Fru talman! I dag ska vi debattera budgeten avseende migrationspolitiken. Invandringsfrågan är fortsatt en av väljarnas viktigaste frågor. Det är inte konstigt. Under Socialdemokraternas åtta år vid makten tog Sverige emot 320 000 asylsökande utan någon som helst plan för hur dessa skulle komma i arbete och integreras i det svenska samhället. Socialdemokraternas ansvarslösa migrationspolitik och kravlösa integrationspolitik har fått allvarliga konsekvenser. Vi har i dag ett stort utanförskap i Sverige.

Många människor som har kommit hit har inte lärt sig det svenska språket trots att de har bott i Sverige under många år. Många vuxna har fastnat i bidragsberoende, och som en konsekvens får alldeles för många barn inte se sina föräldrar gå till jobbet. Utanförskapet riskerar att gå i arv i generation efter generation.

Därutöver hotas vårt öppna och fria samhälle av separatistiska krafter som vill splittra vårt land genom att skapa parallella samhällsstrukturer. Vi ärvde ett kaos av Socialdemokraterna.

Migrationspolitiken är därför ett av den moderatledda regeringens mest prioriterade reformområden. Vi genomför ett paradigmskifte, och Sverige för nu en ansvarsfull migrationspolitik som medfört att vi nu har den lägsta asylrelaterade invandringen sedan 1985, det vill säga så långt bakåt i tiden vi kan mäta. Vi skapar nu ordning i migrationspolitiken, så att den som har skyddsskäl får goda förutsättningar att integreras i det svenska samhället och bli en del av samhällsgemenskapen, medan den som inte har skyddsskäl utan dröjsmål ska lämna Sverige och återvända till sitt hemland. Det är rätt, rättvist och riktigt.

Fru talman! I ljuset av det negativa glöms de positiva effekter som invandringen har och har haft för Sverige alltför ofta bort i den migrationspolitiska debatten. Många av dem som kommit till Sverige har lärt sig svenska, etablerat sig på arbetsmarknaden och blivit en del av den svenska samhällsgemenskapen. Varje dag går hundratusentals människor som är födda utomlands till arbetet eller till skolan. De bygger sina företag, sina familjer och sin framtid. De följer svenska lagar, och de delar våra svenska värderingar. De gör Sverige till ett bättre land.

Det är Moderaternas övertygelse att alla människor ska kunna växa och nå sin fulla potential genom egen ansträngning. Vart en människa är på väg ska vara viktigare än varifrån hon kommer. För den som lagligen befinner sig här och är beredd att vara en del av den svenska samhällsgemenskapen ska Sverige vara ett möjligheternas land.

För att vi ska lyckas med integrationen behöver vi dock ha en minimal asylinvandring under överskådlig tid. Dessutom behöver vi göra upp med den kravlösa integrationspolitiken. Att bli en del av Sverige innebär många möjligheter, men det innebär också skyldigheter. För oss moderater innebär dessa skyldigheter följande: I Sverige försörjer man sig själv, i Sverige talar man svenska och i Sverige accepterar och efterlever man svenska värderingar.

Fru talman! Efter tre år med en moderatledd regering är det tydligt att Sverige är på rätt väg. Men vi är ännu inte framme, och nu skruvar vi upp tempot. Under den resterande delen av mandatperioden kommer en lång rad nya lagförslag att läggas fram av regeringen för att vi ska fortsätta få ordning på migrationen. Jag vill framför allt lyfta tre av de kommande lagförslagen – förslag som är särskilt viktiga för oss moderater.

För det första kommer vi att genomföra en stor bidragsreform. Att nyanlända från dag ett har kunnat ta del av hela den svenska välfärden utan något som helst krav på att integrera sig i det svenska samhället är inte rättvist. Det har bidragit till att många som har kommit till Sverige har passiviserats och fastnat i långvarigt bidragsberoende och utanförskap. Det är dessutom både absurt och enormt orättvist att det för vissa människor inte lönar sig att ta ett jobb. Att leva på bidrag kan i vissa fall ge mer pengar i plånboken än att arbeta ihop en lön.

Vi moderater står på hårt arbetande människors sida. Därför genomför vi en bidragsreform så att det alltid ska löna sig att arbeta. Dessutom inför vi kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner för nyanlända. För att det ska löna sig att anstränga sig kommer den som arbetar att snabbare kvalificera sig till välfärden. Det är rätt och rättvist. Dessutom kommer vi att införa ett aktivitetskrav i försörjningsstödet.

För det andra kommer vi att införa skärpta krav för att bli svensk medborgare. Nästan lika kravlöst som bidrag har delats ut till den som är ny i landet har Sverige delat ut svenska medborgarskap. Det har inte ens krävts att man kan ett enda ord svenska eller känner till någonting alls om det svenska samhället för att bli svensk medborgare. Hur ska man då kunna vara en del av den svenska samhällsgemenskapen?

Vi inför nu krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället, krav på egen försörjning och krav på att lagligen ha bott i Sverige en längre tid för att man ska kunna beviljas svenskt medborgarskap. Vi moderater vill att man ska vara stolt över att vara svensk medborgare, och stolt blir man först när man har ansträngt sig.

För det tredje kommer vi att införa skärpta regler om utvisning på grund av brott. Nu är det slutdaltat med personer som kommer till Sverige och begår brott. Vi moderater står på brottsoffrens sida. Ingen flicka som har blivit utsatt ska behöva vara rädd för att möta sin våldtäktsman på gatan. Vi inför nu regler som innebär att alla brott med en strängare påföljd än böter kommer att vara utvisningsgrundande. Åklagarna kommer också att vara skyldiga att yrka på utvisning. Det nya regelverket beräknas leda till att antalet utlänningar som utvisas på grund av brott sexfaldigas.

Fru talman! Vi moderater är överens med våra samarbetspartier om en budget med ett flertal åtgärder för att strama åt invandringen till Sverige så att vi lyckas med integrationen. Mot oss står en rödgrön röra. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet är i princip inte överens om någonting.

Magdalena Andersson brukar hävda att hon vill bedriva en stram migrationspolitik, men det är uppenbart att Socialdemokraternas definition av en stram migrationspolitik är en helt annan än vår. När hon var statsminister beskrev hon 19 000 asylsökande per år som en mycket stram migrationspolitik. Det är en tre gånger större asylinvandring än vad Sverige har i dag, när vi har en moderatledd regering.

Det är också uppenbart att Magdalena Andersson aldrig kommer att kunna bedriva någon som helst form av så kallad stram migrationspolitik tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Centern vill kraftigt höja antalet kvotflyktingar från dagens 900 till 5 000 per år, och Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till alla de förslag vi nu ska genomföra. Som om inte detta skulle skapa tillräckligt med kaos vill Vänsterpartiet gå tillbaka till hur migrationspolitiken såg ut 2015 – det år då över 160 000 personer sökte asyl i Sverige. Man vill dessutom införa amnestier och ge uppehållstillstånd till alla som har vistats olagligt i Sverige under tillräckligt lång tid.

Det här är receptet på ett rödgrönt vänsterexperiment som riskerar att få förödande konsekvenser för Sverige. Vi har sett hur det har gått tidigare – gymnasielagen är bara ett exempel på hur en rödgrön röra kan skapa kaos i migrationspolitiken.

Fru talman! Som om det inte vore nog att Socialdemokraterna förde en ansvarslös migrationspolitik och en kravlös integrationspolitik vill man nu använda svenska folket som integrationsverktyg för att lösa det kaos som man skapade ihop med de rödgröna. Man vill nämligen tvångsblanda befolkningen. Enligt Socialdemokraternas egna beräkningar måste 42 procent av låginkomsttagarna flytta till ett annat bostadsområde för att en blandning av hög- och låginkomsttagare ska uppnås. Det är nästan varannan person som ska tvingas flytta. Som väljare måste man därför ställa sig frågan: Blir det jag eller min granne?

Fru talman! Det är ingen hemlighet att ”makten framför allt” är Socialdemokraternas verkliga motto. Men de är också regeringsodugliga – särskilt i sällskap av Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet.

Tack vare den moderatledda regeringen är Sverige nu på rätt väg, men vi är inte framme. Om mindre än ett år är det val i Sverige. Då står svenska folket inför ett vägval: Ska vi fortsätta på den här linjen, med den lägsta asylinvandringen sedan 1985, eller ska vi tillbaka till den politik som ledde till asylkrisen 2015 – i kombination med åtgärder och integrationslösningar som innebär en socialdemokratisk tvångsblandning? Valet nästa höst kommer att vara helt avgörande.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till den moderatledda regeringens budgetförslag, det vill säga bifall till utskottets förslag i betänkande SfU4.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Fru talman! Det stämmer att en utredning, Miniminivåutredningen, nu har tittat på möjligheterna att göra just det som ledamoten Haddou beskriver, nämligen omvandla permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade sådana. Utredningen är nu ute på remiss, och vad remissvaren innehåller får vi vänta ytterligare någon vecka med att ta del av.

Jag tycker ändå att det kan vara värt att poängtera att det här inte är Moderaternas viktigaste fråga. Det är en del av Tidöavtalet, för där fanns en uppgörelse om att titta på detta. Vad det sedan landar i får vi återkomma till.

Det viktiga är att vi är förberedda för de olika reformer som skulle kunna komma att genomföras. Därför finns detta med i budgetförslaget.

Med detta sagt är det alltså inget löfte att vi skarpt kommer att återkomma med detta. Det får vi avgöra framför allt mot bakgrund av hur remissinstanserna svarar och hur det ser ut därefter.

Fru talman! Jag upprepar det jag sa tidigare: Nu är utredningens förslag ute på remiss, och vad remissinstanserna svarar får vi återkomma till när remisstiden är slut.

För oss moderater är det absolut centralt att vi nu genomför de viktiga reformer som kommer, som jag också beskrev i mitt anförande, alltså att vi ser till att effektuera att de som begår grova brott utvisas i större utsträckning än i dag. Detta är något som Vänsterpartiet säger nej till.

Vi tycker också att det är viktigt att skärpa reglerna för medborgarskap, något som Vänsterpartiet också säger nej till. Vi tycker att det är viktigt att vi vidhåller en minimal asylinvandring till Sverige under överskådlig tid, något som Vänsterpartiet också säger nej till.

Vi och Vänsterpartiet har helt enkelt olika prioriteringar och olika ingångar i migrationspolitiken. Vänsterpartiet står för en diametralt motsatt linje jämfört med regeringen och Moderaterna. Utredningen och de olika politiska förslag som finns där kommer vi att få återkomma till.

Fru talman! Det stämmer: Vi moderater står på hårt arbetande människors sida. Vi sänker skatten på arbetsinkomster. Vi sänker matmomsen. Vi sänker skatten på bränsle. Vi har sett till att bränslepriserna kraftigt har sjunkit jämfört med den tid då Miljöpartiet satt vid makten och snarare haussade upp dem i taket. Vi sänker skatten på sparande. Detta gör en skillnad på tusentals kronor per månad för hårt arbetande människor och vanliga familjer. Det är helt korrekt.

Detta med spårbyte – det regelverk som förändrades i våras – innebar att den som fick avslag på sin asylansökan och alltså inte hade skyddsskäl kunde byta spår och i stället få arbetstillstånd och arbeta. Det är ett system som har varit förenat med mycket fusk och problem. Därför har vi tagit bort det. Det innebär också att den som har fått arbetstillstånd på den grunden, alltså genom att man har bytt spår, inte får förlängt tillstånd.

Det innebär inte, vilket Annika Hirvonen vill ge sken av, att någon som har skyddsskäl utvisas ur Sverige. Den prövningen gjordes redan i samband med att man testade asylskälen. Den person som har bytt spår har alltså inte haft några skyddsskäl.

Detta är ett system som har varit mycket problematiskt. Vi står för att vi nu har tagit bort det. Vi återför principen om den reglerade invandringen även vad gäller denna del av migrationspolitiken. Det vill säga: Söker man skydd i Sverige får man det prövat. Har man skyddsskäl får man stanna, men har man det inte får man lämna landet.

Vill man däremot komma till Sverige för att arbeta ska man först ansöka om arbetstillstånd innan man reser in i landet. Det är en ordning som vi tycker är helt rimlig och som jag helt står bakom.

Fru talman! I grund och botten är det endast svenska medborgare som har obegränsad rätt att befinna sig och röra sig i Sverige.

Det här är inte lätta reformer, men de är helt avgörande för att vi ska kunna återupprätta migrationspolitiken, frågan om en rättssäker ordning och en reglerad invandring. Systemet har utnyttjats, och det har inte fungerat som det var tänkt. Därför har vi tagit bort det. Det är inte enkelt. Det påverkar människor, och det påverkar också dem som har kommit till Sverige och nu funderar på att byta spår. Men det är helt nödvändigt, och därför har vi gjort detta.

Det Annika Hirvonen påstår är något som ofta förekommer i debatten när Miljöpartiet talar om invandring. Det handlar om att Miljöpartiet gör en prövning, en annan prövning än den som Migrationsverket eller domstolarna i Sverige har gjort. Miljöpartiet kan nästan alltid med säkerhet säga att människor som inte har rätt att vara i Sverige egentligen har skyddsskäl, medan vi har flera olika led i svensk myndighetsutövning som har kommit fram till att de inte har skyddsskäl.

Ska vi ha en reglerad invandring måste den som inte har skyddsskäl lämna landet; annars har vi en oreglerad invandring. Om det är det Miljöpartiet egentligen vill ha tycker jag att Miljöpartiet ska säga det. Vi har alltså myndigheter och domstolar som prövar detta. Det är inte riksdagsledamöter eller partier som gör det.

Det här är inte lätta reformer att genomföra, men det är viktiga reformer för att vi ska få ordning på den migrationspolitik som har varit kaosartad, framför allt efter de senaste åtta åren med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringsställning.

Fru talman! Socialdemokraternas partiledare och förutvarande statsminister Magdalena Andersson hävdar att hennes parti – som också är Ola Möllers parti, vilket Ola Möller upprepade här – vill bedriva en stram migrationspolitik.

Låt oss då titta på det track record som finns runt detta. Hur var det med Magdalena Andersson som statsminister? Jo, under det sista året i hennes regeringsperiod var det 19 000 asylsökande. Det kallades då för resultatet av en stram migrationspolitik, alltså mer än tre gånger så många asylsökande som i dag.

Därför behöver man ställa sig frågan: Vad innebär detta? Vad är en stram migrationspolitik för Socialdemokraterna? Vi hör ofta orden om att man vill bedriva en sådan, men det är sällan man fyller dem med något om vilka reformer man vill genomföra.

Ska vi tolka det på det sättet att Socialdemokraterna vill ha en tre gånger så hög asylinvandring till Sverige som i dag, det vill säga på samma nivå som Magdalena Andersson kallade en stram migrationspolitik när hon var statsminister?

Fru talman! Jag tycker ändå att Ola Möller svävar lite på målet här. Han vill inte beskriva huruvida en ökning av nuvarande nivåer skulle vara en stram migrationspolitik eller inte. Det är klart att omvärldsfaktorer spelar in, men nu har vi alltså den lägsta asylrelaterade invandringen sedan 1985. Det vore bra om Socialdemokraterna kunde garantera att man vill gå i den riktningen.

Jag tror inte att man kan garantera det med tanke på de samarbetspartier som man har att göra med, apropå detta med makten framför allt. Centerpartiet vill att kvotflyktingmottagandet ska öka från 900 till 5 000 personer på ett år och säger nej till att skärpa reglerna vad gäller den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Miljöpartiet säger nej till allt som den moderatledda regeringen lägger fram och föreslår. Vänsterpartiet vill återgå till den situation som rådde 2015 när vi tog emot över 160 000 asylsökande och vill dessutom ha generella amnestier.

Hur blir då Socialdemokraternas variant på en stram migrationspolitik? Hur skulle det bli om Magdalena Andersson åter blev statsminister och Morgan Johansson migrationsminister? Den frågan tycker jag att man som väljare verkligen måste ställa sig.

För oss moderater är det viktigt att vi har en minimal asylinvandring under överskådlig tid. Vi påpekade också redan innan Socialdemokraterna, som de hävdar, lade om politiken – redan i maj 2015, när vi såg tendenserna till de problem som sedan kom med den stora asylkrisen – att vi i varje fall behövde börja med att övergå till tillfälliga uppehållstillstånd snarare än permanenta uppehållstillstånd.

Vad var då svaret från Socialdemokraterna vid den tidpunkten? Jo, migrationsminister Morgan Johansson sa: Då är vi ju inte längre människor.

Retoriken att man alltid har varit för den strama migrationspolitiken och att man alltid har varit garanten för denna stämmer inte. Därför är det relevant att ställa de här frågorna till Socialdemokraterna. Därför är det viktigt att skärskåda retoriken och se vilka reformer ni tänker driva och vilka de röda linjerna är mot de övriga i den rödgröna röran.

Fru talman! Sverige tog emot ungefär 1 900 kvotflyktingar per år under en lång period. Under regeringen Löfven höjde man den siffran till 5 000 kvotflyktingar per år. Denna höjning ägde rum efter migrationskrisen 2015, vilket tydligt visar Socialdemokraternas bristande omdöme.

Tidöpartierna sänkte antalet kvotflyktingar per år till 900. Om Sverigedemokraterna fick bestämma helt och hållet skulle vi helst se att siffran var noll.

I Socialdemokraternas budgetmotion kan man läsa: ”Det internationella kvotflyktingsystemet är en humanitär angelägenhet för hela världen. Sverige bör, liksom övriga länder inom EU, ta sitt internationella ansvar för att detta system ska kunna upprätthållas.”

Med tanke på att Socialdemokraterna höjde antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot förra gången de regerade undrar jag om Socialdemokraterna kommer att göra det även nästa gång de får möjligheten att regera. Jag ställer denna fråga med tanke på att Socialdemokraterna själva lyfter just kvotflyktingsystemet som ett sätt för Sverige att ta internationellt ansvar.

Kan ledamoten här och nu lova att en socialdemokratiskt ledd regering inte kommer att höja antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot?

Herr talman! Det som den socialdemokratiska ledamoten just gjorde var att bekräfta precis det jag ville få fram, nämligen att Socialdemokraterna inte kan lova svenska folket att de inte kommer att höja antalet kvotflyktingar igen.

Det är exakt samma mönster som tidigare. När Socialdemokraterna sitter i opposition talar de om ordning och reda, men när de får makten går siffrorna avseende migration alltid upp. Det såg vi senast när de höjde antalet kvotflyktingar från 1 900 till 5 000. Det skedde efter migrationskrisen när Sverige redan hade tagit emot alltför många migranter. Då bestämde sig Socialdemokraterna för att öka antalet kvotflyktingar till 5 000 per år.

Nu fick vi inget besked, inget löfte, ingen garanti, inte ens en antydan. Det betyder i praktiken att Socialdemokraterna lämnar dörren öppen för att återigen öka invandringen genom kvotsystemet, samtidigt som man säger sig vilja ha en stram migrationspolitik.

Svenska folket har rätt att veta vad som väntar om Socialdemokraterna får bilda regering. Är ambitionsnivån 900 kvotflyktingar, så som det stod i Tidöavtalet, 1 900, 5 000, 10 000 eller mer? När man inte kan ge ett tydligt svar brukar det bero på att svaret inte är särskilt populärt.

Herr talman! Det här är ett otroligt välkommet besked för framför allt alla de tusentals människor vars hela existens har satts i fråga. Man undrar nu om familjer som har levt här i över ett decennium, barn som är födda och uppvuxna här, ska bli av med allt som de har byggt sedan de fick avsluta sin flykt i Sverige. Jag kan bara dela förhoppningen om att inte heller regeringen ska gå vidare med förslaget. Vi kanske får ett tydligare besked från migrationsministern under debatten senare i kväll.

Miljöpartiet och jag tycker att det är helt centralt att människor som har flytt ska kunna avsluta sin flykt och finna en trygghet. Självklart tycker vi att om man har fått ett löfte från svenska staten – här får man stanna, här är man trygg, här kan man rota sig och bygga upp ett liv – ska det gälla. Vi vet också att sannolikheten att man blir integrerad i samhället ökar när man kan få den tryggheten, när man vet att man kan fortsätta att bo här resten av livet och att ens barn kan växa upp här och hitta arbete. Det är lätt att förstå att det ökar incitamenten att lära sig ett av världens mindre språk eller göra en lång validering av en läkarutbildning – som tar två år – när man vet att man får vara här länge.

Jag hoppas verkligen att vi inte ser förslagen förverkligas – för tilliten till rättsstaten.

Herr talman! Uppstädningen efter Socialdemokraternas och Miljöpartiets massinvandringspolitik går åt rätt håll. Antalet asylsökande till Sverige fortsätter att minska. Och det händer innan all Tidölagstiftning är på plats. Självklart kommer antalet att fortsätta minska tills hela Tidöagendan är genomförd.

Det skulle dock ha räckt med signalpolitik för att påbörja en reduktion av antalet asylsökande. Men signalpolitiken från Socialdemokraterna kom från en statsminister som skrek ut: ”Mitt Europa bygger inte murar”. Därefter kom migrantkaoset till Sverige.

Socialdemokraterna bär ett stort ansvar för massinvandringen. Även om Socialdemokraternas politiker nu lajvar att de är sverigedemokrater är det viktigt att inte glömma det. Socialdemokraternas Europa bygger fortfarande inte murar. Låt oss inte glömma det. De kan låtsas vara restriktiva nu, men deras politik fortsätter att eka ”Mitt Europa bygger inte murar”.

Det minskade inflödet av asylsökande resulterar i att handläggningstiden för asylärenden förkortas. Utlänningar kan få ett snabbare svar på om de har rätt att vistas i Sverige eller inte. Detta visar att en restriktiv asylinvandring också är en mer rättssäker, hållbar och human asylinvandring. Asyl är till för den som har genuina skyddsbehov, inte för den som av ekonomiska eller sociala skäl har sökt sig till Sverige.

Den kaotiska migrationspolitik som Miljöpartiet och Vänsterpartiet fortfarande förordar hjälper ingen. Den resulterar endast i besvikelse, bitterhet och utanförskap när massinvandringen ser till att systemet slutar fungera och den enskilde individen kommer i kläm.

Sverige måste vara tydligt från dag ett. Många kommer att få avslag på sin asylansökan. Få kommer att beviljas asyl. Orsaken är enkel: Sverige kan inte ta emot hela världen.

Fler utlänningar som fått avlägsnandebeslut återvänder självmant till sina hemländer. Det har blivit svårare att vara illegal migrant i Sverige, tack vare Sverigedemokraterna och regeringen.

Under 2024 registrerades 37 953 genomförda inre utlänningskontroller, vilket är nästan 80 procent fler än året innan. Ökningen av antalet inre utlänningskontroller beror bland annat på tillgång till ny teknik och att fler poliser har utbildats för ändamålet. Antalet individer utan tillstånd som påträffats vid dessa kontroller har ökat med 38 procent och uppgick till 3 429 personer 2024, vilket är ungefär 1 000 personer fler än 2023.

Regeringen och Sverigedemokraterna har även genomfört lagstiftning som ser till att utvisningsbeslut inte längre kan preskriberas förrän den illegala migranten lämnat Sverige. När Socialdemokraterna regerade väntade illegala migranter i Sverige i fyra år, tills utvisningsbeslutet var preskriberat. Därefter ansökte de om uppehållstillstånd igen. Det går inte längre. Har man fått avslag ska man lämna landet.

Även spårbytet har avvecklats. Har man fått avslag på sin asylansökan kan man inte längre stanna i Sverige för att arbeta. I dag betyder ett nej på riktigt nej. Ska man ansöka om uppehållstillstånd igen måste man börja med att lämna landet. Det är därför fler som har fått ett avlägsnandebeslut lämnar landet självmant. Vi har varit tydliga med vad som gäller. Antingen beviljas man uppehållstillstånd, och då är man välkommen. Eller så får man avslag, och då ska man ut. Det är inte svårare än så. Det finns inga genvägar.

Tydligheten framgår också genom att antalet platser på återvändandecenter och förvar har ökat. Konceptet att utlänningar som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska drälla omkring har vi lagt bakom oss. Nu finns det olika anläggningar för dem som måste åka till sina hemländer där det blir ganska tydligt att de inte längre är välkomna i Sverige. Vi ska se till att de här förvaren och återvändandecentren fylls. Illegala migranter har ingen plats i Sverige, och de ska skickas hem så fort som möjligt.

Förra året såg vi också till att tiden från avlägsnandebeslut till utvisning förkortades med 60 dagar. Vi ska fortsätta verka för att utvisningar sker snabbare och för att de som fått avslag inte hänger kvar här och belastar det offentliga.

Ansökningar om att få uppehållstillstånd i Sverige som arbetskraftsinvandrare minskar, men minskningen sker bland de lågkvalificerade, inte de högkvalificerade. Det höjda försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring har fått ett positivt utfall. Sverige rör sig mot att bli ett land som fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

De enkla jobben i Sverige ska gå till dem som redan i dag är arbetslösa. De arbetslösa i Sverige ska inte behöva konkurrera med hela världen när de försöker få in en fot på arbetsmarknaden. Vi ska fortsätta på denna väg genom ett lönekrav som ser till att betoningen på högkvalificerad arbetskraftsinvandring förstärks. Principen är att arbetskraftsinvandring ska gynna Sverige. Det ska inte vara ett sätt för lågutbildade människor att ta sig till Sverige.

På grund av att arbetskraftsinvandringen minskar har handläggningstiden också minskat. Det innebär att högkvalificerad arbetskraft kan anlända till Sverige och börja arbeta snabbare, eftersom Migrationsverket inte behöver hantera massor av ansökningar från lågkvalificerad arbetskraft.

Det är så fungerande migrationspolitik ser ut. Arbetsgivarna får den kompetens som de behöver och som inte finns i Sverige. Samtidigt har vi mindre arbetskraftsinvandring av lågkvalificerad arbetskraft, där det råder utbrett missbruk, vilket i sin tur gynnar den organiserade kriminaliteten.

Men Tidöagendan är långt ifrån färdig. Regeringen och Sverigedemokraterna avser att skärpa regelverket för anhöriginvandringen, bland annat genom att skärpa försörjningskravet. Utgångspunkten är att villkoren inte ska vara mer generösa än vad som krävs enligt EU-rätten samtidigt som Sveriges internationella åtaganden fortsatt respekteras.

Under flera år har utlänningar som knappt har kunnat försörja sig själva tagit hit anhöriga. Det har i sin tur skapat ett stort utanförskap. Det är viktigt att de som tar hit anhöriga både har etablerat sig och kan försörja sig själva och sina anhöriga. För de flesta är det något självklart, men det är först under 2026 som en proposition ska lämnas in till riksdagen för att förverkliga detta.

En annan viktig reform som är på väg innebär att kraven för att förvärva svenskt medborgarskap ska skärpas. Det är en viktig reform för att motverka kulturellt utanförskap i Sverige. Hittills har människor som inte har kunnat svenska och inte varit förankrade i Sverige kunnat bli medborgare, men nu ändrar vi detta.

Den som blir medborgare ska ingå fullt ut i samhällsgemenskapen. Den som blir medborgare ska kunna försörja sig. Utlänningar som är bidragstagare ska inte kunna bli medborgare. Det ska krävas en längre hemvisttid. Och kraven på hederligt levnadssätt ska skärpas.

Det innebär att de som blir svenska medborgare är människor som genuint älskar Sverige. Om man bara befinner sig här och inte har något intresse av att lära sig svenska eller lära sig om det svenska samhället blir det omöjligt att bli svensk medborgare. Detta är riktigt bra. Svenskt medborgarskap ska inte vara en souvenir utan ett privilegium och en förpliktelse. Svenskt medborgarskap är en del av vår nationella gemenskap. Det ska man växa in i, inte snubbla in i.

Ordning och reda inom migrationspolitiken är inte hårdhet. Det är omtanke om landet. Det är medmänsklighet. Det är att bry sig om sin granne.

Skillnaden mellan de rödgröna partierna och Tidöpartierna kan man sammanfatta på följande sätt: Vi bygger system – de rödgröna partierna bygger kaos. Vi skärper lagar – de rödgröna partierna skriker slagord.

Herr talman! Socialdemokraterna sa alltid att det vi föreslog var omöjligt, att det inte var genomförbart, att det inte var realistiskt. Men den här mandatperioden har vi visat att det som var omöjligt för dem är möjligt för oss. Vi har minskat asylinvandringen. Vi har kortat handläggningstiderna. Vi har förhindrat preskription av utvisningsbeslut. Vi har stoppat spårbytena. Vi har gjort det svårare att leva illegalt i Sverige. Vi har omformat arbetskraftsinvandringen så att den gynnar Sverige. Vi ska snart skärpa reglerna om medborgarskap.

Det här är skillnaden mellan politisk vilja och politiskt spel. En stram migrationspolitik är inte bara en teknisk fråga. Det är en fråga om Sveriges framtid. Det handlar om trygghet, sammanhållning och rättvisa. Och vi är långt ifrån färdiga.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! En restriktiv migrationspolitik leder till ordning och reda. Det är inte så att det direkt leder till att välfärden stärks. Vi får mer resurser att avsätta till välfärden, men det är inte så att det ena direkt leder till det andra.

Jag vill gärna kommentera det här med syndabockspolitik. Jag vill fråga ledamoten Haddou var han var när svenska kvinnor blev våldtagna under migrationskrisen. Jag vill veta var ledamoten Haddou var när vuxna män gick i skolan med minderåriga här i Sverige. Migrationspolitiken fungerade inte, och det är den vi ställer om nu. Vi ser till att de människor som kommer till Sverige och får avslag på sin asylansökan faktiskt lämnar Sverige. Det är vad som händer.

Det är självklart att det långsiktigt kommer att leda till att vi får en starkare välfärd. Långsiktigt kommer också vår omställning av arbetskraftsinvandringen att leda till att de personer här i Sverige som inte har så mycket utbildning kan ta de enkla jobben utan att behöva konkurrera med hela världen. Detta är lätt att förstå för de flesta, men jag tror att ledamoten Haddou av ideologiska skäl inte vill förstå det.

Åren 2015 och 2016 var kaotiska i Sverige. Jag tror, herr talman, att ledamoten Haddou var på semester då, för ingen kunde missa vad som hände under de åren. Det är därför svenska folket fullt ut stöder en restriktiv migrationspolitik.

Herr talman! Jag kan berätta för ledamoten vad jag gjorde under de här åren. Jag bedrev sverigedemokratisk politik i syfte att få till stånd en restriktiv migrationspolitik så att en sådan katastrof inte skulle hända igen.

Nu debatterar vi den del av budgeten som berör migrationspolitiken. Men den här regeringen har satsat rejält på yrkesutbildning. Den här regeringen är den regering som har ställt om Arbetsförmedlingen så att den faktiskt börjar förmedla jobb. Den här regeringen är den regering som har ställt krav på att de arbetslösa ska förflytta sig geografiskt för att ta jobben där de finns.

Det är dock inte detta vi diskuterar nu, utan vi diskuterar migrationspolitiken. Vänsterpartiet vill ha en amnesti för illegala migranter. Det står i deras budgetmotion att de vill utreda detta. Ledamoten säger att han var ute och hjälpte till under migrationskrisen. Men ledamoten vill ha ännu en migrationskris. Vad händer i Sverige när man ger amnesti till alla illegala migranter? Vad kommer de mer än 100 miljoner flyktingarna att göra när man säger att Sverige ger amnesti till illegala migranter? Jo, de kommer att komma till Sverige, och så får vi ännu en migrationskris, med alla de tragedier det innebär. Tänk på alla våldtäkter! Ingen i medierna ville ta tag i dem, så de glömdes. Det var nämligen politiskt inkorrekt att kritisera den liberala invandringspolitiken på den tiden. Men Sverigedemokraterna kommer inte att glömma, även om ledamoten Haddou redan har lagt alla de tragedierna bakom sig.

Herr talman! Ja, det stämmer. Som jag tidigare sa till ledamoten Hirvonen: Ledamoten måste välja. Vilka är det?

Ska vi ta hit patienter från Gaza för att ge dem vård? Är det de som har fått avslag på sin asylansökan och har bytt spår och fått arbetstillstånd? Är det de som ska stanna kvar? Eller är det de afghaner som hjälpt militären när den svenska militären var i Afghanistan?

Vilka är det? Vi kan inte ta emot hela världen. Vi måste prioritera. När Socialdemokraterna och Miljöpartiet har bedrivit en massinvandringspolitik blir det svårare för oss att ta hit människor från Afghanistan som har hjälpt den svenska militären. Så är det.

Sedan vill jag också kort gå igenom välfärdssystemet. Välfärden baseras på att människor faktiskt arbetar. Många har kommit hit från utlandet. Det gäller särskilt asylsökande som beviljas asyl i Sverige. De har under flera år inte kommit in på arbetsmarknaden och inte kunnat betala in skatt.

Det är ett problem för välfärden att vi har en stor andel av befolkningen, ofta med utländsk bakgrund, som inte arbetar. Man kan koppla utvisningar till välfärden. Visst är det bra för välfärden om man utvisar dem som belastar det offentliga under flera år.

Jag tror absolut att det långsiktigt är bra för välfärden att vi utvisar dem som belastar det offentliga. Så är det.

Herr talman! Vi måste prioritera. När vi har vårdplatsbrist i Sverige till den grad att många läkare behöver skicka hem patienter innan de har blivit friska är det märkligt om vi skulle ta hit patienter från Gaza.

Vi har äldre som har ont för att de inte får sin operation. De får vänta tre år på sin operation här i Sverige. Då är det märkligt om vi tar hit patienter från Gaza. Visst får vi prioritera.

Herr talman! Det sorgliga är att varje gång vi får prioritera har Miljöpartiet prioriterat en annan grupp, några andra, än svenska medborgare och folk här i Sverige.

Man har prioriterat de afghanska gymnasieungdomarna. Nu prioriterar man de afghaner som hjälpte militären i Afghanistan. När är det svenskarnas tur?

När är det dags för Miljöpartiet att börja prioritera svenska medborgare framför utlänningar? När kommer den dagen? Den dagen vill jag gärna se.

Det handlar inte om syndabockspolitik. Det handlar om att sätta Sverige främst. Svenska folket har väntat på en regering som prioriterar den egna befolkningen.

Herr talman! Jag tänkte att vi ska prata lite grann om Vänsterpartiets migrationspolitik och den politik som man vill bedriva på det utgiftsområde som den här debatten handlar om.

Då kan man se vad Vänsterpartiet gör för olika prioriteringar och vilka aviseringar man gör för den politik som kommer under resterande delen av det här riksdagsåret.

Vänsterpartiet avslår medel när det gäller den kommande propositionen om ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. Man avslår medel när det gäller propositionen om skärpta krav för svenskt medborgarskap. Man avslår medel när det gäller propositionen om en ny mottagandelag. Man avslår medel när det gäller propositionen om etableringsboendelagen. Man avslår medel när det gäller borttagande av särregler för avgifter för tandvård för asylsökande och papperslösa. Man avslår medel när det gäller propositionen om skärpta villkor för anhöriginvandringen.

Man vill införa en amnesti för ensamkommande som vistats mer än ett år i Sverige. Man vill höja dagersättningen till asylsökande. Man avslår regeringens begränsningar av asylsökandes rätt till kostnadsfri rådgivning, alltså offentligt biträde. Man avslår medel när det gäller propositionen om skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. Man avslår medel när det gäller att genomföra EU:s asyl- och migrationspakt. Vänsterpartiet säger nej till rubbet.

Det finns nu ett stort intresse av att höra vilka delar Vänsterpartiet absolut kommer att kräva för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister och potentiellt Morgan Johansson som återinträdande migrationsminister. Vilka är de röda linjerna i den röda politiken från det röda Vänsterpartiet?

Herr talman! Jag trodde inte att Vänsterpartiets enda idé i politiken var att ingå i Socialdemokraternas maktsfär och idé om makten framför allt. Jag fick inte den känslan när jag hörde Vänsterpartiets partiledare och partisekreterare i förra veckan kräva ministerposter för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. Jag tänkte då att Vänsterpartiet nog har en viss politik som man kommer att kräva att få genomföra och inte bara nöjer sig med att äntligen få en ministerpost, gud bevare oss. Men vad är politiken, och vad är kraven?

Ola Möller påstår sig företräda Socialdemokraternas så kallade strama linje. Mot detta står Tony Haddous ord om att han inte stöder vare sig de reformer eller det paradigmskifte vi nu genomför. Vad är Tony Haddous ska-krav för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister och Morgan Johansson som migrationsminister? Jag tycker att det är relevant att få svar på den frågan. Det kan inte bara vara att man vill byta regering i största allmänhet, utan någon politik måste man också vilja bedriva.

Tony Haddou behöver därför svara på frågan: Kommer man att gå med på minimal asylinvandring, alltså Socialdemokraternas inriktning? Eller kommer Tony Haddou att kräva ökad asylinvandring till Sverige och lättade regler så att fler människor än i dag kommer till vårt land? Var går Vänsterpartiets linje? Man måste ju kunna samarbeta för att få igenom politik, och Vänsterpartiets enda idé kan inte vara att ingå i Socialdemokraternas maktsfär.

(Applåder)

Herr talman! Om jag har förstått Vänsterpartiets förslag rätt vill man se en amnesti för utlänningar som kom som ensamkommande barn till Sverige och nu har vuxit upp och lever här som illegala migranter. Vänsterpartiet har räknat ut att det rör sig om 2 700 utlänningar som ska få amnesti och belönas med permanent uppehållstillstånd för att de levt i Sverige som illegala migranter. Enligt Vänsterpartiet skulle detta kosta skattebetalarna 130 miljoner kronor mellan 2026 och 2028. Men Vänsterpartiet går ännu längre. Utöver denna amnesti vill man också utreda en amnesti för alla illegala migranter.

Det är alltså den här sortens politik vi har att göra med i ett parti som ska fungera som Socialdemokraternas regeringsunderlag. Enligt Vänsterpartiet ska alla illegala migranter få stanna i Sverige.

Jag måste fråga ledamoten: Vad är poängen med att försöka få uppehållstillstånd enligt det regelverk som gäller om Vänsterpartiet ändå vill ge permanenta uppehållstillstånd till alla illegala migranter?

Jag måste även fråga ledamoten: Är det rättvist att skattebetalarna ska betala 130 miljoner kronor för att illegala migranter ska få stanna i Sverige?

Herr talman! Vänsterpartiet står alltså fast vid att 2 700 illegala migranter ska få amnesti. Till och med en möjlig generell amnesti för alla illegala migranter ska utredas. En sådan ordning innebär i praktiken att vi avskaffar hela idén om reglerad invandring.

Om budskapet är att den som stannar tillräckligt länge illegalt i Sverige får permanent uppehållstillstånd undergräver man fullständigt respekten för lagar, myndighetsbeslut och rättsstat. Det är orättvist mot alla dem som faktiskt följer regelverket, väntar, ansöker, överklagar och accepterar besluten även när besluten går emot dem.

Det är dessutom ett dyrt förslag där skattebetalarna ska stå för hundratals miljoner kronor för att illegala migranter ska få stanna i Sverige. De har ingen rätt att vistas i Sverige och har helt och hållet struntat i hur regelverket fungerar. Det är inte rimligt. Det är inte hållbart. Det är inte en ansvarsfull migrationspolitik.

Vilken signal skickar detta till de mer än hundra miljoner människor som är på flykt i världen? Jo, Vänsterpartiet säger att dessa människor ska komma till Sverige. Hur menar ledamoten att Sverige ska hantera en sådan situation? Vill Vänsterpartiet ta Sverige tillbaka till migrationskaoset 2015 med våldtäkter, kriminalitet och all kalabalik som rådde då? Är det vad Vänsterpartiet vill?

Fru talman! Jag börjar med det självklara. Kristdemokraterna yrkar bifall till regeringens föreslagna budget för utgiftsområdet migration.

Fru talman! Om det är något vårt land behöver är det långsiktighet, rättssäkerhet och ansvar. Det är tre ord som under många av åren före denna mandatperiod lyst med sin frånvaro i svensk migrationspolitik.

Låt oss vara ärliga. Under mitten av 2010-talet tog Sverige emot fler asylsökande än vad som var möjligt att integrera när det gäller språk, arbete, bostad och samhällsgemenskap. Samtidigt gjordes inte tillräckligt för att stoppa utnyttjandet av asylsystemet. Det var en politik som ledde till parallellsamhällen och lade grunden till den segregation vi fortfarande brottas med. Det är därför Kristdemokraterna håller fast vid behovet av en stram, långsiktig och ansvarsfull migrationspolitik.

Migrationen måste ligga på en fortsatt låg nivå. Det är rimligt, realistiskt och helt nödvändigt. Något som ibland glöms bort är att vi måste prioritera de mest utsatta, alltså de människor som verkligen behöver skydd.

Fru talman! Asylrätten ska värnas, men för att värna den måste vi också värna systemen runt omkring. Att man ska söka skydd i första säkra land är grunden. Att vi behöver stärka kontrollen vid EU:s yttre gräns är en självklarhet. Att liv ska räddas genom att stoppa irreguljär migration och människosmuggling är en moralisk plikt.

EU:s migrationsöverenskommelse är ett stort steg framåt, men vi kristdemokrater nöjer oss inte där. Vi vill se en migrationspakt 2.0 där asyl söks i center utanför EU och där ländernas ansvar bestäms av deras kapacitet att integrera, inte av vem som råkar befinna sig närmast en gräns.

Fru talman! Medan vi står här i kammaren och debatterar budgeten gällande migration pågår ett brutalt anfallskrig i vårt närområde. Rysslands övergrepp mot Ukraina måste fortsatt fördömas lika tydligt och kraftfullt som första dagen.

Miljontals ukrainare har tvingats fly. Massflyktsdirektivet har gjort det möjligt att erbjuda skydd snabbt. Regeringen har sett till att de som kommer hit får tillgång till arbete, utbildning, sjukvård och stöd. Ukrainas sak är och förblir vår. Sverige står vid Ukrainas sida även fortsättningsvis.

Fru talman! Låt oss tala klarspråk. Den migrationspolitik som fördes i Sverige under tidigare regering var inte långsiktigt hållbar. Det vet vi. Det vet svenska folket, och numera medger även Socialdemokraterna det själva. Skillnaden är att vi i Tidösamarbetet gör något åt problemen. Regeringen, stödd av överenskommelsen i Tidöavtalet, har tagit fram en tydlig kursändring.

Där den tidigare regeringen fastnade i kompromisser med Vänstern, Miljöpartiet och Centern levererar den nuvarande regeringen reformer. ”Vi gjorde också saker”, säger Socialdemokraterna. Det stämmer, fru talman, men inte i närheten av tillräckligt – inte ens enligt dem själva, senast manifesterat i Lawen Redars analys.

Fru talman! Sedan regeringsskiftet har följande blivit verklighet: Antalet asylsökande har minskat kraftigt och handläggningstiderna har förkortats. Nej betyder verkligen nej. Skuggsamhället har pressats tillbaka. Fler som har fått avslag lämnar landet. Personer som begår brott riskerar nu utvisning i betydligt större utsträckning. Arbetskraftsinvandringen styrs bort från låglönejobb som kan tas av arbetslösa i Sverige och inriktas mot behövd kompetens. Det är så ansvarstagande politik ser ut. Det är så ett land kommer på rätt köl igen.

Fru talman! Kristdemokraterna har länge drivit frågan att konvertiters ärenden måste bedömas mer rättssäkert. Många olika rapporter visar på brister, men den tidigare regeringen valde att titta bort. Den här regeringen gör tvärtom. Vi agerar. Förslagen i Statskontorets rapport genomfördes som en direkt följd av Tidöavtalet. Tydligare krav har ställts på Migrationsverket genom regleringsbrev och också krav på återrapport. Arbetet ger resultat, men vi i KD kommer att fortsätta hålla i tills rättssäkerheten är fullt ut garanterad.

Fru talman! Oppositionen – den eviga gåtan. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill tillbaka till en politik med lägre krav och öppna gränser. Centerpartiet nickar oftast med. Socialdemokraterna säger, som senast här i kammaren, att de stöder regeringens stramare linjer samtidigt som de tänkta samarbetspartierna vill göra tvärtom.

Det är inte en linje eller ett alternativ, utan det är ett lapptäcke med så stora luckor att man kan se rakt igenom det, inte minst om man ställer de olika partiernas politik bredvid varandra. Om det skulle bli ett regeringsskifte 2026 – det sänder kalla kårar längs min rygg – vet ingen vad som gäller – inte vi i Tidögänget, inte väljarna och allra minst de som är i opposition nu.

Socialdemokraterna står här i talarstolen och talar om en stram migrationspolitik med ordning och reda, men inte ens Ola Möller kan säga vilken linje det blir efter valet. Det blir med säkerhet inte den strama linje som förordas. Det räcker med att höra vad Vänsterpartiet sa nyss här. Makten är viktigast. Vi får se vad som händer.

Fru talman! Kristdemokraterna står för en migrationspolitik som är både stram och medmänsklig. Vi i Kristdemokraterna kommer tillsammans med det övriga regeringsunderlaget att fortsätta leverera. Utredningarna blir till propositioner i aldrig skådad omfattning eller takt. Reform för reform är på väg nästa år. Vi tar nämligen ansvar. Vi sätter rättssäkerhet och mänsklig värdighet i centrum. Vi vet att ett land som tar emot människor måste ge dem en verklig chans att bli en del av samhället.

Fru talman! Vi står upp för en ansvarsfull, rättssäker och medmänsklig migrationspolitik. Det är en politik som håller, inte bara i dag utan även i morgon. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag och till regeringens budget för migrationsområdet.

(Applåder)

Fru talman! Den bild som Annika Hirvonen ger av oss som parti stämmer inte med hur vi själva upplever oss. Det kan vi säkert vara oense om, men det ska vi inte debattera här.

Annika Hirvonens parti var en del av den regeringskoalition som styrde tillsammans i sju år, med ett delvis aktivt stöd det åttonde året. Mycket av det som nämns av Annika Hirvonen här i inlägget visar att det är skillnad på politik när man är i opposition jämfört med när man är del av ett regeringsunderlag. Det skedde åtstramningar även under Miljöpartiets tid i regeringen.

Annika Hirvonen gör en analys och konstaterar att många av de exempel som lyfts upp skulle ha varit annorlunda om Miljöpartiet hade haft regeringsmakt. Då kan vi blicka framåt: Vad kommer att hända om det mot förmodan och mot mitt eget önskemål skulle bli en annan typ av rödgrön röra efter 2026? Kommer Annika Hirvonen att ha röda linjer som tillgodoser de behov som lyftes fram här?

Jag tolkade det som Ola Möller från Socialdemokraterna sa som att det var en skarp utfästelse; politiken ska fortsätta i samma hjulspår. Kan Annika Hirvonen svara på om det finns krav för att ingå i en regering tillsammans med Socialdemokraterna? Kommer spårbytet att komma tillbaka? Kommer de krav som vi nu har ställt för att åstadkomma en god integration att rivas upp om Miljöpartiet ska ge sitt stöd till Magdalena Andersson? Det vore bra med ett klargörande på den fronten.

Fru talman! Jag konstaterar att Annika Hirvonen under åtta år med en S-regering inte på något sätt lyckades föra frågan om konvertiter närmare en bättre situation. Men efter tre år med ett litet parti som Kristdemokraterna i en stor regeringskoalition har vi tagit ett avgörande steg för att förbättra just för sådana familjer. Vi kan naturligtvis inte diskutera ett enskilt fall, men om vi ser till de kristna konvertiternas rättssäkerhet har utredning efter utredning konstaterat att rättssäkerheten inte var säkrad under de föregående mandatperioderna.

Annika Hirvonen frågar nu vad vi har gjort. Vi har tillsammans med övriga regeringspartier sett till att Statskontoret har tagit fram en rapport som visar att det inte fanns någon rättssäkerhet. Vi har genom regleringsbrevet också ställt tydliga krav på Migrationsverket, vilket har följts upp av en rapport som kom för bara några veckor sedan. Det finns även ett fortsatt arbete.

Vi ser till dem som har behov av rättssäkerhet så att det hela prövas, för att de som till exempel konverterar ska få en rättssäker behandling. Det har vi sett till. Det lyckades inte Miljöpartiet göra under sina sju plus ett år som stödparti för en S-regering.

Jag kan konstatera att vi ser till att möta dem som har de största behoven. Sedan kan vi konstatera att den politik som Miljöpartiet var med och stödde har lett till en integrationsskuld. Den behöver vi nu ta hand om, och därför har vi skärpt kraven. Det handlar om relevanta krav, såsom att man ska kunna försörja sig och ha en bostad för att ta hit sin familj.

Vad gäller 18-åringarna får vi se hur vi hanterar det; det finns tankar om det i den utredning om skärpt anhöriginvandring som har kommit.

Fru talman! En av få saker som de rödgröna partierna verkar vara överens om är att antalet kvotflyktingar ska öka.

Det finns redan många utlänningar som befinner sig i utanförskap i Sverige, och det finns redan många som inte har integrerats. Ändå föreslår Centerpartiet i sin budgetmotion att antalet kvotflyktingar ska mer än femdubblas. Det innebär att Centerpartiet och de andra rödgröna partierna vill att Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar än det totala antal utlänningar som fick asyl i Sverige förra året.

Det säger precis vilken inriktning migrationspolitiken får ifall Socialdemokraterna börjar regera landet med hjälp av partier som Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Massinvandringen är det enda dessa partier är överens om.

Min fråga till ledamoten från Centerpartiet är om ledamoten anser att en femdubbling av antalet kvotflyktingar är något som Sverige behöver, efter en migrationskris som skapat stora problem för Sverige som Tidöpartierna nu håller på att åtgärda. Har inte Centerpartiet lärt sig någonting av vad det innebär att föra en liberal migrationspolitik som skadar sammanhållningen och förtroendet för hela migrationssystemet?

Fru talman! Det finns många människor i världen som har behov av att komma till Sverige. Men vad är det för migrationspolitik som det svenska folket har behov av? Jag tror att det är detta vi ska prioritera.

Ledamoten undviker fortfarande att tala om det som svenska folket ser och märker, nämligen ett Sverige där integrationen inte fungerar och där Centerpartiet vill öka inflödet ytterligare.

Oavsett hur ledamoten väljer att formulera sig kvarstår det faktum att Centerpartiet vill att Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar än det totala antalet människor som fick asyl i Sverige under hela förra året. Detta vill man i ett läge där skolor, bostäder och sjukvård redan är pressade av den massinvandring som Socialdemokraterna är ansvariga för och där parallella samhällen har vuxit fram under just den politik som Centerpartiet självt varit med och format. Att då säga att Sverige behöver mer migration är inte ansvarstagande – det är en upprepning av exakt den migrationspolitik som skapade problemen från början.

Varför vill Centerpartiet öka inflödet innan de problem som redan finns är lösta? Varför menar Centerpartiet att Sverige, som redan har stora integrationsproblem, ska ta emot fler kvotflyktingar än alla andra nordiska länder tar emot tillsammans? Hur skulle det kunna ligga i Sveriges intresse att femdubbla antalet kvotflyktingar?

Fru talman! Sverige är ett fantastiskt land, och Sverige ska alltid vara en fristad för människor som flyr undan krig och förföljelse. Samtidigt måste vi upprätthålla en reglerad invandring och ett mottagande som är stabilt och hållbart över tid. Det handlar ytterst om att värna förtroendet för vårt asylsystem, att de som har skyddsskäl får stanna och bygga sin framtid här medan de som saknar skyddsskäl återvänder.

En långsiktigt hållbar migrationspolitik kräver både tydlighet och konsekvens. Återvändandearbetet är därför helt centralt och en prioriterad fråga för den här regeringen. Bland annat har reglerna skärpts sedan tidigare, så att ett utvisningsbeslut inte längre kan preskriberas automatiskt efter fyra år. Tidigare kunde personer hålla sig gömda i fyra år och sedan få sin sak omprövad. Den luckan har vi nu stängt.

Den nya ordningen är tydlig: Har man fått avslag ska man lämna landet. För att detta ska fungera bygger vi ut kapaciteten för våra förvar och inre utlänningskontroller. Myndigheterna har fått mer resurser att hålla personer i förvar inför utresa när det behövs, och polisen genomför fler kontroller för att söka upp dem som vistas här utan tillstånd.

Fru talman! Att motverka skuggsamhällen är också att slå vakt om vår samhällsgemenskap och tryggheten i vårt land. Regeringen har bland annat sedan tidigare tillsatt en statsrådsgrupp mot skuggsamhället som kraftsamlar över departementsgränserna.

Vi ska täppa till alla kryphål som utnyttjas av oseriösa aktörer, oavsett om det handlar om arbetslivskriminalitet, falska identiteter eller exploatering av människor, för i skuggsamhällets mörker frodas otrygghet och kriminalitet.

Fru talman! Sverige ska inte ensamt bära ansvaret för migration. Det krävs europeisk samverkan och solidaritet. Därför driver Liberalerna och regeringen på för ett större gemensamt ansvar inom EU när det gäller asylmottagandet.

Glädjande nog ser vi nu historiska framsteg inom EU:s asylpolitik. Efter år av låsningar har länderna i unionen enats om principer för en ny asyl- och migrationspakt. Det innebär kortfattat att alla medlemsländer måste bidra, antingen genom att ta emot fler asylsökande eller genom ekonomisk och administrativ solidaritet. Det är precis den rättvisa fördelning vi länge har efterlyst.

Flyktingsituationen måste hanteras gemensamt. Vi ska inte lämna länder som Grekland, Cypern, Italien och Spanien ensamma med ansvaret, och länder som Sverige ska inte heller ensidigt behöva bära en oproportionerlig börda.

Den nya samarbetspraxis som nu gäller inom EU handlar inte bara om omfördelning utan också om att stärka våra gränser och att effektivisera asylprocessen. Ordning vid EU:s yttre gränser är en förutsättning för fri rörlighet inom Schengen.

Genom effektivare prövningar av asylansökningar ska vi tidigt kunna avgöra vilka som faktiskt har skyddsbehov. De som saknar asylskäl ska då få ett snabbare besked om avslag och kunna återvända i stället för att försvinna in i Europa och leva irreguljärt. Det gagnar hela vår kontinent.

Fru talman! Sverige ska konkurrera om de skarpaste talangerna. Vi behöver högkvalificerad arbetskraft för att stärka vårt lands utveckling och välstånd. Tyvärr har det svenska systemet för arbetskraftsinvandring länge dragits med en alltför långsam och krånglig byråkrati. Därför gör den här regeringen en omläggning för att kunna attrahera fler topptalanger till Sverige.

Sedan tidigare har Migrationsverket fått i uppdrag att kraftigt korta handläggningstiderna för arbetstillstånd i kvalificerade yrken. Det ska helt enkelt inte ta en evighet för ett företag att anställa en ingenjör utifrån.

Redan nu ser vi att processen börjar gå fortare. Det ursprungliga uppdraget som gavs var att kompletta ansökningar om arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft skulle få beslut inom 30 dagar. Den faktiska genomsnittliga tiden är nu cirka 18 dagar. Det är utmärkt. En välfungerande process är avgörande för att våra företag ska kunna växa och investera här i Sverige.

Fru talman! Jag har redan varit inne på det, men när företagen inte hittar medarbetare inom landet med den kompetens de behöver är det viktigt att de kan rekrytera utifrån. Regeringen och Sverigedemokraterna kommer inte att höja lönegolvet vid arbetskraftsinvandring till 100 procent av medianlönen, som vi tidigare hade aviserat. I stället har vi enats om att lönegolvet ska stanna vid 90 procent. Samtidigt är beskedet att listan med 152 undantagna yrken inte längre är aktuell.

Det är ingen hemlighet att vi liberaler helst inte hade velat höja kraven alls utan i stället velat se ordningen att kollektivavtalade löner fick gälla i respektive bransch, men vi är lättade över att det åtminstone inte blir 100 procent av medianlönen.

En viktig poäng på området är dock att vi samtidigt skärper reglerna mot fusk och exploatering. Arbetstillstånd ska numera kunna nekas arbetsgivare som fått sanktioner riktade mot sig eller är misstänkta eller dömda för brott, och nya brottsrubriceringar införs för att straffa exploatering av utländsk arbetskraft samt handel med arbetstillstånd. Det är också väldigt bra. Budskapet är tydligt: I Sverige tolererar vi inte att någon vare sig utnyttjar arbetskraft eller tjänar pengar på att sälja arbetstillstånd.

Fru talman! En reform som ligger oss liberaler särskilt varmt om hjärtat är införandet av språk- och samhällskunskapstest för svenskt medborgarskap. Regeringen arbetar nu med att ta fram detta, och det är verkligen på tiden. Medborgarskapet är ett av de finaste åtaganden och rättigheter man kan få i det här landet. Det markerar att man har blivit en del av vår gemenskap och det demokratiska samhället, med allt vad det innebär av rättigheter och skyldigheter.

Språket är nyckeln in i gemenskapen. Utan språket blir det svårt att komma in på arbetsmarknaden, att följa med i samhället och att utöva sina rättigheter fullt ut. Den som vill bli svensk medborgare ska visa sig vilja bli en del av vårt land.

Fru talman! Vi har under denna mandatperiod lagt om inriktningen på migrationspolitiken. Vi har under lång tid haft en situation som varken har varit bra för oss eller för de människor som kom hit.

Sverige tar sitt ansvar med effektiva återvändanden, stopp för skuggsamhällen och fokus på skydd och integration och genom att söka lösningar tillsammans med övriga länder i EU.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Tack till ledamoten Annika Hirvonen för frågan!

Låt mig först och främst konstatera att man fortfarande har möjlighet att via den ordinarie processen arbeta i det här landet som arbetskraftsinvandrare. Precis som jag nämnde i mitt anförande har Sverige ett behov av kompetens inom många sektorer.

Jag tror att också den övriga regeringen delar uppfattningen att vi behöver attraktiv arbetskraft. Men vi kan inte låta asylprocessen i sig förvandlas till ett alternativt spår för arbetskraftsinvandring. Det måste vara ordning och reda, och vi ska hålla oss till den ordinarie ordning som finns för att rekrytera utländsk arbetskraft där den behövs.

Med det sagt: Vi ser de problem som har uppstått med lagstiftningen. Utifrån de ramar och den möjlighet som finns med den tid som är kvar på mandatperioden och med det arbete som redan sker på departementen ska vi göra vårt för att se hur man kan lösa frågan för det antal människor som har hamnat i kläm.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det är precis som ledamoten själv konstaterar: Vi förhandlar inom ramen för regeringen och Tidöavtalet och agerar inte spontant på några utskottsinitiativ.

Jag måste poängtera att regeringen står fast vid att vi måste återupprätta ordning och reda i svensk migrationspolitik, och det är bara att konstatera att den möjlighet till spårbyte som tidigare fanns tyvärr har undergrävt mycket av legitimiteten i systemet.

Om man kommer till Sverige och söker asyl fast man inte har skyddsskäl tycker vi att det är orimligt att man inifrån landet kan leta upp andra sätt att få stanna kvar. Det skickar helt fel signaler om att man kan kringgå de lagar och regler som vi har. Man utnyttjar kryphål, och det skapar helt enkelt en obalans.

Med det sagt: När nu denna nya ordning ändå är fastställd ska vi göra vad vi kan för att se till de människor som har hamnat i kläm och hur man möjligtvis kan ordna upp deras situation.

Fru talman! Min jakt på konsumentupplysning, eller snarare väljarupplysning, fortsätter i kväll. Den är ju helt relevant särskilt vad gäller migrationspolitiken, vill jag hävda. I detta behöver man ändå ställa Miljöpartiets politik i kontrast till Socialdemokraternas politik på området.

Socialdemokraterna med Magdalena Andersson i spetsen, och i ett eko i kväll av Ola Möller, säger att man vill bedriva en stram migrationspolitik på EU:s miniminivå. Då hör vi Miljöpartiet föreslå något helt annat. Man föreslår att fler människor ska komma till Sverige. Man vill öka tilldragandefaktorerna till Sverige, och man är inte nöjd med att vi nu har den lägsta asylrelaterade invandringen till Sverige sedan 1985.

Därför tänker jag även till Annika Hirvonen ställa följande frågor: Vad är kraven för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister och Morgan Johansson till ny migrationsminister? Vad kommer Miljöpartiet att kräva att få igenom av sin egen politik?

Jag kan ta ett exempel som vi såg tidigare i dag, när vi i socialförsäkringsutskottet hade överläggning med regeringen om delar i EU:s asyl- och migrationspakt och den efterföljande politik som kommer därav, den så kallade solidaritetspoolen – en pool för att fördela flyktingar över Europa. Miljöpartiet har sagt att man vill se en tvingande omfördelning. Socialdemokraterna vill inte ha tvingande omfördelning av asylsökande i unionen, men Miljöpartiet meddelade att de hade en avvikande ståndpunkt och ville ha en tvingande omfördelning. Är det något som kommer att krävas av Miljöpartiet för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister?

Fru talman! Jag tänker ställa frågan en gång till. Vad är Miljöpartiets krav för att släppa fram en socialdemokratisk regering, som man själv naturligtvis också vill ingå i och där man vill ha rådighet över alla de tusentals regeringsbeslut som fattas årligen? Vad är Miljöpartiets krav när det kommer till migrationspolitiken för att göra detta?

Jag tycker att väljarna förtjänar att få höra kraven. Det kan inte vara så att Miljöpartiet tillåts stå här och säga att det inte blir någon skillnad om Socialdemokraterna får komma till makten jämfört med när vi samarbetspartier nu styr. Vi vet att det inte kommer att vara så. Vi vet att Annika Hirvonen kommer att kräva stora förändringar av migrationspolitiken. Vi vet att Tony Haddou kommer att kräva stora förändringar av migrationspolitiken. Därför måste vi få svar på frågorna så att väljarna när de går till valbåsen nästa höst vet vad det innebär med miljöpartister och vänsterpartister i en regering ihop med Socialdemokraterna.

Dagens fråga i socialförsäkringsutskottet om solidaritetspoolen – det vill säga att man ska göra antingen en omfördelning av resurser för att hjälpa länder med högt migranttryck, framför allt länder runt Medelhavet, eller en omfördelning av migranter – var huruvida Miljöpartiet kunde ställa sig bakom den svenska linjen om att vi inte ska ta emot några asylsökande från dessa länder med tanke på det höga tryck och den integrationsskuld som finns i Sverige i dag.

Regeringens linje och Moderaternas linje, samarbetspartiernas linje, är att vi inte ska göra det. Medan Socialdemokraterna anslöt sig till detta hade Miljöpartiet en avvikande ståndpunkt. Det här är bara en i raden av alla de delar där Miljöpartiet tycker att vi behöver ha fler asylsökande till Sverige. Det ska vara ett lättare regelverk som gör att tilldragandefaktorerna ökar till Sverige.

I stället för att tala om klimatpolitiken i allmänhet eller den ekonomiska politiken i allmänhet kanske Miljöpartiet kan bemöda sig om att svara på vad man kommer att kräva för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister.

Fru talman! Miljöpartiet skriver i sin budgetmotion att handläggningstiderna när det gäller medborgarskap är för långa. Partiet vill avsätta 50 miljoner kronor årligen för att handläggningen av medborgarskapsärenden ska gå snabbare.

Mellan 2020 och 2024 har ungefär 391 000 utlänningar blivit beviljade svenskt medborgarskap. Tycker inte ledamoten att det räcker? Ska det gå ännu fortare? Hur många svenska medborgarskap ska beviljas innan ledamoten från Miljöpartiet blir nöjd? Hade ledamoten varit nöjd om det hade blivit en halv miljon nya medborgare mellan 2020 och 2024?

Nu ska Tidöpartierna se till att inte varje kotte som tar sig till Sverige kan bli svensk medborgare. Det ska finnas språk- och samhällskunskapskrav. Den som vill bli medborgare ska kunna försörja sig. Och det ska finnas skärpta krav på hederligt levnadssätt. Man ska helt enkelt vara en del av samhällsgemenskapen innan man kan bli medborgare.

Men detta är Miljöpartiet emot helt och hållet. Miljöpartiet menar att vi ska fortsätta som vi gör nu, när nästan 400 000 utlänningar blir svenska medborgare under fyra år. Det är inte hållbart. Det finns inget stöd bland allmänheten för ett sådant system.

Hur resonerar Miljöpartiet när man menar att en utlänning som inte ens har lärt sig svenska ska kunna bli svensk medborgare?

Fru talman! Jag hör vad ledamoten säger, men jag noterar också vad ledamoten inte tar upp. Hur många nya medborgare tycker Miljöpartiet att det är rimligt att Sverige ska få? Det är en enkel fråga, men Miljöpartiet vågar inte ta i den.

Det är just där skiljelinjen går i den här debatten. Regeringen och Sverigedemokraterna anser att medborgarskapet ska vara något man förtjänar. Miljöpartiet behandlar det mer som en formalitet som ska delas ut så fort de administrativa hindren är borta. Det är inte så de flesta svenskar ser på medborgarskapet.

Det handlar inte om att handläggningen av medborgarskapsärenden ska snabbas på. Det handlar om att på riktigt bli en del av samhällsgemenskapen och att konfirmera detta på något sätt. Det är så de flesta i landet ser på medborgarskap. Det handlar om att de som blir en del av detta land ska ha en gemensam grund med dem som redan lever här, så att vi kan känna att vi lever i och tillhör samma land.

Man kan inte dela ut medborgarskap så som man har gjort de senaste åren. Det är ett problem att så många medborgarskap delats ut till utlänningar som inte har anammat svenska värderingar.

Jag frågar igen: Hur många medborgarskap anser Miljöpartiet att Sverige ska dela ut egentligen?

Fru talman! Jag kan konstatera att leden tunnas ut här i kammaren. Tyvärr verkar inte alla, trots att de har deltagit i debatten, orka härda ut tills turen kommit till migrationsministern, som har suttit här och lyssnat hela tiden. Det är lite anmärkningsvärt att till exempel Socialdemokraterna återigen lämnar en debatt. Heder åt ledamöterna från Miljöpartiet och övriga som sitter kvar och deltar.

Jag skulle vilja följa upp mitt och ledamoten Hirvonens förra replikskifte. Vi är många som från talarstolen och i replikskiftena har efterfrågat en linje för det tänkta regeringsalternativet. I vårt senaste replikskifte svarade ledamoten Hirvonen: Kristdemokraterna får ta replik på Miljöpartiet.

Man kan konstatera att Socialdemokraterna under den här mandatperioden har röstat ja till i princip allt, medan Miljöpartiet och Vänstern nästan alltid har röstat nej, oavsett om det har gällt migration, förvar eller arbetskraftsinvandring.

Man kan också fråga sig varför Miljöpartiet valde att inte ställa någon fråga om spårbytet till Socialdemokraterna. Det var ju faktiskt så att Socialdemokraterna ställde upp på den förändringen och till och med argumenterade för den. Kan det vara så att Miljöpartiet och Socialdemokraterna har gjort upp i den frågan redan, så att det finns ett beslut? Det hade ju varit relevant att fråga även Ola Möller om de 4 700, men den frågan ställdes aldrig.

Frågorna är högst relevanta: Vilka röda linjer finns? Vad finns det för krav? Vilka förändringar ska rivas upp? Vilka poster ska tilldelas? Är det kanske så att den röda linjen för Miljöpartiet handlar om att – till allas förskräckelse – få migrationsministerposten av Socialdemokraterna? Vilka är de röda linjerna framöver?

Fru talman! Vi kan konstatera att det för en framgångsrik och rak kurs efter ett val är bra att före valet tala om vad som gäller. Vi gjorde faktiskt det på Tidösidan. Vi sa att vi ville verka samman. Vi sa vilken politik vi ville föra. Vi fick väljarnas förtroende.

Men här rör vi oss in i det dimmiga landskapet, där det lyser lite olika lyktor i vilket väderstreck som helst. Vi kan konstatera att Socialdemokraterna ställer upp på migrationspolitikens alla förändringar, inklusive spårbytet, medan Vänstern och Miljöpartiet sätter sin fyr i absolut motsatt riktning och säger att vi ska gå åt det hållet i stället.

Att säga att man kommer överens efter valet är inte att visa respekt för väljarna. Att visa respekt är att säga vad man vill göra tillsammans. Vi kan konstatera att de frågor som vi har ställt till de olika representanterna i replikskiftena har fått tomma svar. Vad gäller spårbytet kan man tänka sig att det kommer att införas en amnesti eller att vår linje kommer att hållas. Man kan tänka sig att kvotflyktingnivån kommer att vara låg eller att den kommer att vara hög. Vi vet inte, och det är ingen som vet.

Jag tog i mitt huvudanförande upp lapptäcket. Det har inte blivit tätare. Det har snarare bara blivit en ram kvar. Man säger att man vill vara emot någonting. Men det vore relevant att säga vad man vill vara för tillsammans. Det är faktiskt väljarna värda att få veta. Jag hoppas att Annika Hirvonen kan lyfta fram tre punkter som är måsten för Miljöpartiet för att ingå i regering med Socialdemokraterna. Tre punkter – det vore väldigt relevant.

Fru talman! Precis som flera har sagt här inne är Sverige ett fantastiskt land. Det är skönt att vi i alla fall kan vara överens om någonting här i dag. Vi har hårt arbetande människor. Vi har världsledande företag. Vi har en frihet och en tolerans som är större i Sverige än i de flesta länder runt om i världen.

Men det fantastiska landet Sverige står inför stora utmaningar. Alldeles för länge har Sverige haft en i det närmaste kravlös migrations- och integrationspolitik. Det har nog inte saknats goda intentioner från den rödgröna sidan, men politiken har präglats av en oerhörd naivitet. Den naiviteten har banat väg för en misslyckad integration och för omfattande problem i det svenska samhället, med barn som inte ser sina föräldrar gå till jobbet, utsatta områden, en växande gängkriminalitet och en känsla av hopplöshet där det i stället borde finnas hoppfullhet.

Det här går inte att blunda för, och det går heller inte att förklara bort. Det vet svenska väljare. Det var därför de sa till oss i valet 2022: Nu räcker det med rödgrönt kaos i migrationspolitiken. De gav oss ett tydligt uppdrag och ett mandat att få ordning och reda i svensk migrations- och integrationspolitik.

Fru talman! Det är precis det arbetet vi nu genomför. Vi lägger om migrationspolitiken med fokus på minskad asylinvandring. Vi förbättrar integrationen och stärker betydelsen av det svenska medborgarskapet.

Ute i Europa pågår fortfarande flyktingkrisen. Siffrorna är fortfarande väldigt höga. Många länder i vår omvärld vittnar om ett fortsatt väldigt högt asyltryck, om problem med ett asylmottagande som fortfarande är alldeles för högt och om de integrationsproblem som växer i dess spår.

Den svenska regeringens arbete ger resultat. Vår handlingskraft för att strama åt asyllagstiftningen har lett till att antalet asylsökande i Sverige minskat med närmare 60 procent sedan vi övertog regeringsmakten från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

De siffrorna är i dag de lägsta sedan 1996, och de fortsätter att minska. Om vi även räknar in anhöriginvandring och kvotflyktingar har vi i dag det lägsta mottagandet, den lägsta asylrelaterade invandringen, sedan 1985. Det är faktiskt så långt bort i tiden som vi har siffror för. Det spelar roll vem som styr i Sverige, fru talman.

(Applåder)

Regeringens migrationspolitiska arbete väcker också uppmärksamhet i många andra länder. För tio år sedan kom journalister till Sverige från övriga Europa och även utanför Europa för att skriva reportage efter reportage om hur illa det kunde gå när ett land som Sverige tappade kontrollen över migrationen.

De skrev artiklar och gjorde reportage om kaos och oordning och om människor som for illa. De skrev om en rödgrön regering som in i det sista vägrade att genomföra några som helst förändringar eller skärpningar av migrationspolitiken trots att de skärpningarna för de allra flesta i Sverige var alldeles uppenbara.

De skrev reportage om en statsminister som sa att hans Europa inte byggde några murar och om en vice statsminister som grät när man till slut tvingades att genomföra nödvändiga förändringar av asyllagstiftningen.

Tio år senare kommer samma journalister tillbaka till Sverige, men den här gången för att skriva reportage om Sverige som ett föregångsland. Det är resultatet av en både tydlig och konsekvent politik. De skriver reportage om ett Sverige som har ordning och reda och har lyckats minska asylinvandringen medan den ökar i många andra länder.

Vår inriktning i migrationspolitiken är tydlig och klar. Den som har skyddsskäl ska få en fristad. Men till skillnad från tidigare när Socialdemokraterna och Miljöpartiet styrde måste den som inte har skyddsskäl faktiskt återvända hem.

Återvändandet ökar nu också. Efter att ha minskat varje år under förra mandatperioden har antalet personer som återvänder ökat med 63 procent sedan regeringen tillträdde. Samtidigt har vi ställt om fokus. Sverige har gått från att främst vara ett asylinvandringsland till att i dag vara ett land för högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Låt mig vara tydlig: Det är bra för Sverige. Det är bra för vår konkurrenskraft. Handläggningstiden som vi ärvde av den rödgröna regeringen i dessa ärenden var över tre månader lång. I dag, fru talman, är den nere på tre veckor. Återigen: Det spelar roll vem som styr i Sverige.

Den här regeringen ser problemen. Vi åtgärdar dem, och vi får till en förändring. Vi står på hårt arbetande människors sida, oavsett om man är född i Sverige eller utomlands.

Fru talman! Regeringen tar ett helhetsgrepp. Vi lägger om i princip alla delar av den tidigare rödgröna och misslyckade migrationspolitiken.

Vi reformerar mottagandet av asylsökande genom att slopa rätten till eget boende, så kallad EBO. Vi inför mottagandecenter, vilket ger snabbare processer och motverkar segregationen.

Vi ökar antalet inre utlänningskontroller. Vi bygger ut antalet förvarsplatser och inför återvändandecenter.

Vi skärper kraven för anhöriginvandring med förslag om väntetid och ett skärpt försörjningskrav som också ska prövas vid förlängning av tillstånd.

Vi sänker också gränsen för utvisning på grund av brott. Den allra största gruppen personer som har kommit till Sverige är hederliga och skötsamma människor. De är inte kriminella, tvärtom vill de arbeta.

Så sent som i går träffade jag en syrisk familj i Eskilstuna som startat företag och nu nyanställer inom stenhuggeri. Vi ser deras viktiga arbete. De gör Sverige bättre. De är en del av Sverige. De är svenskar.

Men sedan finns också en grupp personer som inte sköter sig, som begår grova brott, som struntar i lagar och regler, som skapar brottsoffer och som tror att man kan bete sig hur som helst i Sverige.

Tyvärr har de delvis rätt. Man har kunnat göra lite hur som helst i Sverige. Brott har inte klarats upp. Det har daltats med grovt kriminella personer. Personer som begått brott har i stället för att bli utvisade fått uppehållstillstånd och till och med bostadsbidrag av den tidigare rödgröna regeringen.

Nu sänker vi gränsen för brottsutvisning. Vi städar upp i de många konstiga undantag som finns som den rödgröna regeringen lämnade efter sig. Vi betalar inte längre ut bistånd helt kravlöst. Vi är tydliga med att vi förväntar oss att mottagarländerna också ska lyssna på våra svenska prioriteringar och att de ska följa folkrätten och ta emot sina egna medborgare.

Det gör vi för att upprätthålla trovärdigheten i migrationspolitiken men också för att dessa farliga personer inte längre ska kunna begå nya brott i Sverige och för att deras brottsoffer ska få den upprättelse de faktiskt förtjänar.

Fru talman! Det finns många fler exempel på paradigmskiftet i svensk migrationspolitik. Nästa år kommer en helt ny lag för svenskt medborgarskap att finnas på plats. Det är väl det allra finaste man kan vara i Sverige, nämligen svensk medborgare. Fram tills nu har man kunnat bli medborgare efter bara fem år. Det har varit utan krav på att man ska kunna ett enda ord svenska, utan krav på att veta någonting om Sverige och utan krav på hur man beter sig.

Av Socialdemokraterna och Miljöpartiet ärvde vi en lagstiftning där det till och med finns exempel på att en person blev medborgare när han satt häktad för ett mord, som han senare dömdes för, och att han därför inte kunde utvisas. Det var politiken med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men med den moderatledda regeringen är det slut på det.

Fru talman! Under alldeles för många år har det svenska medborgarskapet reducerats till att bara vara en resehandling. Nu blir det någonting att sträva efter. Det är en bekräftelse på att man fullt ut har integrerats i det svenska samhället.

Regeringen gör det ingen annan regering mäktat med eller velat göra. Vi förlänger tiden för medborgarskap från fem till minst åtta år. Vi inför krav på kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Vi inför krav på ett hederligt levnadssätt och för första gången även ett krav på att man ska ha en egen försörjning i Sverige.

Det är viktiga och rimliga krav både för att medborgarskapet ska betyda någonting, men också för att fler människor som kommer till Sverige ska lära sig svenska språket och bli en del av vår samhällsgemenskap. Fler människor ska arbeta och göra rätt för sig så att vi inte bara klarar integrationen utan även lyckas med integrationen.

Fru talman! Vi stärker Migrationsverket så att Sverige får ett ordnat, tryggt och effektivt mottagande. Det betyder nya mottagningscenter, närvarokontroller, nya skyldigheter och bättre säkerhet.

Vi investerar i en samhällsintroduktion som faktiskt ger asylsökande kunskaper om svenska normer och skyldigheter. Vi genomför EU:s migrations- och asylpakt med bättre gränsförfaranden och ett system som håller ihop.

Samtidigt minskar vi också kostnaderna, bland annat genom att begränsa rätten till offentligt biträde till EU:s miniminivå, och vi ställer krav på effektiviseringar i hela Migrationsverkets verksamhet.

Regelverket för förvar moderniseras och möjliggör att fler kan hållas i förvar eller stå under uppsikt när det behövs. Med skärpta regler för utvisning på grund av brott ser vi till att betydligt fler dömda brottslingar också lämnar Sverige.

Fru talman! Vi är på god väg att komma till rätta med många av de problem som Sverige står inför. Men efter nästa val finns risken att allt vi nu har åstadkommit kommer att raseras. Den rödgröna sidan är knappt enig om en enda sak i migrationspolitiken. Men så mycket vet vi, att naiviteten består.

Socialdemokraterna talar om en stram migrationspolitik. Men det är, som den här debatten har visat, väldigt oklart vad de egentligen menar med det.

Vi vet en sak. Socialdemokraterna partiledare har själv sagt att 19 000 asylsökande enligt henne inte bara är en stram migrationspolitik. Det är till och med en mycket stram migrationspolitik.

Det är en tredubbling av dagens asylmottagande. Det är en ansvarslös politik som skulle försätta Sverige i stora problem och kraftigt försämra våra möjligheter att lyckas med integrationen.

Helt oavsett det kommer de att behöva komma överens med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Där låter det ibland som att invandringen, även när den var på 2015 års rekordhöga nivåer, inte var något problem.

Vi har Vänsterpartiet, som inte ens håller med om att flyktingkrisen över huvud taget var en kris. Det var en vanlig dag på jobbet med 250 000 asylsökande på två år.

Vi har Miljöpartiet som på område efter område säger nej till skärpningar. De säger nej till att ställa högre krav för svenskt medborgarskap. De säger nej till skärpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. De säger nej till att återta kriminellas medborgarskap. De säger nej till att utvisa personer som missköter sig. De säger nej till att hitta samarbeten för att verkställa fler utvisningar av personer som har begått brott.

Men de säger ja till en sak. Sverige ska i ett läge där vår omvärld har övergått till tillfälliga uppehållstillstånd sticka ut och återinföra permanenta uppehållstillstånd.

Det är, fru talman, förslag och politik som med klinisk precision är utformade för att föra Sverige rakt tillbaka till flyktingkrisen 2015. Det är en ansvarslös politik som skulle öka asylinvandringen, förvärra integrationsproblemen och leda till att tusentals barn skulle behöva växa upp i utanförskap och fattigdom.

Dessa partier vill Socialdemokraterna ge veto till i migrationspolitiken. Vi vet hur det slutade förra gången. Det slutade med högre asylinvandring. Bara under det år som Magdalena Andersson var statsminister ökade asylinvandringen med över 40 procent – på ett enda år. Då har jag inte nämnt gymnasielagen eller nej till att genomföra skärpningar på viktiga områden i migrationspolitiken.

Socialdemokraterna visslar och låtsas som att ingenting har hänt. Det är inga gemensamma svar och ingen gemensam politik. Titta inte hit! Här finns ändå ingenting att se.

Socialdemokraterna vill inte ta den här debatten. Ola Möller kanske inte vågar ta den, men vi moderater räds inte de utmaningar som Sverige står inför. Vi räds inte heller debatten. Vi är övertygade om att en bättre morgondag är möjlig. Det är därför vi lägger om migrationspolitiken – bort från de rödgröna partiernas kaos. Vi säger nej till att återgå till en kravlös migrationspolitik. Vi genomför i stället viktiga förändringar för att Sverige ska få en migrationspolitik med mer ordning och reda, så att vi inte bara klarar integrationen utan lyckas med integrationen, håller ihop vårt land, ökar samhällsgemenskapen och tar vårt fantastiskt fina Sverige framåt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare och Viktor Wärnick (båda M), Nima Gholam Ali Pour (SD) samt Ingemar Kihlström (KD).

Fru talman! Det är lite ironiskt att Tony Haddou har stått här och talat om rättssäkerhet och nu tycker att vi ska agera på grund av att någon har anklagats för korruption – det finns inga belägg. Lite ordning och reda måste det väl ändå vara i Vänsterpartiet?

Men jag är glad över att Tony Haddou tar upp den här viktiga frågan, för det är en väldigt viktig prioritering för mig som migrationsminister. Vi ärvde nämligen ett system från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna där vi kunde se att grovt kriminella personer inte blev utvisade från Sverige. Det gäller väldigt allvarliga brott, vill jag påpeka för Tony Haddou. Det handlar om våldtäkt. Det handlar om mord. Det handlar om rån. Det handlar om brottsoffer i Sverige som har fått sina liv förstörda och som vittnar om att de har blivit kränkta inte bara för att de har varit utsatta för hemska brott utan också för att de har tvingats möta sina förövare ute på stan eftersom den tidigare rödgröna regeringen, som Vänsterpartiet stödde, inte lyckades verkställa deras utvisningar. De har kunnat fortsätta att begå brott. De har kunnat fortsätta att skapa nya brottsoffer.

Vi förändrar det här. Jag tänker göra allt som står i min makt för att vi ska kunna verkställa fler utvisningar av grovt kriminella personer, farliga människor som har begått väldigt allvarliga brott, så att de inte ska kunna begå nya brott och så att de inte ska kunna göra livet till ett helvete för sina brottsoffer.

Det är väl detta som är skillnaden mellan Vänsterpartiet och Moderaterna och skillnaden mellan den här regeringen och den förra: Vi tar brottsoffren på allvar. Vi har inga indikationer på att det skulle finnas några felaktigheter i detta. Skulle så vara skulle vi naturligtvis agera. Men hittills kan vi se att brottsutvisningarna till Somalia nästan har femdubblats jämfört med när Vänsterpartiet hade ett ord med i laget.

Jag är stolt över de resultaten. Jag tänker inte ge mig förrän alla dessa farliga personer har utvisats, så att våra brottsoffer kan få den upprättelse som de förtjänar, Tony Haddou.

(Applåder)

Fru talman! De senaste 20 åren har Sverige betalat ut 10 miljarder kronor i bistånd till Somalia, inte minst rödgröna regeringar. Jag har aldrig hört Vänsterpartiet med ett ord diskutera risken för korruption i detta. Tvärtom har jag bara hört kritik när vi som borgerlig regering har minskat biståndet. Men när det handlar om 5 miljoner kronor för att vi ska verkställa utvisningar av farliga personer – jo, många är farliga och har begått allvarliga brott i Sverige; det handlar till och med om säkerhetshot – tycker Vänsterpartiet att det är fruktansvärt.

Det handlar naturligtvis om att Vänsterpartiet har ett ideologiskt motstånd mot att utvisa farliga personer. Det förklarar det här daltandet, som Vänsterpartiet har gjort sig skyldigt till i många år. Tony Haddou arbetar väldigt hårt för att utländska mördare och våldtäktsmän ska få stanna kvar i Sverige och inte bli utvisade. De ska vara kvar i Sverige. De ska kunna fortsätta att begå nya brott. De ska kunna fortsätta att förstöra liven för sina brottsoffer.

Jag är stolt över att vi som borgerlig regering förändrar allt detta. Jag är stolt över att vi kan se att vårt samarbete med ett mycket väletablerat FN-organ ger goda resultat. Vi kan se att brottsutvisningar till just detta land nästan har femdubblats. Det är avgörande, och det visar på skillnaden mellan vänster och höger.

I den stora gruppen människor som har kommit till Sverige är de flesta skötsamma och begår inga brott. Men de få som väljer att göra det väljer också bort att vara en del av vår svenska samhällsgemenskap. Därför sänker vi gränsen för brottsutvisningar, trots att Vänsterpartiet inte vill det utan vill att dessa farliga människor ska få vara kvar i Sverige och fortsätta begå brott. Men det kan jag som moderat aldrig acceptera eller tolerera, och jag är övertygad om att våra brottsoffer tycker att det är väldigt skönt att det äntligen finns en ny regering i Sverige och att Vänsterpartiet än så länge hålls borta från regeringsmakten.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Annika Hirvonen för frågan.

Detta sätter fingret på en fråga som jag vet är jobbig för Miljöpartiet: att vi har en reglerad invandring. Det innebär att om man har asylskäl ska man få en fristad, men om man inte har det ska man resa hem. Vi har återkommande under åren sett olika initiativ och nästan rättsvidriga lagstiftningsreformer som har utarmat den reglerade invandringen, till exempel gymnasielagarna, som har skapat så mycket lidande för så många människor.

Det här handlar om något väldigt grundläggande: Vi måste upprätthålla en reglerad invandring och skydda asylrätten. I det ligger att om man inte har skyddsskäl ska man resa hem, även om det är till Afghanistan. I dagsläget är det bara hälften av afghanerna som har skyddsskäl. Det är inte jag som säger det, utan det är oberoende myndigheter och domstolar som gör denna typ av bedömningar. Då är det såklart jätteviktigt att vi kan verkställa dessa utvisningar, för det är grunden i en reglerad invandring. Annars kan vi lägga ned migrationspolitiken och ha fri invandring. Det är kanske det Miljöpartiet vill. Men jag vill inte ha det, och jag tror inte att svenska folket heller vill ha det.

Vi har inga samarbeten med talibanregimen. Det är en fruktansvärd regim som kränker mänskliga rättigheter och har en helt annan syn på allt än vad vi har. Vi vill inte ha med den regimen att göra. Vi har inte ens en ambassad i Afghanistan.

Jag tänker dock aldrig darra på manschetten i tydligheten vad gäller att även personer från Afghanistan måste resa hem. Jag tycker att man ska göra många olika saker, inte minst sätta press på personer därifrån att resa hem. Man ska även verkställa utvisningar, inte minst när det gäller personer som har begått allvarliga brott i Sverige. Det finns ganska många sådana också, även om de utgör en liten del av helheten. Här tänker vi moderater fortsätta att driva på.

Fru talman! Jag har suttit på ganska många ministermöten i Bryssel, och jag har aldrig hört någon föreslå att EU eller Sverige ska finansiera talibanregimen. Det är ny information för mig.

Vi har däremot sagt att vi måste koordinera våra insatser så att fler afghanska medborgare som inte har rätt att vara i Sverige ska resa hem och att vi måste verkställa fler utvisningar av personer som har begått brott i Sverige så att de inte kan vara kvar här och begå nya brott och skapa nya brottsoffer som de förstör livet för. Det är en jätteviktig fråga. EU:s medlemsstater behöver koordinera detta arbete och arbeta tillsammans. Jag noterar att Miljöpartiet ofta har en helt annan uppfattning, nämligen att vi inte ska samarbeta med andra länder. Men då blir det ju inte mycket gjort.

Vi har gång på gång lärt oss läxan av Miljöpartiets migrationspolitik. Vi såg den hösten 2015. Jag kanske just nu står mittemot Sveriges nästa migrationsminister om Magdalena Andersson blir statsminister, och då tycker jag att det är beklämmande, ja, rent av ansvarslöst att Miljöpartiet vill öka asylinvandringen till Sverige och säger nej till alla skärpningar av migrationspolitiken. Vi vet vad det kommer att resultera i. Det spelar ingen roll om man har skyddsskäl eller inte, för man verkar inte behöva åka hem. Vi vet vad det kommer att leda till. Vi har sett följderna av flyktingkrisen när 250 000 människor kom till Sverige på två år. Varje dag ser vi integrationsproblemen, utanförskapet, segregationen, de tusentals barn som växer upp i fattigdom och grunden för en gängkriminalitet som håller på att bita sig fast.

Att Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet och även många socialdemokrater säger att de vill öka asylinvandringen är en ansvarslös politik. Jag tror inte att det är vad svenska folket vill se, och om detta tror jag att valrörelsen 2026 kommer att handla.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 december.)