beslutsfattande fungerar i det här landet. Jag kan tycka att man ändå måste ha lite kontakt med verkligheten och lagstiftningen om man är lagstiftare. Sedan kan jag förstå att man så här i en debatt kanske lite retoriskt använder den här typen av knep. Men det är viktigt för eventuella åhörare att ta till sig att det inte är så det går till.
Vad som har skett är att den socialdemokratiska regeringen den 29 april 2021 beslutade att ge utredaren i uppgift att utreda det som är grunden för lagstiftningen. Det kom ett tilläggsdirektiv den 13 april 2022 från den socialdemokratiska regeringen – det är den här utredningen. Sedan kom det ett litet marginellt tilläggsdirektiv den 30 mars 2023 av den sittande regeringen. Det får man väl vara ödmjuk och säga. Men den absoluta majoriteten av underlaget till det vi ska debattera och besluta om i dag är ett socialdemokratiskt initiativ. Det kan man så att säga inte trolla bort, för det är ett faktum.
Vi har under den här mandatperioden lagt fram förslag på större resurser till Tullverket än den sittande regeringen gjort. När vi får se budgeten till hösten får vi väl följa frågan om man kommer att följa upp de krav som finns från Tullverket. Det är helt klart så att man från Tullverkets sida gärna tar sig an de här uppgifterna, men då behöver man också möjligheter att utföra dem.
(Applåder)