Statsrådet Johan Forssell (M) svarade Tony Haddou i en replik om Migration i debatten ”Protokoll 2024/25:44 Torsdagen den 5 december” den 5 dec 2024.
Tony HaddouV· i en replikDet finns ett oroande mönster hos den här regeringen. Det är alltid inskränkningar och försämringar för dem som söker skydd och trygghet i Sverige, men det är också försämringar i övrigt vad gäller välfärd, skola,…Fru talman! Ledamöter! Tiden för migrationspolitiska experiment är över. De fyra samarbetspartierna fick i valet 2022 väljarnas mandat för förändring - inte minst i migrationspolitiken.
Vi tog över i ett läge där Sverige under flera år hade haft ett asylmottagande på en nivå som var betydligt högre än landet klarade av. Det hade fått allvarliga följder på en lång rad olika samhällsområden.
Vi tog över en återvändandepolitik som inte fungerande. Skuggsamhället växte i omfattning år efter år och utmanade tilltron till hela den reglerade migrationspolitiken. I skuggsamhället levde tiotusentals människor i utsatthet, och myndigheterna visste inte ens vilka som befann sig i landet. Det innebar väldigt allvarliga följder för både den enskilde och Sverige som land. Vi tog också över en situation med en enorm integrationsskuld med 400 000 människor utan arbete, en otrygghet som höll på att bita sig fast i samhället och alldeles för många människor som upplevde att de inte kom till sin rätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Vi tog över en situation där migrationspolitiken varit allt annat än konsekvent. Det hade talats om skärpta regler, till exempel för den som inte fått asyl och därför ska återvända hem, men politiken gjorde sedan helomvändningar och tog fram amnestiliknande gymnasielagar. De var så dåligt genomförda att ansvariga myndigheter protesterade och Lagrådet menade att gränsen för vad som är acceptabelt faktiskt hade nåtts. Politiska experiment gör sig mycket dåligt i migrationspolitiken.
Det var den situation vi tog över. Det var därför vi fick ett tydligt mandat av svenska folket att ta tag i problemen, sluta sopa dem under mattan och i stället göra Sverige till ett bättre land.
När vi nu går in i mandatperiodens andra halvlek är paradigmskiftet i full gång. Det här är ett omtag som saknar motstycke i svensk historia. Det är vår tredje budget, och precis som tidigare är det en offensiv budget för förändring, för ordning och reda i migrationspolitiken och för bättre förutsättningar i kampen mot skuggsamhället. Vi tar tag i den stora integrationsskuld som byggts upp av den förda politiken från tidigare mandatperioder.
De flesta av de reformer vi nu genomför borde ha genomförts för många år sedan. Men handlingsförlamning är inte ett arbetssätt som vi har tagit efter. Det händer ibland, inte minst i den här kammaren, att vi får kritik för att vi gör för mycket och går för fort fram. Det är däremot inte vad jag möter när jag träffar väljare. En av de vanligaste reaktionerna är tvärtom förvåning över att det vi gör inte redan är svensk lag.
Det är inte på något sätt en orimlig förväntning att Sverige ska ha en migration som vi kan hantera och en migrationspolitik där ett nej är ett nej, ett ja ett ja och fusk inte belönas. Men så har det faktiskt inte alltid varit. Därför gör vi denna historiska omläggning av migrationspolitiken.
Fru talman! Vi fortsätter på den inslagna vägen och gör någonting som inte präglat den tidigare migrationspolitiken. Vi kommer nämligen överens. Vi enas om en stram migrationspolitik. Vi genomför reformer som får effekt. Faktum är att asylinvandringen är på väg mot den lägsta nivån sedan 1997. Det är såklart en historisk förändring.
Regeringen har ett högt reformtempo. Med årets budgetproposition tar vi ytterligare steg i omläggningen av migrationspolitiken. Några särskilt viktiga fokusområden för kommande år är ett effektivare mottagande och återvändande, att bekämpa fusk och missbruk och även att utöka de inre utlänningskontrollerna för att säkerställa att personer som inte har laglig rätt att vara i Sverige följer svensk lagstiftning och återvänder hem.
Fru talman! Regeringens omläggning av migrationspolitiken ställer stora krav på både Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Migrationsverket behöver till exempel ha goda förutsättningar att genomföra hela reformagendan, bland annat genom att ställa om mottagningssystemet för ett ordnat mottagande och möjliggöra en effektivare asylprocess och ett effektivare återvändande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
En effektivare asylprocess främjar att de som beviljas uppehållstillstånd snabbare kan börja integreras i vårt land och finna sig till rätta här. Att tiden från ansökan till beslut och vistelsen i mottagningssystemet är så kort som möjligt är naturligtvis helt centralt för såväl den enskilde som det allmänna.
Att fler bor i Migrationsverkets boenden innebär en närhet till Migrationsverket, en löpande dialog och bättre förutsättningar för Migrationsverket att anpassa sitt stöd och sin information till sårbara grupper såsom barn eller personer med funktionsnedsättning. För att uppnå det behöver även migrationsdomstolarna ges stabila ekonomiska förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Regeringen föreslår därför att både Migrationsverket och migrationsdomstolarna tillförs medel i budgetpropositionen för 2025.
För att förbättra förutsättningarna att verkställa avlägsnandebeslut behöver myndigheter veta var de personer som har att lämna Sverige befinner sig. Därför behöver myndigheterna kunna ta personer i förvar i större utsträckning. Regeringens mål är att uppnå 1 000 förvarsplatser så snart som möjligt. Vi föreslår i budgetpropositionen att medel tillförs för detta.
Fru talman! Regeringen vill förstärka Migrationsverkets arbete med att bekämpa fusk och missbruk i asylsystemet. Det handlar bland annat om att myndigheten ska utöka sin kapacitet att hantera biometriska uppgifter, utöka kontrollerna av arbetsgivare i ärenden om arbetstillstånd och förstärka arbetet med återkallelser av uppehållstillstånd och statusförklaringar. Regeringen föreslår därför att medel tillförs även för detta.
En satsning genomförs för att Polismyndighetens arbete med inre utlänningskontroller ska utökas och effektiviseras ytterligare. Inre utlänningskontroller är ett viktigt verktyg för att kunna ha kontroll över vilka människor som vistas i landet men också för att upptäcka personer som inte har laglig rätt att vara i Sverige. Det är angeläget ur både säkerhetssynpunkt och för att upprätthålla den reglerade invandringen med dess princip att det krävs rätt att vara i Sverige för att vara här.
Fru talman! Regeringen föreslår också åtgärder för att stimulera frivillig återvandring för personer som inte har integrerats i det svenska samhället eller av olika skäl vill flytta till sitt hemland. Det handlar bland annat om att kraftigt höja stödet för återvandring under 2026 för att skapa bättre förutsättningar för mottagaren att återetablera sig i hemlandet. Regeringen föreslår också att en nationell samordnare inrättas och att informationsinsatser genomförs för att öka kännedomen om möjligheten till frivillig återvandring.
Sammantaget föreslår regeringen i budgetpropositionen att 513 miljoner kronor tillförs under 2025 på det här utgiftsområdet. Trots tillskottet föreslås den sammantagna nivån på utgiftsområdet minska under 2025 jämfört med befintliga medel för 2024. Det beror främst på lägre kostnader för mottagandet av asylsökande och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Ett skäl till det är att prognosen för antalet asylsökande har justerats ned jämfört med tidigare budgetpropositioner. Den förda politiken får effekt.
Fru talman! Sveriges förmåga att ta emot fler asylinvandrare de kommande åren är mycket begränsad. Vi ser effekterna av den tidigare politiken på allt fler områden. Det finns ett växande skuggsamhälle, utanförskap, gängkriminalitet, segregation och en integration som inte har fungerat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Konsekvenserna av en återgång till oreglerad invandring kan inte ha undgått någon. Det är därför väldigt oroande att det är precis det som erbjuds som alternativ till regeringens politik. Exakt vad som erbjuds kan vi naturligtvis inte veta eftersom splittringen i oppositionen är så stor, men en sak verkar man i alla fall vara överens om: att öka asylinvandringen till Sverige.
Det här är förvisso en budgetdebatt, men kostnaden för en återgång mäts inte bara i pengar. Den mäts även i utanförskap, arbetslöshet, ett växande skuggsamhälle och försämrad integration. Vi vet redan nu att prislappen för detta skulle bli väldigt hög. Vi vet också vilka som får betala priset för en sådan politik. Det är barn som inte får se sina föräldrar gå till jobbet, kvinnor som är fast i en hopplös situation och unga män som lockas in i en värld av gängkriminalitet och missbruk.
Fru talman! Sverige har inte råd att återgå till den tidigare politiken. Därför är jag stolt över att regeringen återigen föreslår en offensiv budget för utgiftsområde 8 och fortsätter flytta fram positionerna. Det tas ytterligare steg i den historiska omläggningen av svensk migrationspolitik.
(Applåder)
I detta anförande instämde Caroline Högström och Viktor Wärnick (båda M).
Fru talman! Det finns ett oroande mönster hos den här regeringen. Det är alltid inskränkningar och försämringar för dem som söker skydd och trygghet i Sverige, men det är också försämringar i övrigt vad gäller välfärd, skola, sjukvård, bostadsbyggande och så vidare. Stora skattesänkningar för de allra rikaste betalas med stora nedskärningar i sjukvården och övrig välfärd, och man lämnar arbetslösheten helt utan åtgärder.
För att förbättra integrationen vill regeringen att färre ska söka skydd i Sverige. Man inför därför en rad åtgärder som vi med absolut säkerhet vet leder till sämre integration. Det är en mycket svår och hopplös konflikt. Det är mycket svårt att föreställa sig på vilket sätt de åtstramningar som ministern talar om skulle förbättra integrationen för någon i Sverige samtidigt som regeringen lämnar hushållen och välfärden efter och låter arbetslösheten skena i väg.
Dessutom visar kunskap och erfarenheter att alltifrån att pressa ut människor i papperslöshet och ge tillfälliga uppehållstillstånd till att ställa försörjningskrav, splittra familjer och ge 350 000 kronor i återvandringsbidrag - alltså det som regeringen vill se mer av - leder till försämringar av en långsiktig integration.
Mot bakgrund av hela samhällsutvecklingen och den budget som regeringen lägger fram vill jag därför fråga ministern på vilket sätt integrationen blir bättre av stora skattesänkningar för de allra rikaste. På vilket sätt blir integrationen bättre av att man låter arbetslösheten stå utan åtgärder? På vilket sätt blir integrationen bättre av att man rullar ut nedskärningar över hela landet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Fru talman! Tack, Tony Haddou, för frågorna! Det är ändå befriande att höra Vänsterpartiet vara så tydligt med vad man vill. Det är på något sätt som ett eko från 2015. Bara vi återgår till den politik som gällde då verkar det inte finnas några problem.
Den politiken försatte Sverige i en väldigt svår situation. Så är det. Det kanske inte Vänsterpartiet ser, men svenska folket ser det ju - utanförskap, segregation och en stor otrygghet.
Nu lägger vi om migrationspolitiken, bort från den ohållbara migrationspolitik som Vänsterpartiet drev på för tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet och som Socialdemokraterna tyvärr lade sig för. Jag blir naturligtvis väldigt bekymrad när jag hör upprepade krav på en återgång. Vi hör hur det har låtit i den här debatten - det är amnestier och permanenta uppehållstillstånd, vi ska inte längre ha något försörjningskrav för anhöriginvandring, och vi ska bevara det gamla EBO-systemet. Det är på punkt efter punkt.
Det är ganska talande att det verkar vara just Vänsterpartiet och Miljöpartiet som för oppositionens talan på det här området. Det är naturligtvis en viktig upplysning.
Nu är det halvtid i mandatperioden. Vad skulle det bli med en rödgrön migrationspolitik? Är det nya rättsosäkra gymnasielagar? Är det att lämna den reglerade invandringen? I ett replikskifte nyss verkade det finnas en väldigt stor misstro mot det rättssäkra asylsystem som Sverige faktiskt har. Det låter som om det är vi i den här kammaren som ska göra asylprövningar och att det inte längre, som i dag, ska vara myndigheter och domstolar.
Vad handlar det om utöver att återgå till migrationspolitiken 2015? Vad är egentligen den rödgröna linjen i de här frågorna? Det hade varit förträffligt, fru talman, om Tony Haddou kunde ge ett svar på dessa frågor.
Fru talman! Ministern ger en väldigt trevlig ingång i den här debatten när han drar upp någon tio år gammal kullerbytta i sina icke-svar. Jag ställde tre frågor och fick tre icke-svar. Det är bedrövligt när ministern ändå är här.
Frågorna handlade om att förstå vad integration är, nämligen att människor som kommer till Sverige från andra länder närmar sig majoritetsbefolkningen i fråga om exempelvis inkomster, arbete och bostadssituation. Vi ser att den här regeringen genomgående har en mycket stark politik för att öka det vi kallar segregation och minska det vi kallar integration.
Det är tydligt att vi har en regering som med sina förslag gör segregationen värre och integrationen mindre möjlig. Med den politik som förs kommer de människor som kommer till Sverige inte att närma sig majoritetsbefolkningen i fråga om arbete, ekonomiska villkor eller bostadssituation. Det är kärnan i regeringens politik: en rå högerpolitik som splittrar samhället och ökar de ekonomiska klyftorna.
Era förslag försämrar integrationen avsevärt, ministern, så därför ställer jag mina frågor igen. På vilket sätt blir integrationen bättre av stora skattesänkningar för de allra rikaste? På vilket sätt blir integrationen bättre av att man låter arbetslösheten stå helt utan åtgärder? På vilket sätt blir integrationen bättre av att man rullar ut nedskärningar som drabbar alla över hela landet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Fru talman! Det låter på Vänsterpartiet som att om vi bara höjde bidragen och höll fast vid den gamla politiken skulle vi inte ha några integrationsproblem. Här har dock Tony Haddou ett problem att hantera. Det är nämligen så att vi hade åtta år med en rödgrön regering, och Vänsterpartiet var med i det arbetet. Det var ju mycket Vänsterpartiets politik som satte prägel på den politiken, inte minst på migrationsområdet.
Varför ser det då ut som det gör? Ärligt talat: Om detta hade varit svaret, varför har vi då de integrationsproblem, den otrygghet och det utanförskap som vi ser i Sverige? Det kan vara någonting för Vänsterpartiet att fundera på.
Vi har en annan ingång i detta. Vi tycker nämligen att det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Vi ska inte gömma och glömma bort människor i bidragsförsörjning och utanförskap. Vi tycker att det är viktigt att människor som kommer till vårt fina land känner att det lönar sig att ta det där extra arbetspasset. Man ska inte passiviseras, fastna, gömmas och glömmas bort i bidragssystem. Det var ju länge så det fungerade i Sverige under rödgröna regeringar. Allt detta lägger vi nu om, och det är klart att det kommer att göra stor skillnad.
Jag har en fråga till Vänsterpartiet. Vad är svaret när det gäller den rödgröna migrationspolitiken? Är det en lång återgång tillbaka till 2015 som Vänsterpartiet står och talar om här i talarstolen? Är det vad vi kan förvänta oss om de rödgröna skulle vinna valet 2026 - att Sverige ska återgå till permanenta uppehållstillstånd, att vi inte längre ska ha försörjningskrav vid anhöriginvandring, att EBO-systemet ska vara kvar? Blir det en lång rad återställare?
Det kan vara viktigt att tänka på när det finns andra partier på den rödgröna sidan som säger att man ska skärpa migrationspolitiken. Så blev det inte förra gången. Jag noterar att Vänsterpartiet liksom flera andra partier på den rödgröna sidan verkar vilja tillbaka till situationen 2015. Det vore inte ansvarsfullt mot Sverige, fru talman.
(Applåder)
Fru talman! Rättssäkerhet har varit ett tema i flera anföranden. Jag har lyft det med riksdagsledamoten från Moderaterna innan Johan Forssell anlände, och jag tänkte ställa några väldigt konkreta frågor till migrationsministern.
Nyligen presenterade Statskontoret sin rapport Många öar små, som visar att enhetligheten i Migrationsverkets bedömningar brister. Statskontoret föreslår att regeringen ska ge Migrationsverket i uppdrag att återrapportera vad myndigheten gör för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker.
Vi i socialförsäkringsutskottet har träffat generaldirektören för Migrationsverket, som har välkomnat den här rapporten. Jag vill fråga migrationsministern om han avser att i regleringsbrevet ge ett sådant uppdrag som Statskontoret föreslår och som generaldirektören framstod som väldigt positiv till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Jag vill också fråga migrationsministern hur han ser på att Sverige vid ett flertal tillfällen har fällts av FN för brott mot tortyrförbudet för att personer har utvisats trots att de riskerade förföljelse. Bland annat har det handlat om kristna konvertiter som har utvisats till talibanernas Afghanistan. Anser migrationsministern att det finns ett rättssäkerhetsproblem när Sverige fälls av FN för brott mot tortyrförbudet när det kommer till asylärenden?
Fru talman! Sverige ska ha en rättssäker migrationspolitik. Sverige har en rättssäker migrationspolitik. Det är mycket viktigt att slå fast. Det låter ibland i kammaren, inte minst när Miljöpartiet tar till orda, som att migrationspolitiken inte skulle vara rättssäker. Det var också en viktig del i den rapport som Annika Hirvonen refererar till, det vill säga att Sverige har en rättssäker migrationspolitik.
Så har det inte alltid varit. En gång i tiden var det inte myndigheter och oberoende domstolar som fattade asylbesluten, utan det var politiker i kammaren. Jag blir bekymrad när jag hör den typen av tongångar komma från Miljöpartiet nu, det vill säga att ge sig in i enskilda fall och att antyda att hela systemet inte skulle fungera. Vi har anledning att vara stolta över det system vi har. Det är rättssäkert. Myndigheter och oberoende domstolar fattar de viktiga men ack så svåra besluten.
Vi har naturligtvis noterat den rapport som kom från Statskontoret. Alla system kan alltid bli bättre. Just uppföljning och att hela tiden utveckla systemen är också en viktig del i Tidöavtalet.
Vi kommer naturligtvis att följa upp att de saker som har framkommit i rapporten tas vidare. Det gör vi löpande i vår myndighetsdialog, och vi har redan gjort det på flera punkter. Men det är viktigt att slå fast att den generella kvaliteten är god i Sverige även på det området.
Jag skulle vilja ta tillfället i akt och fråga Annika Hirvonen något som jag inte fick svar på i det förra replikskiftet när vi nu talar om den viktiga frågan om migrationspolitiken. Vad är det rödgröna alternativet till migrationspolitiken? Är det Vänsterpartiets och Miljöpartiets linje som gäller här - och naturligtvis Centerpartiets? Är det i stora delar en återgång till det som gällde 2015, där Sverige återigen ska ha regler som särskiljer sig från egentligen alla andra länder? Eller är det det som Socialdemokraterna säger? Vems linje på den rödgröna sidan är det egentligen som gäller? Kanske Annika Hirvonen vill svara.
Fru talman! Det den här debatten mest har handlat om är om regeringsfrågan efter 2026. Jag lovar att även om det här är en debatt om utgiftsområde 8 Migration i statens budget kommer jag att begära ordet och svara på den frågan om Johan Forssell svarar på mina två frågor som jag ställde i min första replik.
Kommer statsrådet att ge Migrationsverket ett uppdrag i regleringsbrevet att återrapportera vad myndigheten gör för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker i enlighet med rekommendationerna från Statskontorets rapport Många öar små? Där visar man att enhetligheten brister och att styrningen från centralt håll är för svag när det gäller till exempel rättsliga ställningstaganden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Den andra frågan handlar om att Sverige vid ett flertal tillfällen - jag känner till fyra tillfällen - på kort tid har blivit fällt av FN för att personer, trots att de har gått igenom bedömning hos både Migrationsverket och migrationsdomstolarna i enlighet med alla de rättssäkerhetsgarantier som finns i systemet, ändå har fått beslut som strider mot tortyrförbudet. Är det enligt statsrådet ett problem? Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att säkerställa att Sverige aldrig utvisar människor till tortyr, förföljelse och död?
Fru talman! Jag ska upprepa mina svar för Annika Hirvonen.
När det gäller slutsatser i Statskontorets rapport har vi redan tagit flera av dem vidare. När det gäller regleringsbrevet förstår jag att Annika Hirvonen är nyfiken, men vi kommer att göra som vi har gjort alla tidigare år, och även rödgröna regeringar, nämligen presentera regleringsbreven samlat innan jul. Vänta några dagar till så kommer svar på det!
Vad gäller den tredje frågan kan jag säga följande. Det är naturligtvis alltid dåligt om man fattar felaktiga beslut som inte är rättssäkra. Det är också anledningen till att vi redan har tagit vidare flera av de saker som Statskontoret pekade på.
Det var tre frågor och tre raka svar.
Svaret på frågan om den rödgröna migrationspolitiken var kanske inte fullt lika tydligt och klart. Det var nämligen ett icke-svar, och det ligger väl i linje med det vi har hört i debatten. Det blir lite märkligt att en opposition som kritiserar det mesta inte ens kan samla ihop sig om något enda litet i debatten. Det är helt tomt. Kvotflyktingar - oense. Försörjningsgrad vid anhöriginvandring - oense. Permanenta uppehållstillstånd - oense. Dagersättning - oense. Amnesti för personer som inte har rätt att vara i Sverige - oense. EBO-lagstiftningen - oense. Återvändande - oense.
Jag kan ha missat flera områden! Men det är punkt efter punkt. Vad är egentligen det rödgröna alternativet? Det är lätt att stå här och klaga på andra, men det enda som verkar vara den gemensamma nämnaren hos de rödgröna partierna - Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - är att Sverige ska återgå till att ha ett högre asylmottagande än tidigare. Det kanske ska tillbaka till situationen 2015, som skapade så stora problem för Sverige och för många människor i vårt land.
Jag tror inte, fru talman, att det är vad svenska folket vill ha. Vi får hoppas att vi får svar framöver eftersom vi inte fick det i den här debatten.
(Applåder)
