Herr talman! Vi är nu inne i andra halvlek av mandatperioden, och den moderatledda regeringens paradigmskifte inom migrationspolitiken genomförs i ett högt tempo.

Vi i samarbetspartierna bedriver ett gediget reformarbete där vi lägger om migrationspolitiken på mycket bred front. De reformer vi arbetar med inkluderar allt från att minska pullfaktorerna eller tilldragandefaktorerna till Sverige genom att bland annat införa kvalificering till välfärden för nyanlända och icke-medborgare till att skärpa kraven för att erhålla svenskt medborgarskap, ett stärkt återvändandearbete genom bland annat fler inre utlänningskontroller, inrättande av återvändandecenter för att minska skuggsamhället samt villkorat bistånd för att länder i högre utsträckning ska ta emot egna medborgare som fått nej på sin asylansökan i Sverige.

Den moderatledda regeringens arbete ger resultat. Antalet personer som söker asyl i Sverige fortsätter att minska. År 2023 minskade antalet asylsökande med ungefär 25 procent jämfört med 2022, och hittills i år har antalet asylsökande minskat med ytterligare ungefär 25 procent. Migrationsverket beräknar att antalet asylsökande i år kommer att vara mindre än 10 000 personer, att jämföra med över 160 000 asylsökande år 2015. År 2023 var antalet som beviljades asylrelaterade uppehållstillstånd, det vill säga asylsökande och anhöriga till personer som fått asyl, det lägsta under hela 2000-talet. I år har det fortsatt att minska. Det spelar roll vem som styr Sverige.

Att stifta lagar i vårt land tar tid och går ibland frustrerande långsamt, särskilt när man som vi moderater vill genomföra politiken så snart det bara går. Men nu börjar de utredningar som regeringen tillsatt presenteras, vilket innebär att tempot i reformarbetet kommer att skruvas upp väsentligt framöver. Det är bra och viktigt.

Migration

Under 2025 effektiviserar vi såväl mottagandet av asylsökande som återvändandet för dem som fått nej på sin asylansökan. Den 1 mars träder en ny lag i kraft för att fler asylsökande ska bo på Migrationsverkets mottagningscenter under hela asylprocessen. De som får ja ska sedan integreras i samhället medan de som får nej ska flytta till Migrationsverkets återvändandecenter för att påbörja sin hemresa. Så säkerställer vi att färre människor försvinner in i skuggsamhället, där de riskerar att fara illa, utnyttjas och i värsta fall radikaliseras.

Vi vidtar åtgärder för att komma till rätta med skuggsamhället och tillför polisen medel och verktyg för att utöka de inre utlänningskontrollerna. Vi fortsätter bygga ut antalet förvarsplatser. Vi utökar användandet av biometri för att öka kontrollen över vilka som befinner sig i Sverige. Dessutom förstärker vi Migrationsverkets arbete med återkallelser av uppehållstillstånd. Detta är ett mycket viktigt arbete som inte fick något fokus av den socialdemokratiska regeringen.

Under S-regeringens åtta år vid makten gav den inte Migrationsverket några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav rörande återkallelser. Detta har bland annat lett till att hundratals miljoner kronor av skattebetalarnas pengar har försvunnit när bidrag fortsatt att betalas ut till personer som har fått eller borde ha fått sitt uppehållstillstånd återkallat. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har Migrationsverket fått i uppdrag att prioritera återkallelsearbetet, och detta har bland annat resulterat i en ny organisation med avdelningar som enbart hanterar återkallelser. Nu förstärker vi det viktiga arbetet för att få ordning på migrationen.

Vi vidtar även åtgärder för att öka den frivilliga återvandringen. De människor som känner att de inte integrerats i Sverige och vill återvända till sitt hemland ska få bättre förutsättningar att frivilligt göra det.

Herr talman! Vi moderater är tillsammans med våra vänner i samarbetspartierna överens om att invandringen till Sverige behöver minska om vi ska klara integrationen och minska utanförskapet. Det är långt ifrån vad man kan säga om den samlade oppositionen. S, V, C och MP är knappt överens om någonting över huvud taget - särskilt inte när det gäller migrationspolitiken.

Socialdemokraterna tar alla tillfällen i akt att basunera ut att de vill ha en stram migrationspolitik, och de påstår att de i eventuella kommande förhandlingar med andra partier kommer att ha röda linjer när det gäller att frångå den strama inriktningen för migrationspolitiken. Hur detta ska gå till är en mycket intressant fråga givet att deras kompanjoners ingångar och krav vid en sådan förhandling ser mycket annorlunda ut.

För att exemplifiera: Vänsterpartiet vill återgå till migrationslagstiftningen som den såg ut före 2015, som bidrog till att över 160 000 personer ansökte om asyl i Sverige under ett och samma år. De vill dessutom införa en amnesti för de utlänningar som inte följt lagakraftvunna beslut om att lämna landet, det vill säga de som olagligt befinner sig här i Sverige.

Men för Vänsterpartiet räcker det inte med att öka invandringen till Sverige. De vill även öka invandringen till Europeiska unionen genom att bland annat öka antalet kvotflyktingar. I år tar EU emot ungefär 15 000 kvotflyktingar. Vänsterpartiet drömmer om att EU ska ta emot minst en halv miljon kvotflyktingar per år. Vänsterns migrationspolitik är totalt verklighetsfrånvänd - och detta är enligt de opinionsmätningar som finns Socialdemokraternas största samarbetsparti.

Miljöpartiet vill återgå till det tidigare generösare målet för migrationen, som riksdagen för ett år sedan ersatte med ett restriktivt mål. De vill återinföra användningen av permanenta uppehållstillstånd och göra det enklare att bli medborgare i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Centerpartiet vill återgå till det otroligt generösa regelverket för lågkvalificerad arbetskraftsinvandring, som gör att människor kommer från andra sidan jorden för att utföra enklare jobb i Sverige samtidigt som vi här i landet har närmare en halv miljon arbetslösa som behöver komma i arbete.

Herr talman! I september i år rapporterade Dagens Nyheter en genomgång av hur oppositionen röstar i migrationspolitiken. Genomgången visar på en gigantisk splittring mellan oppositionspartierna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har röstat med regeringen mindre än en gång av tio. Centerpartiet har bara röstat med regeringen sex gånger av tio.

Det är lätt för Socialdemokraterna att rösta ja till den strama migrationspolitik som den moderatledda regeringen lägger fram, men att lägga fram samma politik själva, tillsammans med Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, är en omöjlig uppgift. Att dessa partier skulle gå med på en stram migrationspolitik är en socialdemokratisk illusion som aldrig kommer att infrias. Detta är viktig konsumentupplysning till väljarna inför valet 2026.

Man kan också blicka tillbaka till tiden då Socialdemokraterna faktiskt satt i regering. Då röstade man vid 20 unika tillfällen bara under åren 2017-2022 ja till en mer generös migrationspolitik eller nej till en mer restriktiv migrationspolitik. Det går inte att bedriva en stram migrationspolitik tillsammans med Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Det är en omöjlighet.

Så till alla som vill ha en stram invandringspolitik, vilket vi vet är en betydande majoritet av svenska folket, vill jag säga: Låt er inte luras av Socialdemokraternas så kallade röda linjer inom migrationspolitiken!

Vi har sett det förr. Socialdemokraterna böjer sig alltid för sina samarbetspartners krav när det väl kommer till kritan. Regeringsmakten är viktigare än allt annat för Socialdemokraterna - sakfrågorna kommer i andra hand. Den enda garanten för att Sverige ska ha en stram migrationspolitik som möjliggör att vi klarar integrationen är en moderatledd regering som sätter sakfrågorna i första rummet.

Herr talman! Jag vill självklart yrka bifall till utskottets förslag, det vill säga regeringens förslag avseende utgiftsområde 8. Nu fortsätter arbetet med att göra Sverige rikare och tryggare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Caroline Högström (M).

Herr talman! Jag tycker att det alltid finns skäl att bejaka rättssäkerheten och se till att den blir bättre och håller kvalitet - självklart är det på det sättet.

Men jag är också för en ordnad migrationspolitik, där myndigheterna - Migrationsverket - och domstolarna står för rättstillämpningen och det alltså inte är riksdagens uppgift att avgöra enskilda fall eller avgöra om en person uppfyller kraven för att beviljas skyddsstatus och uppehållstillstånd. Jag tycker att det är en viktig princip att politiken inte dömer i enskilda fall.

Med detta sagt vill jag också säga att det vid reglerad invandring ju är så att omständigheter kan förändras och bedömningar ändras. Men den som söker asyl i Sverige har rätt att vid ett flertal tillfällen få sin sak prövad i olika instanser, till exempel vid ett avslag. Den ordningen är viktig att värna.

Det finns anledning att hålla ett öga på rättssäkerheten och på tillämpningen, men vi kommer inte att gå med på att peka ut enskilda fall eller områden och gå in och göra avdömningar om Migrationsverkets och domstolarnas bedömningar i de ärendena.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi värnar principen om att det är vi som lagstiftare som stiftar lag men att det inte är vi som ska sköta rättstillämpningen. Det ska göras av våra myndigheter och av våra domstolar. Det hoppas jag att också Miljöpartiet står bakom - det vet jag att Miljöpartiet i grunden står bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Problemet är bara att Miljöpartiets sju år i regeringsställning innebar en rättsosäkerhet på många plan, med olika typer av särlagstiftningar. Gymnasielagen är ett exempel. Den var ett haveri från början till slut. Miljöpartiet ville i sin stora iver peka ut en särskild grupp som särskilt ömmande. Det var en amnesti för en särskild grupp. Sådant ska vi inte syssla med i svensk migrationspolitik.

Vi ska stifta lag. Vi ska uppställa det som kallas för rekvisit, alltså vad som krävs för att någon ska anses vara skyddsbehövande. Den som inte är skyddsbehövande ska lämna landet. Rättssäkerheten finns, grundläggande, för alla myndigheter och för domstolarna att följa. Det följer av svensk grundlag. Det följer av förvaltningslag. Detta finns alltid med. Självklart är det på det sättet.

Vad gäller medborgarskapslagstiftningen kan man konstatera att Miljöpartiet nu har motsatt sig varje steg när det gäller att se till att skärpa den. Det handlar till exempel om att se till att den som är barn eller ung och som har gjort en anmälan om medborgarskap inte ska kunna få det per automatik. Att man får det per automatik även om man är en brottsling ska vi alltså inte hålla kvar vid. Detta har vi ändrat den 1 oktober, och Miljöpartiet röstade nej till den lagstiftningen.

Vi kommer att fortsätta reformera medborgarskapslagstiftningen. Vi, samarbetspartierna tillsammans, har meddelat att det är viktigt att vi nu också försöker få ordning på hanteringen av medborgarskapsärenden. Det finns anledning att se över detta så att vi slutar strössla med medborgarskap till dess att vi har reformerat systemet.

(Applåder)

Herr talman! Socialdemokraterna påstår sig ofta stå bakom en stram migrationspolitik. Man talar nogsamt om röda linjer gentemot sina tilltänkta regeringspartner V, MP och C. Med Socialdemokraterna kommer minsann ingen ökning av invandringen att tillåtas - det vill man berätta.

Problemet är bara att det inte är särskilt trovärdigt. Socialdemokrater har visat detta förr och kommer att visa det igen. Regeringsmakten är viktigast av allt. Sakfrågorna kommer i andra hand.

Vänsterpartiet vill som sagt att Sverige ska återgå till den migrationslagstiftning som gällde före asylkrisen 2015 och som bidrog till att över 160 000 personer det året sökte asyl här. Man vill dessutom genomföra en amnesti för alla som olagligen gömt sig här tillräckligt länge. Vänsterpartiet är Socialdemokraternas största samarbetsparti i en framtida socialistisk regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Miljöpartiet vill bland annat se en generösare migrationspolitik och en återgång till användning av permanenta uppehållstillstånd i stället för tidsbegränsade, och man vill sänka kraven för att erhålla medborgarskap.

Centerpartiet är inte heller ett särskilt stramt parti när det kommer till migrationspolitiken - tvärtom.

Det är dessa partier som Socialdemokraterna ska regeringssamarbeta med om olyckan skulle vara framme efter nästa val. Tror Socialdemokraterna att svenska folket går på partiets tal om så kallade röda linjer inom migrationspolitiken?

Herr talman! Den som har nämnt detta är den person som har haft att som det heter reformera Socialdemokraternas migrationspolitik, nämligen Lawen Redar. I Ekots lördagsintervju var hon mycket tydlig med att det inte ska tillåtas att man går i någon mer generös riktning vad gäller migrationspolitiken. Det är en socialdemokratisk röd linje.

Det är därför det är så viktigt att ställa frågor om den här röda linjen. Jag förstår att Socialdemokraterna tycker att detta är lite jobbigt och lite tjatigt att höra, men det är relevant, för det har betydelse. Vi behöver få veta vad detta innebär. Väljarna behöver få veta om Socialdemokraterna själva tror att de här röda linjerna över huvud taget kommer att gå att hålla när de står där och är snubblande nära att - om olyckan skulle vara framme - få tillträda Rosenbad igen.

Frågan till Ola Möller och Socialdemokraterna kvarstår: Tror Socialdemokraterna att svenska folket går på detta med partiets röda linjer?

(Applåder)

Herr talman! Jag antar att jag får göra Ola Möller lite besviken. Vi är nog ett parti som kommer att dyka upp i den här riksdagen även efter nästa riksdagsval. Man ska inte stirra stint på alla opinionsundersökningar.

Jag vill nog tycka att det är lite anmärkningsvärt att den som är talesperson i den här debatten, den huvuddebatt vi har om migrationen, inte vill uttala sig om eller reflektera över vare sig Socialdemokraternas bakgrund i frågan eller framtiden. Vi är nog ganska många som lyssnade till den lördagsintervju som Ola Möller inte verkar ha lyssnat till där Lawen Redar uttryckte ganska mycket utifrån en rapport. Jag vill citera henne. Hon säger att Socialdemokraterna under sin regeringsperiod röstade fel. I rapporten lyfter man till partiledningen att det är ett akut läge. I samma intervju säger Lawen Redar också att hon ger stöd till regeringens åtstramningar av migrationspolitiken.

Ola Möller brukar i sina anföranden - det var dock inte så i dag - säga att Socialdemokraterna startade omsvängningen och lade grunden till att migrationspolitiken i Sverige är bra. Det är ju då väldigt konstigt att den interna rapporten visar och säger något annat och att talespersonen i den här lördagsintervjun kommer till en helt annan slutsats.

Jag skulle nog vilja att Ola Möller trots allt reflekterade över det som Lawen Redar säger: att en stram migrationspolitik behövs från partier som vill samarbeta med Socialdemokraterna och att hon inte håller med de interna kritiker som menar att partiledningens hårdare retorik om invandring är problematisk. Är det så att Ola Möller ser en framtida migrationspolitik som går i Lawen Redars riktning?

Herr talman! Jag tycker ändå att det är lite konstigt att man som talesperson i debatten om migration hävdar att det är någon annan som har ansvaret. När jag står här i kammaren har jag fått förtroendet att uttala mig för partiet.

Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att Ola Möller antyder att den som partiet skickar fram i en lördagsintervju inte för partiets talan. Jag återger vad Lawen Redar kommit fram till i den här rapporten. Man konstaterar att Socialdemokraterna har fört en politik som gått i fel riktning och behöver svänga om. Man har 86 reformförslag. Men Ola Möller avfärdar sin partikamrat genom att säga att det inte är hon som tecknar firma.

Jag kan konstatera att Socialdemokraterna lägger sig kloss an regeringens politik på migrationsområdet. Den stora fråga vi har här är: Vilken kommer riktningen att vara efter valet om det - mot förmodan och mot min egen önskan - skulle bli en socialdemokratisk bas för regeringen? Kommer det, som Lawen säger, att vara röda linjer, så att man måste ställa upp på den stramare migrationspolitiken om man ska samarbeta med Socialdemokraterna?

Låt oss titta på det betänkande vi nu debatterar! Bara inom den fördelning av ekonomiska medel som sker spretar det åt alla håll. Socialdemokraterna lägger sig på öret exakt som regeringen. Centerpartiet har ett antal miljoner mindre. Vänstern och Miljöpartiet har fler. Då är det inte konstigt att vi i debatten undrar: Vilken är riktningen framåt för Socialdemokraterna och för den regeringsbas som Socialdemokraterna ser? Jag tycker fortfarande att detta är relevant. Delar Ola Möller Lawen Redars kritik? Hon säger: Vi hade fel politik förut, och vi behöver förändra den.

(Applåder)

Herr talman! I sitt anförande kritiserade Ola Möller regeringens förslag, eller rättare sagt den utredning vi har tagit emot om en ny mottagningslag angående ett avskaffande av EBO. Kritiken bygger på att Ola Möller - antar jag - inte tycker att förslaget går tillräckligt långt. Det finns fortfarande möjlighet att bo i en egen bostad, även om man kommer att ha närvaroplikt på det boende man blir tilldelad av Migrationsverket. Jag misstänker att det är så man ska uppfatta kritiken.

Det finns en anledning till att vi inte helt har kunnat avskaffa möjligheten att ha ett eget boende i viss mån. Det beror på att det finns EU-rättsliga regler här. Ett beslut om att en person måste vistas på ett visst boende under hela prövningstiden räknas som förvar. Det finns tydliga begränsningar av hur medlemsländerna får använda just förvarsinstrumentet när det gäller asylsökande. De EU-rättsliga reglerna kommer bland annat från Socialdemokraterna och deras kompisar i Europaparlamentet och i andra regeringar i EU.

Ola Möller kritiserar vårt förslag för att det inte går tillräckligt långt. Skälet till att det inte kan gå så långt som Ola Möller skulle vilja att det gjorde är de lagförslag på EU-nivå som Socialdemokraterna står bakom.

Kan Ola Möller tillstå att det var ett misstag att driva på för de europeiska regler som omöjliggör de reformer man nu förespråkar?

Herr talman! Jag kan börja med att rätta Ola Möller direkt: Nej, det kan man inte. Man kan inte genomföra det Socialdemokraterna föreslår, för det strider mot reglerna om förvar. Det är fullständigt uppenbart för alla som har en grundläggande kunskap om vad dessa regler säger.

Att utmana EU:s regelverk på den här punkten vore bara dumt. Det skulle innebära att våra egna lagar skulle slås ned och att vi sedan måste börja om från början med nya utredningar och nya lagberedningar. Sedan skulle vi behöva göra om regelverket för att det ska stämma med unionens aki. Det vore idiotiskt.

Frågan kvarstår alltså. Ola Möller vägrar att svara på om han tycker att det var ett misstag att på EU-nivå driva igenom de regler som nu gör det han skulle vilja se i Sverige olagligt. Jag tar tystnaden som ett implicit ja - för det var ett misstag, Ola Möller!

För att vara rättvis ska jag dock inte bara klandra Socialdemokraterna. Det är ett faktum att den stora EPP-gruppen har varit precis lika skyldig till detta i Europaparlamentet. Moderaternas och Kristdemokraternas grupp bär alltså precis lika mycket av ansvaret, så jag pekar inte fingret specifikt mot Socialdemokraterna. Jag tror också att de, om du frågade dem, skulle vara eniga om att det faktiskt var ett misstag att ha den typen av begränsningar vad gäller att använda förvar under åren då man utarbetade det gemensamma europeiska asylsystemet. Jag tror att de skulle tillstå det.

Jag ställer frågan igen och ger Ola Möller en chans till. Ola Möller vill att vi i praktiken ska tillämpa förvar på de här personerna, det vill säga att vi ska ha ett anvisat boende där de ska vistas under hela asyltiden. Detta är olagligt i dag. Jag hade önskat att det inte var det, för jag hade gärna använt mig av den typen av regler.

Jag ställer en enkel fråga till Ola Möller, och jag vill ha ett ärligt svar. Var det ett misstag att driva fram reglerna som nu gör de regler Ola Möller själv vill se olagliga? Ja eller nej?

Herr talman! Under de första replikskiftena undrade man ett tag om debatten egentligen handlade om utgiftsområde 8 Migration eller möjligtvis om Lawen Redars interna socialdemokratiska rapport. Jag tänkte ändå ta oss tillbaka till budgetdebatten och ställa en fråga till Ola Möller som handlar om pengar.

Hur långt räcker 71 kronor? Det är en av migrationspolitikens frågor. Just 71 kronor om dagen är nämligen det belopp som asylsökande och ukrainska flyktingar ska leva på under sin första tid i Sverige. Dessa 71 kronor ska räcka till mat, kläder, resor, mediciner, läkarbesök, schampo, hygienprodukter och leksaker till barnen. Jag får inte ens en lunch för 71 kronor här i Stockholm.

Vi i Miljöpartiet har i vårt förslag återigen sagt att nivån måste höjas. Det finns ju en lägstanivå i riksnormen för försörjningsstödet när det gäller vad människor i Sverige ska klara sig på. Vi tycker att dagersättningen för asylsökande och ukrainska flyktingar som inte är folkbokförda inte ska ligga lägre än den miniminivå som har satts.

Jag undrar om Socialdemokraterna håller med om att det inte går att leva på 71 kronor om dagen och varför man då ändå inte har höjt dagersättningen i sin budget.

Herr talman! För någon månad sedan genomförde vårt utskott en resa till Italien för att studera hur det landet arbetar med de frågor vi debatterar här i dag. För många av oss som deltog i resan tror jag att den blev något av en ögonöppnare.

Vi fick till och med lära oss ett ord på italienska: caporalato. Enligt en NGO som vi träffade är det ett välorganiserat system för förmedling av illegala migranter som arbetskraft. Italiens jordbrukssektor är i dag en av EU:s mest konkurrenskraftiga, mycket tack vare billig, illegal arbetskraft som befinner sig där och som förmedlas av den berömda italienska maffian.

Jag minns att jag när vi pratade om det här tänkte: "Vilken tur att vi i Sverige inte har någonting som liknar det här!" Fast det är ju inte riktigt sant. Enligt vissa beräkningar har Italien ungefär dubbelt så många illegala migranter som Sverige, vilket kanske låter mycket tills man kommer ihåg att Italien också har en befolkning som är totalt sex gånger större än vår. Men till skillnad från i Italien är det inte huvudsakligen maffian utan andra, till stor del även svenska kommuner, som utnyttjar den illegala arbetskraft som finns här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi vet att företag som restauranger, byggarbetsplatser och städfirmor bemannas av personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Vi vet också att kommunerna ser mellan fingrarna med att leverantörer som levererar tjänster till dem gör detsamma. Många skrupelfria företagare tänker nog för sig själva: Om Socialdemokraternas partiledare, då Sveriges statsminister, kan utnyttja billig, illegal arbetskraft för städning av sin lyxvilla utan att det får några som helst konsekvenser för henne - ja, varför skulle det inte gå bra för mig att göra samma sak? Fisken ruttnar från huvudet, herr talman.

För första gången i Sveriges moderna historia försöker nu regeringen göra upp med detta. Samarbetspartierna angriper frågan systematiskt och ur ett brett perspektiv. De utredningar vi tillsatte under mandatperiodens början börjar nu leverera, och för två veckor sedan fick vi ett nytt lagstiftningspaket som ska hantera just Sveriges version av caporalato.

Det blir uppgiftsskyldighet för sex strategiska myndigheter för att upptäcka illegala personer, med undantag för skola, socialtjänst och sjukvård - precis som vi har kommit överens om. Det blir nya regler för inre utlänningskontroller, vilka nu kommer att kunna genomföras underrättelsebaserat. Det är ett viktigt verktyg för att komma åt illegala migranter på arbetsplatser i Sverige.

Det blir nya regler för husrannsakan för att komma åt id-handlingar, som illegala migranter ofta gömmer. Det blir också nya befogenheter för att söka igenom telefoner och hitta andra id-handlingar som migranter ofta gömmer. Det blir en helt ny utlänningsdatabas med fingeravtryck och ansiktsbild på samtliga migranter som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige, och sist men inte minst blir det användning av fingeravtryck i medborgarskapsärenden för att se om de som ansöker om medborgarskap har varit involverade i brott.

Så sent som i dag kom en ny utredning om att förhindra fusk och missbruk av uppehållstillstånd för studier. Där föreslås att vi ska begränsa antalet timmar som studenter får arbeta till 15, vilket naturligtvis vore väldigt bra för att motverka det fenomen som alla vi i utskottet är väl förtrogna med, det vill säga att personer kringgår den reglerade arbetskraftsinvandringen genom att i praktiken köpa ett studentvisum på ett svenskt universitet.

Detta är bara en liten förrätt till den fullskaliga bankett av förändringar som är på gång, herr talman. Som barn på julen kan vi alla se fram emot hårda klappar med betänkanden om skärpta och moderniserade regler om medborgarskap, utvisning på grund av bristande levnadssätt, utvisning på grund av brott, möjlighet att ta personer i förvar, anhöriginvandring, kvalificering till välfärden med mera, med mera.

Dessutom kommer 2024 års fri- och rättighetskommitté snart att lämna över sitt betänkande, herr talman, där en av frågorna som har utretts handlar om återtagande av medborgarskap. Betänkandet är dock inte överlämnat och justerat, så kammaren får vänta till dess att det är det.

Med andra ord håller hela det socialdemokratiska nya samhällskontraktet, som bygger på massinvandring och bidragskorruption i utbyte mot klanröster, på att monteras ned. Steg för steg gör vi Sverige bra igen.

Herr talman! Sedan vi debatterade motsvarande betänkande förra året har det även hänt andra riktigt trevliga och intressanta saker. En våg av sunt förnuft sköljer just nu över Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Inför toppmötet den 17 oktober meddelade den dåvarande kandidaten till posten som kommissionsordförande, Ursula von der Leyen, att hon ämnade gå till val på att hitta nya, innovativa sätt att hantera den irreguljära migrationen. Det är något som många tolkar som en omskrivning för externalisering av asylprocessen i någon form. Det skulle ju kunna ske på många olika sätt.

Hon lovade också att underlätta införandet av så kallade återvändandehubbar, alltså platser dit personer som av något skäl inte kan utvisas till sina hemländer kan flyttas i väntan på att de självmant återvänder hem. Det är någonting som akut behövs i stort sett i alla länder i Europeiska unionen.

Liknande tankar yttras också på flera håll i unionen. Den förment liberala regeringen i Polen, som jag vet att många i den här kammaren välkomnade, har beslutat att helt och hållet avskaffa rätten att söka asyl på gränsen till Belarus. De tyska kristdemokraterna flörtar med idén att avskaffa asylrätten över huvud taget, och den italienska regeringen jobbar målmedvetet med att stoppa människosmugglingen genom att upprätta samarbetsavtal med det södra grannskapet.

Varför händer då allt det här nu? Varför är det så att vi kan se konturerna av ett paradigmskifte även på europeisk nivå? Jo, herr talman, jag tror att det är för att de gamla berömda orden från Abraham Lincoln alltjämt är sanna: Du kan lura hela folket ibland, och du kan lura delar av folket hela tiden - men du kan aldrig lura hela folket hela tiden.

Den strida ström av lögner om massinvandringens förtjänster som jag och resten av människorna på den här kontinenten har blivit utsatta för under hela vår livstid - i alla fall om man är i min ålder - faller mer och mer för döva öron. Folk köper inte det här längre - det är därför detta håller på att hända.

Herr talman! Jag går från det stora till det lilla. Pliktskyldigt ska jag säga någonting om budgeten, för det är ju faktiskt därför vi är här.

Vad händer i vår kära statsbudget? Samarbetspartierna presenterar satsningar på migrationsområdet, bland annat det som antagligen är den största enskilda antikorruptionssatsningen de senaste decennierna. Jag vill här också passa på att yrka bifall till utskottets förslag.

Vi har en satsning på 100 miljoner kronor för att återta uppehållstillstånd som har delats ut eller behållits i strid med reglerna. Denna satsning började ge resultat redan förra året - då återtog vi ungefär dubbelt så många uppehållstillstånd som året före. Liknande projekt pågår också inom andra myndigheter, till exempel Pensionsmyndigheten. Där eskalerar man arbetet mot korruption, vilket ger resultat.

Vi kommer att få fler förvarsplatser och en ökad återvandring av personer som har levt i ett långvarigt utanförskap. Vi kommer också att få snabba och smidiga processer för den migration vi faktiskt vill ha. Man ska ju komma ihåg att det finns invandring som gör Sverige bättre - det gäller framför allt högkvalificerad arbetskraft och vissa studenter.

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka utskottets kansli för en väl genomförd resa. Det var mycket trevligt. Jag vill även tacka de andra deltagarna på resan - det var väldigt trevligt att få umgås med dem under den tid som resan varade. Jag vill dessutom önska kammaren en god jul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

(Applåder)

Herr talman! Jag noterade att Jonny Cato började med att säga att det är skillnad mellan att ha visioner och att kunna genomföra dem i praktiken; det var ungefär så jag tolkade det. Jag är ju tillräckligt gammal för att komma ihåg hur den här kammaren såg ut under den förra mandatperioden, när Centerpartiets visioner ledde till en kollapsad regering och till att man förlorade budgetomröstningar. Jag tror inte att Jonny Cato är rätt person att komma med den läxa som han nu försöker att lära andra.

Vad gäller informationsplikten har Jonny Cato inte läst direktiven. Jag klandrar honom inte för det - han läser nästan aldrig de handlingar som kommer från utskotten när vi debatterar. Det stod inte att Sverigedemokraterna har krävt att få igenom full informationsplikt i de verksamheter som nu undantogs, utan det stod att frågan skulle belysas allsidigt och att ingenting skulle undantas på förhand. Det fanns dock inga krav från någon sida gällande vilka sektorer som skulle inkluderas eller exkluderas. Jag kan tillägga att detta är en politisk överenskommelse som bygger på det resultat som kom innan detta betänkande levererades.

Utredaren konstaterade inte att detta inte skulle ha någon effekt - det är helt fel. Jonny Cato har uppenbarligen inte läst utredningen heller. Förslagen i det betänkande jag nämnde i mitt förra anförande handlar bland annat om informationsplikten mellan de sex strategiska myndigheterna. Vi har otroligt bra förslag som gäller en utlänningsdatabas med fingeravtryck och ansiktsbild. Vi har också otroligt bra förslag vad gäller möjligheterna att söka igenom till exempel kommunikationsutrustning, vilket är extremt viktigt för att kunna identifiera vem en person egentligen är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Utredaren säger till exempel att informationsplikten gentemot Skatteverket kommer att ha specifikt stor effekt, eftersom Skatteverket har väldigt mycket av den information som behövs.

Ingenting i Jonny Catos fråga stämmer. Jag är inte förvånad över detta, men jag välkomnar honom att försöka igen.

Herr talman! Det är jag absolut inte orolig för. Jag måste också flika in att det största problem det här landet har haft de senaste 20-30 åren är att människor som Jonny Cato och flera andra här inte vågar kalla en spade för en spade. De anpassar sin retorik efter vad de tror fungerar och ger poäng i medier eller i den allmänna debatten. Det är inte så vi jobbar, Jonny Cato, och det är precis därför vi har 20 procent och ni inte har 20 procent.

Låt oss gå över till själva frågan. Nej, utredaren säger inte att återvandringsbidraget inte är effektivt eller att det inte skulle fungera. Det han säger är att det kanske skulle kunna skada integrationen i Sverige på så sätt att utlänningar skulle känna sig ovälkomna. Detta är totalt nonsens, och det vet alla som känner någon person som har rötter i ett annat land.

Jag har många i min närhet som är relativt nya invandrare i Sverige. Ingen person jag någonsin har träffat delar den här uppfattningen. De personer som kommer från andra länder är väldigt ofta måna om att vi ska ha ett fungerande samhälle, precis som jag och - hoppas jag - Jonny Cato är. När vi har personer som befinner sig i ett långvarigt utanförskap - som går år efter år i Sverige utan att kunna svenska, utan att klara sin egen försörjning och utan att komma in i samhället - är det faktiskt bättre om man ser att integrationspolitiken har en bättre horisont.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

När vi har försökt och försökt och försökt och det inte har funkat är det faktiskt bättre att man återvänder hem. Det är inte så konstigt, det är inte kontroversiellt och det är definitivt inte ineffektiv politik. Vi har en överenskommelse om någonstans runt 350 000 kronor, och en familj som lever i utanförskap sätter utan problem sprätt på 350 000 kronor på en helg. Googla vad en skjutning kostar. Så nej, ineffektivt är det definitivt inte.

Herr talman! Om Tony Haddou vill diskutera förutsättningarna för byggbranschen är han i fel debatt. Nu debatterar vi utgiftsområde 8 Migration. Jag får väl bara uppmana honom att gå till kammaren vid rätt tidpunkt.

Vad gäller återvandringsbidraget, som jag uppfattade att det fanns en fråga om, säger utredaren inte att det inte skulle fungera eller vara slösaktigt eller vansinnigt eller något av de adjektiv Tony Haddou använder. Han säger att det potentiellt skulle kunna skada integrationen. Detta är intressant, för i nästa andetag säger utredaren att det inte ens i teorin går att undersöka hur stor denna eventuella effekt skulle vara. Så står det i utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Tony Haddou säger att alla vet detta. Okej, vad bygger han det på? Vad finns det för forskning som visar att återvändandebidrag skadar integrationen? Jag skulle vilja ha en referens.

Herr talman! Jag uppfattade ingen fråga i detta, bara svammel. Men om jag ska vara generös och uttolka en möjlig fråga kan jag som svar bara upprepa det jag sa inledningsvis. Det finns inget som tyder på att detta skulle vara kontraproduktivt för integrationen. Det är ett väldigt märkligt antagande. Jag har själv levt som invandrare i andra länder i tiotals år, och jag har svårt att förstå varför någon skulle vara irriterad över eller känna sig kränkt av att det finns ett bidrag som inte på något sätt berör en.

Jag frågade efter en referens. Tony Haddou säger att alla vet att detta skadar integrationen. Okej, fram med referenserna! Var finns forskningen, Tony Haddou? Men det blev väldigt tyst, och i stället började Tony Haddou prata om byggbranschen. Han ville väldigt gärna byta ämne. Jag förstår det, för det finns ingen forskning som stöder detta påstående, vilket står i utredningsbetänkandet, som Tony Haddou låtsas att han har läst. Om han hade läst det hade han sett det. Utredaren säger att det kan finnas en sådan här effekt, det vill säga att integrationen skadas, men att det inte finns någon forskning som kan bekräfta det och att det inte ens i teorin är möjligt att undersöka om denna effekt existerar. Det här är en parafras, men det är ungefär så det står i utredningen. Mitt tips är att Tony Haddou läser utredningen innan han går upp och tar replik om det nästa gång. Det brukar bli bättre då.

Tony Haddou har ingen replik kvar, så han kan inte återkomma med en referens här och nu, även om han skulle ha en i byxfickan. Men låt oss göra så här: Tony Haddou får skicka en snap eller ett mejl om han har någon forskning som tyder på att detta påstående stämmer. Ska vi göra så? Utmärkt!

Herr talman! Tack för frågorna, Annika Hirvonen! Jag skulle vilja bolla tillbaka en fråga, om det går bra. Jag vill gärna ha ett ärligt svar.

Informationsplikten är ingen ny företeelse i svensk rätt. Fram till 2014 fanns den i 7 kap. utlänningsförordningen under rubriken Underrättelseskyldighet. Den finns fortfarande där, men skolan plockades bort 2014. Innan 2014 och ända tillbaka till den dag då Miljöpartiet bildades var Miljöpartiet helt okej med det här. Miljöpartiet har alltså stått bakom en informationsplikt i skolan från det att partiet bildades fram till 2014. Det är ganska många år, Annika Hirvonen.

För att vara tydlig ska jag också säga att Miljöpartiet var ett av de partier som var med och bidrog till att regeln togs bort. Det skedde när Miljöpartiet och den gamla Alliansen gjorde upp om migrationspolitiken 2013. I samband med det plockades den regeln bort ur svensk rätt.

Detta rimmar väldigt dåligt med retorik som den här: "Angiveri hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle; det för snarare tankarna till DDR." Okej, men kan Annika Hirvonen förklara för kammaren varför Miljöpartiet stod bakom informationsplikt i skolan från det att partiet bildades fram till 2014. Varför?

Herr talman! Jag ställde en väldigt enkel fråga. Annika Hirvonen har inget svar på den. Det kan jag förstå, för jag tror inte att Annika Hirvonen visste att den här regeln fanns fram till 2014.

Barnkonventionen ratificerades 1990, om jag inte minns fel. Mellan 1990 och 2014 hade vi informationsplikt i skolan enligt 7 kap. utlänningsförordningen. Underrättelseskyldighet hette det då.

Jag har kikat i riksdagens motionsbank. Jag hittar inte ett enda exempel på att Miljöpartiet motionerat om att informationsplikten skulle tas bort. Det tycker jag är lite konstigt när vi talar om ett parti som nu hävdar att det är en regel som hör hemma i DDR.

Retoriken matchar inte handlingen, Annika Hirvonen, så vi kan göra ett försök till: Hur kommer det sig att Miljöpartiet inte lyfte ett finger för att ta bort den här regeln - i alla fall inte om man tittar i riksdagens arkiv - från det att partiet startades fram till 2014, när den, vilket jag kan tillstå, togs bort i en överenskommelse mellan Miljöpartiet och Alliansen?

Jag kan ju förstå att man kan använda uttryck som att någonting hör hemma i DDR om det verkligen är något man kämpat mot och gjort till en profilfråga. Det hade jag fattat. Men i det här fallet är det inte så. Miljöpartiet tyckte att den där regeln var rätt bra. Miljöpartiet gjorde ingenting för att den skulle tas bort under alla dessa år eller när barnkonventionen blev lag och så vidare. Men det har egentligen inte med det här att göra. Barnkonventionen står inte i vägen för en anmälningsplikt, men det är en annan historia.

Annika Hirvonen har ingen mer replik nu och kan inte svara på frågan, men den kan ju vara någonting att fundera på för framtiden. Det kan vara bra att kolla upp vad man har stått för tidigare i historien när man går upp och tar den här typen av repliker. Det kan vara smart.

(Applåder)

Herr talman! Vänsterpartiet är just nu det kanske mest migrationsradikala partiet i Sveriges riksdag. De vill ha en återgång till migrationslagstiftningen som den såg ut före asylkrisen 2015 och som ledde till att över 160 000 personer under ett enskilt år sökte asyl här i Sverige.

Vänsterpartiet vill också ha en amnesti eller, som man talar om i sin migrationspolitiska motion, en regularisering för alla som gömt sig olagligen i Sverige tillräckligt länge, det vill säga för dem som inte lämnat landet trots att de exempelvis fått ett lagakraftvunnet avslagsbeslut. Det rör sig troligen om över 100 000 personer som just nu befinner sig olovligen i Sverige.

Man vill helt enkelt montera ned den reglerade invandringen och principerna som styr den. Och man vill kraftigt öka de tilldragande faktorerna till Sverige utan att, vad jag kan höra, tänka det minsta på konsekvenserna.

Herr talman! Med anledning av detta vill jag fråga Vänsterpartiet hur i all sin dar de tror att detta ens är praktiskt möjligt. Hur skulle detta inte driva fram ökat utanförskap, ökad utsatthet och ökad kriminalitet i vårt land? Hur skulle Sverige klara av integrationsarbetet med Vänsterns extrema invandringspolitik?

Herr talman! Det är väldigt klargörande att Tony Haddou inte på något sätt backar från det som också framkommer i motioner och i övrigt från Vänsterpartiets sida. Det är väldigt klargörande för väljarna inför kommande val, tänker jag, att Vänsterpartiet har en syn som egentligen innebär att vi ska montera ned den reglerade invandringen och dess principer. Det vill jag ge Tony Haddou.

Man talar om asylrätten, men den har ju också en koppling till att invandringen ska vara reglerad. Har man fått ett ja ska vi bekämpa utanförskapet och se till att de människor som har kommit också tar sig in i samhället, men har man fått ett nej ska man lämna. Där skiljer vi oss kraftigt från Vänsterpartiet.

Herr talman! Jag vill ställa en annan fråga. Förra året röstade riksdagen på den moderatledda regeringens initiativ för ett nytt migrationspolitiskt mål som innebär en mer restriktiv migrationspolitik. Det fastställs bland annat att målet för utgiftsområdet är en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som ger skydd tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bland annat asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring, minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU och bidrar till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Miljöpartiet har i riksdagsmotioner stadgat att man vill tillbaka till det tidigare, mer generösa målet på det migrationspolitiska området. I konsumentupplysningens namn undrar jag: Står Vänsterpartiet bakom det nya, mer restriktiva målet?

Herr talman! Vi är några tappra som håller ut denna torsdagskväll! Det tycker jag är bra; det är ett viktigt område som vi debatterar.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till regeringens förslag till budget för utgiftsområde 8 Migration.

Det är viktigt att ett land har en ansvarsfull migrationspolitik som både ser till de behov som finns i vår omvärld och till de möjligheter till integration som finns. Naturligtvis är det viktigt att de som söker asyl får en rättssäker process. Det är samtidigt viktigt att nivån på migrationen är långsiktigt hållbar och att det också ställs krav för att bli svensk medborgare.

Allt detta är nu under genomförande i den omsvängning av inriktningen för migrationspolitiken som görs av den nuvarande regeringen. Det sker efter ett antal år med en politik som inte fullt ut har tagit tag i de problem som funnits, något som vi i dag ser olika resultat av runt om i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi kan se att Sverige har tagit emot fler asylsökande än vi har klarat av att integrera. Samhället har inte tagit krafttag mot utnyttjandet av asylsystemet, och framväxten av parallellsamhällen har inte kunnat stoppas.

Kristdemokraterna ser, likt övriga regeringspartier, behovet av att ha en stram migrationspolitik för att komma till rätta med de problem som vi ser på många platser i vårt land. Att den totala migrationen till Sverige bör vara i nivå med våra nordiska grannländer är en synpunkt som vi har lyft sedan en lång tid tillbaka. Det är då rimligt att prioritera de mest utsatta flyktingarna genom till exempel kvotflyktingsystemet, det vill säga att lagliga och säkra vägar bör vara metoden för att söka asyl i Sverige. För att förhindra att människor utnyttjas, skadas eller omkommer i rangliga båtar på Medelhavet måste EU också kraftfullt och gemensamt motverka irreguljär migration och människosmuggling och även ha ett fokus på att hjälpa flyktingar i närområdet.

Vi ser nu att denna fråga har fått ett ökat fokus på EU-nivå och kommer att diskuteras vidare under möten i närtid. Vi ser positivt på att EU formerar en gemensam linje för att komma till rätta med dessa problem.

Herr talman! De senaste åren har i stor utsträckning präglats av Rysslands fruktansvärda invasion av Ukraina. Vi har också i Sverige sett ett antal ukrainska flyktingar, och jag är glad att regeringens budget och inriktning har gjort att dessa flyktingar dels har fått ett ekonomiskt stöd direkt riktat till sig genom möjligheten till folkbokföring, dels att stöd har gått till kommuner för större möjlighet till undervisning i svenska språket. Detta gör att de från Ukraina som har tagit sin temporära tillflykt till Sverige kommer att ha större möjligheter till både kontakter och arbete under den tid som de kommer att vara i Sverige.

Herr talman! Tidöpartierna har förhandlat fram ett stort antal punkter som gör att inriktning och innehåll i migrationspolitiken förändras. Ett stort antal förändringar är antingen redan beslutade eller under genomförande. Det gäller både kontroll och krav, till exempel ändringar när det gäller kraven för svenskt medborgarskap.

En fråga som vi kristdemokrater för länge sedan tog upp är rättssäkerheten för konvertiter. Det ingick i det uppdrag som gavs till Statskontoret om att granska rättssäkerheten för konvertiter och hbtq-personer. Utredningen har nu presenterats, och det ges ett antal förslag på rekommenderade åtgärder. Vi ser fram emot att Migrationsverket följer rekommendationerna i sitt fortsatta arbete.

Herr talman! Under de åtta åren med S-regeringen var det svårt att se en rak linje vad gäller migrationspolitiken. Det föranledde behovet av förändring som nu finns. Att likt Socialdemokraterna säga att man startade förändringen kan man med lite välmening säga var korrekt. Men den koalition av olika partier och viljor som präglade de åtta årens regerande skapade ett resultat som knappast kan ses som lyckosamt. Man kan också konstatera, som tidigare replikskiften har visat, att Socialdemokraterna själva i utredningar och rapporter dragit slutsatsen att partiets tidigare kurs var fel i vissa delar och att en kursändring behövs. Att allt var väl under åtta år är en överdrift.

Samtidigt kan man se att under den här mandatperioden har S-ledamöterna i huvudsak röstat ja till regeringens förslag till förändringar. Vi välkomnar den insikten, och det understryker att det regeringen nu genomför är det som behövs för att styra upp situationen för vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Vi i Tidöpartierna samarbetar, och vi tar oss an frågorna med ett samarbetsklimat och en inriktning som inte gör att vi bakbinder eller låser varandra. Men hur ser det ut på oppositionssidan? Som jag nämnde i replikskiftet tidigare ser man att de budgetförslag som oppositionspartierna lämnat på området spretar. Man kan fråga sig vilken samsyn som finns. MP och V satsar som vanligt frikostigt mer än vad regeringen gör, Centern satsar mindre än vad regeringen gör och S lägger sig på exakt samma siffra.

Detta är vad man också ser vad gäller de politiska ställningstagandena. S säger sig vara den som genomförde ett skifte av inriktningen. C, MP och V fortsätter att förespråka en linje som ger en fortsatt högre möjlighet till migration in i vårt land.

Vi har frågat vad den gemensamma linjen blir, om det mot min egen förmodan och egen önskan blir ett regeringsskifte. Vi ser nu att V kräver en plats i regeringen om man ska ge sitt stöd till S. Då kan vi också räkna med andra ultimativa krav. Även C och MP kommer att kräva sitt för att ge stöd till en S-regering.

I ljuset av detta klingar nog orden som just har uttalats lite falskt, det vill säga att S vill ha en stramare migrationspolitik. Det är nog närmare att befara en återgång till en större migration och ett större asylmottagande. Det blir på många sätt en återgång till ruta ett på den spelplan som vi har gällande migrationspolitiken.

Herr talman! Sveriges medborgare visade i det senaste valet vilken väg vi ska ta. Den åtstramning av migrationsområdet som sker behöver göras för att komma till rätta med problemen vi ser i vårt samhälle. Samarbetet ger resultat. Antalet asylsökande till Sverige har minskat. Det blir alltmer tydligt att ett nej är ett nej. Åtgärder mot skuggsamhället håller på att genomföras. Fler personer kommer att återvända, och de som inte lever ett hederligt liv riskerar i högre grad utvisning.

Herr talman! Kristdemokraterna anser att migrationspolitiken har behövt och fortsätter att behöva ändra inriktning, men det måste ske så att vi behåller fokus på att de som främst behöver skydd också får det. Vi kommer att arbeta tillsammans med övriga regeringen för en ansvarsfull och medmänsklig migrationspolitik, där människor som tas emot ges goda förutsättningar och stöd till en lyckad integration i vårt samhälle.

Jag yrkar bifall till regeringens förslag till budget för området migration.

(Applåder)

Herr talman! Annika Hirvonen talar om röda linjer. Man kan fundera över vilka röda linjer som har funnits för Miljöpartiet. Min minnesbild ger i alla fall att när migrationen till Sverige under åren 2014-2015 var på en nivå som alla insåg var för hög var Miljöpartiet med och fattade beslut. Det är på samma sätt som har tagits upp tidigare, nämligen att man kan ha frågor om var Miljöpartiet stod i frågan om anmälningsplikt.

Vi kan konstatera att Annika Hirvonen berör olika saker som inte finns med i den här debatten. Biståndet hanterar vi inte här. Att vi ger stöd och kan ha fokus på flyktingar betyder att man kan styra biståndet på ett effektivare sätt, likt man nu gör en omdaning av biståndet, genom att till exempel NGO:er kan nå fram. Det är ett faktum att Sverige fortfarande med den biståndsram som används nu befinner sig på plats två av de europeiska länderna.

Att Kristdemokraterna sitter i regeringen betyder att man har ett fokus på bistånd. Samma sak gäller kvotflyktingarna. Vi har visserligen, helt korrekt, minskat från en nivå på cirka 5 000 ned till 900, men fortfarande tar vi i förhållande till storleken på vårt land emot en stor del.

Vad gäller Ukraina var jag i förra replikskiftet när vi diskuterade förändringen i folkbokföringen tvungen att påpeka att vi inte bara har det enskilda stödet, utan det finns också ett utökat stöd att söka för familjer i det bistånd som man får tillgång till genom folkbokföringen. Det är inte helt korrekt att de ukrainska familjerna är de enda familjerna som saknar stöd.

Jag skulle vilja fråga Annika Hirvonen vilka röda linjer som finns för Miljöpartiet om man vill sätta sig i Socialdemokraternas regering.

Herr talman! Vi kan konstatera att med Kristdemokraterna i regeringen har vi ett bistånd som vi kämpar för. Jag håller med om vad vår målsättning var i valrörelsen, men att sitta i ett regeringssamarbete innebär ju förhandlingar.

Jag konstaterar fortfarande att Sverige är på andra plats vad gäller att ge bistånd, och det handlar om att ge bistånd där det gör mest nytta.

Jag konstaterar också att Miljöpartiet har en syn på den migrationspolitik vi har i Sverige som skiljer sig från regeringens. Det är så det ska vara - en opposition ska lyfta fram vad den tycker. Men Annika Hirvonen företräder ett parti som säger sig kunna utgöra ett regeringsunderlag, och jag kan konstatera att det stora partiet i det regeringsunderlaget i princip säger ja till den migrationspolitik vi har och i vissa fall till och med säger sig vilja gå längre, till exempel vad gäller EBO just nu.

Jag kan konstatera att i den här kammaren finns det en stor majoritet av politiker som har fått sitt mandat utifrån en förändring av migrationspolitiken. Den genomförs just nu, och vi kommer att se till att genomförandet sker enligt internationella överenskommelser och regleringar men också på ett sådant sätt att vi kan integrera dem som kommer till vårt land. Det är också en väldigt viktig pusselbit i att ha en migrationspolitik i nivå med övriga nordiska länder, som jag sa, och i nivå med att de som kommer hit ska kunna integreras i vårt land. Så tycker vi.

Herr talman! Jonny Cato och jag delar engagemanget för Ukraina. Precis som jag nämnde lite kort i mitt anförande har detta fruktansvärda angreppskrig där Ryssland ger sig på en fri stat i Europa skapat en situation som vi inte har haft sedan andra världskriget.

Vi ser ett stort flyktingflöde, främst naturligtvis i närområdet - Polen har ju tagit emot en stor del - men också i många andra länder. Och EU:s mekanismer fungerade. Massflyktsdirektivet som fanns för just dessa åtgärder aktiverades, och de som flydde från Ukraina kunde söka sin fristad och sin säkerhet i olika länder.

Vi kan konstatera att det regelverk vi hade var politiskt beslutat i den här kammaren när de från Ukraina kom hit.

Vi kan konstatera att dagersättningen inte var ändrad på 30 år, oavsett vilken regering vi haft och vilken inriktning som funnits i den här kammaren. Det kan man fundera över.

Vi kan också konstatera att om man behövde ha en vinterjacka eller om man behövde ha något ytterligare fanns det möjlighet att få ytterligare bidrag.

Regeringen startade en process. Man kan alltid fundera över hur fort det går, och om vi ser tillbaka på tidigare regeringsperioder tror jag att vi ser att de som är i opposition alltid tycker att det ska gå snabbare.

Jag är i alla fall stolt över att vi förutom att göra det möjligt för Skatteverket att börja folkbokföra när massflyktsdirektivet förlängdes nu också har infört en regel som gör att man kan folkbokföras tidigare än efter två års vistelse. Det kommer att möta många behov. Jag är stolt över det beslutet. Vi får naturligtvis se över vad vi kan göra ytterligare.

Herr talman! Ja, det är korrekt att det fanns ett förslag från Centerpartiet att höja dagersättningen. Nu kan vi ju konstatera att möjligheten att bli folkbokförd ger många gånger mer per dag och även möjlighet till vidare bidrag, bland annat stöd till exempelvis familjekostnader och bostadskostnader.

Jag kan konstatera att ingen tidigare regering har lyft upp frågan om dagersättningen på det här sättet. Jag kan säga att vi som parti är öppna för att diskutera den vidare. Jag har själv stått i intervjuer och sagt att dagersättningen borde korrigeras. Men det är en annan fråga.

Vi kan konstatera att vi har gjort något som jag är stolt över: Vi har sett till att man kan folkbokföras tidigare än enligt Skatteverkets normala regler. Detta öppnar upp. Vi har också sett till att kommunerna har kunnat ge stöd vad gäller språk så att man kommer i arbete. Jag är också, precis som Jonny Cato, stolt och glad över alla dem som ger hjälp, oavsett om det sker här i Sverige eller, som vi ser, i Ukraina.

Ukrainas sak är vår, och vi ska alltid utvärdera hur vi kan stödja dem. Jag är stolt över det vi har gjort, och vi ska naturligtvis se över vad vi kan göra ytterligare. Detta är vi i alla fall överens om.

Herr talman! Sverige ska vara möjligheternas land för dem som väljer att komma till Sverige. Vårt lands långa tradition av öppenhet gentemot omvärlden har bidragit till det Sverige som vi har i dag, vår utveckling, vår tillväxt och vårt välstånd.

Det är betydelsefullt att vi även fortsättningsvis tar emot människor på flykt och att vi gör det på ett sätt som är hållbart för vårt samhälle. Det handlar inte bara om att låta människor komma till och stanna i Sverige. Om människor bor i Sverige resten av sina liv ska de ha möjligheter till ett gott liv. Det betyder att migrationspolitiken inte kan reduceras till att bara handla om ett bifall eller ett avslag. Det handlar också om hur man i nästa steg integreras i det som vi kallar för samhällsprojektet Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Detta är ett ansvar som sträcker sig årtionden framöver. Ska vi lyckas med att skapa möjligheter till ett bra liv för alla som har skyddsbehov och som har kommit hit kan vi inte ha en situation där vi har en alltför generös invandring, där människor drivs rakt in i ett utanförskap med bidragsberoende, trångboddhet och stor otrygghet som resultat. Det är inte att värna en långsiktigt hållbar politik.

Herr talman! För bara några veckor sedan presenterades Utanförskapets karta av det ansvariga statsrådet Mats Persson. Det som presenterades var inte särskilt upplyftande. Det visade svart på vitt att det svenska samhället under en lång tid glidit isär.

Sverige har ett omfattande problem med bostadsområden där det är ett stort utanförskap. Det är inte svårt att dra slutsatsen: Ju fler av dessa vi har, desto sämre är det för vårt land och för dem som bor i det. Det är dåligt för samhällets sammanhållning, men framför allt är det orättvist mot alla de vuxna och barn som bor där och som växer upp under dessa förhållanden. Jag nämnde trångboddhet, men det handlar också om brist på förebilder och om dåligt fungerande skolor, som ger sämre livschanser och sämre möjligheter.

Detta problem är tyvärr inte nytt. Redan för 20 år sedan varnade vi liberaler för den bristande integrationen och det stora utanförskapet. Fler har hakat på sedan dess. Vi är alla på ett eller annat sätt skyldiga till detta. Vi har helt enkelt blundat för problemen för länge eller haft en övertro på att de kortsiktiga projekten skulle lösa utanförskapet. Men vi har misslyckats.

Kombinationen med en migrationspolitik som inte varit särskilt realistisk gör att utanförskapet nu inte bara syns i våra storstäder utan även i mindre samhällen. Detta är inte längre ett storstadsfenomen. I dag omfattar det 710 000 personer, varav 170 000 är barn.

Herr talman! Att vända utvecklingen kräver stora insatser från samhället men också en ökad tydlighet kring vad samhället kräver av människor som bor här - en tydlighet kring att alla har samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv men också en tydlighet i att det förutsätter att de som bor i landet anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället.

Vi är fast beslutna att göra det som krävs för att förändra situationen. Utanförskapets karta är ingen mirakelmedicin - det ska sägas rakt ut. Man får se den som en viktig byggsten med ett kunskapsunderlag i grunden som ska ge oss möjlighet att bryta detta med mer riktade och precisa insatser. Det är bara genom ökad kunskap och träffsäkra insatser som vi kan öka möjligheterna till en ljusare framtid.

Samtidigt ska jag vara ärlig med att jag tror att det är omöjligt att klara av denna stora utmaning på migrationsområdet utan att vi fördjupar Europasamarbetet. De flesta av oss vet att det historiskt har varit väldigt svårt att åstadkomma detta på europeisk nivå. Allt som oftast har diskussionerna och samtalen blivit både för långa och för många utan att landa i något konkret som håller över tid.

Men plötsligt hände det. Efter år av intensivt arbete beslutade EU-parlamentet i våras om den nya migrations- och asylpakten. Man får faktiskt kalla det en framgång för Europa. Det är, som sagt, viktigt att vi på vår kontinent hjälps åt i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Hela syftet med pakten är att det ska vara ett sammanhängande system för asyl- och migrationshanteringen i EU. Det handlar om våra asylprövningsförfaranden och mottagandevillkor, om gemensamma rättigheter för dem som bedöms ha skyddsskäl, om ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater, om mottagande av kvotflyktingar och mer därtill. Reformen innehåller även särskilda regler för kriser, massflyktssituationer, pandemier och situationer då främmande makter utnyttjar skyddssökande för att sätta press på EU, vilket vi har sett både i Finland och i Polen i närtid.

I den nya ordningen ska de som söker asyl sorteras in i olika typer av prövningsprocedurer. Det ska bland annat vara ett snabbt gränsförfarande för dem som bedöms ha låg sannolikhet att få skydd och ett annat förfarande för dem med större skyddschanser, där särskild hänsyn tas till om man redan har nära släktingar till exempel i ett EU-land. Med denna pakt blir det mer ordning och reda i asylmottagningen. Fokus ska nu vara att genomföra reformen på bästa möjliga sätt. Den ska vara på plats sommaren 2026.

Herr talman! Att vi nu är överens mellan EU-länderna i frågan är bra, men det viktigaste återstår: att genomföra det vi kommit överens om, så att det går från ord till handling och så att detta får verklig effekt. Nu är en färdplan framtagen, som jag nämnde. Fram till införandet av pakten behöver vi uppdatera vårt sätt att jobba i dessa frågor. Det handlar om hur vi registrerar personer som reser in i EU eller som påträffas på territoriet utan rätt att vistas där.

Avslutningsvis vill jag nämna att migrationen är större än att den bara gäller Sverige och Europa. Detta är verkligen en fråga som symboliserar att vi lever i en globaliserad värld och i en globaliserad tid. Vi ser den utveckling som pågår i delar av världen. Stora grupper av människor söker sig hitåt. I Mellanöstern pågår det flera olika konflikter och krig. Storleken på deras negativa konsekvenser är väldigt svår att förutse. Det innebär att vi måste bygga relationer - och fördjupa dem än mer - med länderna utanför Europa.

Detta behöver mynna ut i att man ser till att människor får en drägligare tillvaro i sitt närområde. Men det handlar också om att investera och skapa framtidstro i dessa länder. På längre sikt är det dessa frågor som är avgörande för att vi ska få en stabilitet i vår omvärld.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag på utgiftsområde 8.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Jonny Cato för välkomnandet. Det har varit intressant att delta i den här debatten. Den har varit lite mer dynamisk, om jag säger så, än debatterna jag deltog i när jag satt i skatteutskottet. Men det är bra - det är precis så det ska vara i kammaren.

Det var många frågor som togs upp - vi får se om jag hann uppfatta alla. Vi kan börja med kvotflyktingarna. Det är bara att erkänna att vi inte vill ha det antalet. Det är en kompromiss inom ramen för Tidösamarbetet. Så är det. Man måste ge och ta. Vi hade velat se en högre nivå, men där hamnade vi inte. Det är någonting man får acceptera. Man kan inte sätta sig ned och grina varje gång man inte får som man vill. Då skulle vi aldrig kunna styra det här landet. Vi skulle aldrig få någonting gjort.

När det kommer till anhöriginvandring förnekar vi mig veterligen ingen rätten att återförenas. Men vi säger att man jämfört med tidigare i större utsträckning ska kunna försörja sig själv. Man ska ha en bostad där man verkligen kan bo som stor familj, och det ska finnas rimliga villkor att komma in i och bli en del av samhällsprojektet Sverige. Det är det vi säger.

Jag kanske missade någon fråga, men vi anser att det utanförskap som existerar inte får drivas på ytterligare. När jag lyssnade på ledamotens huvudanförande uppfattade jag en stor samsyn med precis det jag sa. Jag förstår därför inte riktigt den kritik som nu framförs - då motsäger du dig själv, Jonny Cato. Är det så att ni trots vad du sa ändå vill driva på det utanförskap som finns i det här landet? Över 700 000 människor lever i detta utanförskap, som går i arv i generationer och som de inte tar sig ur. Det handlar inte bara om människor som kommer hit utan även om människor som föds här. Det handlar om barn och barnbarn. Är det kanske så att ett ökat utanförskap är er grej, fast ni säger något annat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag vet inte om jag ska ta det som något positivt eller inte att jag står här och får beröm av oppositionen. Men äsch - så här sent på kvällen och när statsrådet snart kommer tar jag emot det!

Det ledamoten står och säger är dock helt felaktigt. Det görs massor av satsningar på integrationsområdet. Det läggs stora mängder medel på skolan, framför allt med inriktning på att fler ska lära sig det svenska språket. Vi sänker skatterna för att fler ska komma i arbete, och det görs ett stort arbete på bostadssidan för att det ska byggas fler lägenheter och småhus, vilket efterfrågas där det i dag är bostadsbrist. Vi har också ökat när det gäller yrkes- och vuxenutbildningar.

Paletten är alltså bred och stor, och det är även målsättningen - framför allt när det gäller de kvinnor som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden och hur de ska bli en del av den.

När det kommer till den frivilliga återvandringen är det inget nytt fenomen i Sverige; det började diskuteras redan på 40-talet och började praktiseras, med en summa pengar, i slutet av 80-talet. Att nivån på pengarna sedan har legat kvar där kan man ju diskutera, men det man ser här är fortfarande att det är frivillig återvandring det handlar om - och kanske framför allt informationskampanjer. Men jag ser det inte som någon seger för oss, som du försökte ge uttryck för, Jonny Cato. Återigen: Det är snarare en kompromiss i samarbetet.

Att vi inte gör något på integrationsområdet är direkt felaktigt. Det görs massvis. Det är bara att läsa våra budgetar, inte bara årets utan även dem från tidigare år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Jag blir lite konfundersam - man undrar ju om ledamoten helt har missat vad som har hänt de senaste åren, det vill säga helt ignorerar att samhället har varit hårt drabbat av extremt hög inflation och höga räntor. Det är klart att det slår hårt mot en byggbransch som har extremt höga priser.

Priserna är ett resultat av den bostadspolitik som Miljöpartiet bedriver. Det är ju ert hårt reglerade bostadsmarknad som är anledningen till det här, Annika Hirvonen. Vi har nu tagit steg mot att lätta upp detta. Om de är små eller stora är diskutabelt, men vi har tagit steg. Det handlar om att få snabbare planprocesser, lätta på detaljplanearbetet och lätta på byggreglerna. Det är det vi måste börja komma åt, för problemet är att det är för lite marknad på bostadsmarknaden. Den är extremt hårt reglerad.

I den politik som fördes av den förra regeringen - er politik, Annika Hirvonen - var svaret enbart nationella subventioner. Det är klart att det blir en liten ökning av bostadsbyggandet av det, men den är väldigt liten. Framför allt byggs sådant som inte efterfrågas. Det som hände var att ni skickade pengar rakt ned i byggherrarnas fickor. Till vilken nytta? Det är klart att byggherrarna blev glada, men vad hände med medborgarna?

Fru talman! Låt oss konstatera att du har rätt, Annika Hirvonen - det är ert fel. Det är också inflationens och de höga räntornas fel. Det är det som har lett till den bostadskris vi har i dag.

Det är klart att det byggs mycket mindre när byggkostnaderna skenar, men redan nu - sedan Riksbanken har sänkt räntorna - visar prognoserna att byggtakten är på väg upp igen. Det måste dock byggas där det behövs och utifrån de behov som finns, inte utifrån att några klåfingriga politiker sitter och säger att de vill ha det si eller så. Det är inte så vi löser bostadskrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Låt mig bara konstatera att jag aldrig skyllde på några flyktingar när jag stod uppe i talarstolen. Jag vet inte var du fick det ifrån, Annika Hirvonen. Det var ju snarare så att jag skyllde på mig själv. Jag sa att det är vårt ansvar hur vi har misslyckats med det här. Som liberal politiker vill jag såklart att Sverige på lång sikt ska fortsätta vara ett land som är öppet för invandring. Jag är helt övertygad om att det gynnar oss. Men här och nu har vi stora problem med det utanförskap som har uppstått av att vi har haft en politik som inte har varit hållbar över tid. Det är vad jag har sagt.

Fru talman! Det finns mycket att fråga Annika Hirvonen om efter hennes anförande, exempelvis att hon verkar bejaka skuggsamhället eftersom hon säger att hon förstår att människor som har fått ett avslagsbeslut och ett utvisningsbeslut ändå inte lämnar landet. Det är värt att notera.

Men låt mig gå till en budgetfråga. En av den moderatledda regeringens viktigare förändringar inom migrationspolitiken handlar om att på olika sätt stärka arbetet med återkallelser av uppehållstillstånd, till exempel sådana som tilldelats personer på felaktiga grunder. Migrationsverket har en nyckelroll i arbetet med att förhindra, upptäcka och åtgärda missbruk av systemet med reglerad invandring, och därför tycker vi att ytterligare steg bör tas för att förstärka Migrationsverkets arbete med att återkalla uppehålls- och arbetstillstånd och statusförklaringar när det finns grund för det. Vi föreslår därför att anslaget ökas med 100 miljoner kronor från och med nästa år.

Fru talman! Miljöpartiet motsätter sig kanske inte helt förvånande regeringens förslag för att stärka arbetet med återkallelse av uppehållstillstånd, och vän av ordning frågar sig då: Är Miljöpartiet emot att återkalla uppehållstillstånd för personer som har fuskat sig till ett tillstånd, till exempel genom att ha lämnat felaktiga uppgifter? Anser Miljöpartiet att det ska löna sig att fuska och missbruka systemet utan att det får konsekvenser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Låt mig vara mycket tydlig med att den som har skyddsskäl och uppfyller lagens krav givetvis ska beviljas skyddsstatus och uppehållstillstånd. För detta har vi en ordnad process i Sverige som i stort fungerar väl. Utöver detta finns säkerhetsventiler i form av överklagandemöjlighet i två olika instanser.

Jag förundras ändå över Miljöpartiets syn. Det handlar hos Miljöpartiet, precis som hos Vänsterpartiet, om att montera ned den reglerade invandringen. Man ifrågasätter rättssystemets funktionalitet och domstolarnas oberoende. Man sätter sig till doms över dessa oberoende instanser i samhället som har att uttolka lagen och se till att varje enskilt ärende prövas enligt dess beskaffenhet och på ett korrekt sätt. Detta är också värt att notera - utöver allt det andra Annika Hirvonen nämnde i sitt anförande.

Fru talman! Inte med ett ord svarar Annika Hirvonen på min fråga vad gäller återkallelser. I de fall det finns grund att anta att någon har fått ett uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller statusförklaring på felaktiga grunder, vad tycker Miljöpartiet? Är man emot att återkalla uppehållstillstånd för personer som fuskat sig till dem? Är Miljöpartiet för att det ska löna sig att fuska och missbruka systemet utan att det får konsekvenser?

Fru talman! Ledamöter! Tiden för migrationspolitiska experiment är över. De fyra samarbetspartierna fick i valet 2022 väljarnas mandat för förändring - inte minst i migrationspolitiken.

Vi tog över i ett läge där Sverige under flera år hade haft ett asylmottagande på en nivå som var betydligt högre än landet klarade av. Det hade fått allvarliga följder på en lång rad olika samhällsområden.

Vi tog över en återvändandepolitik som inte fungerande. Skuggsamhället växte i omfattning år efter år och utmanade tilltron till hela den reglerade migrationspolitiken. I skuggsamhället levde tiotusentals människor i utsatthet, och myndigheterna visste inte ens vilka som befann sig i landet. Det innebar väldigt allvarliga följder för både den enskilde och Sverige som land. Vi tog också över en situation med en enorm integrationsskuld med 400 000 människor utan arbete, en otrygghet som höll på att bita sig fast i samhället och alldeles för många människor som upplevde att de inte kom till sin rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi tog över en situation där migrationspolitiken varit allt annat än konsekvent. Det hade talats om skärpta regler, till exempel för den som inte fått asyl och därför ska återvända hem, men politiken gjorde sedan helomvändningar och tog fram amnestiliknande gymnasielagar. De var så dåligt genomförda att ansvariga myndigheter protesterade och Lagrådet menade att gränsen för vad som är acceptabelt faktiskt hade nåtts. Politiska experiment gör sig mycket dåligt i migrationspolitiken.

Det var den situation vi tog över. Det var därför vi fick ett tydligt mandat av svenska folket att ta tag i problemen, sluta sopa dem under mattan och i stället göra Sverige till ett bättre land.

När vi nu går in i mandatperiodens andra halvlek är paradigmskiftet i full gång. Det här är ett omtag som saknar motstycke i svensk historia. Det är vår tredje budget, och precis som tidigare är det en offensiv budget för förändring, för ordning och reda i migrationspolitiken och för bättre förutsättningar i kampen mot skuggsamhället. Vi tar tag i den stora integrationsskuld som byggts upp av den förda politiken från tidigare mandatperioder.

De flesta av de reformer vi nu genomför borde ha genomförts för många år sedan. Men handlingsförlamning är inte ett arbetssätt som vi har tagit efter. Det händer ibland, inte minst i den här kammaren, att vi får kritik för att vi gör för mycket och går för fort fram. Det är däremot inte vad jag möter när jag träffar väljare. En av de vanligaste reaktionerna är tvärtom förvåning över att det vi gör inte redan är svensk lag.

Det är inte på något sätt en orimlig förväntning att Sverige ska ha en migration som vi kan hantera och en migrationspolitik där ett nej är ett nej, ett ja ett ja och fusk inte belönas. Men så har det faktiskt inte alltid varit. Därför gör vi denna historiska omläggning av migrationspolitiken.

Fru talman! Vi fortsätter på den inslagna vägen och gör någonting som inte präglat den tidigare migrationspolitiken. Vi kommer nämligen överens. Vi enas om en stram migrationspolitik. Vi genomför reformer som får effekt. Faktum är att asylinvandringen är på väg mot den lägsta nivån sedan 1997. Det är såklart en historisk förändring.

Regeringen har ett högt reformtempo. Med årets budgetproposition tar vi ytterligare steg i omläggningen av migrationspolitiken. Några särskilt viktiga fokusområden för kommande år är ett effektivare mottagande och återvändande, att bekämpa fusk och missbruk och även att utöka de inre utlänningskontrollerna för att säkerställa att personer som inte har laglig rätt att vara i Sverige följer svensk lagstiftning och återvänder hem.

Fru talman! Regeringens omläggning av migrationspolitiken ställer stora krav på både Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Migrationsverket behöver till exempel ha goda förutsättningar att genomföra hela reformagendan, bland annat genom att ställa om mottagningssystemet för ett ordnat mottagande och möjliggöra en effektivare asylprocess och ett effektivare återvändande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

En effektivare asylprocess främjar att de som beviljas uppehållstillstånd snabbare kan börja integreras i vårt land och finna sig till rätta här. Att tiden från ansökan till beslut och vistelsen i mottagningssystemet är så kort som möjligt är naturligtvis helt centralt för såväl den enskilde som det allmänna.

Att fler bor i Migrationsverkets boenden innebär en närhet till Migrationsverket, en löpande dialog och bättre förutsättningar för Migrationsverket att anpassa sitt stöd och sin information till sårbara grupper såsom barn eller personer med funktionsnedsättning. För att uppnå det behöver även migrationsdomstolarna ges stabila ekonomiska förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Regeringen föreslår därför att både Migrationsverket och migrationsdomstolarna tillförs medel i budgetpropositionen för 2025.

För att förbättra förutsättningarna att verkställa avlägsnandebeslut behöver myndigheter veta var de personer som har att lämna Sverige befinner sig. Därför behöver myndigheterna kunna ta personer i förvar i större utsträckning. Regeringens mål är att uppnå 1 000 förvarsplatser så snart som möjligt. Vi föreslår i budgetpropositionen att medel tillförs för detta.

Fru talman! Regeringen vill förstärka Migrationsverkets arbete med att bekämpa fusk och missbruk i asylsystemet. Det handlar bland annat om att myndigheten ska utöka sin kapacitet att hantera biometriska uppgifter, utöka kontrollerna av arbetsgivare i ärenden om arbetstillstånd och förstärka arbetet med återkallelser av uppehållstillstånd och statusförklaringar. Regeringen föreslår därför att medel tillförs även för detta.

En satsning genomförs för att Polismyndighetens arbete med inre utlänningskontroller ska utökas och effektiviseras ytterligare. Inre utlänningskontroller är ett viktigt verktyg för att kunna ha kontroll över vilka människor som vistas i landet men också för att upptäcka personer som inte har laglig rätt att vara i Sverige. Det är angeläget ur både säkerhetssynpunkt och för att upprätthålla den reglerade invandringen med dess princip att det krävs rätt att vara i Sverige för att vara här.

Fru talman! Regeringen föreslår också åtgärder för att stimulera frivillig återvandring för personer som inte har integrerats i det svenska samhället eller av olika skäl vill flytta till sitt hemland. Det handlar bland annat om att kraftigt höja stödet för återvandring under 2026 för att skapa bättre förutsättningar för mottagaren att återetablera sig i hemlandet. Regeringen föreslår också att en nationell samordnare inrättas och att informationsinsatser genomförs för att öka kännedomen om möjligheten till frivillig återvandring.

Sammantaget föreslår regeringen i budgetpropositionen att 513 miljoner kronor tillförs under 2025 på det här utgiftsområdet. Trots tillskottet föreslås den sammantagna nivån på utgiftsområdet minska under 2025 jämfört med befintliga medel för 2024. Det beror främst på lägre kostnader för mottagandet av asylsökande och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Ett skäl till det är att prognosen för antalet asylsökande har justerats ned jämfört med tidigare budgetpropositioner. Den förda politiken får effekt.

Fru talman! Sveriges förmåga att ta emot fler asylinvandrare de kommande åren är mycket begränsad. Vi ser effekterna av den tidigare politiken på allt fler områden. Det finns ett växande skuggsamhälle, utanförskap, gängkriminalitet, segregation och en integration som inte har fungerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Konsekvenserna av en återgång till oreglerad invandring kan inte ha undgått någon. Det är därför väldigt oroande att det är precis det som erbjuds som alternativ till regeringens politik. Exakt vad som erbjuds kan vi naturligtvis inte veta eftersom splittringen i oppositionen är så stor, men en sak verkar man i alla fall vara överens om: att öka asylinvandringen till Sverige.

Det här är förvisso en budgetdebatt, men kostnaden för en återgång mäts inte bara i pengar. Den mäts även i utanförskap, arbetslöshet, ett växande skuggsamhälle och försämrad integration. Vi vet redan nu att prislappen för detta skulle bli väldigt hög. Vi vet också vilka som får betala priset för en sådan politik. Det är barn som inte får se sina föräldrar gå till jobbet, kvinnor som är fast i en hopplös situation och unga män som lockas in i en värld av gängkriminalitet och missbruk.

Fru talman! Sverige har inte råd att återgå till den tidigare politiken. Därför är jag stolt över att regeringen återigen föreslår en offensiv budget för utgiftsområde 8 och fortsätter flytta fram positionerna. Det tas ytterligare steg i den historiska omläggningen av svensk migrationspolitik.

(Applåder)

I detta anförande instämde Caroline Högström och Viktor Wärnick (båda M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Tack, Tony Haddou, för frågorna! Det är ändå befriande att höra Vänsterpartiet vara så tydligt med vad man vill. Det är på något sätt som ett eko från 2015. Bara vi återgår till den politik som gällde då verkar det inte finnas några problem.

Den politiken försatte Sverige i en väldigt svår situation. Så är det. Det kanske inte Vänsterpartiet ser, men svenska folket ser det ju - utanförskap, segregation och en stor otrygghet.

Nu lägger vi om migrationspolitiken, bort från den ohållbara migrationspolitik som Vänsterpartiet drev på för tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet och som Socialdemokraterna tyvärr lade sig för. Jag blir naturligtvis väldigt bekymrad när jag hör upprepade krav på en återgång. Vi hör hur det har låtit i den här debatten - det är amnestier och permanenta uppehållstillstånd, vi ska inte längre ha något försörjningskrav för anhöriginvandring, och vi ska bevara det gamla EBO-systemet. Det är på punkt efter punkt.

Det är ganska talande att det verkar vara just Vänsterpartiet och Miljöpartiet som för oppositionens talan på det här området. Det är naturligtvis en viktig upplysning.

Nu är det halvtid i mandatperioden. Vad skulle det bli med en rödgrön migrationspolitik? Är det nya rättsosäkra gymnasielagar? Är det att lämna den reglerade invandringen? I ett replikskifte nyss verkade det finnas en väldigt stor misstro mot det rättssäkra asylsystem som Sverige faktiskt har. Det låter som om det är vi i den här kammaren som ska göra asylprövningar och att det inte längre, som i dag, ska vara myndigheter och domstolar.

Vad handlar det om utöver att återgå till migrationspolitiken 2015? Vad är egentligen den rödgröna linjen i de här frågorna? Det hade varit förträffligt, fru talman, om Tony Haddou kunde ge ett svar på dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Det låter på Vänsterpartiet som att om vi bara höjde bidragen och höll fast vid den gamla politiken skulle vi inte ha några integrationsproblem. Här har dock Tony Haddou ett problem att hantera. Det är nämligen så att vi hade åtta år med en rödgrön regering, och Vänsterpartiet var med i det arbetet. Det var ju mycket Vänsterpartiets politik som satte prägel på den politiken, inte minst på migrationsområdet.

Varför ser det då ut som det gör? Ärligt talat: Om detta hade varit svaret, varför har vi då de integrationsproblem, den otrygghet och det utanförskap som vi ser i Sverige? Det kan vara någonting för Vänsterpartiet att fundera på.

Vi har en annan ingång i detta. Vi tycker nämligen att det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Vi ska inte gömma och glömma bort människor i bidragsförsörjning och utanförskap. Vi tycker att det är viktigt att människor som kommer till vårt fina land känner att det lönar sig att ta det där extra arbetspasset. Man ska inte passiviseras, fastna, gömmas och glömmas bort i bidragssystem. Det var ju länge så det fungerade i Sverige under rödgröna regeringar. Allt detta lägger vi nu om, och det är klart att det kommer att göra stor skillnad.

Jag har en fråga till Vänsterpartiet. Vad är svaret när det gäller den rödgröna migrationspolitiken? Är det en lång återgång tillbaka till 2015 som Vänsterpartiet står och talar om här i talarstolen? Är det vad vi kan förvänta oss om de rödgröna skulle vinna valet 2026 - att Sverige ska återgå till permanenta uppehållstillstånd, att vi inte längre ska ha försörjningskrav vid anhöriginvandring, att EBO-systemet ska vara kvar? Blir det en lång rad återställare?

Det kan vara viktigt att tänka på när det finns andra partier på den rödgröna sidan som säger att man ska skärpa migrationspolitiken. Så blev det inte förra gången. Jag noterar att Vänsterpartiet liksom flera andra partier på den rödgröna sidan verkar vilja tillbaka till situationen 2015. Det vore inte ansvarsfullt mot Sverige, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Sverige ska ha en rättssäker migrationspolitik. Sverige har en rättssäker migrationspolitik. Det är mycket viktigt att slå fast. Det låter ibland i kammaren, inte minst när Miljöpartiet tar till orda, som att migrationspolitiken inte skulle vara rättssäker. Det var också en viktig del i den rapport som Annika Hirvonen refererar till, det vill säga att Sverige har en rättssäker migrationspolitik.

Så har det inte alltid varit. En gång i tiden var det inte myndigheter och oberoende domstolar som fattade asylbesluten, utan det var politiker i kammaren. Jag blir bekymrad när jag hör den typen av tongångar komma från Miljöpartiet nu, det vill säga att ge sig in i enskilda fall och att antyda att hela systemet inte skulle fungera. Vi har anledning att vara stolta över det system vi har. Det är rättssäkert. Myndigheter och oberoende domstolar fattar de viktiga men ack så svåra besluten.

Vi har naturligtvis noterat den rapport som kom från Statskontoret. Alla system kan alltid bli bättre. Just uppföljning och att hela tiden utveckla systemen är också en viktig del i Tidöavtalet.

Vi kommer naturligtvis att följa upp att de saker som har framkommit i rapporten tas vidare. Det gör vi löpande i vår myndighetsdialog, och vi har redan gjort det på flera punkter. Men det är viktigt att slå fast att den generella kvaliteten är god i Sverige även på det området.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt och fråga Annika Hirvonen något som jag inte fick svar på i det förra replikskiftet när vi nu talar om den viktiga frågan om migrationspolitiken. Vad är det rödgröna alternativet till migrationspolitiken? Är det Vänsterpartiets och Miljöpartiets linje som gäller här - och naturligtvis Centerpartiets? Är det i stora delar en återgång till det som gällde 2015, där Sverige återigen ska ha regler som särskiljer sig från egentligen alla andra länder? Eller är det det som Socialdemokraterna säger? Vems linje på den rödgröna sidan är det egentligen som gäller? Kanske Annika Hirvonen vill svara.

Fru talman! Jag ska upprepa mina svar för Annika Hirvonen.

När det gäller slutsatser i Statskontorets rapport har vi redan tagit flera av dem vidare. När det gäller regleringsbrevet förstår jag att Annika Hirvonen är nyfiken, men vi kommer att göra som vi har gjort alla tidigare år, och även rödgröna regeringar, nämligen presentera regleringsbreven samlat innan jul. Vänta några dagar till så kommer svar på det!

Vad gäller den tredje frågan kan jag säga följande. Det är naturligtvis alltid dåligt om man fattar felaktiga beslut som inte är rättssäkra. Det är också anledningen till att vi redan har tagit vidare flera av de saker som Statskontoret pekade på.

Det var tre frågor och tre raka svar.

Svaret på frågan om den rödgröna migrationspolitiken var kanske inte fullt lika tydligt och klart. Det var nämligen ett icke-svar, och det ligger väl i linje med det vi har hört i debatten. Det blir lite märkligt att en opposition som kritiserar det mesta inte ens kan samla ihop sig om något enda litet i debatten. Det är helt tomt. Kvotflyktingar - oense. Försörjningsgrad vid anhöriginvandring - oense. Permanenta uppehållstillstånd - oense. Dagersättning - oense. Amnesti för personer som inte har rätt att vara i Sverige - oense. EBO-lagstiftningen - oense. Återvändande - oense.

Jag kan ha missat flera områden! Men det är punkt efter punkt. Vad är egentligen det rödgröna alternativet? Det är lätt att stå här och klaga på andra, men det enda som verkar vara den gemensamma nämnaren hos de rödgröna partierna - Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - är att Sverige ska återgå till att ha ett högre asylmottagande än tidigare. Det kanske ska tillbaka till situationen 2015, som skapade så stora problem för Sverige och för många människor i vårt land.

Jag tror inte, fru talman, att det är vad svenska folket vill ha. Vi får hoppas att vi får svar framöver eftersom vi inte fick det i den här debatten.

(Applåder)