Marcus Andersson (S) svarade Boriana Åberg i en replik om Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp i debatten ”Protokoll 2024/25:118 Måndagen den 19 maj” den 19 maj 2025.
Boriana ÅbergM· i sitt anförandeVilken underbar start på veckan – att stå här i kammaren och debattera avskaffandet av stämpelskatt vid inteckning i skepp! Detta är en skatt som länge har ansetts behöva ses över eftersom skattesatsen på 0,4 procent av…Fru talman! Vilken underbar start på veckan – att stå här i kammaren och debattera avskaffandet av stämpelskatt vid inteckning i skepp! Detta är en skatt som länge har ansetts behöva ses över eftersom skattesatsen på 0,4 procent av inteckningsbeloppet helt enkelt har varit för hög. Nu blir det ingen skattesänkning, utan någonting ännu bättre: Skatten avskaffas helt och hållet från den 1 juli i år.
Att landet styrs av en handlingskraftig regering med starkt näringslivsfokus spelar roll. Flera kontraproduktiva och skadliga skatter som exempelvis plastpåseskatten, avfallsförbränningsskatten och flygskatten har avskaffats. Andra skatter har sänkts, och flera är på gång att sänkas.
Det är glädjande att höra att även Socialdemokraterna har insett att skattelättnader inte nödvändigtvis leder till minskade skatteintäkter. Tvärtom leder de till fler jobb och till en kraftigare utveckling av den svenska ekonomin.
Fru talman! Sjöfarten har stor betydelse för utrikeshandeln och näringslivet. Ett jobb på sjön beräknas ge fyra jobb på land. Det handlar om skeppsmäklare, rederipersonal och jobb i hamnar och på myndigheter med mera.
Av Sveriges export och import sker 90 procent via sjöfart. Sjöfarten bidrar inte bara till att stärka den svenska ekonomin utan är livsviktig för att upprätthålla Sveriges maritima kompetens. Det krävs en svensk handelsflotta av en viss storlek för att de som utbildar sig till sjökaptener och andra sjöyrken ska ha möjlighet till praktik. Det är också viktigt för svenska företag som tillverkar fartygsutrustning att ha tillgång till testbäddar för innovationer – för att inte tala om vikten av en svensk flotta om kriget kommer och möjligheterna att få förnödenheter via land- och luftvägar försvinner. Då blir svenskflaggade fartyg verkligen en fråga om liv och död.
Tyvärr har den svenska handelsflottan uppvisat en negativ utveckling under de senaste decennierna. Rederier har anammat en utflaggningsmodell genom att placera fartyg under alternativ flagg, vilket ger dem kostnadsbesparingar genom minskade avgifter samt mer flexibla standarder för fartygsdrift.
För några år sedan avlämnade trafikutskottet en rapport om sjöfarten och dess konkurrenskraft. I denna utmärkta rapport finns följande exempel om skillnaderna i registreringsavgifter och skatter mellan Sverige och Singapore: För ett fartygsbygge på 67 000 bruttoton med ett kontraktspris på 70 miljoner dollar och en belåningsgrad på 70 procent, där det tas ut tio inteckningar, pantbrev och anteckningar om innehav av pantbrev, uppgår de totala kostnaderna i Sverige till knappt 1 300 000 kronor varav stämpelskatten är 1 250 000 kronor, registrering av fartyget 16 100 kronor, registrering av inteckningar 21 000 kronor och anteckningar om innehav av pantbrev 9 800 kronor. Motsvarande avgifter i Singapore uppgår till cirka 270 000 kronor.
Fru talman! Det blev en uppstapling av siffror här, men sammanfattningsvis är skillnaden i registreringskostnad för fartyget 1 miljon svenska kronor – till Sveriges nackdel. Man behöver inte leta efter exempel från Singapore. Det är även billigare att registrera fartyg i Danmark. Där var stämpelskatten 0,2 procent för ett tiotal år sedan, för att sedan avskaffas helt. Danmark är också det land flest svenska fartyg har flaggat ut till.
Fru talman! Med sitt beslut att avskaffa stämpelskatten tar regeringen ett viktigt steg mot att attrahera fler fartyg att använda svensk flagg. Stämpelskatten har pekats ut som en av de nyckelfaktorer som är hämmande och gör svensk flagg oattraktiv för fartygsägare som vill registrera sina fartyg. Nu tar vi bort stämpelskatten och stärker den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för anförandet! Jag tänkte som sagt inte gå upp och ta repliker i detta ärende, men jag kunde inte låta bli när man nu återigen drog in oss socialdemokrater i allmänna skattepolitiska frågor. Jag ska försöka hålla mig till ämnet.
Jag har ett par frågor till Boriana Åberg. Vi har debatterat detta tidigare i replikskiften rörande tonnageskatten och just den utredning som ligger till grund för bland annat sänkningen av den slopade stämpelskatten. Vad anser man att man behöver göra åt tonnageskatten, och när? Moderaternas samarbetsparti, fru talman, har ju tydligt sagt att man ska förändra tonnageskatten.
Fru talman! Tack till Marcus Andersson, som gav mig möjlighet att förklara varför jag drog in Socialdemokraterna i debatten!
Det är inte varje dag Socialdemokraterna ställer sig bakom sänkta skatter. Det är snarare tvärtom. För Socialdemokraterna är skatter något livsviktigt. Ju fler skatter och ju högre skatter, desto bättre, tycker Socialdemokraterna. När de för en gångs skull visar lite förnuft och ställer sig bakom en skattesänkning – i det här fallet till och med avskaffandet av stämpelskatten – tycker jag att Socialdemokraterna ska få beröm och uppmuntras att tänka på samma sätt även när det gäller andra skatter.
Sänkta skatter och avskaffade skatter leder inte automatiskt till minskade skatteintäkter utan tvärtom oftast till stora samhällsekonomiska vinster. I slutändan ger det större skatteintäkter. Det gäller till exempel avskaffandet av värnskatten, som Socialdemokraterna faktiskt genomförde – visserligen för att hålla sig kvar vid makten. Det visade sig vara en plusaffär för staten.
Fru talman! Jag kan väl börja med att lägga lite fokus på vad skatt är och vad det ger. Socialdemokraterna ser det inte på något sätt som ett självändamål att ha jättehöga skatter, utan det vi säger är att vi ska ha en välfärd. En del av den går in i det som diskuteras i dag, till exempel försvaret. Där ser man också att skatteintäkter finansierar andra saker, till exempel att ge folk möjlighet att studera i och med studiebidragen.
Låt mig återgå till ärendet. Jag hör fortfarande inget svar på frågan om stämpelskattsbetänkandet, som vi debatterar i dag. Jag skulle jättegärna vilja ha en allmänpolitisk skattedebatt, men jag förstår att fru talmannen inte vill det. Därför avslutar jag med att upprepa frågan: Varför väljer Moderaterna och Boriana Åberg att inte ta vara på den svenska handelsflottan och införa en förändring av tonnageskatten så snart som möjligt? Jag och Socialdemokraterna anser inte att vi kan vänta med detta åtagande, fru talman.
Fru talman! Det är ju just det vi gör! Vi avskaffar den skatt som rederier har påpekat är det största hindret för att flagga svenskt, det vill säga stämpelskatten.
När det gäller tonnageskatten undrar jag om Marcus Andersson har läst på vad tonnageskatt är. Men jag ska inte ställa någon fråga, för han har ingen ytterligare replik.
När tonnageskatten skulle införas skedde det efter att det gått fram och tillbaka, med den ena utredningen efter den andra. En utredning var säkert en decimeter tjock! Man diskuterade bland annat var gränsen skulle gå. Den sattes vid en bruttodräktighet på 100 ton, vilket var fel. Den skulle ha satts vid 20 ton. Man skulle också ha involverat olika slags båtar, till exempel sådana som gör reparationer på undervattenskablar till havsbaserad vindkraft, underhåller oljeplattformar och liknande, det vill säga servicefartyg.
Som min kollega Jimmy Ståhl påpekade arbetar Regeringskansliet med detta. Det kommer alltså. Jag föreslår att Marcus Andersson ställer frågorna ”när” och hur” till ansvarig minister. Vi har en frågestund med ministrarna varje torsdag. Passa på och ställ frågan där den hör hemma!
(Applåder)