Boriana Åberg (M) svarade Annika Hirvonen i en replik om Punktskatt i debatten ”Protokoll 2024/25:104 Torsdagen den 24 april” den 24 april 2025.
Annika HirvonenMP· i en replikJag måste ändå fråga Boriana Åberg om hon inte tror på forskarnas larmrapporter om klimatutsläppens konsekvenser. Vi ser ju de konsekvenserna nu. Med massblekning av världens korallrev finns det risk att ekosystemen i…Fru talman! När Tidöregeringen tillträdde hösten 2022 var osäkerheten i världen och Sveriges ekonomi mycket stor. Rysslands invasion av Ukraina, följdverkningarna av nedstängningarna under pandemin, den tvåsiffriga inflationen och de extremt höga priserna på el, bensin och diesel var sannerligen ett svårt arv att hantera. Det var svårt men inte omöjligt, något regeringen bevisade genom att framgångsrikt bekämpa inflationen och sänka kostnaderna för drivmedel. Dieselpriset är i dag cirka 10 kronor lägre än det var i augusti 2022, tack vare regeringens skattesänkningar.
Energiskatten är den punktskatt som drar in störst skatteintäkter och som påverkar hushållen mest. Höga skatter på drivmedel gör det dyrare att ta sig till jobbet och köra barnen till träningen och bidrar till höjda livsmedelspriser, eftersom alla varor i affären transporteras dit.
Därtill kommer de drivmedelskostnader som livsmedelsproducenterna har. Därför är fortsatt utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatten på diesel som används i jordbruksmaskiner högst berättigad.
I slutet av förra året kom det mycket välkomna beskedet till Sveriges producenter och användare av biogas: Efter påtryckningar från regeringen godkände EU-kommissionen Sveriges skattebefrielse för biogas och biogasol.
Fru talman! Dagens debatt handlar om punktskatterna och våra olika partiers inställning till dessa. Som bekant är punktskatterna en galax av skatter vars grundläggande syfte, förutom att inbringa skatteintäkter, är att minska konsumtionen av sådant som anses skadligt för hälsan och miljön.
Utan att bli alltför filosofisk kan jag konstatera att det finns en inbyggd motsättning i punktskatterna: Om den oönskade konsumtionen minskar så minskar också skatteintäkterna, eller ännu värre – olagliga och rent kriminella verksamheter börjar förse mindre nogräknade konsumenter med obeskattade varor som exempelvis smuggelcigaretter och smuggelsprit. Därför måste punktskatterna vara väl avvägda.
Detta resonemang gäller för övrigt alla skatter. De måste vara väl avvägda så att de å ena sidan är tillräckliga för att finansiera statens och kommunernas åtaganden gentemot medborgarna men å andra sidan inte är så höga att en alltför stor del av lönen från den där extra ansträngningen och arbetsinsatsen försvinner i höjd skatt.
Sverige har nu det lägsta skattetrycket på 50 år, detta tack vare vår moderatledda regering, som har sänkt skatten för alla som arbetar och som har arbetat. Det lönar sig nu mer att jobba och anstränga sig. Sänkt skatt ger högre tillväxt, och tillväxt ger välstånd.
Fru talman! Punktskatterna ska inte sätta upp onödiga hinder för svenska företag och hushåll, såsom flygskatten, som den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen Löfven-Romson införde den 1 april 2018 och som regeringen avskaffar från den 1 juli i år.
Flera forskare, bland andra Brännlund och Kriström, har kommit till slutsatsen att flygskatten är en punktskatt som saknar direkt koppling till flygets miljöpåverkande utsläpp. Man beskattar själva resan och inte de eventuella utsläppen.
Jag tycker att det är ytterst märkligt att två partier vill behålla och till och med höja flygskatten. Miljöpartiet vill dubblera den, och Vänsterpartiet vill göra den progressiv. Om man reser en gång blir det en skattesats, om man reser två gånger blir det en annan och högre skattesats, om man reser tre gånger blir det en ännu högre skattesats och så vidare.
Förutom kostnaderna för dem som tvingas flyga ofta blir det stora kostnader för administration. Vem ska hålla koll på hur många gånger en person reser så att den progressiva skatten kan beräknas, och hur ska det göras? Ska flygresor utomlands också beskattas? Det skulle leda till ett övervakningssamhälle i sann George Orwell-anda, men det har förvisso Vänsterpartiets föregångare kommunisterna gedigna erfarenheter av.
Avskaffandet av flygskatten välkomnas av näringslivet då den är en uppenbar konkurrensnackdel för ett glesbefolkat land med stora avstånd. En annan aspekt är att det finns flera parallella styrmedel på europeisk nivå. Dels ingår flyget i EU:s utsläppshandelssystem, dels har EU infört programmet ReFuelEU Aviation, som syftar till att öka användningen av och tillgången till hållbara flygbränslen.
Det är bara tillväxt som ger högre välstånd. Därför måste skatterna utformas så att tillväxten främjas.
I våras sänktes alkoholskatten på öl från små, oberoende bryggerier. Det var ett mycket välkommet steg för att producenterna av hantverksmässigt framställt öl skulle få mer rättvisa villkor.
Lagstiftning på EU-nivå om differentierad alkoholskatt har funnits länge, men det krävdes en moderatledd regering för att den skulle implementeras också i Sverige.
Det finns många entusiaster runt om i landet som driver lokala småbryggerier, ofta vid sidan av ett annat jobb, eftersom de måste försörja sig också. För dem är sänkt alkoholskatt en stor lättnad och utgör skillnaden mellan fortsatt verksamhet och nedläggning.
Hantverksframställt öl är inte bara kultur utan den främjar också besöksnäringen, skapar nya arbetstillfällen och bidrar till ökad tillväxt, och ökad tillväxt är något som vi så väl behöver i dessa tider av krig, höjda tullar och ett mycket osäkert världsläge.
(Applåder)
Fru talman! Världen befinner sig i ett klimatnödläge. I dag kan vi läsa att över 80 procent av världens korallrev har drabbats av massblekning som en följd av att haven tagit upp alltför mycket av den koldioxid som människor släppt ut genom att bränna fossila bränslen.
För några veckor sedan kom larmrapporter om att Sverige kommer att misslyckas med alla klimatmål på grund av regeringens politik.
I det här nödläget väljer regeringen att blunda. Man prioriterar att sänka skatten på sprit och diesel, som om det inte fanns någon morgondag. Kanske tänker man som sin före detta partiledare att om 50 år är vi alla döda. Men verkligheten för alla oss som har barn, alla oss som drömmer om deras framtid och trygghet, är att några av dem som lever nu kommer att få ta konsekvenserna av den politik som bedrivs av regeringar som inte tar klimatfrågan på allvar.
Boriana Åberg pratar om att det blir billigare att köra barnen i dieselbil. Det är sant. Men regeringen kunde ha valt en annan väg – en väg som möjliggör för föräldrar att få ihop sina livspussel utan att misslyckas med den viktigaste utmaningen som regeringen har att hantera, nämligen klimatomställningen.
Vi i Miljöpartiet har presenterat ett nationellt utsläppshandelssystem med utdelning för de mest utsatta som ett svar på den här utmaningen.
Fru talman! Medan Annika Hirvonen läste den alarmerande artikeln i tidningen i morse läste jag en mycket intressant artikel om desinformation. Det handlar om att man tar en sorts information och lägger till egna vinklingar så att det plötsligt blir något som är direkt osant.
Det är precis den typen av desinformation som Annika sprider här, bland annat att vi sänker skatten på sprit. Jag pratade om sänkt alkoholskatt på hantverksframställt öl. Den som tycker att öl är lika med sprit har fel – mycket fel, skulle jag säga.
Sedan ondgjorde sig Annika Hirvonen över sänkningen av dieselpriset. Jag kan säga att det var ett löfte som Tidöpartierna gick till val på, och väljarna valde att rösta på Tidöpartierna. Väljarna valde inte Miljöpartiets politik, som för övrigt skulle leda till ett literpris på diesel på 35 kronor. Jag har inte dåligt samvete för att vi har uppfyllt våra löften till våra väljare och gjort det lättare för människor att ta sig till jobbet, att köra sina barn till skolan och träningen, att besöka sina gamla föräldrar eller att åka och storhandla.
De lösningar som Annika Hirvonen och hennes parti förordar må fungera bra i centrala Stockholm med tunnelbana och andra kommunikationer, men de fungerar inte på landsbygden i ett glesbebyggt land som Sverige.
Fru talman! Jag måste ändå fråga Boriana Åberg om hon inte tror på forskarnas larmrapporter om klimatutsläppens konsekvenser.
Vi ser ju de konsekvenserna nu. Med massblekning av världens korallrev finns det risk att ekosystemen i haven, som är en grund inte bara för fiskerinäringen som många människor livnär sig på, förändras och att många bestånd totalt kollapsar.
Tror Boriana Åberg inte på kopplingen till extremväder som leder till översvämningar, ökad risk för skogsbränder och andra miljökatastrofer som vi har sett konsekvenserna av även i vårt land – i städer och inte minst i glesbygden?
Det vi behöver göra nu är att minska utsläppen. Samtidigt ska de hushåll som är beroende av bil, till exempel för att de bor på landsbygden, ha ekonomiska förutsättningar att antingen ställa om genom politik som främjar elbilar – leasingcheck, till exempel – eller klara ekonomin medan vi ställer om för alla som faktiskt kan byta bort det fossila.
Ju snabbare vi hjälper de svenska hushållen att bli fria från diesel och andra fossila bränslen, desto mer robust kommer vårt samhälle att vara i framtiden och desto mindre beroende kommer Sverige att vara av fossila drivmedel från skurkstater och diktaturer.
Fru talman! Jag tror på att vi måste bekämpa miljökatastroferna, och den största miljökatastrof vi har i nutid är kriget som pågår i Ukraina med alla bomber som släpps och sprider farliga kemikalier och alla fördämningar och dammar som blir sönderbombade. Den ekocid som pågår 600 kilometer härifrån är den största miljökatastrofen.
För att Sverige ska kunna bidra till att få stopp på kriget i Ukraina och fortsätta skicka miljarder i vapen, utrustning, humanitär hjälp och annan hjälp måste vi ha resurser till det. Dessa resurser skapas bara av ökad ekonomisk tillväxt.
Där har Miljöpartiet en stor skuld att bära tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och även Centerpartiet för sitt agerande för nedstängning av kärnkraften. Det är ett rent, miljövänligt och planerbart energislag. Genom att stänga sex reaktorer har man gjort Sverige beroende av importerad el, som oftast kommer från föga miljövänligt brunkol. Förutom skadan det orsakar på miljön orsakar det ekonomiska skador för Sveriges företag och för Sveriges konsumenter.
Genom att underlätta tillväxten, genom att underlätta för människor att ta sig till jobbet och för företag att producera, bekämpar vi faktiskt miljökatastroferna.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för anförandet!
Jag hörde i förra replikskiftet Boriana Åberg tala om de löften som Moderaterna tillsammans med de övriga Tidöpartierna ställde ut inför valet. Man skulle kraftigt sänka bensinpriset, och det har man gjort. Man har levererat på det löftet.
Men då kom jag att tänka på en annan fråga där samtliga partier på den borgerliga kanten var ute väldigt offensivt genom i stort sett hela förra mandatperioden och lovade förändring. Jag tänker naturligtvis på elektronikskatten.
Det var få saker som kunde få blodtrycket att rusa hos en moderat i opposition som elektronikskatten – eller plastpåseskatten eller flygskatten, för den delen. Sedan vann man valet, och sedan har man inte tagit tag i den här frågan.
Då är min fråga: Vad är det som har hänt? Varför har man inte gjort det?
Den här skatten var ju inte bara signalpolitik. Det var en bedrövlig skatt, enligt Moderaterna i opposition. Nu är det så att den här skatten lever vidare, och man har dessutom höjt skatten.
Kan Boriana Åberg förklara detta, inte bara för mig utan kanske för de väljare som hade väntat sig en sänkning eller ett borttagande av den här skatten, och för de branscher som också väntar på besked.
Fru talman! Tack, Kalle Olsson, för denna fråga!
Jag vill först välkomna att jag för första gången under de 15 år jag har varit i riksdagen fått en fråga från en socialdemokrat som handlar om begäran om sänkt skatt. Det gläder mig oerhört mycket, och jag tar det som ett löfte om att vi den dagen – må det inte inträffa alltför snart – när Socialdemokraterna styr kommer att avskaffa och sänka ännu fler skatter.
När det gäller kemikalieskatten ska jag vara helt öppen. Jag tycker inte att det är någon bra skatt. Jag tycker fortfarande att skatten är kontraproduktiv, och jag är inte ensam om det. I december 2023 beslutade Moderaternas partistämma att partiet ska verka för att avskaffa elektronikskatten. Detta beslut grundades på kritik mot skattens bristande miljöstyrning och dess negativa påverkan på svenska företag.
Detta gäller fortfarande. Det tycker vi i alla fall i den moderata skattekommittén. Vi har sedan vi kom i regeringsställning gjort en rivstart när det gäller att sänka skatter och avskaffa skadliga skatter. Kalle Olsson nämnde själv både plastpåseskatten och flygskatten. Vi har inte tappat förhoppningen om att dagen kommer då andra för företagandet skadliga skatter kommer att avskaffas.
Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för svaret! Det var ju ett ärligt svar, får jag säga. Det uppskattas.
När Socialdemokraterna ledde regeringsarbetet var kemikalieskatten – eller elektronikskatten – ett fult sätt att pungslå konsumenter. Det var en dålig skatt som inte träffade rätt. När Moderaterna sedan tog över regeringsmakten var det fullt rimligt att behålla en skatt de i oppositionsställning tyckte var illegitim. Det är så man måste sammanfatta läget i dag.
Jag tycker som riksdagsledamot att det är viktigt att man genomför det man har sagt och lovat väljarna. Jag kommer inte som socialdemokrat att börja tävla med Moderaterna om vem som kan sänka skatterna mest. På den punkten får jag ödmjukt lämna walkover redan i förväg. Däremot tycker jag att det är viktigt att man gör det man har lovat väljarna, och det är bara att konstatera att man här har svikit väljarna.
Fru talman! Många av löftena har vi uppfyllt, och det har bara gått hälften av mandatperioden. Vi har sänkt skatten på bensin och diesel. Vi har avskaffat flygskatten och plastpåseskatten, och vi har framför allt sänkt skatten på arbete och pensioner. Det är de löften vi gick till val på.
När det gäller Socialdemokraternas nyvakna intresse för elektronikskatten kan jag säga att vi har varit konsekventa. Vi gillar inte kemikalieskatten. Vi gillade den inte när vi satt i opposition, och vi är inte förtjusta i den nu heller. När man har kommit till regeringsmakten finns dock en prioriteringsordning gällande vad man ska åtgärda först.
Jag kan säga att Socialdemokraterna inte alls har varit konsekventa. I en interpellation sa Magdalena Andersson, som då var finansminister och en väldigt varm försvarare av kemikalie-/elektronikskatten så här: Sammanfattningsvis anser jag att regeringens politik, som kemikalieskatten är en del av, stärker svensk konkurrenskraft.
Ni har kanske ett och annat att rannsaka er själva för. Magdalena Andersson sa också att kemikalieskatteutredningen hade gjort bedömningen att skatten skulle medföra en relativt liten övergång till utländsk ehandel. Många företagare befarade nämligen att folk skulle importera sina vitvaror och sin elektronik från utlandet.
Jag välkomnar att ni har öppnat era ögon och nu ser att inte bara nya skatter och höjda skatter är bra, utan även sänkningar av dessa.
(Applåder)