Herr ålderspresident! Vi har här ett betänkande om Europarådets årsrapport från förra året. Jag tänker ge en överblick av det som har hänt och det som sker i fråga om Europarådet. Det är inte helt enkelt att kortfattat återge vad som sker inom ramen för Europarådets arbete. Jag ska försöka teckna en bild av vad vi ser men också av den förskjutning som går väldigt snabbt och som påverkar de grundläggande värdena i hela Europa. Jag kommer också att nämna några av de mest akuta kriser som vi i Europarådets parlamentariska församling just nu har att hantera.

Det förändrade omvärldsläget har haft direkt genomslag och påverkan i församlingens arbete. Den parlamentariska församlingen, som de flesta känner till, består av 600 ledamöter från 46 europeiska länder. Vi möts ungefär var tredje månad.

Nya kriser, som det finns ganska gott om, fångas upp snabbt och hamnar ibland nästan omedelbart på dagordningen för Europasessionen. Tidigare hade vi i Europarådet ett fåtal brådskande ärenden att hantera vid varje session. De har nu ökat från två tre till omkring åtta, som vid den senaste sessionen i april. Det är mer än en 50-procentig ökning mot det som tidigare var normalt.

Det som ofta har diskuterats har varit Armenien, Azerbajdzjan och Turkiet. Men utvecklingen och arbetet för oss i Europarådet har helt förändrats sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Från att tidigare främst ha rört redan kända områden har agendan ändrats till att innefatta ett ökande antal länder och kriser, som inte har varit lika lätta att förutspå.

Situationen i Azerbajdzjan är sedan länge djupt oroande och har varit föremål för flera brådskande debatter. Landets bristande respekt för Europarådets stadgar ledde till att dess deltagande i församlingen ifrågasattes, vilket i sin tur fick Azerbajdzjan att självt avstå från fortsatt deltagande.

Georgien är ett annat land som funnits på dagordningen. Där har vi sett en snabb nedmontering av demokratin, vilket lett till att församlingen tillfälligt har fråntagit landet dess rätt att delta fullt ut i arbetet tills tydliga demokratiska kriterier åter uppfylls i Georgien. Inte heller Georgien deltar längre i församlingens arbete.

Herr ålderspresident! I Serbien är den politiska situationen oerhört instabil med stora demonstrationer och oro, något som följs noga av församlingen. Samtidigt är Serbien ett av de länder som starkt motsätter sig Kosovos medlemskap i Europarådet.

Det finns också en oro för utvecklingen i Centraleuropa. Där har Ungern väckt särskild uppmärksamhet genom exempelvis förbud mot prideparader. På västra Balkan är situationen i Bosnien och Hercegovina särskilt bekymmersam.

Turkiet är ett återkommande ärende på agendan. Fokus där har varit bristen på respekt för demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Det är fortsatt väldigt problematiskt, inte minst för att man ignorerar domar från Europadomstolen om att frige politiska fångar. Därtill har situationen vad gäller fängslandet av Istanbuls borgmästare på nytt aktualiserats som ett brådskande ärende.

Ukraina står självfallet även fortsättningsvis i centrum för mycket av församlingens arbete. Fokus ligger särskilt på ansvarsutkrävande för krigsbrott och de ukrainska barn som förts bort från Ukraina. Här har man inrättat en särskild arbetsgrupp och nätverk för att samla kraft kring dessa frågor. Europarådet arbetar på initiativ från församlingen nu med att etablera ett skaderegister för krigsbrott i Ukraina och ta fram en mekanism för ekonomisk kompensation.

Belarus är ett av få europeiska länder som inte är medlem i Europarådet, men det bevakas av rådet ur ett människorättsperspektiv. Sedan ett beslut i församlingen får representanter från det demokratiska koordinatorrådet delta i arbetet. Vid januarisessionen hade vi ett möte med landets tidigare talman om regimens brutalitet. Vi kan notera att hon sedan den 25 mars tyvärr är försvunnen.

Herr ålderspresident! Situationen i Gaza har också varit föremål för flera brådskande debatter sedan attacken den 7 oktober 2023. Eftersom både Israel och Palestina deltar i församlingens arbete – Israel som observatör och Palestina som partner för demokrati – är frågan ständigt aktuell och för oss väldigt viktig att lyfta.

Även frågan om Grönland och uppgifter om den amerikanska administrationens intresse i området finns på församlingens agenda och hanteras i regel i utskottsarbetet, men vi har också bilaterala möten med Danmark om detta.

Mot bakgrund av den allvarliga utvecklingen har den svenska delegationen intensifierat sitt arbete. Vi arbetar aktivt för att Sveriges röst ska höras i församlingen, särskilt i frågor där Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har en tydlig samsyn. Det gäller till exempel stödet till Ukraina, värnandet av rättsstatens principer och skyddet för mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, fackliga rättigheter och så vidare.

Delegationens ledamöter deltar i fler debatter, och vi ökar även antalet bilaterala möten med likasinnade delegationer för att bygga relationer och hålla god kontakt, trots ett mycket mer pressat schema under sessionsveckorna än vad vi är vana vid sedan tidigare.

Vid den senaste sessionen hade vi bland annat möten med Danmark, Serbiens opposition och Kanada. Vårt presidium deltar vid varje session dessutom tillsammans med de nordisk-baltiska länderna för att stärka samarbetet i vår region och för att utbyta information om hur vi på olika sätt kan agera gemensamt.

Det är också värt att nämna att svenska ledamöter har ett ovanligt stort antal särskilda uppdrag i församlingen. Vi är exempelvis landrapportörer för Polen, Armenien och Serbien. Dessutom innehar en svensk ledamot rollen som generalrapportör för politiska fångar.

Herr ålderspresident! Jag har här försökt ringa in det skifte som just nu pågår i Europarådet. I många länder finns en ökad press på demokratin. Samtidigt finns en växande oro för att tidigare stabila strukturer håller på att ruckas. Jag har också velat lyfta fram några av de mest akuta frågor som vi för närvarande hanterar. Men jag vill avsluta med en viktig påminnelse.

Parallellt med de akuta kriserna arbetar församlingen vidare i sina nio utskott. Tillsammans producerar vi varje år över 100 rapporter, som i sin tur resulterar i omkring 80 resolutioner. De handlar om allt från utländsk påverkan och korruption till skydd av journalister och jurister och om hur vi ska värna mänskliga rättigheter i samband med den snabba teknikutvecklingen, exempelvis inom AI och vilken påverkan det kan få.

Gemensamt för alla dessa insatser är att de försvarar Europas kärnvärden – demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter – för de över 700 miljoner människor som omfattas av Europakonventionen och av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr ålderspresident! I måndags intervjuade jag och mina kollegor Marcus Wiechel och Mattias Johnsson kandidaterna som ska representera Sverige i Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr och annan omänsklig och förnedrande behandling. Kommittén har en viktig uppgift, särskilt i dessa tider när diktatoriska regimer kastar sina politiska motståndare i fängelse utan rättegång eller med rättegång där utgången är given på förhand.

Tyvärr inträffar det sällan, för att inte säga aldrig, att kommittén mot tortyr får besöka fängelserna i de länder som har politiska fångar, trots att det är de politiska fångarna som brukar bli utsatta för de värsta övergreppen och grymheterna av både vakter och kriminella medfångar.

I grunden är en av Europarådets uppgifter att verka för att det inte ska finnas några politiska fångar eftersom det inte ska finnas några länder där utövande av yttrandefrihet, tryckfrihet och föreningsfrihet är straffbart.

Under 2024 behandlades ett antal rapporter och antogs resolutioner om politiska fångar. De gällde namnkunniga som Aleksej Navalnyj och Vladimir Kara-Murza men också tusentals andra, för oss okända, som finns i ryska och belarusiska fängelser.

Winston Churchills vision när Europarådet bildades var att fasorna från andra världskriget och härjningarna under fascismen och kommunismen aldrig skulle upprepas. Tyvärr har den visionen inte infriats. 75 år efter bildandet av Europarådet gör Putins Ryssland allt för att överträffa repressionerna under Sovjettiden. Enligt uppskattningar gjorda av Memorial, Rysslands mest respekterade organisation för mänskliga rättigheter, som fick Nobels fredspris 2022, finns lågt räknat 700 politiska fångar i Ryssland. Det totala antalet människor som har straffats för att ha utryckt missnöje med Putins regim är hisnande 116 000 – 116 000, herr ålderspresident!

För övrigt förbjöds Memorial av Rysslands högsta domstol i december 2021. Man anklagades för att ha brutit mot den så kallade agentlagen. Under rättegången påstod åklagarsidan att Memorial hade skapat en lögnaktig bild av Sovjetunionen som ”får oss att skämmas över det sovjetiska förflutna, i stället för att minnas dess ärorika historia”.

Precis som under sovjettiden, då all kritik mot regimen straffades, straffas även den minsta antydan till kritik mot aggressionskriget i Ukraina drakoniskt. Ungdomar som sätter upp lappar med ”Nej till kriget” eller citerar den ukrainska poeten Taras Sjevtjenko döms till långa fängelsestraff. Faktum är att det har varit fler politiska rättegångar under Putins fjärde presidentperiod än det var under de tre decennier då Chrusjtjov och Brezjnev styrde Sovjetunionen.

Putins regim har också återupplivat gamla KGB-metoder från Sovjettiden: att skrämma människor till tystnad genom att låsa in dem på mentalsjukhus eller tvångsomhänderta deras barn. Och precis som på Sovjettiden utmålas alla för regimen misshagliga individer som kriminella, extremister, spioner, galningar eller förrädare.

Situationen i Belarus är liknande. Där sitter 1 600 personer fängslade för att ha protesterat mot Rysslands krig i Ukraina. De hålls fängslade under hemska förhållanden utan möjlighet att kommunicera med omvärlden och utan tillgång till vård eller medicinsk hjälp. Folk dör i belarusiska fängelser.

Utan en oberoende press, med demonterade civilsamhällesorganisationer och utan möjlighet för internationella journalister och observatörer att komma in i landet är det väldigt svårt att få information om vad som händer i Belarus. Därför är det viktigt att Europarådet och Sverige fortsätter med stödet till landets opposition.

Herr ålderspresident! År 2024 var också året då Putins regim efter förgiftningsförsök, förfalskade rättegångar och omänskliga fängelsestraff dödade Putins främsta kritiker Aleksej Navalnyj.

Europarådets rapport heter Aleksej Navalnyjs död och behovet av att kämpa mot Putins totalitära regim och dess krig mot demokratin. Det är ett mycket talande namn som visar på kopplingen mellan rysk intern repression och extern aggression.

Efter Navalnyjs död tog Sverige initiativ till att upprätta en helt ny sanktionsregim för att agera mot det tilltagande politiska förtrycket i Ryssland. Förslaget antogs av EU i maj 2024 och innebär bland annat att sanktioner kan riktas mot personer och organisationer som förtrycker det civila samhället, kränker de mänskliga rättigheterna och undergräver demokratin och rättsstatens principer i Ryssland.

Herr ålderspresident! Jag vill avsluta med något positivt. Det var ett stolt och rörande ögonblick när Vladimir Kara-Murza, som är dömd till 25 års fängelse efter att ha hållit tal mot Putins krig i Ukraina, stod inför Europarådets parlamentariska församling och tackade för vårt engagemang, som bidragit till hans frigivning genom fångutväxling. Han tackade för de gemensamma ansträngningarna och för den gemensamma röst som våra demokratiska länder hade talat med i Europarådet och andra parlamentariska församlingar.

I sitt tal sa Vladimir Kara-Murza att vi i väst ser bara Putin, bara förtrycket, bara aggressionen och bara den officiella sidan. Den andra sidan är osynlig. Men det finns miljontals människor i Ryssland som förkastar allt som Putins regim står för och representerar, allt från kleptokratin till brotten mot mänskligheten. Det är dessa miljoner krigsmotståndare som regeringen stöder genom hjälpen till det ryska civilsamhället och de ryska människorättsförsvararna och till oberoende medier i och utanför Ryssland. Det är helt i linje med Europarådets resolutioner.

Herr ålderspresident! Jag vill tacka mina kollegor i Europarådets svenska delegation och yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)