Boriana Åberg

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten.

Dessa utökade befogenheter handlar bland annat om att ge Skatteverket möjlighet att behandla biometriska uppgifter i folkbokföringen. Behandling av biometriska uppgifter är grundläggande för att stoppa bedrägerierna med multipla identiteter och användning av id-handlingar som tillhör en annan person.

Detta är en fråga som Moderaterna har drivit länge. Faktum är att vi gick till val med löftet att bekämpa brottsligheten och strypa flödet av skattepengar till de kriminella – något som regeringen är på god väg att lyckas med.

Fru talman! Skatteverkets uppgifter ska kunna jämföras med motsvarande uppgifter i Migrationsverkets register. Samarbete mellan myndigheterna är mycket viktigt för att motverka skapandet av falska identiteter.

Falska identiteter kan framför allt skapas vid invandring till Sverige, till exempel när en person söker uppehållstillstånd på grund av anknytning och uppger en identitet hos Migrationsverket. Senare kan samma person med en annan identitet söka asyl eller uppehållstillstånd på grund av anknytning eller, tills nyligen, arbete. I nästa steg kan personen ansöka om svenskt medborgarskap; åtminstone kunde man det innan reglerna ändrades den 6 juni.

I praktiken är det alltså möjligt för en person med svenskt medborgarskap att söka asyl under en annan identitet och på så sätt få multipla identiteter.

Fru talman! I brottsbekämpande syfte ska polisen få jämföra ansiktsbilder och fingeravtryck med uppgifter registrerade hos Skatteverket. Även om felaktig folkbokföring i sig är ett brott utgör den ofta ett led i annan allvarlig brottslighet, exempelvis olika typer av välfärdsbrott och brott kopplade till företag. Det är brott som plundrar det gemensamma på hundratals miljoner och göder den organiserade brottsligheten.

Oriktiga folkbokföringsuppgifter som identitet, bosättning och familjeförhållanden är avgörande delar för att olika brott ska kunna begås. Otaliga är de exempel på falska identiteter som har använts och fortfarande används för att dölja de faktiska personer som begår brottet – utom räckhåll för rättsväsendet, skrattandes hela vägen till banken.

Därför krävs kraftfulla åtgärder som bidrar till att fler brott klaras upp och till att vända den allvarliga brottsutvecklingen i samhället. Polismyndigheten behöver få bättre förutsättningar att använda biometriska jämförelser så att fler gärningsmän kan identifieras och lagföras.

Fru talman! Enligt förslaget ska passmyndigheterna i ärenden om samordningsnummer få jämföra biometriska uppgifter med de uppgifter som finns i Skatteverkets register. Vi vill inte tillbaka till systemet där det lättvindigt delades ut samordningsnummer utan någon identitetskontroll.

Slutligen, fru talman: Regeringen föreslår införandet av ett nytt brott – främjande av oriktig folkbokföring. Under åren har flera fall av försäljning av falska adresser blivit kända, men hittills har ingen blivit dömd för medhjälp till falsk folkbokföring.

Därför behövs starkare lagstiftning för att lättare lagföra dem som i stor omfattning säljer adresser som ett led i organiserad brottslighet och utnyttjar utsatta människor. Det är skrupelfria kriminella som säljer falska adresser till människor som inte kan använda adresserna där de bor eftersom de ofta bor under undermåliga förhållanden i industrifastigheter, källare och andra lokaler som saknar elementära bekvämligheter som vatten och uppvärmning.

Detta är bara toppen av ett isberg. Därunder ligger mycket allvarliga och grova brott som människohandel och utnyttjande av människor.

Fru talman! Straffet för främjande av oriktig folkbokföring ska vara upp till två års fängelse och kommer förhoppningsvis att avskräcka dem som skor sig på människors utsatthet.

Samtidigt rättar regeringen till de delar av lagstiftningen som inte har fungerat väl genom förslag om att man inte ska dömas för folkbokföringsbrott vid händelser av mindre betydelse, till exempel sen anmälan om flytt eller annat där gärningen, med hänsyn till omständigheterna, kan anses vara ringa.

Fru talman! Frågan om behandling av personuppgifter är också i högsta grad en fråga om enskildas integritet. Dock är intresset av att motverka identitetsbedrägerier och fastställa identiteten på de personer som vistas i och är bosatta i landet ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.

Det saknas andra, mindre ingripande, åtgärder för att hindra att felaktiga, utnyttjade eller multipla identiteter registreras hos Skatteverket och andra myndigheter.

Det är ingen överdrift att säga att konsekvenserna av felaktiga uppgifter i folkbokföringsdatabasen kan vara förödande för vårt samhälle. Välfärdssystemet urholkas, och bedrägerier mot privatpersoner och företag möjliggörs. Rättsvårdande myndigheters och andra myndigheters arbete försvåras. Detta undergräver vårt samhälle. Det är därför nödvändigt att Skatteverket förses med nya verktyg och att samarbetet med andra myndigheter underlättas.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag minns när tonnageskatten, som också kallades den blå skatten, infördes. Den välkomnades av alla – av arbetsgivarorganisationen Sveriges Redareförening, som numera heter Svensk Sjöfart, av fackföreningarna Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen och inte minst av alla partier här i riksdagen. Sedan 90-talet hade motioner om införande av tonnageskatt väckts. Två utredningar lämnade sina betänkanden – 2006 respektive 2015 – och slutligen, 2017, kom man i mål.

Någon kanske tycker att det är konstigt att Moderaterna har slagits för införandet av en tonnageskatt, men tonnageskatten är ingen vanlig skatt utan en frivillig sådan. Den innebär att rederiernas inkomst fastställs schablonmässigt utifrån fartygens tonnagevolym och inte utifrån de faktiska inkomsterna. Fördelen med tonnageskatten är att den beskattningsbara inkomsten är oberoende av faktiska vinster och förluster, som kan variera kraftigt beroende på konjunkturen.

För att kvalificera sig för tonnageskattesystemet måste rederier uppfylla vissa krav. Vid tonnageskattens införande var en viktig aspekt att svenska rederier skulle kunna konkurrera på samma villkor som rederier i andra länder. Vid den tiden var Sverige och Österrike de enda EU-länder som inte hade tonnageskatt. Som vi vet är Österrike inte någon känd sjöfartsnation.

Fru talman! Jag minns att det fanns stora förhoppningar om att tonnageskatten skulle leda till att fler rederier valde att flagga svenskt och därmed återupprätta Sveriges ställning som sjöfartsnation. Med tanke på att ett jobb på sjön ger minst fyra jobb på land skulle detta bidra till fler arbetstillfällen. Vidare skulle fler transporter till sjöss vara fördelaktigt för både miljön och ekonomin eftersom sjövägarna kräver betydligt mindre underhåll, särskilt jämfört med väg och järnväg.

Det knöts alltså stora förhoppningar till införandet av tonnageskatten, men tyvärr infriades de inte fullt ut. En av anledningarna är att tonnageskattesystemet var snävt och komplext utformat. Det krävdes en bruttodräktighet på 100 ton, medan gränsen i grannlandet Danmark – en känd sjöfartsnation – var 20 ton. Med facit i hand kan vi konstatera att man borde ha insett att för att locka företag att flagga svenskt behövs bättre villkor än i konkurrerande länder. Det är just dessa tillkortakommanden som regeringen försöker åtgärda med de förslag vi debatterar i dag.

Fru talman! Sjöfarten är en viktig näring i Sverige, inte bara för att 90 procent av Sveriges totala import och export transporteras sjövägen utan också för dess betydelse i dagens allvarliga säkerhetsläge. Det är naturligt för en moderatledd regering att skapa villkor som stärker – inte hämmar – företagsamhet, investeringar och konkurrenskraft.

Att reglerna för tonnagebeskattningen nu förbättras och moderniseras är ett steg i rätt riktning. De förändringar som föreslås stärker svensk sjöfarts konkurrenskraft. När regelverket blir mer ändamålsenligt och bättre anpassat till verkligheten ökar möjligheterna för rederier att välja svensk flagg.

Det är särskilt välkommet att fler verksamheter inom specialsjöfarten nu omfattas. Bogsering, isbrytning, kabel- och rörläggning samt annan specialiserad verksamhet spelar en viktig roll för både industri, energiomställning och samhällsfunktioner. När dessa delar av näringen får bättre och mer rättvisa villkor stärks hela den maritima sektorn.

Vidare är det positivt att reglerna för vad som ska räknas som kvalificerade fartyg moderniseras. Att fokus flyttas till huruvida fartygen möter internationell konkurrens är mer träffsäkert än äldre, snävare kriterier. Det gör systemet mer relevant och bättre anpassat till verkligheten.

Den ökade flexibiliteten är också betydelsefull. Möjligheten till uthyrning av en större andel fartyg utan besättning gör att flottan kan användas mer effektivt. Det skapar bättre förutsättningar för företag att planera långsiktigt, möta efterfrågan och utveckla sin verksamhet.

Det finns en motion från oppositionspartierna om så kallad koncernintern bareboat, det vill säga att rederier ska kunna disponera sina fartyg fritt inom en och samma koncern. Anledningen till att vi yrkar på att motionen avslås är att en obegränsad möjlighet till koncernintern uthyrning av obemannade fartyg inom EES skulle medföra behov av en särskild koncerndefinition för detta ändamål. Det skulle kräva en mycket noggrann analys att utarbeta en sådan definition, bland annat vad gäller förhållandet till skattelagstiftningen i andra EES-länder. Enligt Finansdepartementet skulle arbetet med en koncerndefinition ta lång tid och därmed försena införandet av de nya, förbättrade reglerna.

I majoritetstexten har vi, de fyra partierna på regeringssidan, understrukit att vi utgår från att regeringen följer frågan noga och vid behov gör de ändringar som krävs för att ytterligare stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft.

Fru talman! Förslagen i betänkandet innebär bättre villkor för svensk sjöfart, stärkt konkurrenskraft och större möjligheter att behålla och utveckla maritim kompetens i Sverige. En stark svensk sjöfart är inte bara en fråga om transporter, jobb och företagande; det är också en fråga om Sveriges förmåga att stå starkt i en orolig omvärld.

(Applåder)

Fru talman! Skuldsättningen beror på de satsningar på försvaret som vi har varit överens om. Till och med Niklas Karlsson har gjort sig ett namn som en politiker som värnar om ett fullgott försvar, ett försvar som för övrigt har skurits ned drastiskt särskilt under Socialdemokraternas tidigare regeringsinnehav och även under Reinfeldtregeringen.

Skuldsättningen kommer från satsningar på försvaret och satsningar på rättsväsendet. Vi har haft kriminalitet som har skrämt människor från att besöka Sverige. Man har skrivit om hur farligt det är att vara kvinna i Sverige och att gå ut. Företagare har klagat på att deras företag utsätts för ideliga inbrott och stölder. Vi har stramat åt, och vi har sett till att med hjälp av reformer i rättspolitiken verkligen stävja utvecklingen av kriminaliteten.

När det gäller den ekonomiska politiken med skattesänkningar ser vi inte skatterna som något som tillhör staten. Under tiden vi har sänkt skatterna för alla, procentuellt sett mest för människor som har låga inkomster, har skatteintäkterna ökat. Skatteintäkter ökar bara när fler arbetar, inte när man inför miljardärsskatter eller andra skatter som berör få – dessutom sådana som kan lämna landet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Niklas Karlsson, för att du tog replik på mig! Förra gången blev det lite rumphugget när Niklas Karlsson fick sista ordet och jag inte kunde bemöta hans anklagelse om vad våra fyra partier som nu styr landet har åstadkommit.

Det är så här: Vi tog över ett Sverige där inflationen var över 10 procent. Nu är den under 2 procent. Brottsligheten frodades. Socialdemokraternas löften om att man skulle knäcka gängen hade inte infriats. Nu minskar brottsligheten, och ekonomin går faktiskt upp. Jag vet inte vilka källor Niklas Karlsson använder, men enligt EU har Sverige prognostiserat den femte högsta tillväxten i unionen.

Socialdemokraterna har hanterat sina år i regeringsställning väldigt ansvarslöst. Förutom kriminaliteten som jag tog upp kan jag nämna den skyhöga invandringen, ofta av individer som är analfabeter på sitt eget språk och som inte har en chans att skaffa sig ett jobb och bli självförsörjande i dagens Sverige, där det krävs utbildning.

Det är exakt det som kommer att hota Sverige om Socialdemokraterna får styra tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet – ökad kriminalitet, ökad invandring och noll koll på statsfinanserna.

Herr talman! Jag har uppmärksammat att Niklas Karlsson gärna refererar till litterära verk i sina anföranden i skattedebatterna. Hittills har Esaias Tegnér, Erik Johan Stagnelius, Harry Martinsson, Susanna Alakoski och i dag Stig Dagerman blivit en del av Socialdemokraternas argumentation för högre skatter.

Jag måste ge Niklas Karlsson ett erkännande för hans beläsenhet och retoriska skicklighet men också kritik för den uppenbart bristande logiken. Han framställer Sveriges välståndsbygge som ett resultat av socialdemokratisk politik och Socialdemokraternas långa maktinnehav, men så är det verkligen inte.

Sveriges välstånd har inte skapats av socialdemokratiska politiker. Det har inte skapats av några politiker alls.

Inget välstånd skapas av politiker. Det skapas av uppfinnare, entreprenörer och företagare. Det skapas av hårt arbetande människor. Deras insatser har gett oss åtskilliga decennier med en ekonomisk tillväxt som har lagt grunden till dagens välstånd.

Den politiska debatten i allmänhet, och ledamoten Karlssons inlägg i våra skattedebatter i synnerhet, fokuserar nästan uteslutande på hur det allmänna ska fördela resurser. Men för att det ska finnas något välstånd att fördela måste någon skapa det. Detta borde den politiska debatten i första hand handla om.

Hur skapar vi förutsättningar för ekonomisk tillväxt, och hur skapas resurser? Det här är resurser som i första hand går till dem som har skapat dem men som också genom skatter bidrar till den offentligt finansierade välfärden.

De som Niklas Karlsson ondgör sig över, de 5 procent av skattebetalarna som tjänar 80 000 kronor i månaden och mer, bidrar med 26 procent av skatteintäkterna. Det handlar alltså inte om att någon skor sig på någon annans bekostnad, utan det handlar om förutsättningar för att fler ska bli skattebetalare och bidra till det gemensamma.

Vårt moderna samhälle med utbyggd sjukvård, skola, äldreomsorg och annan välfärd baseras på att alla som kan arbeta också arbetar. Regeringen har därför fokuserat på arbetslinjen – på att det ska bli mer lönsamt att arbeta. Att alltför många människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden är inte bara ett ekonomiskt problem; det är också ett samhällsproblem. Barn behöver se sina föräldrar gå till jobbet. Vuxna behöver den gemenskap som en arbetsplats och arbetskamrater ger.

Vi vill att fler ska få känna tillfredställelsen att få den första lönen och glädjen att ha en riktig semester. Bidragsreformen, som vi röstade om häromveckan, är ett viktigt steg. Det är inte rättvist att den som går upp tidigt på morgonen, tar sig till jobbet och gör sitt dagsverke ska ha lika mycket, eller till och med mindre, pengar än den som kan arbeta men väljer att leva på bidrag.

Under de senaste åren har regeringen sänkt skatten tre gånger för dem som arbetar och för dem som har arbetat, våra pensionärer. Det är att värna arbetslinjen. Det är att fokusera på hur resurser skapas.

Herr talman! För många är kostnaderna för att ta sig till jobbet stora. Det gäller inte minst på landsbygden, där avstånden är långa och kollektivtrafiken är begränsad. Därför har regeringen sänkt skatten på drivmedel vid flera tillfällen.

Krisen i Hormuzsundet har skapat ett osäkert läge, och de redan höga världsmarknadspriserna på drivmedel har stigit ännu mer. När drivmedelspriserna ökar påverkar det hela ekonomin. Transporter blir dyrare, vilket i sin tur höjer priserna på varor och tjänster.

En sänkning av drivmedelsskatten är därför inte bara en lättnad för bilägare; den bidrar också till att dämpa kostnadsökningar på varor och tjänster, till exempel mjölken och brödet i butikshyllorna. Förutom att det underlättar för människor i vardagen och stöder arbetslinjen är detta ett led i regeringens framgångsrika politik att bekämpa inflationen.

Rysslands krig i Ukraina har lett till stora höjningar av matpriserna. För att mildra effekterna för hushållen har regeringen halverat matmomsen, och det har fungerat. Även detta är ett sätt att upprätthålla kampen mot inflationen. Enligt Matpriskollen fortsatte matpriserna att falla under maj månad.

Herr talman! Regeringens vårproposition och de nyligen föreslagna satsningarna har beskyllts för att öppna dammluckorna i de offentliga finanserna. Om man lyssnade på den föregående debatten kunde man få uppfattningen att syndafloden sveper över Sverige. Det är helt fel. Statskulden är lägre i dag än den var 2022, och Sverige har den högsta kreditvärdigheten, AAA – en kreditvärdighet som bara nio länder i världen har.

Regeringens politik handlar om att möta en för många människor besvärlig tid med rätt avvägningar, att stötta där det behövs som mest, att skydda återhämtningen och att samtidigt fortsätta bygga ett starkare och tryggare Sverige.

Tillgång på el är en grundläggande förutsättning för både hushåll och företag. När elpriserna stiger kraftigt riskerar det att slå hårt mot konkurrenskraften i näringslivet och mot tryggheten i hemmen. Genom sänkningen av elskatten kan vi ge människor större ekonomiskt utrymme och samtidigt stärka industrins villkor i Sverige. Det är en investering i både välfärd och tillväxt.

I januari sänktes skatten på el, och nu i juni kommer dessutom elstödet för att kompensera hushållen som i vintras drabbades av ökade energikostnader till följd av en kall vinter och det osäkra omvärldsläget. Människor ska kunna värma sina bostäder utan att oroa sig för orimliga kostnader.

Sänkningen av skatten på investeringssparkonton uppmuntrar sparande och ger möjlighet till en ökad buffert för kvinnor och män som vill lämna dåliga förhållanden, för någon som inte trivs på jobbet eller för någon som behöver sparkapital för att starta en rörelse eller köpa en bostad. Den gynnar också svenska företag.

Som jag tidigare nämnt skapas arbetstillfällen inte av riksdagsledamöter eller av politiker över huvud taget. De skapas av entreprenörer och företagare. Därför kan beslut vara principiellt viktiga och skapa rätt incitament även om de handlar om små belopp. Jag kan därför vara benägen att citera Milton Friedman: Jag är för skattesänkningar i alla sammanhang, av alla orsaker, oavsett anledning, närhelst det är möjligt.

Vi har genomfört skattesänkningar för småskaliga alkoholproducenter, då det bedöms gynna det lokala företagandet och besöksnäringen och på så sätt skapa fler arbetstillfällen.

Vi har också, vilket vi faktiskt var eniga om över partigränserna i utskottet, sänkt dansbandsmomsen från 25 procent till 6 procent och därmed likställa dans till dansband med annan kulturverksamhet. Det kan vid en första anblick te sig som en mindre fråga, men det är det inte. Det handlar om rättvisa villkor inom kulturen, om att hela Sverige ska leva och om att värna det lokala kulturlivet och därmed bidra till välstånd och tillväxt.

När man ser helheten framträder en tydlig linje. Skattelättnaderna är inte isolerade åtgärder. De är en del av en större ekonomisk strategi. Regeringen har gått från att ha fokus på att bekämpa inflationen till att nu i högre grad stödja tillväxt och återhämtning i ekonomin.

När regeringen tog över i september 2022 var inflationen över 10 procent. Nu är den under 2 procent. Därför är det helt rätt att se till att människor får mer pengar i plånboken och känner framtidstro.

De som efterfrågar en annan väg behöver också svara på hur den ska finansieras. Att möta varje samhällsproblem med högre skatter, nya permanenta utgifter eller försvagade drivkrafter till arbete är inte ansvarstagande, tvärtom. Det riskerar att underminera den återhämtning vi nu ser.

Sverige behöver framtidstro, och den skapas genom ordning och reda, genom reformer som fungerar och genom politik som både ser hushållens pressade situation och förstår vad som krävs för att bygga varaktigt välstånd.

Herr talman! Tack till Niklas Karlsson för det uppriktiga svaret att vi har stora skattehöjningar att vänta när – om – Socialdemokraterna kommer till makten!

Niklas Karlsson pratade i sitt anförande och i sitt svar om skattereform. Men han nämnde inte alls de skattenivåer han tänker sträcka sig till med hjälp av bland annat Vänsterpartiet, som mycket oblygt talar om skatter på dem som har mest. Men det slutar alltid med skatter på allt och alla.

Jag vill påminna om förra gången Socialdemokraterna styrde tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet och hur det lät före valet 2014. Man skulle sikta på höginkomsttagare och banker och införa krogmoms. Man sa också att man aldrig skulle höja drivmedelspriserna.

Inget av detta blev sant. Man höjde inkomstskatterna. Man höjde drivmedelspriserna. Man införde en massa andra skatter, till exempel energieffektskatten på kärnkraft och så vidare. Alla ska veta att det man säger nu kommer att ändras efter valet.

Uppriktigt sagt hade jag hoppats att Niklas Karlsson skulle ha tagit bestämt avstånd från samarbete med Vänsterpartiet, ett parti som präglas av antisemitism, islamism och terrorromantik. Det gäller inte minst i Skåne, och speciellt i den valkrets där Niklas Karlsson är verksam.

Herr talman! Tack till Niklas Karlsson för detta mycket emotionella anförande!

När det gäller frihet kommer två minuter för replik inte att räcka till för att utveckla min och Moderaternas syn på detta. Det får jag spara till mitt anförande.

Niklas Karlsson är väldigt segerviss. Han pratar om hur valet kommer att gå och säger att väljarna kommer att göra revision och inte bevilja ansvarsfrihet för regeringen. Det har vi olika uppfattningar om. Men jag har en fråga som handlar om Socialdemokraternas principer och löften.

Vi vet alla att Socialdemokraterna historiskt sett har haft en benägenhet att frångå sina principer för att få och behålla makten. Innan Stefan Löfven blev statsminister talade han väldigt varmt om kärnkraften. Han framhöll den som grundförutsättningen för svensk industris konkurrenskraft och sa att nedläggning kommer att påverka utsläpp och skapa elbrist.

Det var likadant när Socialdemokraterna avskaffade värnskatten för att behålla makten med hjälp av Liberalerna.

Nu har vi Vänsterpartiet som kräver en massa olika skatter – statlig fastighetsskatt, höjd skatt på ISK, begränsningar av rut och rot och massor av skatter på boende och inkomster och allt.

Vilka av dessa skatter är Socialdemokraterna beredda att införa för att få Vänsterpartiets stöd?

Fru talman! Den 24 februari 2022 vaknade världen till en fruktansvärd nyhet: Ryssland hade invaderat Ukraina. Det som Putin då kallade för en militär specialoperation som skulle ta tre dagar pågår än i dag. Ukrainarna var inte överraskade. Faktum är att våra ukrainska kollegor i Europarådet hade varnat för att en invasion var på gång redan när Ryssland ockuperade Krim.

Det som överraskade var det ukrainska folkets orubbliga motstånd. I mer än fyra år har ukrainarna kämpat mot den numerärt större och militärt starkare aggressorn. Sjukhus, skolor, köpcentrum och bostäder har blivit sönderbombade med klusterammunition avsedd att skada och döda så många som möjligt.

Klusterammunition, som är förbjuden enligt internationell rätt, har använts mot oskyldiga civila. Ryssland har demonstrerat ett obeskrivligt förakt för människoliv och brutit mot krigets lagar.

Därför stod Rysslands aggressionskrig i Ukraina fortsatt högst upp på dagordningen i Europarådets parlamentariska församling under 2025, det verksamhetsår vi debatterar i dag. Under året antogs inte mindre än sju resolutioner om Ukraina, bland annat om ansvarsutkrävande för ryska krigsbrott, juridiska och människorättsliga aspekter av Rysslands anfallskrig, förhandlingar för att åstadkomma frigivning och utbyte av krigsfångar samt fängslade ukrainska journalister i rysk fångenskap.

För att hjälpa ukrainska barn som blivit bortförda av ryssarna skapades det ett nätverk i Europarådets parlamentariska församling. Mer än 16 000 barn har kidnappats av aggressorn. Många av de yngre har adopterats bort. De äldre har skickats till träningsläger där de lär sig att hantera vapen och övar stridsteknik för att senare bli utfyllnad i ryska armén och kriga mot sina landsmän och släktingar.

Det brutala syftet med bortförandena är att utradera barnens ukrainska identitet, och därför måste detta stoppas och barnen repatrieras omedelbart.

Fru talman! I Europarådet har Ukrainas lidande lyfts upp i alla sammanhang – ett lidande orsakat inte bara av Rysslands barbari utan också av omvärldens tystnad, av rädslan att kriget på något sätt blir normaliserat. Man har sett en fara för att omvärlden vänjer sig vid tidningsrubrikerna om bombanfall och upptäckta massgravar eller i värsta fall att krigets hemskheter inte ens blir en notis i tidningen.

Det är därför som Europarådet finns: för att upprätthålla de moraliska standarderna. Europarådet skapades utifrån Winston Churchills idé, för att fasorna från andra världskriget aldrig skulle upprepas.

Europarådet är den första och hittills enda organisation som har slängt ut Ryssland. Det var också i Europarådet som idén om en internationell tribunal för att utkräva ansvar för kriget i Ukraina föddes.

I dag besöker president Zelenskyj Sverige, och jag är stolt över det stöd som regeringen och svenska folket har gett och fortsätter att ge Ukraina, tills Ukraina segrar.

Under sommarsessionen 2025 besökte president Zelenskyj också Europarådets parlamentariska församling och undertecknade överenskommelsen om en tribunal som ska skipa rättvisa, inte med rå styrka utan med hjälp av lagen – med hjälp av tusentals vittnesmål om Rysslands krigsbrott.

I sitt tal nämnde Zelenskyj Nürnbergtribunalen och tribunalen i Haag som dömde förbrytarna från andra världskriget och från kriget i före detta Jugoslavien, som en påminnelse om att rättvisa är möjligt. Men för att ställa krigsförbrytare inför rätt krävs att de goda vinner kriget.

Låt mig säga något om det där med goda och onda. Det råder stor enighet i Europarådet om vilka som är goda och vilka som är onda i kriget mellan Ryssland och Ukraina. När det däremot gäller konflikten mellan Israel och Palestina är Europarådet polariserat. Det är skamligt att vissa har glömt terrorattacken den 7 oktober. Det är tragiskt att man inte inser att orsaken till Gazabornas lidande stavas Hamas.

Fru talman! Under 2025 firades 75-årsjubileet av upprättandet av Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Det är en konvention som skrevs under 1950-talet, under en tid när kommunismens förtryck plågade halva Europa.

Konventionen är ett viktigt dokument, och Europadomstolen för mänskliga rättigheter är den instans som uttolkar konventionen och prövar dess efterlevnad.

På senare tid har konventionens tillämpning ifrågasatts eftersom dess tolkning har lett till förbud mot utvisningar om den utvisade riskerar tortyr eller förnedrande behandling i hemlandet. När konventionen skrevs var den aktuella artikel 3 tänkt att skydda dissidenter och andra som flytt kommunismen. Sedermera har artikeln misstolkats, och diverse grovt kriminella, våldtäktsmän, mördare och terrorister har fått stanna i Europa för att deras hemländer inte behandlar dem enligt Europakonventionens principer.

Detta leder till en paradox: Konventionen ger skydd till individer som inte respekterar andra människors mänskliga rättigheter och den största av alla, rätten till liv, och vårt rättssamhälle tvingas acceptera att kriminellas och terroristers välbefinnande väger tyngre än laglydiga medborgares liv.

Redan 2018, när Danmark hade presidentskapet i Europarådet, tog dåvarande statsministern Lars Løkke Rasmussen upp frågan om tolkningen av konventionen som hindrar utvisningar av kriminella. Då fick han en del kritik, bland annat av den dåvarande svenska socialdemokratiska regeringen.

Sju år senare, på initiativ av Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen och Italiens premiärminister Giorgia Meloni, skrev nio länders premiärministrar ett uppmärksammat brev till Europarådet om att Europadomstolen för mänskliga rättigheter har utvidgat konventionens tillämpningsområde långt utöver dess ursprungliga avsikter, vilket begränsar den nationella säkerheten, särskilt när det gäller utvisningen av kriminella migranter.

Brevet fick kalla handen av Europarådets generalsekreterare, som underströk att politiserande av Europadomstolen underminerar dess oberoende.

Det är korrekt att politiker inte får och inte ska bestämma hur Europadomstolen dömer. Men det är också rätt att det är politiker som har plikten och makten att ändra lagar som inte uppfyller sitt syfte.

Därför är det mycket positivt att justitieministrarna från 27 av Europarådets medlemsländer, däribland Sverige, den 10 december 2025 gjorde ett gemensamt utlåtande om behovet av att uppdatera tillämpningen av Europakonventionen om mänskliga rättigheter i dagens komplexa värld.

Det diplomatiska arbetet fortsätter alltså, precis som arbetet i Europarådets parlamentariska församling. Och den svenska delegationen arbetar väl – vi är bland de mest aktiva och mest närvarande på sessionerna.

Jag vill tacka mina kollegor i delegationen, ordföranden, viceordföranden och alla andra, för gott samarbete och för det respektfulla klimat vi har i delegationen. Jag vill också rikta ett speciellt tack till våra tjänstemän från riksdagens internationella kansli för ovärderlig hjälp under 2025.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Jag tycker inte att vi behöver minska flyget. Däremot borde vi satsa mer på miljövänliga lösningar, som redan finns. Det finns flygbränsle som framställs av uttjänt matolja, och det finns elflyg. Det finns alla möjligheter att öka tillgängligheten och konkurrenskraften i Sverige genom flyg.

Frågan om hur man ska hålla reda på hur mycket människor reser för att applicera en skatt är också en ideologisk fråga. Andrea Andersson Tay representerar ett parti som i sina rötter har varit väldigt – hur jag nu ska säga detta på ett snällt sätt – framgångsrikt i att övervaka människor.

Storebror ser dig. Jag kommer själv från Bulgarien, ett land som har styrts av föregångarna till Andrea Andersson Tays parti. Där var det verkligen inte någon frihet och inte heller någon jämlikhet, trots att man ville ha ett samhälle där alla var jämlika. I stället körde man helt över individens behov i namn av en lysande framtid och ett lysande samhälle – det socialistiska och kommunistiska samhället.

Jag är därför väldigt orolig för en progressiv skatt där man ska kontrollera hur mycket människor reser, för det kommer oundvikligen att utmynna i ett kontrollsamhälle, som jag inte vill ha. Jag vill understryka, fru talman, att jag inte heller vill ha flygskatt.

(Applåder)

Fru talman! Tack för anförandet, Andrea Andersson Tay, och välkommen till skatteutskottets debatt!

Ledamoten sa att hennes parti vill ha en progressiv flygskatt. Ju mer man reser, desto högre skatt ska man alltså betala. Förutom de principiella invändningar jag har mot flygskatten, nämligen dess negativa påverkan på Sveriges konkurrenskraft och på tillgängligheten och dess oklara klimatnytta eftersom skatten inte tar hänsyn till huruvida flyget använder miljövänligt bränsle eller inte, handlar det framför allt om dess brist på effektivitet. En nationell skatt gör inte någon skillnad, utan det vore mycket bättre om man kan komma överens på EU-nivå eller globalt.

Mina frågor handlar om den praktiska utformningen. Vem kommer att hålla reda på hur mycket en person flyger? Ska de olika flygbolagen bli skyldiga att rapportera till någon instans? Ska var och en i sin deklaration uppge hur många gånger man har rest? Hur ska det kontrolleras att man har uppgett det exakta antalet resor? Kommer det att spela någon roll om man reser i jobbet eller nöjesreser? Kommer det att spela roll om man reser inrikes eller utrikes, inom Europa eller till någon annan kontinent?

Fru talman! Jag tycker att detta är mycket intressanta frågor att få svar på.

Fru talman! I måndags kom beskedet från regeringen att skatten på drivmedel skulle sänkas tillfälligt för att motverka följderna av kriget i Mellanöstern. Skatten på bensin sänks till EU:s miniminivå och blir cirka 1 krona billigare per liter vid pump medan skatten på diesel sänks med cirka 40 öre per liter vid pump.

Det pågående kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och har medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket om utvecklingen blir långvarig riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige.

Därför agerar regeringen kraftfullt och snabbt. Högre energipriser kan medföra minskad köpkraft samtidigt som företagens produktionskostnader ökar. Därför är det viktigt att stötta de svenska hushållen. Människor som jobbar, bidrar till samhället och kämpar med vardagspusslet ska känna att stöd finns när krisen kommer. Regeringen tar höjd för att krisen kan bli långvarig och kommer att ansöka om undantag hos EU-kommissionen för att få sänka skatten på bränsle ytterligare. Det skulle kunna öppna för en sänkning med uppemot ytterligare 3 kronor per liter.

Tyvärr har inte alla samma krisinsikt. Redan timmarna efter regeringens presskonferens uttalade Miljöpartiets språkrör att regeringen genom sänkt drivmedelsskatt låser fast hushållen i ett fossilberoende.

Fru talman! Varje gång någon i talarstolen talar positivt om skattesänkningarna på drivmedel kommer någon annan talare och utmålar dessa som ett svidande nederlag för klimatet och miljöarbetet. Men kritikerna glömmer att sänkta drivmedelspriser var ett löfte som Tidöpartierna gick till val på, vilket bidrog till att de fick svenska folkets förtroende att bilda regering.

Svenska folket vill ha drivmedelspriser som man har råd med. Politiken med sänkta skatter på drivmedel har en mycket stor legitimitet.

Ytterst få kör bil för nöjes skull. Människor behöver bilen för att få sin vardag att fungera. Undersköterskan som jobbar natt och inte har något annat alternativ än att ta bilen är inte någon miljöbov. Industriarbetaren och småbarnspappan som måste lämna barnen på förskolan och behöver bilen för att komma i tid till jobbet är inte någon miljöbov. De som bor utanför tätorterna i områden där kollektivtrafiken är gles är inte heller några miljöbovar. I ett avlångt land med stora avstånd som Sverige är mobilitet en nödvändighet, inte någon lyx.

Detsamma gäller flyget. Därför avskaffade regeringen flygskatten, en kontraproduktiv skatt som Vänsterpartiet och Miljöpartiet nu vill återinföra, dessutom i en ny, mer aggressiv version. Miljöpartiet vill dubbla den avvecklade flygskatten, och Vänsterpartiet vill göra den progressiv. Troligtvis blir det både och om olyckan är framme och dessa två tillväxtfientliga partier får vara med och bilda regering efter höstens val.

Oavsett vilket är förslaget om återinförd flygskatt helt verklighetsfrånvänt, särskilt i dessa tider när kriget i Mellanöstern höjer bränslepriserna och Rysslands krig i Ukraina förlänger flygvägarna.

Sverige är det land som har tappat mest tillgänglighet med flyg sedan pandemin. Nyligen meddelade SAS att bolaget ställer in hundratals flygningar under mars och april, detta för att inte vältra över kostnaderna på passagerarna.

Flygbolagen är en del i ett kretslopp som även omfattar flygplatser, markpersonal och en massa andra näringar i anslutning till flygbranschen. Alla vet, eller borde åtminstone veta, hur viktiga de lokala flygplatserna är för ambulansflyget och för beredskapen när ett krig pågår i Sveriges omedelbara närhet. Därför ska flyget inte belastas med extra skatter.

Fru talman! Sverige var en gång ett av världens mest energieffektiva länder, med trygga elförsörjningssystem och låga elpriser. Det lade grunden till en stark och framgångsrik exportindustri och till Sveriges välfärd.

Tyvärr är Sveriges robusta elförsörjning, byggd på kärnkraft och vattenkraft, ett minne blott. Decennier av misskötsel och nedstängning av fullt fungerande kärnkraftsreaktorer har inte bara lett till miljarder kronor i förlorat värde utan också till effektbrist, väderberoende och import av smutsig kolkraftsel – och, det sorgligaste av allt, till höga elpriser, särskilt för oss i Skåne och resten av elprisområde 4 och även elprisområde 3.

Den 1 januari sänkte regeringen energiskatten på el med 20 procent. I går kom också beskedet att regeringen vill att den årliga indexeringen av elskatten ska avskaffas.

Snart kommer det att betalas ut elstöd till hushållen som kompensation för de höga elpriserna i januari och februari. Det är naturligtvis välkommet. Dock är stödet något som enbart lindrar symtomen, inte botar sjukdomen.

Det som botar sjukdomen är utbyggnad av fossilfri, väderoberoende, planerbar kärnkraft. För första gången på 40 år har vi en regering som ser till att ny kärnkraft kommer på plats i Sverige, något som framtida generationer svenskar kommer att ha anledning att vara tacksamma för.

Fru talman! Sverige har en välskött ekonomi. Sedan september 2022 har Sverige gått från botten till toppen av EU:s tillväxtliga, inflationen gått från 10 procent till under 2 procent och bolåneräntorna sjunkit. Och kanske viktigast av allt: Skattetrycket är det lägsta på 50 år – ja, faktiskt ända sedan Gunnar Strängs dagar.

Vi moderater anser att vanliga människor ska ha makt över den egna ekonomin. Det ska löna sig att gå upp, gå till arbetet, kämpa och göra rätt för sig.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag, fru talman.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet Modernisering av Skatteverkets kontrollverktyg. Att kalla det debatterar är att ta i, för vi är eniga över partigränserna om att våra myndigheter måste hänga med i utvecklingen.

Det är ett faktum att digitaliseringen i grunden har förändrat hur svenska företag hanterar sin bokföring. Tunga pärmar och dammiga arkiv är ett minne blott. I stället lagrar en stor och växande skara företag sina räkenskaper i molntjänster. Därför måste Skatteverkets kontrollverktyg hålla jämna steg med denna utveckling.

Som det är nu, enligt gällande rätt, får inte Skatteverket koppla upp sig mot internet vid revision, bevissäkring och punktskattebesök. I stället tvingas företagen skicka in fysiska kopior av sin bokföring: ett omständligt och ineffektivt förfarande som belastar både myndigheten och de granskade företagen.

Det är ingen överdrift att säga att den nuvarande lagstiftningen är lite ”på spaning efter den tid som flytt”. Därför behöver den moderniseras, och det är just det som regeringen nu har föreslagit.

Propositionen, som publicerades den 3 februari 2026, föreslår att förbuden mot granskning via telenät tas bort i skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen om flyttning och kontroll av vissa punktskattepliktiga varor (1998:506).

Förbuden gäller, som jag redan har nämnt, i dag vid revision, bevissäkring och punktskattebesök. Förslaget ger Skatteverket rätt att använda egen teknisk utrustning för att inhämta elektronisk information direkt, exempelvis via uppkoppling mot molntjänster där företagens bokföring finns lagrad.

Även Tullverket och Kronofogdemyndigheten berörs, eftersom bestämmelserna om bevissäkring gäller även vid dessa myndigheters kontroller. Därmed får dessa myndigheter nya, modernare kontrollverktyg. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Reformen förändrar inte vilken information Skatteverket har rätt att ta del av, och den påverkar inte heller vilka personuppgifter myndigheten får behandla.

Revisionen ska alltjämt ske i samverkan med den som granskas. Tvångsmedel får bara användas i undantagsfall, och beslut om bevissäkring fattas av eller prövas av förvaltningsdomstol.

Reformen ger Skatteverket ett modernare sätt att nå information som myndigheten redan i dag har rätt att granska – inte utökade befogenheter att granska mer. Med andra ord behålls balansen mellan Skatteverkets befogenheter och den granskades rättigheter.

Moderniseringen av Skatteverkets kontrollverktyg väntas ge påtagliga praktiska effekter. Direktuppkoppling mot företagens bokföring ersätter manuell kopiering och inlämning, vilket minskar den administrativa bördan för både Skatteverket och de granskade företagen, vilket är mycket välkommet.

Därtill stärks Skatteverkets förmåga att upptäcka om ett företag försöker undanhålla information. Det gör kontrollerna mer träffsäkra och effektiva och bidrar till bekämpningen av ekonomisk brottslighet.

Det är en modern och tidsenlig lagstiftning som främjar effektivitet och som sannolikt innebär att vi kan lägga bakom oss tiden då skatterevisorernas främsta uppgift var att lägga pussel med klippta och klistrade kvitton eller att genomföra uppseendeväckande gryningsräder för att hämta hem lådvis med räkenskapsmaterial hos granskade företag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Fru talman! Jag hoppas att det inte är Socialdemokraternas officiella linje att jobbskatteavdraget är fel och innebär att pensionärerna berövas inkomster. Det är tvärtom: Ju fler som arbetar, desto mer pengar blir det till pensionärerna. Pensionerna betalas nämligen av dem som arbetar. Fler som arbetar innebär mer skatteintäkter och mer pengar till välfärden, till pensioner och till vård och omsorg.

Som jag sa är införandet av jobbskatteavdraget det bästa som har hänt dem som arbetar i Sverige. Jag hoppas att alla som tittar på den här debatten och alla som läser protokollet i efterhand noterar att Socialdemokraterna är skeptiska – direkt negativa – till jobbskatteavdraget. Det är väldigt bra information för alla som går upp på morgonen, går till jobbet och sliter varje dag, dag ut och dag in. De måste ha rätt att behålla mer av sina pengar. De ska kunna känna att det lönar sig att arbeta och bidra till det gemensamma.

För att vi ska ha pengar att fördela till pensionärerna och till regionerna – ja, till vad som helst inom välfärden – måste någon generera pengarna. Det är företagen som skapar arbetena, och det är människorna som går och arbetar. De är väldigt värda jobbskatteavdraget. Menar Blåvitt Elofsson att jobbskatteavdraget inte är bra för svenskarna som arbetar?

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

Fru talman! Jag tackar Blåvitt Elofsson för hans anförande.

Jag är helt överens med Blåvitt Elofsson om att fusket ska bekämpas. Fusket ska inte tillåtas undergräva tilliten till vare sig statens institutioner eller skattesystemet. De som fuskar undergräver möjligheten för de ärliga att göra ett bra jobb, och dessutom tvingas de som är ärliga betala för dem som fuskar.

Däremot blev jag mycket bekymrad när Blåvitt Elofsson sa att staten avstår skatteintäkter genom jobbskatteavdraget. Jag undrar om jag uppfattade det fel eller om Blåvitt Elofsson menar att jobbskatteavdraget är något negativt – något oönskat. Varför har Socialdemokraterna i så fall inte avskaffat jobbskatteavdraget?

Jobbskatteavdraget har gett många människor en extra lön om året, vilket har gjort stor skillnad för om man vill arbeta eller gå på bidrag. Jag vill påstå att jobbskatteavdragen – för det har införts väldigt många jobbskatteavdrag under den tid då vi har haft borgerliga regeringar – bara har gjort gott för Sveriges befolkning. De har både gjort att människor har fått större frihet och gett större intäkter till staten.

Är Blåvitt Elofsson alltså emot jobbskatteavdraget? Om ja, varför gör man ingenting åt det? Man gjorde inget under de åtta år man hade makten.

Fru talman! För snart fyra år sedan fick Tidöregeringen svenska folkets förtroende att få ordning på Sverige, att lyfta ekonomin, att återupprätta arbetslinjen och att bekämpa kriminaliteten.

Nu när det är mindre än sex månader kvar till valet har vi facit på att regeringen har lyckats väl. Sverige har en topplacering i EU när det gäller tillväxt, och antalet skjutningar har minskat markant. Ekonomin har gått upp, och kriminaliteten har gått ned. Flera grovt kriminella sitter i fängelse, dömda till långa straff. Men mycket återstår att göra.

Fru talman! Det är väl känt att skjutningarna är toppen på isberget. Under ytan döljer sig avancerade brottsliga strukturer med falska identiteter, välfärdsbedrägerier, företag som brottsverktyg och exploatering av människor. Det är en utveckling som om den inte stoppas kommer att leda till systemkollaps.

Det är därför regeringen har gjort och gör mycket för att slå mot den grova organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin. Som nämndes omsätter den hisnande 352 miljarder kronor, av vilka en stor del kommer från just svartarbete.

I kampen mot den grova organiserade brottsligheten har inte bara polisen och Ekobrottsmyndigheten avgörande roller utan även myndigheter vars primära roll inte är brottsbekämpning. En sådan myndighet är Skatteverket, som är en nyckelaktör i motverkandet av svartarbete. Därför har Skatteverket fått bättre verktyg, bland annat ökade möjligheter att kontrollera företag godkända för Fskatt. Skatteverket får också nya verktyg för att stoppa momsbedrägerier och komma åt skattefusket.

Regeringen har lämnat in propositionen Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier, och på utskottets möte på tisdag har vi den första beredningen. Jag betvivlar inte att utskottet, och senare riksdagen, kommer att ställa sig bakom förslagen. Den 1 juli får Skatteverket alltså utökade möjligheter till kontroll i samband med registrering för moms och möjligheter att neka registrering eller avregistrera en person från moms.

Skatteverket får också möjlighet att besluta att ett registreringsnummer för moms ska visas som ogiltigt i VAT Information Exchange System samt möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt. Alla dessa åtgärder kommer att försvåra för dem som använder sig av svartarbete.

Fru talman! Jag vill också nämna myndighetssamverkan för att bekämpa arbetslivskriminalitet, vilket är ett växande samhällsproblem som beräknas kosta skattebetalarna många miljarder kronor årligen. Dit räknas skattebrott, bidragsfusk och arbetsmiljöbrott, vilka leder till snedvriden konkurrens, osunda arbetsförhållanden och ökad risk för arbetskraftsexploatering.

Därför har Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Skatteverket ett regeringsuppdrag att samverka mot arbetslivskriminalitet.

Arbetet mot arbetslivskriminalitet handlar inte bara om att stoppa olagliga verksamheter utan också om att skydda seriösa företag och arbetstagare. Arbetet har underlättats av den nya lagen om informationsdelning och sekretessbrytande bestämmelser, som trädde i kraft 2024. Inom Regeringskansliet bereds också flera förslag om förbättrade kontrollverktyg för Skatteverket, bland annat mot företag som tillhandahåller rot- och rutarbeten.

Som Markus Wiechel nämnde i sitt anförande var detta ett stort problem under den tidigare regeringen. Många minns säkert att till och med före detta statsminister Magdalena Andersson anlitade svart arbetskraft för städning i sitt hus. Det var visserligen genom ett företag, men det var ändå ett rätt markant brott mot både regler och moral.

Fru talman! Efter denna långa introduktion om regeringens arbete med att underlätta för Skatteverket återgår jag nu till det betänkande vi debatterar i dag och som handlar om regeringens svar på Riksrevisionens rapport om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete.

Av regeringens svar framkommer att rapporten utgör ett betydelsefullt bidrag i Skatteverkets verksamhetsutveckling och ständiga förbättringsarbete. Rapporten bedöms också kunna bidra till regeringens styrning och uppföljning av Skatteverket. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik gällande behovet av att Skatteverket ska utveckla tydligare uppföljning av resultatet av åtgärder och starkare koppling mellan riskanalys och åtgärder.

Det är värt att notera att Skatteverket inte lämnar några rekommendationer till regeringen. Således är den kritik mot regeringen som nyss framfördes av Ida Ekeroth Clausson malplacerad. Däremot riktar Riksrevisionen flera rekommendationer till Skatteverket.

Enligt rekommendationerna bör Skatteverket bredda informationsunderlaget för riskanalys genom exempelvis fler slumpkontroller och myndighetssamverkan. Skatteverket bör också säkerställa att riskanalyserna får genomslag i planering och prioritering av åtgärderna mot svartarbete samt hemställa till regeringen om regeländringar som kan stärka utredningar av komplicerat och systematiskt svartarbete.

I förrgår var skatteutskottet på besök på Skatteverkets huvudkontor i Sundbyberg, vilket också nämndes i ett tidigare anförande. Där fick vi veta att mycket av den nytillkomna lagstiftningen under nuvarande regering kommer efter hemställan från Skatteverket. Regeringen lyssnar alltså på Skatteverkets förslag och förser myndigheten med verktyg för att utföra sitt arbete.

Skatteverket hemställde tidigare till Finansdepartementet om förslag på nya regler för att anpassa regelverket om bevissäkring till den tekniska utveckling som bland annat har möjliggjort användning av molntjänster. Dessa förslag hanterade skatteutskottet i betänkandet Modernisering av Skatteverkets kontrollverktyg, och ändringarna börjar gälla den 1 april.

Slutligen rekommenderar Riksrevisionen att Skatteverket ska utveckla bättre metoder och systemstöd för att löpande följa upp resultatet av åtgärder mot svartarbete. Det säger sig självt att det är essentiellt med uppföljning och utvärdering för att se om Skatteverkets arbete mot oseriösa aktörer är tillräckligt effektivt och ger önskat resultat.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

Fru talman! Jag fick inte svar på mina frågor. För att förtydliga ska jag upprepa dem: Har Ida Ekeroth Clausson frågat sina socialdemokratiska partikollegor i Göteborg hur det gick till då de anlitade illegal, svart arbetskraft att arbeta på ett skyddsobjekt? Har Ida Ekeroth Clausson frågat sina socialdemokratiska partikamrater som styr Göteborg Energi och Göteborgs kommun vad de tänker göra för att inte anlita svart arbetskraft i fortsättningen?

Oron för vad som kan hända i Göteborgs hamn, som är ett skyddsobjekt och strategiskt viktig för både Sveriges ekonomi och Sveriges försvar, men också oron för att människor utnyttjas uttryckte Ida Ekeroth Clausson så väl och så äkta när hon stod i talarstolen. Jag får inte ihop detta. I talarstolen är Socialdemokraterna emot svartarbete och emot utnyttjande av människor. Men i verkligheten, när de har makten och kontrollen, när det är de som skriver avtalet med leverantör och underleverantör och kan sätta villkor med saftiga böter om dessa utnyttjar svart arbetskraft, då är det helt okej att de använder svart arbetskraft och exploaterar människor. Hur går det ihop?

Fru talman! Tack, Ida Ekeroth Clausson, för anförandet!

Jag tycker att det började riktigt bra; vi är helt eniga om att svartarbete och svart ekonomi ska bekämpas med alla medel. Däremot är vi inte överens om regeringens insatser. Jag vill påstå att ingen annan regering har gjort så mycket för att bekämpa den kriminella ekonomin som den nuvarande. Men det ska jag tala om i mitt anförande, för de två minuter jag har på mig för repliken räcker inte för att nämna allt som regeringen har gjort och avser att göra.

Jag skulle uppskatta om Ida Ekeroth Clausson var lite mer självkritisk. Förutom att Skatteverket ska göra en riktig granskning så att ingen missbrukar reglerna och använder sig av svartarbete måste också företagen visa eget ansvar och inte anlita svart arbetskraft eller underleverantörer som använder sig av svart arbetskraft.

Det kommunalt ägda energibolaget Göteborg Energi är just nu inblandat i en stor härva med illegal arbetskraft som har anlitats vid bygget av kraftvärmeverket Rya. Det är mycket ansvarslöst att använda sig av illegal arbetskraft, inte minst med tanke på den spända omvärldssituationen. Man lurar inte bara staten på skatteintäkter och konkurrerar ut seriösa företag, utan man agerar också ytterst ansvarslöst ur säkerhetssynpunkt.

Jag undrar om Ida Ekeroth Clausson har tagit upp frågan med sina socialdemokratiska kamrater som styr i Göteborgs stad.

Fru talman! Nej, Helena Vilhelmsson, det är inte min mening att Ulla-Lena eller andra människor ska få sina fritidsadresser kapade av brottslingar.

Jag vill också skingra missförståndet att ministern ringer och utövar ministerstyre över myndigheterna. Det är nog bara en slumpmässig händelse. På Skatteverket har man själv insett orimligheten i att en människa dag efter dag får nya personer inskrivna på sin adress även efter att hon har klagat vid upprepade tillfällen.

Jag och hela regeringssidan är väldigt förbannade på dessa brottslingar. Där är vi helt eniga: Detta ska inte få fortsätta i sommar!

Sedan har jag förstått att det finns juridiska hinder. Det är inte bara att sätta in en mening i lagtexten, utan det handlar om hur folkbokföringen är uppbyggd, där en person kopplas till en adress och så vidare. Men det jobbas på detta. Det kommer att lösas, för denna brottslighet är på alla sätt vidrig, oacceptabel och helt förkastlig.

(Applåder)

Fru talman! Först vill jag säga att jag har väldigt stor respekt för motionsinstrumentet och beundrar ledamöter som gång efter gång lägger fram motioner i hopp om att de en dag ska bli bifallna. Vi på regeringssidan har ingen annan uppfattning. Men när man sitter i regeringsställning har man ett bättre sätt att kommunicera sina goda idéer, nämligen direkt med departementet.

Låt mig också säga att min kommentar om att motioner avslås inte var menad som något slags respektlöshet mot församlingen. Om den uppfattades på det sättet vill jag be om ursäkt.

Detta med kriminellas försäljning av adresser för att få brottsvinster och för att lura människor under slavliknande förhållanden tycker vi på regeringssidan är precis lika vidrigt som ledamoten Vilhelmsson tycker. Arbete pågår. Det finns en utredning, och det finns förslag på straffskärpningar för den typen av kriminalitet.

Nyligen var det ett fall med en dam som hette Ulla-Lena, som hade 66 personer skrivna på sitt sommarhus. Efter en interpellationsdebatt om detta här i kammaren fick hon träffa finansministern. Någon dag efteråt berättade hon att problemet med de 66 personer som var skrivna på hennes sommarstuga hade blivit löst.