Riksflödet
Logga in
Svarade Magnus Persson i en replik ·

Ardalan Shekarabi (S) om Arbetsmarknad och arbetsliv

Ardalan Shekarabi (S) svarade Magnus Persson i en replik om Arbetsmarknad och arbetsliv i debatten ”Protokoll 2024/25:49 Torsdagen den 12 december” den 12 dec 2024.

Magnus PerssonSD· i en replikDet var stora ord, men Ardalan Shekarabi säger ingenting om den politik och de förslag som finns under utgiftsområde 14. Sedan trodde jag faktiskt att Ardalan Shekarabi var född i Manchester i England, men tydligen var…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Jag kom till Sverige vid årsskiftet 1989/90. Innan dess bodde jag utanför Irans huvudstad Teheran under mina första tio år.

När folk var arbetslösa i lilla Shahriyar, där jag växte upp de första tio åren, fick de gå till det stora torget och stå där och vänta på att arbetsgivare skulle komma och hämta dem till ett dagsjobb. De var daglönare. Arbetslöshet var lika med passivitet och väntan på att få den dagliga försörjningen - om någon arbetsgivare dök upp och hämtade dem.

Sedan kom jag hit. Mitt emot den första lägenhet som vi bodde i fanns en stor skylt där det stod AMU. Jag trodde att det skulle uttalas "amo" som på persiska betyder farbror. Jag frågade därför min bror och andra som hade varit här lite längre varför det stod "farbror" på skylten på andra sidan gatan. Då fick jag ett svar som gjorde ett väldigt starkt intryck på mig. De sa att om någon i Sverige är arbetslös går man dit och då får man en utbildning så att man kan ta de jobb som företag har. Jag minns att jag tänkte: "Wow! Vilket smart samhälle! Här finns inga daglönare, ingen passivitet eller fattigdom, utan de går dit och får rätt utbildning och kan ta de jobb som finns."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

I ärlighetens namn är detta precis den aktiva arbetsmarknadspolitik som under hela 1900-talet gjorde Sverige riktigt starkt. Det gjorde Sverige till en förebild och ett föregångsland i fråga om arbetsmarknad, ekonomisk trygghet och välstånd för löntagare.

Vad har hänt med den aktiva arbetsmarknadspolitiken under de senaste åren, fru talman? Sedan hösten 2018 då oppositionens budget gick igenom, något som påhejades av Sverigedemokraterna, har vi haft neddragningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Satsningar på arbetsmarknadsutbildningar och aktiva insatser för att få människor i arbete har ersatts med passivitet. Vi ser nu effekterna.

I dag är nästan en halv miljon svenskar arbetslösa, och arbetslösheten stiger i olika branscher och drabbar unga och gamla i många olika regioner i vårt land. Trots att snart en halv miljon svenskar är arbetslösa finns bara 6 000 personer i arbetsmarknadsutbildningar.

Samtidigt finns det företag som behöver rekrytera. Arbetslösheten kombineras alltså med arbetskraftsbrist. Näringslivet behöver arbetskraft, men man behöver utbildad arbetskraft och personer med rätt kompetens. Det är där arbetsmarknadsutbildningarna kommer in i bilden, för de är anpassade till näringslivets behov och de förutsättningar som den arbetslöse har.

Regeringen, med stödpartiet Sverigedemokraterna, ser inte den aktiva arbetsmarknadspolitiken som en viktig del av den framtida svenska framgångssagan. Det är därför man inte gör någonting, trots att bara 6 000 personer befinner sig i arbetsmarknadsutbildningar i dag. Det är därför det inte kommer några extraordinära insatser när arbetslösheten stiger. Den senaste rapporten kom i dag om ett ökat antal varsel och växande arbetslöshet. Trots det kommer det inga åtgärder.

När man tittar på utgiftsområde 14 och läser regeringens förslag tänker man: Men gud, har jag hamnat i fel parlament? Är det ett annat lands parlament som bearbetar dessa förslag?

Dessa förslag är inte särskilt radikala i ett läge där en halv miljon människor är arbetslösa. Eller är det så att regeringen och Sverigedemokraterna har abdikerat och tolererar att en halv miljon människor är arbetslösa?

Herr talman! Det som krävs är aktiv arbetsmarknadspolitik som går ut på att människor ska få förutsättningar att göra sig tillgängliga för de jobb som finns. Det som krävs är aktiva insatser för att människor ska ha rätt kompetens. Vi ska ha rimliga förväntningar på våra medborgare. Man ska göra sig anställbar. Man ska vara beredd att flytta. Och man ska vara beredd att gå en utbildning. Men då måste samhället erbjuda de aktiva insatserna. Då måste vi ha en aktiv arbetsmarknadspolitik och inte minst stora satsningar på arbetsmarknadsutbildningar.

Herr talman! Regeringens och Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik är ett svek mot de arbetslösa. Men det är ett lika stort svek mot näringslivet och mot vår ekonomiska utveckling, för en halv miljon arbetslösa innebär fattigdom i vårt land och lägre tillväxt. Men det innebär också att vårt näringsliv inte kan rekrytera rätt personal. Och därmed får vi inte den utveckling och den produktivitetsökning som vi vill se i näringslivet för fortsatt välstånd.

Socialdemokraterna anger därför i det särskilda yttrandet behovet av de förslag som vi har lagt fram. Det handlar om ökade anslag just till utbildningar och just till aktiva insatser för att människor ska komma i arbete. Det handlar faktiskt om att prioritera den aktiva arbetsmarknadspolitiken och se till att Arbetsförmedlingen finns i hela landet, även där arbetslösheten är hög, och har förutsättningar att anvisa människor till de utbildningar som vi vill se. Socialdemokraternas förslag är ett nej till neddragningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken under ett år då vi tyvärr har massarbetslöshet i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Jag vill avsluta mitt anförande med att framföra en vädjan till de högerledamöter som är närvarande och till dem som senare kanske kan lyssna på denna debatt. Gör om och gör rätt! Satsa på det som historiskt har byggt Sverige starkt och rikt, nämligen en aktiv arbetsmarknadspolitik. Välj inte passivitet! Välj inte att vänta på att marknaden ska vända, utan använd tiden till att utbilda människor till rätt kompetens så att de kan ta jobben där de finns!

(Applåder)

Herr talman! Det var stora ord, men Ardalan Shekarabi säger ingenting om den politik och de förslag som finns under utgiftsområde 14.

Sedan trodde jag faktiskt att Ardalan Shekarabi var född i Manchester i England, men tydligen var han inte det enligt vad han själv sa här alldeles nyss.

Vi har ungefär 360 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen i dag, inte en halv miljon. Om vi räknar alla som står utanför, som är långtidsarbetslösa och som inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen är det över 800 000, tror jag. Den största bidragande orsaken till det är den förda invandringspolitik som Ardalan Shekarabi och den regering som han satt i bär ett enormt stort ansvar för. Detta har vi diskuterat så många gånger, så det ska vi inte diskutera nu.

Det som jag vill diskutera är hur Ardalan Shekarabi ser på arbetsmarknadsåtgärden extratjänster som Socialdemokraterna går fram med i sitt budgetförslag och vill införa igen. Det har varit väldigt tydligt att den skapar stora undanträngningseffekter i många kommuner. Den har uppmuntrat till fusk med mera och varit väldigt dyr för skattebetalarna. Vad är det som gör att Socialdemokraterna återigen vill införa extratjänsterna?

Herr talman! Låt mig först tacka Magnus Persson för att han nämner ordet fusk i arbetsmarknadspolitiken. Det är väldigt bra. Det är fantastiskt om vi kan prata om dessa frågor och om att det förekommer fusk. Inte minst har vi nystartsjobb som leder till väldigt mycket utnyttjande, dumpning och undanträngningseffekter. Låt oss prata om hur vi kan lösa den frågan. Detta är regeringens och Sverigedemokraternas politik, där man passivt tittar på hur detta utnyttjas och inte gör det som krävs.

Låt oss titta på de privata inslag inom Arbetsförmedlingen som inte har varit så lyckade och som leder till fusk. Det gör jag jättegärna. Vi är väldigt aktiva. Det står väldigt tydligt i vår motion, i betänkandet och i våra särskilda yttranden hur vi vill se till att det ska bli ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

Det är jättebra med extratjänster och andra typer av riktade subventionerade anställningar. Folk ska inte vara i passivitet. Folk ska få jobb. Och behöver de hjälp för att få det första jobbet ska samhället in och stötta och se till att de kommer in och får sin arbetslivserfarenhet. Det är helt rätt att använda sig av subventionerade anställningar riktade till de grupper som behöver detta stöd. Däremot går det att ifrågasätta om det är rätt att ha generella nedsättningar av kostnader för anställningar som inte är riktade till de grupper som behöver det. Det skulle vi behöva diskutera i svensk arbetsmarknadspolitik. Men självklart behövs det extratjänster och andra typer av subventionerade anställningar för de grupper som behöver detta stöd. Det var det som byggde Sverige starkt under 1900-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Återigen: Det behövs riktade insatser till de grupper som behöver hjälp för att komma in på arbetsmarknaden. Ingen ska vara passiv. Alla som kan ska jobba i Sverige. Det måste vara utgångspunkten för den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Herr talman! Jag fick inte svar på min fråga varför Socialdemokraterna ville gå fram med förslaget om extratjänster.

Jag ska ställa en annan fråga till Ardalan Shekarabi. När det gäller kampen mot arbetslivskriminaliteten och satsningar på Arbetsmiljöverket ser jag att Socialdemokraterna väljer att satsa lite mer än regeringen, och det är väl positivt.

Men kan man ta Socialdemokraterna på allvar denna gång? Under åtta år gjorde de nästan ingenting. Det sista året som de satt i regeringsställning sjösatte de A-krimcenter med mera. Annars var de ganska passiva och röstade nej till exempel till förslag gällande utökade preskriptionstider för arbetsmiljöbrott, som är ett väldigt starkt vapen i kampen mot arbetslivskriminaliteten. Många kommer nämligen undan tack vare preskriptionstiden. Det var ändå ett förslag som Socialdemokraterna gick till val på i valen 2014 och 2018. Det var ett förslag som LO drev på för att Socialdemokraterna skulle driva. Men Socialdemokraterna har valt att rösta nej till detta varje år i riksdagens kammare, trots att det är deras eget förslag och trots att det fanns en majoritet för det. Varför gjorde ni det? Var det för att förslaget kom från Sverigedemokraterna?

Jag kan glädja Ardalan Shekarabi med att man i Regeringskansliet och i samordningskansliet jobbar med frågorna om preskriptionstiden. Det kommer därför att hända någonting i fråga om detta. Det är bara synd att det inte hände för åtta år sedan, för det kunde det ha gjort.

Jag vill ställa en enkel fråga till Ardalan Shekarabi. När förslaget om utökad preskriptionstid för arbetsmiljöbrott kommer på bordet ännu en gång, kommer Ardalan Shekarabi då att rösta ja till det?

Herr talman! Låt mig uttrycka min glädje över att Magnus Persson lyfter fram frågan om just preskriptionstider. Vi har nämligen precis fått ett förslag på bordet om preskriptionstider som inte löser det problem som Magnus Persson vill lösa. Det vore därför väldigt bra om Magnus Persson är beredd att ta regeringen i örat och faktiskt säga att detta ska hanteras. Det är klart att vi måste hantera preskriptionsreglerna. Men det räcker inte med det.

Vi skulle behöva ha en behovsprövning av arbetskraftsinvandringen. Det vet Magnus Persson, och det behöver jag inte berätta. Vi skulle också behöva se till att vi får offentliga upphandlingar som skyddar svenska villkor och kollektivavtal. Vi skulle behöva ha mycket starkare fackföreningar och en skyddsorganisation som är tillräckligt stark så att man kan få bort fusk, utnyttjande och arbetslivskriminalitet. Vi vet att det aldrig går att bekämpa arbetslivskriminaliteten utan en stark organisering. Det krävs riktigt starka fackföreningar, en riktigt stark skyddsorganisation och trygga löntagare för att bekämpa arbetslivskriminaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Det finns inte en myndighet i världen som kan krossa arbetslivskriminaliteten om inte arbetstagarna har rätt organisering. Och hur ska arbetstagarna kunna vara organiserade i ett system där vi inte ens har behovsprövning av arbetskraftsinvandring? Den frågan tycker jag att Sverigedemokraterna borde ställa sig om de menar allvar med att vilja lösa de här frågorna.

När det gäller preskriptionsreglerna kommer vi verkligen att göra det vi kan för att det här ska lösas så fort som möjligt. Jag blev lite besviken på att detta inte fanns med i de förslag som lagts fram. Jag trodde att den höga svansföringen i den här typen av frågor också skulle leda till någon förändring på riktigt på i alla fall något område, när man nu går med på att sänka nivån i a-kassan redan efter 100 dagar.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.