Patrik Karlson (L) svarade Tony Haddou i en replik om Migration i debatten ”Protokoll 2024/25:44 Torsdagen den 5 december” den 5 dec 2024.
Tony HaddouV· i en replikJag tackar Patrik Karlson för anförandet. Jag har en kort fråga om angiverilagen. Trots att det skedde massiva protester under två års tid lyckas Liberalerna utropa sig till vinnare i den här frågan. Det måste ju vara…Herr talman! Sverige ska vara möjligheternas land för dem som väljer att komma till Sverige. Vårt lands långa tradition av öppenhet gentemot omvärlden har bidragit till det Sverige som vi har i dag, vår utveckling, vår tillväxt och vårt välstånd.
Det är betydelsefullt att vi även fortsättningsvis tar emot människor på flykt och att vi gör det på ett sätt som är hållbart för vårt samhälle. Det handlar inte bara om att låta människor komma till och stanna i Sverige. Om människor bor i Sverige resten av sina liv ska de ha möjligheter till ett gott liv. Det betyder att migrationspolitiken inte kan reduceras till att bara handla om ett bifall eller ett avslag. Det handlar också om hur man i nästa steg integreras i det som vi kallar för samhällsprojektet Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Detta är ett ansvar som sträcker sig årtionden framöver. Ska vi lyckas med att skapa möjligheter till ett bra liv för alla som har skyddsbehov och som har kommit hit kan vi inte ha en situation där vi har en alltför generös invandring, där människor drivs rakt in i ett utanförskap med bidragsberoende, trångboddhet och stor otrygghet som resultat. Det är inte att värna en långsiktigt hållbar politik.
Herr talman! För bara några veckor sedan presenterades Utanförskapets karta av det ansvariga statsrådet Mats Persson. Det som presenterades var inte särskilt upplyftande. Det visade svart på vitt att det svenska samhället under en lång tid glidit isär.
Sverige har ett omfattande problem med bostadsområden där det är ett stort utanförskap. Det är inte svårt att dra slutsatsen: Ju fler av dessa vi har, desto sämre är det för vårt land och för dem som bor i det. Det är dåligt för samhällets sammanhållning, men framför allt är det orättvist mot alla de vuxna och barn som bor där och som växer upp under dessa förhållanden. Jag nämnde trångboddhet, men det handlar också om brist på förebilder och om dåligt fungerande skolor, som ger sämre livschanser och sämre möjligheter.
Detta problem är tyvärr inte nytt. Redan för 20 år sedan varnade vi liberaler för den bristande integrationen och det stora utanförskapet. Fler har hakat på sedan dess. Vi är alla på ett eller annat sätt skyldiga till detta. Vi har helt enkelt blundat för problemen för länge eller haft en övertro på att de kortsiktiga projekten skulle lösa utanförskapet. Men vi har misslyckats.
Kombinationen med en migrationspolitik som inte varit särskilt realistisk gör att utanförskapet nu inte bara syns i våra storstäder utan även i mindre samhällen. Detta är inte längre ett storstadsfenomen. I dag omfattar det 710 000 personer, varav 170 000 är barn.
Herr talman! Att vända utvecklingen kräver stora insatser från samhället men också en ökad tydlighet kring vad samhället kräver av människor som bor här - en tydlighet kring att alla har samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv men också en tydlighet i att det förutsätter att de som bor i landet anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället.
Vi är fast beslutna att göra det som krävs för att förändra situationen. Utanförskapets karta är ingen mirakelmedicin - det ska sägas rakt ut. Man får se den som en viktig byggsten med ett kunskapsunderlag i grunden som ska ge oss möjlighet att bryta detta med mer riktade och precisa insatser. Det är bara genom ökad kunskap och träffsäkra insatser som vi kan öka möjligheterna till en ljusare framtid.
Samtidigt ska jag vara ärlig med att jag tror att det är omöjligt att klara av denna stora utmaning på migrationsområdet utan att vi fördjupar Europasamarbetet. De flesta av oss vet att det historiskt har varit väldigt svårt att åstadkomma detta på europeisk nivå. Allt som oftast har diskussionerna och samtalen blivit både för långa och för många utan att landa i något konkret som håller över tid.
Men plötsligt hände det. Efter år av intensivt arbete beslutade EU-parlamentet i våras om den nya migrations- och asylpakten. Man får faktiskt kalla det en framgång för Europa. Det är, som sagt, viktigt att vi på vår kontinent hjälps åt i dessa frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Hela syftet med pakten är att det ska vara ett sammanhängande system för asyl- och migrationshanteringen i EU. Det handlar om våra asylprövningsförfaranden och mottagandevillkor, om gemensamma rättigheter för dem som bedöms ha skyddsskäl, om ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater, om mottagande av kvotflyktingar och mer därtill. Reformen innehåller även särskilda regler för kriser, massflyktssituationer, pandemier och situationer då främmande makter utnyttjar skyddssökande för att sätta press på EU, vilket vi har sett både i Finland och i Polen i närtid.
I den nya ordningen ska de som söker asyl sorteras in i olika typer av prövningsprocedurer. Det ska bland annat vara ett snabbt gränsförfarande för dem som bedöms ha låg sannolikhet att få skydd och ett annat förfarande för dem med större skyddschanser, där särskild hänsyn tas till om man redan har nära släktingar till exempel i ett EU-land. Med denna pakt blir det mer ordning och reda i asylmottagningen. Fokus ska nu vara att genomföra reformen på bästa möjliga sätt. Den ska vara på plats sommaren 2026.
Herr talman! Att vi nu är överens mellan EU-länderna i frågan är bra, men det viktigaste återstår: att genomföra det vi kommit överens om, så att det går från ord till handling och så att detta får verklig effekt. Nu är en färdplan framtagen, som jag nämnde. Fram till införandet av pakten behöver vi uppdatera vårt sätt att jobba i dessa frågor. Det handlar om hur vi registrerar personer som reser in i EU eller som påträffas på territoriet utan rätt att vistas där.
Avslutningsvis vill jag nämna att migrationen är större än att den bara gäller Sverige och Europa. Detta är verkligen en fråga som symboliserar att vi lever i en globaliserad värld och i en globaliserad tid. Vi ser den utveckling som pågår i delar av världen. Stora grupper av människor söker sig hitåt. I Mellanöstern pågår det flera olika konflikter och krig. Storleken på deras negativa konsekvenser är väldigt svår att förutse. Det innebär att vi måste bygga relationer - och fördjupa dem än mer - med länderna utanför Europa.
Detta behöver mynna ut i att man ser till att människor får en drägligare tillvaro i sitt närområde. Men det handlar också om att investera och skapa framtidstro i dessa länder. På längre sikt är det dessa frågor som är avgörande för att vi ska få en stabilitet i vår omvärld.
Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag på utgiftsområde 8.
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar Patrik Karlson för anförandet. Jag har en kort fråga om angiverilagen.
Trots att det skedde massiva protester under två års tid lyckas Liberalerna utropa sig till vinnare i den här frågan. Det måste ju vara något slags rekord i att osynliggöra facken, civilsamhället, yrkeskåren och alla andra som i två års tid organiserat sig och protesterat mot angiverilagen. Partiet sitter alltså i regeringen men har också gett Sverigedemokraterna statsmakt och utför deras politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Eftersom Liberalerna utropar sig till vinnare - tycker Liberalerna att exempelvis gravida kvinnor ska hamna i situationer där de inte vågar söka vård? Så ser det fortfarande ut med det här förslaget. Exempelvis ska barn registreras och Skatteverket vara angivare. Om ett barn registreras ska man kalla på polisen. Min fråga är ganska enkel: Tycker Liberalerna att gravida kvinnor i de situationerna inte ska våga söka vård?
Herr talman! Det är korrekt att vår partiledare uttryckte att han såg det här som en liberal vinst, och det gör vi övriga i partiet också. Vi var ända från början pådrivande för att vård, skola, socialtjänst och även bibliotek skulle undantas från informationsplikten. Samtliga dessa villkor blev uppfyllda, vilket vi såklart är glada över. Olika fackföreningar och andra organisationer och människor har engagerat sig i denna fråga, och vi delar glädjen med dem. Att vi har utropat oss till "vinnare" gör ju inte att andra inte kan göra det - det står inte bara oss fritt att göra.
Mitt svar på ledamotens fråga är att man självklart ska kunna uppsöka vård. Det måste man ju kunna göra i det här landet, och det har man all rätt att göra. Det är som sagt sex myndigheter som omfattas av detta. Men vården går fortfarande att söka.
Herr talman! Ursäkta, men det här blev helt obegripligt. Den gravida kvinnan kommer inte att våga söka vård, för Skatteverket kommer att vara angivare. Jag vet inte om ledamoten har förstått frågan. Skadan är redan skedd, och det här hänger ihop. Sjukvården är undantagen, men exempelvis ska barn registreras - hos angivare. Hur kan ni utropa er till vinnare när skadan redan är skedd, Patrik Karlson? Står ni alltså bakom förslaget som det ser ut i dag? Det riskerar att leda till att den gravida kvinnan inte kommer att våga söka vård.
Det här hänger ju ihop. Sjukvården hänger ihop med Skatteverket. Även Kronofogden ska vara en del av detta. De möter exempelvis barn i ekonomiskt utsatta situationer som riskerar att hamna i ett sådant här läge. Allting hänger ihop. Då är mina frågor: Hur kan Liberalerna utropa sig till vinnare? Står Liberalerna bakom det här, som riskerar att leda till att den gravida kvinnan inte vågar söka vård?
Herr talman! När utredningen kom föreslog man en skyldighet för vissa myndigheter, sex till antalet, att till polisen lämna uppgifter om personer som vistats i Sverige utan tillstånd. Vi var före detta tydliga med att skola, sjukvård, socialtjänst och bibliotek skulle undantas, och det var precis där det landade. Nu är den här utredningen utskickad på remiss till myndigheter, kommuner, regioner och andra organisationer. Sedan kommer regeringens arbete med att förbereda en proposition att ta vid. Vi har som sagt redan gjort en överenskommelse om att skola, vård, socialtjänst och bibliotek ska undantas. Ja, vi ser det som en vinst.
Herr talman! Först och främst vill jag välkomna ledamoten till socialförsäkringsutskottet och den migrationspolitiska debatten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Halva mandatperioden har gått, så det kanske är dags för en liten halvtidsutvärdering av migrationspolitiken och integrationspolitiken, som ledamoten ville komma in på. Antalet kvotflyktingar har gått från 5 000 till 900. Vi har fått en smalare humanitär grund, vilket gör att svårt sjuka barn inte längre kan stanna i Sverige. Vi har begränsat anhöriginvandringen, vilket gör det svårare för barn att återförenas med sina föräldrar. Vi har nu senast sett ett återvändandebidrag som utredaren själv menar riskerar att försämra integrationen.
Det här är migrationspolitik, men det är också Sverigedemokraternas integrationspolitik. Regeringen har bara levererat åtstramningar, åtstramningar och åtstramningar. Ingenting görs för att investera i människors förmåga att komma in i och bli en del av det gemensamma Sverige.
Min fråga är mycket enkel: Vart tog den liberala vakthunden vägen?
Herr talman! Jag tackar Jonny Cato för välkomnandet. Det har varit intressant att delta i den här debatten. Den har varit lite mer dynamisk, om jag säger så, än debatterna jag deltog i när jag satt i skatteutskottet. Men det är bra - det är precis så det ska vara i kammaren.
Det var många frågor som togs upp - vi får se om jag hann uppfatta alla. Vi kan börja med kvotflyktingarna. Det är bara att erkänna att vi inte vill ha det antalet. Det är en kompromiss inom ramen för Tidösamarbetet. Så är det. Man måste ge och ta. Vi hade velat se en högre nivå, men där hamnade vi inte. Det är någonting man får acceptera. Man kan inte sätta sig ned och grina varje gång man inte får som man vill. Då skulle vi aldrig kunna styra det här landet. Vi skulle aldrig få någonting gjort.
När det kommer till anhöriginvandring förnekar vi mig veterligen ingen rätten att återförenas. Men vi säger att man jämfört med tidigare i större utsträckning ska kunna försörja sig själv. Man ska ha en bostad där man verkligen kan bo som stor familj, och det ska finnas rimliga villkor att komma in i och bli en del av samhällsprojektet Sverige. Det är det vi säger.
Jag kanske missade någon fråga, men vi anser att det utanförskap som existerar inte får drivas på ytterligare. När jag lyssnade på ledamotens huvudanförande uppfattade jag en stor samsyn med precis det jag sa. Jag förstår därför inte riktigt den kritik som nu framförs - då motsäger du dig själv, Jonny Cato. Är det så att ni trots vad du sa ändå vill driva på det utanförskap som finns i det här landet? Över 700 000 människor lever i detta utanförskap, som går i arv i generationer och som de inte tar sig ur. Det handlar inte bara om människor som kommer hit utan även om människor som föds här. Det handlar om barn och barnbarn. Är det kanske så att ett ökat utanförskap är er grej, fast ni säger något annat?
Herr talman! Den här regeringen investerar hundratals miljoner kronor i ett verkningslöst återvändandebidrag. Centerpartiet investerar i människor. Vi investerar i att fler ska lära sig svenska språket, i att fler ska bli en del av det gemensamma samhället och i att fler ska få det så viktiga första jobbet. Där lyser regeringen helt med sin frånvaro. Den enda integrationspolitik som finns är en stramare migrationspolitik, och det är det som är min poäng. Man måste investera i och satsa på människor.
Jag har sedan den här regeringen tillträdde ställt frågor om antalet kvotflyktingar till tre olika liberala politiker. Jag har fått tre olika svar. En ledamot var mycket nöjd med antalet 900. En annan ledamot var lite tveksam. Dagens svar är det absolut bästa. Jag hoppas att det är det som är Liberalernas politik. Det gläder mig i så fall att vi har en samsyn om att Sverige ska ta emot fler av de allra mest utsatta människorna på vår planet. Men faktum är att man på punkt efter punkt har fått vika sig för Sverigedemokraternas migrations- och integrationspolitik. Kvotflyktingar är en sak, men det har ju blivit svårare för familjer att återförenas. Vi har också den humanitära grunden, som har gjort det svårare för svårt sjuka barn att få stanna i Sverige. Det kan knappast vara några liberala segrar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Herr talman! Jag vet inte om jag ska ta det som något positivt eller inte att jag står här och får beröm av oppositionen. Men äsch - så här sent på kvällen och när statsrådet snart kommer tar jag emot det!
Det ledamoten står och säger är dock helt felaktigt. Det görs massor av satsningar på integrationsområdet. Det läggs stora mängder medel på skolan, framför allt med inriktning på att fler ska lära sig det svenska språket. Vi sänker skatterna för att fler ska komma i arbete, och det görs ett stort arbete på bostadssidan för att det ska byggas fler lägenheter och småhus, vilket efterfrågas där det i dag är bostadsbrist. Vi har också ökat när det gäller yrkes- och vuxenutbildningar.
Paletten är alltså bred och stor, och det är även målsättningen - framför allt när det gäller de kvinnor som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden och hur de ska bli en del av den.
När det kommer till den frivilliga återvandringen är det inget nytt fenomen i Sverige; det började diskuteras redan på 40-talet och började praktiseras, med en summa pengar, i slutet av 80-talet. Att nivån på pengarna sedan har legat kvar där kan man ju diskutera, men det man ser här är fortfarande att det är frivillig återvandring det handlar om - och kanske framför allt informationskampanjer. Men jag ser det inte som någon seger för oss, som du försökte ge uttryck för, Jonny Cato. Återigen: Det är snarare en kompromiss i samarbetet.
Att vi inte gör något på integrationsområdet är direkt felaktigt. Det görs massvis. Det är bara att läsa våra budgetar, inte bara årets utan även dem från tidigare år.
Fru talman! I sitt anförande talade Patrik Karlson om en lång rad samhällsutmaningar kopplade till bland annat segregation och trångboddhet.
Jag tänker att det är intressant att vi kommer in på bostadspolitiken när vi har en debatt om utgiftsområde 8 Migration. Särskilt intressant är det eftersom regeringen bedriver en bostadspolitik som man skulle kunna tro att den helst pratar så lite som möjligt om. Det vi ser är nämligen en total krasch för bostadsbyggandet. Samtidigt som priserna har skenat har regeringen totalt ignorerat det faktum att vi här har en hel sektor som har blivit extremt hårt drabbad.
Det kom en lång beskrivning av samhällsproblem, men jag noterar att inte en enda lösning på samhällsproblemen presenterades. Var är de satsningar på ökat bostadsbyggande som kan göra att trångboddheten minskar? Kommer ni att återinrätta den myndighet som hade till uppgift att systematiskt arbeta mot segregation på ett sätt som baseras på kunskap och långsiktiga metoder, Patrik Karlson? Eller är det återvandringsbidraget som är svaret på alla de här samhällsproblemen? Det tror i alla fall inte regeringens egen utredare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Fru talman! Jag blir lite konfundersam - man undrar ju om ledamoten helt har missat vad som har hänt de senaste åren, det vill säga helt ignorerar att samhället har varit hårt drabbat av extremt hög inflation och höga räntor. Det är klart att det slår hårt mot en byggbransch som har extremt höga priser.
Priserna är ett resultat av den bostadspolitik som Miljöpartiet bedriver. Det är ju ert hårt reglerade bostadsmarknad som är anledningen till det här, Annika Hirvonen. Vi har nu tagit steg mot att lätta upp detta. Om de är små eller stora är diskutabelt, men vi har tagit steg. Det handlar om att få snabbare planprocesser, lätta på detaljplanearbetet och lätta på byggreglerna. Det är det vi måste börja komma åt, för problemet är att det är för lite marknad på bostadsmarknaden. Den är extremt hårt reglerad.
I den politik som fördes av den förra regeringen - er politik, Annika Hirvonen - var svaret enbart nationella subventioner. Det är klart att det blir en liten ökning av bostadsbyggandet av det, men den är väldigt liten. Framför allt byggs sådant som inte efterfrågas. Det som hände var att ni skickade pengar rakt ned i byggherrarnas fickor. Till vilken nytta? Det är klart att byggherrarna blev glada, men vad hände med medborgarna?
Fru talman! Ja, "konfundersam" var ordet. Var det inflationen eller var det MP som ökade bopriserna? Först var det inflationen, och sedan var det Miljöpartiet. Förra regeringen gjorde fel - sådant som ingen ville ha - och det byggdes fel bostäder. Men det byggdes bostäder! Det byggdes i en takt som ändå imponerade.
Jag tänker så här: Man kan ha en intressant diskussion om vem som gjorde vad för länge sedan, men nu är det Liberalerna som har makten. Liberalerna säger att de ser ett samhällsproblem, men Liberalerna presenterar inga lösningar. Det de gör är i stället att helt och hållet ägna sig åt ett slags blame game där alla problem skylls på flyktingar. Det är därför de pratar om de här problemen när vi ska prata om det utgiftsområde i budgeten som berör migration. Jag kan inte dra någon annan slutsats.
Man skulle kunna göra som vi och införa subventioner för att bygga hyresrätter som vanligt folk har råd att efterfråga. Man skulle kunna hitta på ett helt nytt system. Men regeringen gör ingenting. Det enda man gör är att peka finger mot samhällets mest utsatta - människor som har flytt hit från krig och förtryck - och säga att lösningen är att skicka en påse pengar som återvandringsbidrag till folk. Det är faktiskt skamligt. Det om något sliter isär samhället.
Fru talman! Låt oss konstatera att du har rätt, Annika Hirvonen - det är ert fel. Det är också inflationens och de höga räntornas fel. Det är det som har lett till den bostadskris vi har i dag.
Det är klart att det byggs mycket mindre när byggkostnaderna skenar, men redan nu - sedan Riksbanken har sänkt räntorna - visar prognoserna att byggtakten är på väg upp igen. Det måste dock byggas där det behövs och utifrån de behov som finns, inte utifrån att några klåfingriga politiker sitter och säger att de vill ha det si eller så. Det är inte så vi löser bostadskrisen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Låt mig bara konstatera att jag aldrig skyllde på några flyktingar när jag stod uppe i talarstolen. Jag vet inte var du fick det ifrån, Annika Hirvonen. Det var ju snarare så att jag skyllde på mig själv. Jag sa att det är vårt ansvar hur vi har misslyckats med det här. Som liberal politiker vill jag såklart att Sverige på lång sikt ska fortsätta vara ett land som är öppet för invandring. Jag är helt övertygad om att det gynnar oss. Men här och nu har vi stora problem med det utanförskap som har uppstått av att vi har haft en politik som inte har varit hållbar över tid. Det är vad jag har sagt.
