Fru talman! Det finns naturligtvis många förskräckliga baksidor av ledamotens anförande och den migrationspolitik som Moderaterna bedriver. Spontant tänker jag på en fråga som Moderaterna aldrig lyfter i migrationsdebatterna, nämligen konsekvenserna för barn av Moderaternas migrationspolitik. Varje vecka de senaste åren har man kunnat läsa reportage efter reportage om barn som är födda i Sverige och har levt här hela sina liv men ska utvisas till länder de aldrig varit i eller har någon anknytning till.

Barnkonventionen är svensk lag sedan fem år tillbaka. Trots det utvisas barn som levt hela sina liv i Sverige till länder som är helt okända för dem. Barn som är födda och uppvuxna här utvisas till länder som de saknar anknytning till, vilket strider mot barnkonventionen. Det handlar oftast om barn som är runt 10 till 13 år gamla.

Jag har träffat många av de här familjerna och barnen. De har skolklasser som ställer upp, liksom fotbollstränare, grannar och lokalsamhället. Detta sätter djupa spår. Alla undrar varför regeringen angriper, undergräver och kränker barns rättigheter på det här sättet. Varför ska barn som levt hela sina liv i Sverige utvisas till länder de inte har någon anknytning till eller har varit i?

I dag finns skarpa förslag från exempelvis Vänsterpartiet om att stärka barns rättigheter och barns bästa i asylprocessen för att se till att barn som hamnar i dessa situationer faktiskt får en trygghet här. Min fråga är: Varför avslår Moderaterna allt detta?

Fru talman! Jag vet inte om ledamoten begriper frågan ordentligt, eller hur verkligheten och lagstiftningen ser ut. Det handlar alltså om föräldrar och barn som inte har gått under jorden över huvud taget. De får utvisningsbeslutet efter ungefär 13 år. Barnen har fötts här men får utvisningsbeslut. Det är ingen som har gått under jorden. De får bara inte stanna här. Det är den politiken ni bedriver, och det är den jag ifrågasätter.

Det här handlar inte om människor som bara har gått under jorden. Jag sa precis att barnen spelar fotboll i det lokala fotbollslaget. De går i skolan. Det handlar inte om papperslösa eller människor som har gått under jorden. Jag tycker att det är obegripligt ansvarslöst att svara på det sättet.

Det som händer där ute i verkligheten är att ni berövar de här barnen deras barndom. De har varit här hela livet. De har inte gömt sig. De går i skolan här.

Det stora problemet här är att utlänningslagen inte går ihop med barnkonventionen och barns rättigheter. Då kan man inte blunda för den här situationen och skylla ifrån sig. ”Det är ert fel”, inledde ledamoten replikskiftet med. Jag tycker att det är oseriöst och oansvarigt.

Nu har vi barn i den här situationen som varje vecka får utvisningsbeslut trots att de har levt i Sverige hela sina liv – är födda och uppväxta här och har alla sina vänner här. Det är varken föräldrarnas eller barnens fel. Det är ni som har makt över lagstiftningen och kan ändra den här situationen – se till att vi följer barnkonventionen och att barns rättigheter efterlevs i Sverige.

Jag tycker att det är obegripligt att man faktiskt kränker barns rättigheter på det här sättet och sedan gör en vurpa genom att säga att de gömmer sig. Det gör de inte. De förekommer i ett reportage varje vecka. De går i skolan här i Sverige. Varför får de inte vara kvar? Varför ska de utvisas till länder de aldrig varit i?

Fru talman! Moderaterna pratar mycket och gärna om vad som ska hända efter nästa års val. Man talar gärna om oppositionen i den här kammaren. Jag är själv inte så intresserad av det spelteoretiska. Man kan bara kolla på dagens mätning, som visar att inte ens hälften av Tidöpartierna är kvar i kammaren. Jag är mer intresserad av sakpolitikens innehåll.

Sverigedemokraterna säger å ena sidan att man är nöjd med att man har fått igenom mycket av sin migrationspolitik, å andra sidan att det handlar om en kompromiss. Den här mandatperioden har kompromissen inneburit att ansökningar som gäller svårt sjuka barn inte längre ska prövas mot den humanitära grunden. Den har inneburit minskade möjligheter till familjeåterförening och att antalet kvotflyktingar, några av vår tids allra mest utsatta, har gått från 5 000 till 900. Sverigedemokraterna har också drivit på för angiverilag, återvandringsbidrag och en rätt långtgående vandelsprövning, som ett första steg i ett sverigedemokratiskt drömsamhälle.

Det är också tydligt att detta bara är början och att många sverigedemokrater vill mer – man vill gå längre. Min fråga är därför väldigt enkel: Har Moderaterna några röda linjer i migrationspolitiken? Har Moderaterna någon gräns för hur långt man är beredd att gå i migrationspolitiken för att få Sverigedemokraternas stöd i denna kammare?

Fru talman! Jag frågade Moderaterna, Sveriges regeringsbärande parti, om de har några röda linjer i migrationspolitiken, och svaret är att jag borde åka och besöka ett utsatt område. Det har jag gjort rätt många gånger.

Ärligt talat: Sverigedemokraterna dikterar ju villkoren för den här regeringen. Sverigedemokraterna dikterar villkoren i migrationspolitiken. Det är klart att Moderaterna som landets just nu regeringsbärande parti måste kunna säga om det finns några röda linjer.

Man kan ju bara gissa vad Sverigedemokraternas nya krav kommer att vara. Kommer det att vara att man ska avskaffa permanenta uppehållstillstånd helt och hållet? Kommer det att vara att vi ska ha noll kvotflyktingar? Kommer det att vara att återvandringen ska öka? Eller kommer det att vara att man ska utvisas om man har fel åsikt på universiteten eller om man demonstrerar för någonting som Richard Jomshof tycker är dåligt? Det är denna typ av åsikter som Sverigedemokraternas ledande företrädare hela tiden ger uttryck för. Där måste Moderaterna kunna säga att man inte är beredd att gå så långt för att behålla makten.

Det är avgörande för Sverige och för vilket land vi vill vara. Det är avgörande för integrationen att vi visar att vi tror på öppenhet och inkludering. Då spelar retoriken en roll.

Sverigedemokraterna har nu fått ett lillfinger av Moderaterna. De kommer att ta hela handen om inte Moderaterna säger: Hit, men inte längre! Därför tycker jag att Moderaterna som regeringens största parti och det parti som har statsministerposten måste kunna ge tydliga besked till svenska folket om var man drar gränsen. Min fråga är: Finns det några röda linjer, och vad är de i så fall?

Fru talman! I ett tidigare replikskifte tog Tony Haddou upp den viktiga frågan om barns trygghet i Sverige. Det är många barn som är födda och uppvuxna här som utvisas.

En situation som kommer att bli allt vanligare och som vi också ser nu är att tonåringar utvisas från sina familjer lagom till studenten. När vi har tidsbegränsade uppehållstillstånd som grund och regeringen har tagit bort den ventil i utlänningslagen som handlade om personer som har rotat sig här blir konsekvensen att tonåringar som kommit som anhöriga för att återförenas med sina familjer i Sverige mister rätten till anhöriginvandring när de blir 18 år. Detta betyder att Sverige nu på löpande band kommer att utvisa en familjemedlem från varje sådan familj, nämligen den som hinner fylla 18 år utan att ha hunnit få permanent uppehållstillstånd.

Denna typ av familjesplittring är stötande. Uppfattningen kanske är att man är barn tills man är 18, och sedan har man inte längre behov av att leva med sina föräldrar. Men jag tror att de flesta som står där med sin snart 18-åriga son eller dotter och provar ut studentmössor skulle fasa vid tanken på att det barnet efter 18-årsdagen skulle skickas tillbaka till ett land som föräldrarna har flytt ifrån – Afghanistan, Iran, Irak eller Somalia.

Hur ser Magnus Resare på detta?

Fru talman! I sitt anförande sa Magnus Resare att det inte är på grund av invandrare som sköter sig, jobbar och har integrerats i Sverige som man lägger om politiken. Men den ändring som jag talar om drabbar ju denna grupp väldigt hårt. Det är människor som har kommit till Sverige som flyktingar eller av andra skäl och har fått återförenas med sin familj här. Det kommer inte att vara enstaka exempel, utan huvudregeln för dem som har tonåringar kommer att vara att deras tonåringar kommer att utvisas från hela resten av familjen när de fyller 18 år även om de har skött sig, även om de går i skolan och även om de är mitt i sin gymnasieutbildning. Vi har till och med hört exempel där personer har utvisats bara veckor före studenten.

Jag tycker att detta är helt oförsvarligt. Det går inte att motivera det med några av de argument som Magnus Resare eller andra i Moderaterna har framfört. Det är bara elakt och totalt cyniskt. Man splittrar familjer, sliter familjemedlemmar från alla andra och skickar dem till det land där deras föräldrar har skyddsskäl.

Med de extremt höga krav som vi har i Sverige för att folk ska få asyl är det tyvärr ganska vanligt att ett barn som lämnade hemlandet redan i tonåren inte bedöms ha skyddsskäl. Barnen kanske inte ens har hunnit ha en politisk uppfattning, och de är inte nödvändigtvis kända för den regim som förföljer föräldrarna.

Detta kommer att bli ett reellt problem, och det sticker i ögonen. Jag tror att de flesta i svenska folket tycker att det är helt vansinnigt att utvisa tonåringar från familjer som har skydd i Sverige.

Fru talman! Migration är, som vi har hört, en mångfasetterad fråga. Det finns många positiva sidor med migrationen. Att människor rör på sig över nationsgränser, flyttar till nya platser och länder och väljer att skapa nya liv på nya platser är i grund och botten bra. Det har inte minst erfarenheten av den fria rörligheten inom EU eller den nordiska passunionen visat. När nya tankar och idéer utbyts, när människor träffas och möts och när samhällen har mångfald i stället för enfald kan tillväxt, välstånd och fina saker som vänskap och kärlek frodas.

Men det finns tyvärr också negativa sidor. Att människor tvingas fly från våld och förföljelse är förfärligt. Det är också förfärligt när skrupelfria arbetsgivare och människosmugglare utnyttjar människors drömmar och utsatthet för att berika sig själva eller när människor tas emot i vårt land och vi inte ger dem förutsättningar att integreras utan i stället skapar segregation och elände.

I ljuset av detta menar vi socialdemokrater att det måste vara ordning och reda i migrationspolitiken. Eftersom Sverige har en stor integrationsskuld måste också metoden för att hantera migrationen vara stram. I takt med att EU:s nya asyl- och migrationspakt rullas ut ser vi det som positivt om fler länder kan vara med och dela på det ansvar som Sverige och ett antal andra länder har tagit under väldigt lång tid. Då kan vi ta tag i de stora integrationsutmaningar som vårt land fortfarande har utan att tumma på grundläggande saker, som asylrätten.

För oss socialdemokrater råder det därför inga tvivel om att de som har rätt att stanna i det här landet också ska få goda möjligheter att integreras. En jämn fördelning av nyanlända i Sveriges kommuner i enlighet med bosättningslagens intentioner är nödvändig. De kommuner som har tagit ett mycket stort ansvar när andra har smitit undan ska givetvis inte behöva bära ansvaret själva igen. Därför är det ett helt nödvändigt politiskt beslut att avskaffa EBO.

Likaså behöver handläggningstiderna för Migrationsverkets alla ärendetyper – i princip – kortas ytterligare. Resurser för detta finns i systemet, men tyvärr läggs de på ineffektiva och kontraproduktiva åtgärder, som höjda återvandringsbidrag. Resurserna skulle i stället kunna korta köerna och därmed förbättra förutsättningarna för en snabb integration.

Har man inte rätt att stanna ska man få stöd att lämna landet så fort som möjligt. Genom att EBO avskaffas skapas bättre förutsättningar för detta.

Vi vill också stärka återvändandearbetet genom att utveckla vårt arbete i länder som har stora grupper som ska återvända. Det handlar till exempel om att använda biståndspolitiken för att nå fram med resurser som kan stödja på plats. Det kan handla om sambandspersoner på plats, som Norge har i en del länder, och om en god diplomatisk representation.

Eftersom jag var i Kurdistan i förra veckan säger jag detta: Det är lite märkligt att Sverige inte har en diplomatisk representation i södra Kurdistan. Det är något som skulle kunna underlätta för återvändande.

Därutöver tycker vi att man ska ha konkreta siffersatta mål om återvändande i regleringsbrevet till Migrationsverket. Det fanns tidigare. Av någon anledning har Sverigedemokraterna och regeringen plockat bort dessa.

För oss socialdemokrater är frågan om en ordnad migrationspolitik viktig – för att främja migration som är av godo och förhindra de delar av migrationen som är negativa. Både för den enskilda individen och för samhället i stort är detta oerhört viktigt.

Utan invandring skulle Sverige inte fungera som land. Och en oreglerad invandring – en invandring utan ordning och reda – skulle vara helt ohållbar och fullständigt destruktiv. Att klara av balansen i detta är vår uppgift. Det är en uppgift som jag menar att vi socialdemokrater klarar bäst, precis som när det gäller många andra frågor.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 39.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att det är en bra fråga. Jag förstår ledamotens reaktion. När vi skrev den reservationen visste vi inte vad utredningen skulle innehålla. Och redan i dag kan även saker som inte är brottsliga tas in i avgörandet av om man ska få stanna kvar eller inte – under hederligt levnadssätt. Det finns alltså redan.

Det vi vänder oss mot och är oroliga för är att det inte är objektiva kriterier som ska ligga till grund för det hela.

Nu är det viktigt att alla lyssnar. Det handlar om vad som har sagts i medier och hur det har kommunicerats kring utredningen från Tidöpartier och från en del hangarounds till Sverigedemokraterna. Det sägs att människor ska kastas ut om de ger tjejer på stränder sneda blickar och sådana saker. Utifrån det är det klart att vi har varit väldigt oroliga för att det här inte skulle bli rättssäkert.

Men utredningen är tydlig med att det ska vara objektiva kriterier. Det handlar om saker som att man till exempel inte har betalat vite som företagare eller att man medvetet inte betalar skulder som man själv har förorsakat.

Jag tycker att det är en bra utgångspunkt att börja resonera kring frågan, men jag tycker att det är viktigt att vänta tills propositionen kommer innan vi ger tydliga besked om vad som kommer att hända här. Jag litar inte på att Sverigedemokraterna inte vill gå i den riktning som man har gett uttryck för tidigare i medier och som deras hangarounds säger. Men kan man på ett tydligt sätt visa att det finns objektiva kriterier som kan användas är det klart att vi alltid är beredda att fundera på om vi kanske skulle ha skrivit lite annorlunda i vår reservation. Det har jag inga problem med.

Själva vandelsbegreppet är lite problematiskt. Det utmönstrades ju, eftersom det inte användes så mycket, från 1989 års lagstiftning. Man säger att man ska införa ett begrepp som tidigare har utmönstrats för att det inte har använts. Det är klart att vi vänder oss lite mot begreppsanvändningen.

Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi med hjälp av mycket resurser kan göra snabba utredningar som på ett rättssäkert sätt och utifrån reglerna kan avgöra om människor ska ha medborgarskap eller inte. Det kom ju en utredning för några veckor sedan som visade att medianhandläggningstiden för medborgarskap var fyra år, om jag minns rätt.

Det tycker jag är för länge av många skäl. Jag har inga problem med att vi skärper lagstiftningen gällande till exempel dem som har ljugit sig till ett medborgarskap. Det tycker jag är vettigt. Jag är dock inte övertygad om att tiden innan man kan bli svensk medborgare ska förlängas. Det här hänger också samman med de permanenta uppehållstillståndens ställning, som ju i allra högsta grad är osäker nu under Tidöregeringen, till och med gällande om de som har fått ett gynnande förvaltningsbeslut ska få behålla det.

Jag tror att man ska vara öppen och fundera. Å ena sidan handlar det om människors möjligheter till ett gott liv. Många kommer även med de nya reglerna att få svenskt medborgarskap, och då ska de få nytta av det även i det nuvarande systemet. Å andra sidan finns det säkert några enstaka som inte borde ha medborgarskap. Den avvägningen är svår, och därför tror jag på mer resurser just för att pröva det rättssäkert och göra goda bedömningar, till exempel när det gäller säkerheten, som har varit ett av argumenten för att man ska undersöka detta noga.

Jag tycker att det är för hårt att gå fram med ett moratorium. Att man granskar och lyssnar på Säpo tycker jag är bra, men det kräver resurser. Jag tycker att det är en effektivare användning av medel att lägga pengarna på det än till exempel på det fullständigt utdömda återvandringsbidraget, som Sverigedemokraterna och övriga Tidöpartier går fram med i dag.

Jag tror att man ändå måste se att det finns väldigt många som får medborgarskap i dag som också kommer att få det i det framtida systemet, och då är det bra med mer resurser så att det blir rättssäkert.

Fru talman! Tack för frågan, Tony Haddou!

Jag tror att det är på sidan 134 i utredningen som utredaren tar upp det här med yttranden. Utredaren är väldigt tydlig med att det inte behövs några ytterligare skärpningar, för de yttranden som kan anses bryta mot svenska värderingar är redan kriminaliserade. Det gäller till exempel hets mot folkgrupp, förtal och liknande.

Jag tycker därför att den tolkning som gör gällande att folk skulle bli utvisade hej vilt på grund av att de yttrar sig inte stämmer. I min värld är det inget problem – jo, det är ett jävla problem; ursäkta svordomen, fru talman, ett jättestort problem – om det står en rysk migrantarbetare som är här på arbetskraftstillstånd och skriker hyllningar till en tysk diktator och blir utvisad efter att ha dömts för hets mot folkgrupp. Det tycker jag är rimligt och helt okej.

Däremot är det inte olagligt att demonstrera och uttrycka sina åsikter i det här landet om man håller sig inom lagens ramar. Då blir man heller inte utvisad på grund av bristande vandel, enligt utredningen. Så står det där. De tolkningar som görs har jag därför inte riktigt förstått.

När det gäller riktningen gav jag svaret i mitt replikskifte med Nima Gholam Ali Pour. Men lyssna nu noga, återigen: Utifrån de uttryck och det som har sagts under utredningen från Tidögänget och framför allt Sverigedemokraterna och deras hangarounds menar vi att utredningen är väldigt tydlig med att objektiva kriterier ska ligga till grund för eventuell framtida utvisning. Men jag förbehåller mig verkligen rätten att säga att vi måste se propositionen innan vi över huvud taget går med på någonting.

Fru talman! För den oinsatte åhöraren låter ju det här förfärligt: En minister ger tilläggsdirektiv! Men det är inte tilläggsdirektiven som vi tar ställning till. Tilläggsdirektiven är ju inte beredningen. Beredningen är vad utredningen skriver, och jag har till och med refererat till var i utredningen det står att det inte behövs ytterligare skärpningar i fråga om yttranden. Det står rakt upp och ned i utredningen.

Jag har svårt att förstå varför Tony Haddou tycker att en person som dömts för hets mot folkgrupp ska få stanna i landet, för det är ju vad Tony Haddou står och försvarar här. Jag säger rakt ut att objektiva kriterier i form av domar gällande yttranden kan ligga till grund för om man får stanna, och det kan de redan i dag. Det är liksom inget nytt. Det är ju det utredaren säger.

Men Tony Haddou tycker tydligen att personer som beter sig så illa att de blir dömda för sina yttranden ska få stanna i det här landet. Det har jag svårt att förstå. Jag tror i grund och botten att även Tony Haddou tycker att vi ska utvisa nazister som skriker på Sergels torg; annars blir jag väldigt förvånad över hans bevekelsegrunder.

Det finns från Vänsterpartiets sida hela tiden ett behov av att utmåla socialdemokratin som lite ondare än vi egentligen är. Det här var bara ytterligare ett exempel på det. Vi tackar väl för den illustrationen.

(Applåder)

Fru talman! Rent tekniskt ligger frågan om kvotflyktingar på arbetsmarknadsutskottets bord, inte på vårt. Det är faktiskt det tekniska svaret i detta sammanhang. Reservationen ligger på fel ställe.

Jag tycker att det är lovvärt att man vill jobba för att fler ska ta emot kvotflyktingar. Det är absolut någonting som jag hoppas att den nya asyl- och migrationspakten ska kunna bidra till. Den innebär ordning och reda, en bättre helhetssyn och ett bättre samförstånd i migrationspolitiken. Det är klart att det är viktigt.

Det finns ytterligare en dimension av detta. Det är det svenska mottagandet av kvotflyktingar. Nu när regeringen har dragit ned väldigt mycket på det – faktiskt till under 20 procent av de tidigare nivåerna – är det klart att de kommuner som ska ta emot kvotflyktingar måste ha resurser och förutsättningar för att klara mottagandet och integrationen. Det är extremt utsatta individer, som behöver särskild uppbackning. Det är en ganska omfattande process.

Regeringen har inte heller räknat upp de generella statsbidragen. Kommunerna är oerhört pressade. I min hemkommun Helsingborg slår man nu ihop klasser för att det inte finns resurser att behålla lärare. Det är den verklighet vi står i.

Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi härifrån sänder signalen att Sverige inte kommer att ta emot många kvotflyktingar på kort tid och därmed sätta väldig press på kommunerna när det gäller mottagandet. Det är inte sjyst mot vare sig kvotflyktingarna eller kommunerna. Det finns också sådana perspektiv.

I början av mandatperioden satte vi fasta tal. Vi tyckte att det var rätt. Men i takt med att tiden går försvinner de strukturerna. Det är det andra svaret på varför vi inte går in i kvotflyktingdiskussionen speciellt djupt just nu. Vi menar att vi behöver säkerställa att kommunerna har resurser för mottagande och god integration.

Fru talman! Här skiljer sig synen hos Miljöpartiet och Socialdemokraterna ganska mycket åt. För oss är integrationsperspektivet oerhört viktigt. Klarar man inte integrationen kommer individer och samhällen att fara illa. Vi ser konsekvenserna i Sverige av en bristande integrationspolitik. För oss är det en oerhört viktig ingång när vi bygger vår migrationspolitik att integrationen fungerar.

Jag håller med ledamoten om, och jag sa i mitt första inlägg, att vi kan jobba på EU-nivå. Jag tror att man inom ramen för asyl- och migrationspakten kommer att kunna ha de diskussionerna. Det är absolut så att en regering behöver jobba mer med att diskutera kvotflyktingar på Europanivå. Men det kan också innebära att vi måste bjuda till och säga att vi ska ta emot fler. Har vi då inte integrationskapaciteten på plats, med det stora ansvar vi har tagit under lång tid, är det inte rimligt. Där har jag respekt för om åsikterna skiljer sig åt mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Integrationspolitik som gör att man kommer in i samhället, lär sig språket, får en utbildning av hög kvalitet och inte slår undan benen på andra är viktig för oss. Det kommer vi att hålla fast vid, oavsett vad vi tycker att regeringen ska göra på EU-nivå.

Fru talman! Tack för frågan, Fredrik Malm!

Fredrik Malm sitter inte i utskottet och har inte följt de debatter vi haft tidigare. Frågan om regeringssamverkan, som även ställdes av Moderaternas gruppledare Viktor Wärnick, har ställts ett antal gånger. Vid förra debatten vi hade liknade jag Wärnick vid en papegoja, och nu verkar det ha kommit in en annan papegoja som upprepar frågan om vem vi ska sitta i regering med.

Min direkta motfråga till Fredrik Malm blir: Ska Sverigedemokraterna sitta i regeringen i framtiden? Fredrik Malm har efter nästa val ingen regering utan Sverigedemokraterna. Det har Sverigedemokraterna tydligt deklarerat. Åtminstone en minister har sagt att de inte alls ska det, även om hon har bytt fot många gånger i olika frågor sedan hon blev minister. Det har även Jan Jönsson här i Stockholm sagt. Innan Fredrik Malm börjar ställa frågor till oss om vilka vi ska förhandla med i en regering måste han faktiskt svara på om Sverigedemokraterna ska sitta i regeringen efter valet.

I dag kom för övrigt en mätning där Fredrik Malms parti hade fått 2 ½ procent. Nu är det inte fyraprocentsspärren som Liberalerna behöver oroa sig för, utan nu är det den kommunala spärren på 2 procent och att åka ur kommunfullmäktige. I många stora kommuner hade Liberalerna inte ens kommit in. Dessutom ligger Kristdemokraterna på 3,2 procent. Man ska kanske inte lägga så mycket energi på Socialdemokraternas regeringsbildningsprocess när man själv sitter i det läge man gör.

Jag vänder mig starkt emot beskrivningen att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna tillsammans med de borgerliga delar samhällsanalys. Det är ett fullständigt befängt uttalande. Sverigedemokraterna är ju ett nationalistiskt, socialkonservativt och fascistiskt parti, medan vi är ett parti som tar konflikten mellan arbete och kapital. Att säga att vi skulle stå i samma ringhörna och göra samma analys är en fullständigt absurd beskrivning av svensk politik. Jag tänker inte ens bemöda mig om att svara på frågan, eftersom den är befängd.

Fru talman! Fredrik Malm kan vara lugn. En strikt migrationspolitik kommer att föras även efter nästa val.

Det är lite lustigt att en liberalpartist uttalar sig här om vad LO-kollektivet vill. Senast jag kollade röstade väl 1 eller 2 procent av LO-kollektivet på Liberalerna, så Fredrik Malm passar knappast till att vara uttolkare av politiska ideologier och LO-kollektivet.

Låt mig förtydliga en sak för Fredrik Malm, om han nu verkligen anser att det finns fem partier som tycker samma sak. Ledamoten Nima Gholam Ali Pour har här i talarstolen sagt att asylsökande ska veta sin plats. Sverigedemokraterna tycker att vi ska ha angiverilagar. Det är helt uppenbart att de har backat i frågan om informationsplikt för myndigheter. Sverigedemokraterna har varit tydliga med att de vill riva moskéer i vårt land. Menar Liberalerna att de delar denna politik? Jag tror inte det, för jag känner ju Fredrik Malm väl och tror inte att han ställer upp på ett sådant språkbruk och en sådan analys.

Beskrivningen av att fem partier tycker likadant och att allt är frid och fröjd och att Fredrik Malm inte kommer att behöva göra eftergifter när Sverigedemokraterna ska sitta i samma regering som han är inte riktigt sann.

Anledningen till att vi i kammaren har röstat lika är att i princip nio av tio produkter, kanske till och med mer, inom den migrationspolitik som har kommit från regeringen har byggt på socialdemokratiska utredningar. Det är sådant som vi tillsatte utredningar om för politik som vi vill genomföra.

Nu gäller det dock vad som händer framöver. Det var därför bristande vandel kom upp här. Det är nu återvandringsbidraget kommer upp. Då får vi se om det även fortsättningsvis finns enighet fullt ut.

Vi har nu en arbetslöshet som varit uppe över 10 procent. Klimatpolitiken har havererat. Skolan kommer att fortsätta inbringa en massa vinster till skolkoncerner. Fredrik Malm borde ägna mer av sin vakna tid på nätterna till att fundera över vart landet under hans ledning är på väg än att bry sig om socialdemokratiska regeringsbildningar.

Fru talman! Jag är öppen för att jag minns fel, men min minnesbild är att det finns ett förslag om att stärka rätten till offentligt biträde. Jonny Cato nickar. Då kommer det att läggas fram förslag om att stärka rätten till offentliga biträden och höja kvaliteten. Jag tycker att det vore bra om det sker. Det är väl inget fel i det.

Jag hade tidigare ett replikskifte med Nima Gholam Ali Pour om medborgarskap. Ett av våra argument för att skjuta till mer resurser till Migrationsverket för handläggning är att den ska bli mer rättssäker, och i det perspektivet kommer även de grupper som Jonny Cato talade om att ingå. Jag tror absolut att det behövs utbildningsinsatser.

Statskontoret gjorde en granskning där de tittade på detta, och de sa att det inte finns några systematiska fel i rättssäkerheten men att det finns ärenden där det är fel i rättssäkerheten. Så funkar statsförvaltningen. Jag tror att mer resurser, utbildningsinsatser, stärkt kvalitet och rätt till offentliga biträden är viktigt.

Tolkfrågan är också oerhört viktig. Jag är orolig för en utveckling där man börjar inskränka rätten till tolk och även skära ned på antalet timmar och sådana saker. Det är klart att vi måste titta på detta. Jag har inget svar i dag på hur mycket eller när och var, men jag tycker att man behöver hålla ögonen på bollen där.

Ett mer sammanhållet svar än så får nog inte ledamoten på frågan. Jag hoppas att han ändå ser att jag håller med om att vi ska ha ett rättssäkert system. Han har fått ett antal svar om vad jag tänker om det.

Fru talman! Jag upplever att jag svarade på detta i början. Mer resurser till handläggningen nämnde jag, liksom att det behövs utbildningsinsatser. Sedan tycker jag att förslaget om att stärka kvaliteten när det gäller offentliga biträden är bra. Det var bra att Statskontoret gjorde granskningen, som kom ganska tidigt under den här mandatperioden. Dessa riktlinjer skulle ha gått till vår regering om vi hade suttit vid makten.

Jag tycker också att det blir konstigt med domstolsfrågan. Vi har ytterligare en instans som tar bort osäkerheten, det vill säga Migrationsöverdomstolen. Där sitter inga nämndemän, vad jag vet, utan där sitter faktiskt domare och tittar på det. Det finns ju en instans för att sortera bort den bias som möjligen finns.

Jag tycker också att det är hysteriskt roligt att KD lyfts fram som ett exempel. KD är ju med och monterar ned biståndspolitiken och demokratiarbetet, vilket gör att personer utvisas rättssäkert, men sedan när de kommer hem har lokalsamhället slagits sönder och möjligheterna för minoriteter och andra att fungera har sabbats.

Jag var som sagt i Kurdistan för någon vecka sedan och frågade de kristna där vad det innebär att demokratiarbetet i Irak monteras ned. Det är ingen positiv upplevelse. Om nu KD har gjort något positivt i denna del kan man lugnt konstatera att de silar mygg och sväljer kameler i fråga om hur dessa människor får det när de kommer hem. Det var bra att vi fick reda ut KD:s dubbla agenda i detta.

Herr talman! Det blir lite ris och ros här.

Jag kan inleda med detta att Kristdemokraterna välkomnade fler åtgärder när det gäller att se över rättssäkerheten för konvertiter och hbtqi-personer. Det välkomnar jag väldigt mycket, och jag hoppas att regeringen gör mycket mer på det området.

Sedan sa ledamoten att man prioriterar de mest utsatta flyktingarna. Är det genom att kapa kvotflyktingsystemet, som är till för de mest utsatta?

Min fråga handlar om integrationen, som regeringen kopplar det mesta av migrationspolitiken till. Integrationen ska förbättras genom arbetslinjen, skrev regeringen i sin senaste budget. Men problemet just nu är att fritidslinjen verkar råda på Arbetsmarknadsdepartementet. Regeringen lämnar ju massarbetslösheten helt utan åtgärder.

En förutsättning för att arbetslinjen ska funka måste väl vara just arbete? Utgångspunkten måste väl vara att det skapas jobb eller finns jobb? Det är inte helt enkelt att få ihop regeringens integrationspolitik och på vilka sätt man vill förbättra integrationen med massarbetslösheten vi har, som lämnas utan åtgärder, eller med att man lägger miljarder på förslag som återvandringsbidrag, som leder till försämrad långsiktig integration. Man vill dessutom slopa permanenta uppehållstillstånd, vilket tvingar människor in i djupare osäkerhet och otrygghet och försämrar integrationen ännu mer.

På vilket sätt blir integrationen bättre av att man låter arbetslösheten stå utan åtgärder, och på vilket sätt blir integrationen bättre av att man lägger fram förslag som med allra största sannolikhet kommer att försämra integrationen?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det största problemet som kvarstår är att den här regeringen försvårar för människor som kommer till Sverige att bli en del av samhället. Jag tog upp två ganska skarpa förslag som regeringen har lagt fram. Häromdagen var förslaget att slopa permanenta uppehållstillstånd – något vi med all säkerhet vet försämrar integrationen i Sverige. Sedan föreslår man också ett återvandringsbidrag som den egna utredaren har sågat jäms med fotknölarna – utredaren har sagt att det kommer att förvärra integrationen.

Om man förstår vad integration är, nämligen att människor som kommer till Sverige från andra länder närmar sig majoritetsbefolkningen i fråga om exempelvis inkomster, arbete och bostadssituation, ser man att regeringen har en genomgående stark politik för att öka det vi kallar segregation och minska det vi kallar integration. Det är tydligt att vi har en regering som med de förslag som läggs fram gör segregationen värre och integrationen mindre möjlig.

Förutom de här förslagen är ett annat problem som försämrar integrationen att Sverigedemokraterna klart och tydligt inte vill ha integration. De pratar om volymer och säger att vi kan satsa på integrationen om det kommer färre människor. Jag tror inte att det är så lätt för den som lyssnar att förstå detta när det största partiet i det här underlaget – som dikterar villkoren för den här regeringen i migrations- och integrationspolitiken – säger klart och tydligt att de inte vill ha någon integration. Även om de inte säger det kan man se det väldigt tydligt i förslagen: ett återvandringsbidrag som innebär att människor inte ska känna sig önskade eller välkomna här i Sverige.

Vad är det som gäller egentligen? På vilket sätt blir integrationen bättre med de här förslagen?

Herr talman! I sitt anförande lyfte Ingemar Kihlström fram migrationspakten och påstod att den kommer att bidra till att färre människor riskerar sina liv på Medelhavet. Jag befarar att Ingemar Kihlström är fel ute i den analysen. Faktum är nämligen att det enda i migrationspakten som över huvud taget handlar om att ge människor alternativ till att riskera sina liv i händerna på flyktingsmugglare under flykten från förtryck till Europa är frågan om ökat antal kvotflyktingar. Och där är det frivilliga skrivningar. Länderna får göra som de vill.

Om vi tittar på hur EU-länderna har gjort noterar vi att man förra året lovade att ta emot 15 000, medan FN:s flyktingorgan pekar på att 2,4 miljoner är i behov. Det är alltså 15 000 i hela EU.

I dag kommer vi att ta ställning till förslag om att regeringen ska ligga på i EU för att öka antalet kvotflyktingar så att fler ska ha säkra och lagliga vägar att fly. Kristdemokraterna röstar nej till det förslaget. De röstar också nej till förslaget om att skapa andra lagliga vägar för människor på flykt.

Man bygger högre murar runt Europa, och de vägar som återstår hamnar då i händerna på flyktingsmugglare. Hur får Kristdemokraterna ihop detta?

Herr talman! Ingemar Kihlström svarade inte på min fråga om på vilket sätt han menar att migrationspakten ska leda till att färre människor riskerar livet på Medelhavet. Det var ändå det Ingemar Kihlström sa om migrationspakten.

Jag gör en helt annan analys. Människor kommer att fortsätta riskera sina liv i händerna på flyktingsmugglare så länge de inte har andra alternativ. Kristdemokraterna säger sig vara för lösningar där man genom någon form av lagliga vägar ska kunna söka asyl utanför EU på olika sätt. I dag kommer Kristdemokraterna dock att rösta nej till alla förslag om att skapa fler säkra och lagliga vägar till Europa. Det är faktiskt det vi kommer att rösta om i dag. Det här betänkandet handlar om Sveriges politik både i Sverige och i EU vad gäller flyktingar. Det vet man om man har läst det.

Herr talman! I sitt anförande talade Ingemar Kihlström också om vikten av rättssäkerhet i asylprocessen, inte minst för hbtqi-personer och konvertiter. Vi vet att rättssäkerheten verkligen har brustit för många människor i de här grupperna. Det finns flera fall som har gått till FN och där Sverige har dömts i FN:s tortyrkommitté för att ha utvisat kristna konvertiter till talibanernas Afghanistan. Så illa ser det ut i Sverige i dag.

Svaret från regeringen gällande det är en utredning som föreslår att dessa asylsökande inte ens ska ha rätt till ett offentligt biträde när de är under utredning hos Migrationsverket. Det här kommer att totalt underminera rättssäkerheten för alla flyktingar, särskilt de som har stora utmaningar och är utsatta.

Herr talman! Denna regering har tillsammans med Sverigedemokraterna fört den mest restriktiva migrationspolitiken under de senaste 40 åren, både i ord och i handling. Det har funnits en tydlig inriktning att göra det svårt för illegala migranter att vistas i Sverige så att fler ska återvända i enlighet med sina utvisningsbeslut.

På det området genomfördes nyligen en mycket viktig reform: Från och med den 1 april ändrades preskriptionstiden för utvisningsbeslut till fem år, och den tiden börjar löpa från den dag då utlänningen lämnar Sverige i enlighet med sitt utvisningsbeslut. Det innebär att de illegala migranter som stannar kvar i Sverige kommer att vara permanent illegala migranter utan någon möjlighet att få uppehållstillstånd.

Även spårbytet har avvecklats. En asylsökande som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan inte längre byta spår och ansöka om att stanna kvar i Sverige för att arbeta.

Det är uppenbart att denna regering tillsammans med Sverigedemokraterna har gjort mycket för att ta bort de incitament som hindrade en effektiv återvändandeverksamhet. Sedan denna regering kom till makten har antalet verkställda utvisningar ökat kraftigt, från cirka 9 100 år 2022 till omkring 12 500 år 2024. Självklart kommer antalet verkställda utvisningar att öka ännu mer när incitamenten för att stanna kvar efter avslag på ansökan om uppehållstillstånd minskar.

Samtidigt har asylinvandringen minskat till rekordlåga nivåer medan det pågår en migrationskris i Europa. Politiker runt om i Europa vill lära sig av Sveriges migrationsreformer för att se hur vi har lyckats där många andra länder har misslyckats. Det är så här en reglerad migrationspolitik ser ut. Sverige har tagit tillbaka kontrollen över migrationspolitiken. Sedan finns det områden där det återstår mycket att göra, men där har reformer initierats. Det kommer att komma lagstiftning före mandatperiodens slut.

Vi har i dag en katastrofal lagstiftning om medborgarskap. Varje år blir tiotusentals personer som inte kan försörja sig själva och inte kan svenska språket medborgare i Sverige. Det här är ett arv från den tid då alltför många av våra politiker trodde att en liberal migrationspolitik gynnade Sverige. Nu vet vi att en liberal migrationspolitik får katastrofala konsekvenser för Sverige.

Sverige är ett exceptionellt land med en exceptionell kultur, och det kommer att finnas få utlänningar som verkligen kan anpassa sig till det svenska samhället till den grad att de borde bli medborgare. Regeringen och Sverigedemokraterna arbetar nu för att få på plats en medborgarskapslag som inte bara kräver egenförsörjning och en högre grad av hederligt levnadssätt från den ansökande utan också kunskaper om det svenska samhället och språket. Denna lagstiftning kommer att vara på plats före mandatperiodens slut.

Redan i dag har dock Migrationsverket ett uppdrag från regeringen att stärka identitetskontrollerna i handläggningen av medborgarskap. Det finns ett behov av detta; en rapport från Riksrevisionen där perioden 2018−2023 granskats visade att den sökande i nästan en tredjedel av fallen där medborgarskapsansökan beviljats inte kunnat styrka sin identitet.

Medan detta pågick agerade inte Socialdemokraterna och deras samarbetspartier. Man kan undra varför. Men denna regering agerar snabbt och vägrar vara passiv när helt okända människor får svenskt medborgarskap. Vi kan aldrig acceptera sådant. Att vara svensk medborgare är ett privilegium för vissa, inte en rättighet för alla.

Det är även viktigt att komma ihåg att alternativet till denna regering vill något helt annat. Vi har två partier i denna kammare, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som vill ha amnesti för illegala migranter. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet stöder ett förslag om att ge uppehållstillstånd till illegala migranter som har levt i Sverige en längre tid. De kallar detta regularisering.

Det här skulle innebära att illegala migranter som för länge sedan borde ha lämnat Sverige belönas med ett uppehållstillstånd. Det skulle också innebära att fler människor kommer till Sverige och stannar här illegalt i förhoppningen att även de ska få ett uppehållstillstånd för att de inte har följt reglerna.

Både Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet skriver helt öppet i sina reservationer att de vill att Sverige tar emot fler asylinvandrare. Det räcker inte med dem som Sverige har tagit emot, utan det ska komma ännu fler. Sverige ska ta ett ännu större ansvar för världens migranter. Det är dessa partier som Socialdemokraterna vill samarbeta med för att bilda en regering. Så ser alternativet ut.

En av de första sakerna som regeringen gjorde tillsammans med Sverigedemokraterna var att minska antalet kvotflyktingar som kom till Sverige från 5 000 till 900. Dessutom har det införts integrationskriterier för dem som kommer hit.

Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skriver i en gemensam reservation att regeringen ska vara drivande i att EU ska ta emot fler kvotflyktingar och att det ska tas fram en strategi för att uppmuntra och stärka incitamenten för EU-länder att ta emot kvotflyktingar. Detta skriver de medan europeiska samhällen håller på att destabiliseras av migrationen. De vill ta emot ännu fler. Socialdemokraterna har gjort bedömningen att det är dessa partier som ska bli deras regeringsunderlag.

Sverigedemokraterna är en del av Tidösamarbetet, och som jag tidigare nämnde genomförs det mycket inom detta samarbete. Från Sverigedemokraternas sida fortsätter vi dock att genom våra kommittémotioner driva egna förslag som vi självklart hoppas att vi kan övertyga regeringen att driva.

Både regeringen och Sverigedemokraterna har tydliggjort att det är mycket problematiskt att utlänningar med skyddsbehov reser tillbaka till det land de säger att de flydde från. En sådan resa utgör skäl att återkalla skyddet och utvisa utlänningen. Sverigedemokraterna vill se en anmälningsskyldighet för dessa utlänningar när de reser till sitt hemland. På det sättet kan man lättare upptäcka asylfusk.

Sverigedemokraterna har även tillsammans med regeringen vidtagit åtgärder för att motverka sådant asylfusk. Bland annat har återkallelseverksamheten inom Migrationsverket förstärkts med 100 miljoner kronor från och med i år för att fler uppehållstillstånd ska återkallas när det saknas grund för uppehållstillståndet. En del av återkallelseenheternas verksamhet är just att försöka upptäcka när en flykting eller alternativt skyddsbehövande åker tillbaka till det land han eller hon säger sig ha flytt från.

Regeringen har gett ett regeringsuppdrag till Migrationsverket och Polismyndigheten att utarbeta gemensamma rutiner och samarbetsformer för att motverka asylfusk där utlänningar som har beviljats flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus åker tillbaka till det land som de säger sig ha flytt från. Även samarbetet mellan Migrationsverket och svenska ambassader och representationer i utlandet ska förbättras för att motverka asylfusk, enligt direktivet i regeringsuppdraget. Detta uppdrag ska redovisas till regeringen den 1 juli.

Trots de åtgärder som regeringen och Sverigedemokraterna tillsammans vidtagit för att motverka sådant asylfusk menar vi sverigedemokrater att det behövs en anmälningsskyldighet. Andra EU-länder har en sådan anmälningsskyldighet för flyktingar som reser tillbaka till sitt hemland. Det är upprörande för allmänheten när någon beviljas asyl i Sverige och sedan semestrar i det land som han eller hon säger sig ha flytt från. Vi måste sätta stopp för detta.

Det finns två alternativ i migrationspolitiken i dag. Det ena alternativet består av partier som såg alla fruktansvärda konsekvenser av massinvandringen och har kommit till det svenska folket med en serie åtgärder för att Sverige ska få en fungerande och hållbar invandring som tjänar Sveriges intressen. Det andra alternativet består av partier som inte lärt sig någonting av migrationskrisen 2015. Dessa partier vill återigen göra Sverige till en magnet för världens migranter. Trots att större delen av de gängkriminella i dag består av migranter har dessa partier inte fått nog, utan de vill ha ännu fler migranter. Dessa partier har ingen förståelse för att det finns en gräns för hur många utlänningar Sverige kan ta emot. Den gränsen har passerats med råge.

Tidöpartierna ser och förstår konsekvenserna av en liberal migrationspolitik. Vi vågar ta de beslut som behövs, trots den hårda kritiken från diverse opinionsbildare och vänsterpolitiker som lever långt ifrån Sveriges invandrartäta områden. Vi tvekar inte. Vi tvivlar inte. Tidöpartierna har en gemensam inriktning och vision för hur Sveriges migrationspolitik ska se ut. En sådan migrationspolitik ska främja svenska intressen och det svenska folket, till skillnad från en migrationspolitik som gör Sverige till världens härbärge.

Visst är det så att de här reformerna tar lång tid att sjösätta, men Tidöavtalet kommer att sjösättas. Det betyder mycket för Sverige. För att kunna återupprätta tryggheten och gemenskapen behöver Sverige återupprätta en restriktiv migrationspolitik. Det kommer vi att kunna göra under den här mandatperioden.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att återvandringsbidraget inte har något med arbetslösheten att göra. Det är lite ohederligt att dra in ekonomin och arbetslösheten när vi pratar om återvandringsbidraget.

Syftet med återvandringsbidraget är att de människor som efter flera år inte har kommit in i det svenska samhället och inte har någon avsikt att komma in i det svenska samhället ska få möjlighet att återvända till sitt hemland. Som jag sa i mitt anförande är Sverige ett exceptionellt land med en exceptionell kultur. Det är inte självklart att alla vill bli en del av Sverige, utan det kommer att finnas människor som kommer hit och ångrar sig. Då ska de få det stöd de behöver för att åka tillbaka.

Vad vi inte vill ha är de parallella samhällen vi har i dag, där det bor människor som absolut inte vill bli en del av det här landet. Det de gör är att upprätta parallella samhällen där det finns människor som inte kommer in i samhället eftersom de lever ett helt annat liv och har helt andra värderingar. Vi behöver ett verktyg för att underlätta för dem att åka hem. Det är vad detta handlar om. Det är en konsekvens av en katastrofal migrationspolitik. Man öppnade portarna, lät vem som helst komma till Sverige och gav dem uppehållstillstånd. Nu har de uppehållstillstånd och behöver en väg tillbaka. De behöver någon sorts incitament att faktiskt lämna Sverige och åka till ett land där de kan leva i enlighet med sina värderingar.

Herr talman! Ja, jag pustar. Det gör jag för att jag blir frustrerad när ledamoten tar upp frågan utan att ha läst utredningen. Ledamoten säger att vi bränner pengar. Men i utredningsbetänkandet står det att man långsiktigt kommer att gå plus med återvandringsbidraget när dessa människor lämnar landet. Efter 15 år går Sverige 200 miljoner plus. Det står i utredningsbetänkandet.

Det här är något positivt för dessa människor, som i dag inte känner sig som en del av Sverige. De vill inte vara en del av Sverige, men de kan inte åka tillbaka till sitt hemland. Det här är också ett plus för den svenska ekonomin, eftersom man blir av med människor som kommer att ta emot bidrag hela sitt liv. I utredningsbetänkandet står det att Sverige efter 15 år kommer att börja gå 200 miljoner plus genom det här förslaget.

Jag vet inte riktigt vad ledamoten Haddou egentligen vill. Ska dessa människor bo i Sverige trots att de inte kan språket, trots att de inte har våra värderingar och trots att de aldrig vill bli en del av landet? Ska de fortsätta bo här? Eller ska de få stöd att åka tillbaka till ett land där deras värderingar finns hos allmänheten, så att de känner sig hemma, ledamoten Haddou?

De ska åka hem, och det här bidraget ska hjälpa dem. Det är inte så att alla människor som invandrar till Sverige hör hemma här. Vissa av dem måste åka hem.

Herr talman! Självklart är Sverigedemokraterna inte nöjda, för Tidöavtalet är en kompromiss där Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna har fått igenom rätt mycket. Självklart kommer vi att fortsätta ställa våra krav, men vi kommer inte att få igenom allting eftersom vi inte har egen majoritet. Så enkelt är det.

Återvandringsbidraget är frivilligt. Det handlar alltså absolut inte om människor som verkligen har flytt. Om de känner sig osäkra och hotade i sitt hemland kommer de nog inte att återvandra frivilligt.

Jag måste ställa en fråga till ledamoten Cato. Om vi här i Sverige har en islamist som inte trivs här utan vill åka till ett islamistiskt land och leva enligt de värderingarna – vill ledamoten Cato att han också ska stanna kvar? Är han också välkommen i Sverige, enligt ledamoten Cato? Det finns ju människor som inte trivs här. Alla delar inte ledamoten Catos värderingar. Det är inte alla som tycker att man ska vara så tolerant mot homosexuella. Det finns många islamister i Sverige som inte vill att man ska vara tolerant mot homosexuella. Vill ledamoten Cato välkomna dem också?

Det finns människor som inte hör hemma i Sverige. De ska åka hem. Vi tar fram ett verktyg för att dessa människor faktiskt ska kunna åka hem. I dag är det kanske svårt för dem att etablera sig i sitt hemland, men vi gör det lättare för dem. Vi vill inte ha människor i det här landet som till exempel ser ned på kvinnor eller inte tycker om demokratin. De kanske inte vill leva i en demokrati. Låt dem åka hem! Det är vad vi säger. Om ledamoten Cato vill välkomna dessa människor får han göra det och försöka gå till väljarna med det budskapet.

Herr talman! För det första vill jag säga att det inte handlar om att utvisa. Det här är ett återvandringsbidrag. Det är frivilligt. Man väljer själv om man vill ta emot det och åka tillbaka.

För det andra: Det här är ett verktyg för att folk ska åka till sitt hemland, men regeringen bedriver den mest ambitiösa integrationspolitik som Sverige någonsin haft. Vi har tagit fram ett nytt integrationsmål. Där står det faktiskt för första gången att en invandrare ska bli en del av det svenska samhället. Så har det inte stått tidigare.

Med det här integrationsmålet som utgångspunkt arbetar man nu för att se vilka som befinner sig i utanförskap. SCB har fått ett regeringsuppdrag att titta på vilka som befinner sig i utanförskap. Det har man inte riktigt tittat på innan. De här människorna har levt i dessa områden, och Centerpartiet, Socialdemokraterna och de andra oppositionella partierna har struntat i dem.

De som inte går att rädda, de som inte vill vara en del av det här samhället, ska ha möjlighet att åka hem, och de ska få stöd för det.

Vi har självklart en integrationspolitik. Människor kan gå på sfi i Sverige, gå i skolan och få ett jobb här i Sverige. De har massor av möjligheter i det här landet.

Invandrare borde ta på sig ett större ansvar. Det är inte bara samhället som ska ge saker till människor som kommer till det här landet.

Sverige är ett land med fantastiska möjligheter. Nu har vi också en mer ambitiös integrationspolitik. Då får invandrare ta på sig ansvaret att komma in i samhället.

Herr talman! Jag ser inga möjligheter för dem att nu få något tillstånd att komma till Sverige. Det är en grupp som förtjänar att få tillstånd att komma till Sverige.

Har man som Miljöpartiet drivit en politik för att ge afghaner amnesti, trots att de fått avslag när de kommit till Sverige, finns det inte utrymme att ta hit fler.

Vi har haft en alltför liberal migrationspolitik. Nu får vi betala för det genom att inte kunna ta hit människor som har kämpat för Sverige och hjälpt våra soldater i utlandet. Nu är det svårare att göra det.

Miljöpartiet ville ha en amnesti för afghaner som hade fått sin prövning i Sverige. Deras fall hade prövats i Sverige. De hade kunnat överklaga. Men efter deras överklagan och prövning ville Miljöpartiet ändå ha en amnesti för just den gruppen.

Om Miljöpartiet också vill ge amnesti åt alla illegala migranter, vilket står i er reservation, blir det svårt att ta hit sådana grupper som behöver komma hit eftersom deras liv är i fara.

Riktiga flyktingar kommer att ha svårt att komma till Sverige om man ska ge tillstånd till alla. Det finns illegala migranter, och sedan tycker Miljöpartiet att de också ska få uppehållstillstånd. Man ska dela ut asylvisum och alla möjliga saker.

Hur ska riktiga flyktingar då ta sig till Sverige? Hur ska de kunna få uppehållstillstånd här om vi redan har tagit emot alltför många? Jag skulle nog säga att det är Miljöpartiets fel att vi inte kan ta hit den gruppen.

Herr talman! Ja, vad vet ledamoten Hirvonen?

Sverige tar fortfarande emot flyktingar i dag, precis som vi alltid har gjort. Det finns konventioner som Sverige har skrivit under för att ta hit flyktingar, pröva deras fall och se om de har rätt till skyddsstatus och så vidare. Det har inte upphört. Det är inget som vi vill sätta punkt för. Det är inte så det fungerar. Vi vill ta hit så många som Sverige klarar av. Det är vad det handlar om.

Problemet är att Miljöpartiet vill ta hit den grupp som har hjälpt svenska soldater i Afghanistan. Men Miljöpartiet vill också ta hit alla andra. Det är då det blir ett problem.

Man kan inte först säga att en viss grupp ska komma hit. Det är personer som har hjälpt svenska soldater och som kanske förtjänar att komma hit. Men sedan vill ni ta hit alla andra och också ge uppehållstillstånd till alla illegala här i Sverige. Hur går det ihop? Hur ska det fungera? När det inte fungerar hamnar vi i sådana här situationer där vi måste säga till en grupp som har gjort den svenska staten en stor tjänst: Ni kan inte komma därför att vi har tagit emot för många.

Miljöpartiet vill att alla i världen ska komma till Sverige, precis alla i världen. Det gäller till och med dem som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd här i Sverige. Även de ska komma hit. Hur ska det fungera? Det går inte. Då blir det som det blir.

Nu försöker vi att städa upp efter er så att vi kan ha en reglerad migrationspolitik där vi tar hit sådana människor som faktiskt har hjälpt svenska staten. Men inte just nu. Just nu har vi inte städat färdigt.

Herr talman! Jag håller med Fredrik Malm i flera delar – om att integration och migration hänger ihop och om att det är viktigt att bekämpa brottslighet och förtryck oavsett var de sker. Men det som nu händer i migrationspolitiken är inte att man kraftigt stärker de åtgärder som bidrar till integration. Tvärtom genomför man åtgärder som försämrar invandrares möjlighet att integrera sig. Man gör det svårare att återförenas med sin familj, vilket leder till att barn kommer senare, i en högre ålder, till den svenska skolan. Då blir det svårare att klara skolan. Det orsakar också att föräldrarnas integration blir sämre. Ensamstående integreras långsammare än familjer.

Detta var ett exempel. Ett annat är utmönstringen av permanenta uppehållstillstånd. Vi vet att det är när människor känner trygghet – här får jag stanna länge – som man rotar sig.

Om detta vittnade inte minst den ukrainska läkare som jag mötte på Röda Korsets matutdelning för ett tag sedan. Hon sa: Det tar två år att valideras så att man kan jobba som läkare i Sverige. Jag får bara vara här ett år i taget.

Herr talman! Man skulle också ha kunnat tänka sig att Fredrik Malm hade satsat mycket på andra insatser som bidrar till integrationen. I vårbudgeten ser vi i stället en storsatsning på att rika människor ska kunna renovera sina kök genom ett generöst rotavdrag. Jag får inte ihop ord och verkstad.

Herr talman! Självklart tycker jag att samhället ska se till att barnfamiljer har tillräckligt stora bostäder även om de är flyktingar och oavsett om man är så traumatiserad att man kan jobba från dag ett eller inte.

Men vad leder där här reglerna till? Jag tar ett exempel: Alam från Eritrea. Hon hade en son som hon inte vågade ta med på den farliga flykten från hemlandet. Hon var rädd att han, och hon, riskerade att dödas av dem som förföljde henne, så han blev kvar hos släktingar.

Hon kom till Sverige, fick asyl och bodde i en etta. Migrationsverket sa: Nej, din son får inte komma till dig, för du bor i en etta. Tiden gick. Hennes son förstod inte varför han inte skulle få komma och bo hos sin mamma, som bodde i en fin lägenhet jämfört med hur han bodde hos släktingarna. Han frågade henne: Älskar du mig inte? Hon ifrågasatte om det med facit i hand kanske hade varit bättre att ta med honom på den livsfarliga flykten.

Den här typen av situationer blir verklighet med de krav som Liberalerna har ställt i lagen.

Från Miljöpartiets sida tycker vi att barns rätt att återförenas med sina föräldrar är otroligt central. Kunskap visar också att barn som får komma till Sverige i tidig ålder och börja skolan redan i lågstadiet har mycket bättre chanser att klara grundskolan och gå vidare till gymnasiet. Det verkar Liberalerna helt bortse från när de säger att föräldrarna först ska stå i bostadskö i flera år och sedan hitta ett fast jobb.

Allt det här går snabbare när man är trygg ihop med sin familj.

Herr talman! Den här debatten hade kunnat handla om att göra Sverige till en bättre plats för de barn och familjer som söker skydd här. Den hade kunnat handla om en flicka eller pojke som efter många års väntan äntligen får återförenas med sina föräldrar. Den hade kunnat handla om hur vi på bästa sätt ser till att barn får avsluta sin flykt i Sverige i trygghet och med sina familjer och om att barn får fler rättigheter och möjligheter i Sverige i stället för färre.

Debatten hade kunnat handla om hur barn blir bättre lyssnade på under asylprocessen och att barn på bästa sätt får bearbeta sina trauman efter krigets fasor eller en uppväxt på flykt. Den hade också kunnat handla om vilka som bygger Sverige 2025, om vilka du träffar i sjukvården, vilka du träffar när du lämnar barnen på förskolan, när du tar bussen till jobbet, i närbutiken eller vem som finns för dig på äldre dagar, om vilka som är första linjens arbetare i Sverige. Debatten hade kunnat handla om att hålla ihop, om att se efter varandra. Men det gör den inte, herr talman, och det beklagar jag.

Vi har debatterat i timmar, men från regeringens sida är det knäpptyst om vilka människor som bär upp svensk välfärd – trots att nästan varannan undersköterska är född utomlands och trots att nästan vartannat vårdbiträde är född utomlands. Det är de som bär upp Sverige, och de förtjänar respekt.

Tonläget från regeringen – den högernationalistiska politiken – är inte bara oansvarigt utan också djupt oanständigt. Det finns flera partier här i kammaren som fortsätter att tävla om vem som kan behandla människor på flykt mest illa.

Vi har sett resultaten av sådan politik. De har endast inneburit djupa försämringar och grova inskränkningar för asylsökande, och det är framför allt barn på flykt som har fått betala det högsta priset. Migrationspolitiken har präglats av rättsosäkerhet och konstanta försämringar ur barnets perspektiv, försämrad jämställdhet, försämrad integration och försämringar avseende nyanländas hälsa. Är det värt det, kan man fråga sig.

I stället för en regering som har en genomtänkt, rättssäker och solidarisk migrationspolitik som tar avstamp i asylrätten och andemeningen i internationella konventioner har vi en regering som inte har några som helst ambitioner att skapa ett tryggt och säkert mottagande. Tvärtom är det bara försämringar och inskränkningar, mer otrygghet och mer osäkerhet. Är det värt det, kan man fråga sig.

Den här regeringens politik kommer också med ett högt pris, nämligen att det inte bara är asylsökande som drabbas av politiken. Jag tror att många som lyssnar på debatten kan hålla med mig om att Sverige är mycket skörare än på länge. Människor lämnas vind för våg. De får hantera den ekonomiska krisen själva. Välfärden går sönder, inte för att det måste vara så utan för att regeringen har bestämt att det ska vara så. Den rekordhöga massarbetslösheten lämnas helt utan åtgärder, och regeringen har lyckats tvärnita och krascha bostadsmarknaden. Det är också därför den här regeringen återkommande och konsekvent behöver syndabockspolitiken. Det är bara att konstatera att regeringen och Sverigedemokraterna på punkt efter punkt totalt misslyckats med att hantera allvarliga samhällsproblem och inget annat kan än att skylla på invandringen.

Bit för bit bryter regeringen sönder de delar av ett välfärdsland som människor behöver. Hur kan vi kalla Sverige för ett välfärdsland när människor inte ens har råd med mat? Man har inte ens råd med hyran eller att betala livsnödvändig medicin, som regeringen har valt att göra ännu dyrare.

Tro mig! Det är inte någon invandring som har gjort Sverige skörare. Det är den här regeringens prioriteringar och ogenomtänkta signalpolitik som skadar sammanhållningen i samhället, som förvärrar och fördjupar de sociala och ekonomiska klyftorna mellan människor och som gör att vi inte kan rusta upp Sverige. Om det råder en sjukvårdskris kanske regeringen ska lyssna på professionen, på facken och på välfärdsarbetarna om vad som behövs. I stället har man i snart tre år arbetat med att införa angiverilagar och stått passiv inför verkliga problem. Är det verkligen anständigt prioriterat?

I stället för att agera mot, eller ens kommentera, den rekordhöga arbetslösheten, de alarmerande prognoserna för välfärden eller de allt dyrare levnadsomkostnaderna och matpriserna har man från regeringens sida valt att lägga miljarder på skattesänkningar för de allra rikaste, för att sedan återkomma på en presskonferens om bristande vandel eller något så meningslöst och kontraproduktivt som återvandringsbidrag, som kostar miljarder och som regeringens egen utredare totalsågat längs fotknölarna.

Herr talman! Så är det nog när Sverigedemokraterna budgetförhandlar. Då ska vanligt folk stå tillbaka och tvingas bära den ekonomiska krisen själva. Välfärden ska stå tillbaka till förmån för ogenomtänkta miljardutspel, som regeringen kastar i sjön. Det är en återkommande syndabockspolitik från en regering som flyr undan ansvaret för de verkliga problem som finns där ute.

Herr talman! Nyckeln till framgång för Sverige har aldrig varit försämringar, nedskärningar eller sämre villkor. Vår styrka i Sverige har varit att investera i samhället och i varandra, i välfärd, utbildning, bostäder, hälsa och jämlikhet. Det är så Sverige utvecklas, och det är så Sverige växer. Det har hela vår moderna historia bevisat.

Tidigare generationer fick bättre utbildning och bättre jobb samtidigt som vi blev fler. Det var möjligt tack vare långsiktigt lönsamma investeringar. Det går att ha ett ordnat mottagande där vi håller asylrätten högt. Det går att bygga ett rimligare och starkare Sverige genom att investera i samhället och människorna i det. Det är det effektivaste och viktigaste vi kan göra. Då behöver vi människor investera och arbeta för ett värdigt mottagande. Jag är övertygad om att människor lyckas bättre med bättre förutsättningar. Det är hur vi investerar i samhället och i människorna som avgör hur väl vi lyckas – aldrig regeringens syndabockspolitik. Den har hela samhället förlorat på.

Herr talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 2.

Herr talman! Jag hörde en klok sak sägas en gång: Skitstövlar är jämnt fördelade världen över.

Moderaterna pratar om invandring och vill få det att låta som att den är på både gott och ont. Jag har aldrig hört Moderaterna förrän nu prata om målgrupperna. De har inte varit intressanta, utan det har bara varit skuldbeläggande, skuldbeläggande och skuldbeläggande.

Jag ser absolut att det finns problem. Självklart! Men jag skulle absolut inte göra som regeringen, utan jag skulle göra det jobb som krävs. Det handlar helt enkelt om att investera i människor och i samhället. Det är inte svårare än så. Det är en så otroligt säker klassfråga; det kan inte bli tydligare.

Vi har ett Sverige som slits isär, Magnus Resare. Det finns människor som ni har gett skattebidrag till, som ni har kastat alla budgetpengar på och som ni har gett skattesänkningar för flera miljarder. Samtidigt har ni låtit andra människor lämnas efter. Ni har lämnat dem vind för våg. Sedan kommer ni tillbaka hit till riksdagens kammare och skyller på invandrare. Jag tycker att det är oanständigt.

Vi hade en god integrationspolitik före den tillfälliga lagen. Den här regeringen och den tidigare regeringen fattade beslut som har lett till att människor lever i tillfälligheter, i osäkerhet och i otrygghet.

Jag tycker att permanenta uppehållstillstånd är en bättre ordning. Då får människor komma till Sverige och får veta att de får vara här. De kan direkt, från dag ett, komma in och lära sig svenska eller skaffa jobb och så vidare. Det har den här regeringen berövat dem. Det tycker jag är väldigt dåligt.

Herr talman! Nu är ledamoten inne på det klassiska: vilka som ska vara en del av landet och vilka som inte ska vara det och så vidare. Jag tycker att det finns värdegrunder som är dåliga, och jag tycker att man ska ha god etik och moral. Men jag brukar inte läxa upp människor när det gäller det.

Jag ser å andra sidan inte så rasistiskt på det som den här regeringen gör. Man pekar direkt på invandrare och säger att de har en dålig syn på människor. Det är en djupt rasistisk syn som är rotad hos den här regeringen, liksom deras blindhet är. Jag vet inte något exempel där den här regeringen varit snabbt ute om någon med helsvensk bakgrund sagt exempelvis något hbtqi-fientligt, utan man vill konstant peka på invandrare. Det är det som är rasistiskt. Jag håller inte med om det.

Jag tror på mänskliga rättigheter, och jag tror på en likvärdig måttstock. Jag skiljer inte på människor på det sättet. Det handlar inte om att människor som kommer hit med andra värderingar nog inte vill vara kvar här. Det handlar om att hela samhället behöver rustas upp och att vi inte ska ha så skeva värderingar.

De värsta värderingarna som finns i Sverige kommer politiskt från Sverigedemokraterna, som gör skillnad på människor. Det är dem ni i Moderaterna samarbetar med. Det är det allvarliga problemet vi har i Sverige, och det skapar klyftor mellan människor. Det är allvarligt.

Jag vill inte förminska någonting, oavsett vem det kommer ifrån, vad människor ger uttryck för och så vidare. Jag tycker att allting är allvarligt. Men den här regeringen pekar konsekvent på invandringen och säger: ”Där är ett fel. Därför ska vi inte ha invandring. Där slänger vi in tio reformer.” Människor är inte dumma. De ser vad som ligger bakom, och det är djupt rasistiskt. Jag delar inte den bilden.

Herr talman! Centerpartiet vill ha en fortsatt migration. Det är inga problem, för man vill ha integrationspolitik och integrera alla dessa människor. Men då måste jag fråga, Jonny Cato: Vad är det för integrationsåtgärder vi har på plats i dag?

Absolut, vi håller på att arbeta fram integrationspolitik och går nu fram med idéer för att integrera människor, men åtgärderna finns inte på plats i dag. Systemen är inte där. Det är därför vi säger att vi måste stoppa migrationen till det här landet och få ordning på den stora integrationsskuld vi har. Det handlar om hundratusentals människor som ännu inte är integrerade i det här landet. Först därefter kan vi möjligtvis börja diskutera om vi ska ha en ökning av migrationen igen, men inte dessförinnan.

Ledamoten står här och säger: Vi kan ha fortsatt migration, för vi vill integrera människor. Det finns väl inte en människa i den här salen som inte vill integrera folk. Det spelar ingen roll vem det gäller; alla från Vänstern till Sverigedemokraterna säger att man vill se en ökad integration och att man vill hjälpa de människor som man finner ska vara kvar här in i samhället.

Ledamoten säger att vi kan fortsätta och bara köra på som vi gör. Vad är det för system och integrationsåtgärder som finns på plats i dag som ska kunna upprätthålla den höga migration vi tidigare har haft? De finns ju inte, Jonny. Men om det finns något på plats i dag som både kan hjälpa oss att lösa den integrationsskuld vi har och också se till att vi kan upprätthålla en hög migration kan väl ledamoten berätta om det för mig.

Herr talman! Jag tycker att det är en fullständigt rimlig fråga att ställa till ledamoten om han står i talarstolen och talar om att vi kan ha fortsatt migration till det här landet. Det spelar ingen roll, säger han, för vi ska sätta in integrationsåtgärder. Sedan kan han inte svara på vilka de är.

Som sa jag i mitt anförande lite tidigare i dag var jag i Filipstad, där ni är med och styr tillsammans med oss och Sverigedemokraterna. Där jobbar man med att få ut människor som har gått i sfi år efter år och inte lärt sig ett ord svenska. Många av dem är analfabeter eller har inte gått ett år i skolan. De har jättesvårt att tillgodogöra sig studier i en lektionssal. Däremot talar medarbetare på kommunen om att de här människorna lär sig språket ganska fort när man tar ut dem och de får jobba. Det ger dem ett värde att de får komma ut på riktigt jobb. Som ledamoten är inne på ser barn sina föräldrar gå till jobbet i stället för att gå och läsa sfi utan att kunna tillgodogöra sig ett dugg.

Jag tror att vi har lång väg kvar att gå när det gäller integrationsåtgärder i det här landet. Det är därför vi börjar med att stoppa migrationen så att vi kan börja få ordning på integrationen. Det kommer att ta tiotals år att beta av den integrationsskuld vi tidigare byggt upp under ett tiotal år. Men vi är på rätt väg, och jag ser verkligen fram emot ett Sverige som håller ihop, där alla människor drar sitt strå till stacken och gör nytta. Just nu har vi hundratusentals människor som inte gör det. En del av dem kanske inte ska vara kvar i det här landet, och en del av dem kanske inte vill något hellre än att bli en del av det här landet. Låt oss fortsätta arbeta på det.

Men ledamoten kan inte tycka att det är märkligt att jag ställer en fråga om vilka integrationsåtgärder han avser när han säger att vi kan upprätthålla migrationen som den är, för vi ska sätta in integrationsåtgärder, till skillnad från andra.

Herr talman! Det har varit en lång debatt. Vi har talat om en lång rad frågor som rör människor på flykt. Vi har kunnat lyssna till företrädare för Tidöpartierna som har skyllt sin egen ovilja att fatta bra beslut på oss. Vi har hört påståenden om att Sverige inte haft någon integrationspolitik och andra överdrifter eller rena felaktigheter.

Från Miljöpartiets sida tycker vi att man, även om man inte håller med varandra, ska hålla sig till saken och sanningen, inte misstolka varandra så mycket man kan. Det påstods bland annat att vi vill att alla ska flytta till Sverige – det vill vi inte.

Herr talman! Vi vill ha en human och rättssäker flyktingpolitik. Vi vill stå upp för asylrätten. Vi vill se till att barnkonventionen får genomslag i utlänningsärenden.

Vi vill att människor som har fått jobb i Sverige ska kunna få stanna här – inte tvingas till sina ursprungsländer och på nytt ansöka om sitt jobb från talibanernas Afghanistan. Vi vill att familjer ska få leva tillsammans, inte splittrat. Och vi vill att EU skapar säkra och lagliga vägar så att människor på flykt inte har som enda alternativ att riskera sina liv i händerna på människosmugglare i rangliga båtar över Medelhavet.

Herr talman! Det regeringen gör med migrationspolitiken när man säger att man vill att den ska ligga på miniminivå är att säga att de människor som flyr till Sverige ska ha så få mänskliga rättigheter som bara är möjligt – de ska ha så lite av mänskliga rättigheter som resten av världen är beredd att acceptera från Sverige.

Även när man siktar på miniminivån kan vi se hur Sverige döms i FN:s tortyrkommitté för att Sverige utvisar kristna till talibanernas Afghanistan.

Läget för mänskliga rättigheter utmanas runt om i världen. Vi ser hur hbtqi-personers rättigheter och kvinnors tillgång till aborter inskränks i många olika länder. I Sverige är det framför allt flyktingars rättigheter som hotas. För särskilt utsatta grupper, till exempel barn, är läget väldigt problematiskt.

Regeringen har gjort det svårare för svårt sjuka barn som behöver vård att få stanna i Sverige. Man har också gjort det svårare, eller i vissa fall helt omöjligt, för många barn som föds i Sverige utan uppehållstillstånd att senare få uppehållstillstånd här. Det är barn som majblommeförsäljaren Murhaf Hamid, som hela Sverige blev bekant med för några år sedan när han slog rekord i insamlade pengar till Majblomman. Han var född i Sverige och var tolv år gammal. Hela sitt liv hade han bott på Migrationsverkets boenden, från Kiruna i norra Sverige till Skåne i södra Sverige. Det hade aldrig varit möjligt för hans familj att resa tillbaka till föräldrarnas hemland. När han var tolv år gammal hade de fortfarande inte fått uppehållstillstånd.

Med regeringens politik vill man göra det omöjligt att fatta rimliga, humana beslut som respekterar barns egna rättigheter. Det handlar om att ge barn som är födda och uppvuxna här uppehållstillstånd och en trygghet i Sverige. Vi ser också hur det slår väldigt orimligt när det gäller barn som har blivit tvångsomhändertagna.

Vi har den senaste tiden sett många fall i nyheterna som handlat om barn som socialtjänsten och svenska myndigheter har sagt behöver skyddas från sina föräldrar. Men Migrationsverket utvisar dem och låter dem resa tillbaka till hemlandet med samma föräldrar som socialtjänsten tagit dem ifrån.

Om barns rättigheter ska få fullt genomslag i migrationsprocessen måste de bedömas för sig och i första rummet. Så sker inte i dag. Väldigt ofta blir det i stället som vi hörde i några av Tidöpartiernas företrädares resonemang – att man bara bedömer föräldern och sätter barnets rättigheter i andra hand.

Herr talman! Miljöpartiet gjorde barnkonventionen till svensk lag. Nästa steg är att se till att barn kan klaga till FN när deras rättigheter enligt barnkonventionen inte följs. Vi måste också se till att barnkonventionen och barns rättigheter inte kommer i andra hand i förhållande till exempelvis utlänningslagen.

Barn har också rätt att växa upp med sina föräldrar. Om en förälder kommer till Sverige som flykting och får asyl här kan det med dagens regelverk dröja många år innan barnen, om de är kvar i ett flyktingläger, får komma till sin mamma eller pappa i Sverige. Först måste nämligen föräldern stå i bostadskö, få en tillräckligt stor lägenhet och dessutom få ett jobb – i praktiken ett jobb med fast anställning. Detta, vet vi, kan ta lång tid, inte minst i vissa delar av Sverige där det råder bostadsbrist.

Medan åren går blir barnen äldre. De får börja i svensk skola mycket senare, och framför allt måste föräldrarna leva med en konstant oro för barnens säkerhet. Vi har läst om föräldrar som försökt förklara för sina barn varför de inte får komma till mammans etta i Sverige. Migrationsverket tyckte att lägenheten var för liten eller att den låg för långt från jobbet. Barnet frågar sin mamma: Älskar du mig inte? Barnet kan inte ta in att den frågan väger tyngre än att barnet ska få leva med sin mamma.

Det finns mycket som är orimligt i den så kallade strama migrationspolitiken och som inte har stöd hos svenska folket. De flesta svenskar tycker att svårt sjuka barn ska få stanna i Sverige och att små barn ska få återförenas med sina föräldrar. Det är också det bästa för familjernas, både föräldrarnas och barnens, möjligheter att integreras i Sverige.

Det har pratats en del om integration i den här debatten. Migrationspolitik hänger ihop med integration. Flera förslag i migrationspolitiken som Tidöpartierna och Socialdemokraterna lägger fram försvårar människors integration när de har flytt och fått skydd i Sverige. All internationell erfarenhet visar att människor integreras snabbare och bättre när de får en permanent trygghet i det nya landet. Det gäller i alla länder som människor flyr till.

När du vet att du får stanna i Sverige länge kan du rota dig. Då kan du fokusera på att lära dig den svenska grammatiken och bygga en solid grund här.

Herr talman! Många har gjort just detta. Många har etablerat sig här. Många har skaffat sig arbete och blivit en del av det svenska samhället. De gjorde allt det som statsministern sade att de skulle behöva göra för att få stanna här, och ändå står de nu inför risken att utvisas. Inte ens de som klarat alla de krav som Tidöpartierna sade att de skulle – lära sig svenska, skaffa sig ett jobb, sköta sig och bli en del av samhället – kan känna sig trygga.

Nyligen ryckte regeringen undan mattan för alla dem som hade fått uppehållstillstånd genom spårbyte just för att de hade skaffat sig ett arbete. De har svårt att förstå hur det här hänger ihop: Vad ska det här vara bra för? Vem vinner på att Sverige kastar ut människor som aldrig gjort annat än att arbeta och sköta sig? Flera av dem jobbar dessutom i bristyrken och inom äldreomsorgen, där vi vet att personalbehoven är jättestora, inte minst i norra Sverige. Regeringens migrationspolitik har hittills lett till att över 50 medarbetare bara i Umeås äldreomsorg har mist möjligheten att vara kvar här.

Herr talman! Migrationspolitiken behöver bli rimlig igen. Den behöver bli human, och barns rättigheter måste respekteras.

Jag står naturligtvis bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall bara till reservationerna 10 och 32.

(Applåder)

I detta anförande instämde Katarina Luhr (MP).

Fru talman! Det Magnus Resare beskriver är antagligen både min och många andra föräldrars största skräck. Jag lät också mina barn ganska nyligen åka buss själva för första gången. Det är den där typen av rädslor som man försöker hantera.

Jag tycker att det är helt oacceptabelt att sådant ska kunna hända. Personer som begår grova brott ska kunna utvisas ur Sverige, och våldtäkt är ett sådant grovt brott.

Vi hade nyligen en debatt – jag och migrationsministern – där vi pratade om bristande vandel och om att man också ska utvisas för saker som inte är brott. Jag sa bland annat att jag tror att det finns flera situationer, i alla fall enskilda fall, där man har gjort bedömningar som jag inte håller med om. Så är det exempelvis när en pappa som har dömts för allvarliga brott mot sitt eget barn eller barnets mamma inte utvisas just på grund av att han har barn i Sverige. Det blir lite skevt.

Sedan finns det vissa absoluta förbud – att utvisa till döden – som gäller alla länder, oavsett hur hemska gärningar man har begått.

Jag vet inte vad som hände i just det fall som Magnus Resare beskrev, men han får gärna berätta mer.

Fru talman! Jag diskuterar gärna Miljöpartiets politik, och det är inte det som Fredrik Malm nu påstår.

Det stämmer inte att alla som gömmer sig när de har fått ett nej sedan skulle få ett ja med Miljöpartiets politik. Det som stämmer är att om ett barn är fött i Sverige och uppvuxet här är det rimligt att man förr eller senare faktiskt får stanna.

Vi har en massa situationer där människor får nej men där utvisningen inte kan verkställas. Migrationsverket kan alltså inte skicka dem tillbaka ens med tvång. De här människorna kanske inte kan få ett pass, deras hemländer kanske inte vill ha dem tillbaka eller så finns det andra omständigheter som gör det praktiskt omöjligt. Då ska inte barn tvingas leva ett helt liv i limbo. Någonstans måste man faktiskt sätta en rimlighetens bortre gräns för hur länge människors liv ska sättas på paus. Vi måste se verkligheten.

För bara något år sedan fick över tusen människor som hade fått nej ett ja för att saker förändrades. Den förenklade beskrivningen att ett nej alltid ska vara ett nej och ett ja alltid ett ja stämmer inte riktigt med hur det ser ut i verkligheten. Det finns flera utredningar som har visat detta, bland annat utredningen om praktiska verkställighetshinder som har väldigt rimliga förslag för att lösa en hel del orimliga situationer som människor hamnar i.

Vill man motverka den kriminalitet som har brett ut sig måste man faktiskt på allvar ställa sig frågan om det är rimligt att människor som har fått avslag men där utvisningen inte har kunnat verkställas ska stå utan inkomst och vara beroende av antingen välgörenhet eller kriminella gäng.

Fru talman! Vår vision är att inga människor ska tvingas fly. Hur många människor som flyr och hur många av dem som kommer till Sverige beror på väldigt många olika faktorer.

Sverigedemokraternas inriktning är att behandla flyktingar som kommer till Sverige så dåligt som möjligt och ge dem så lite rättigheter som möjligt så att de inte ska välja att komma hit. Miljöpartiet vill i stället stärka barns rättigheter och se till att människor får goda möjligheter att integreras.

Där har vi också många faktorer vi kan jobba med som kommer att påverka hur många som faktiskt kan komma till Sverige och bli en del av vårt samhälle. När vi hade det som kallades för flyktingkrisen 2015 kom vi med en lång rad förslag för att stärka Sveriges möjlighet att ta emot människor på flykt och se till att de kunde etablera sig i Sverige.

Det är vårt svar på att vi har en värld där människor behöver skydd. Vår vision är också att människor som flyr inte ska behöva anlita människosmugglare som tar dem över Medelhavet i rangliga båtar. Vi vet att runt var femtionde flykting är drunknad eller försvunnen.

Därför behövs det alternativ som är säkra och lagliga. Asylrätten funkar ju så att du har rätt att söka men inte rätt att få asyl. Alla människor har därför alltid en rätt att söka asyl, och de som har skyddsskäl har rätt att stanna.

Migrationsfrågor

Fru talman! Någonstans måste det ändå finnas en bortre anständighetens gräns för hur länge människor ska tvingas leva i ett skuggsamhälle utan rättigheter. Det är människor som har varit i Sverige kanske hela sitt liv eller en väldigt stor del av sitt liv och som inte kan återvända till sina hemländer, trots att Migrationsverket från början har tänkt att de ska kunna det. Det tänker jag att till och med Sverigedemokraterna en dag kommer att landa i. Det har till exempel hänt i Australien, som införde några av de striktaste migrationslagarna. Man inser någonstans ibland att världen är mer komplicerad än vad man ville tro, att allting inte är svart eller vitt, att ett nej inte alltid innebär att det är praktiskt möjligt att resa tillbaka till hemlandet. Jag känner många som lever i den situationen. Det är för att det är praktiskt omöjligt att återvända. De lever i limbo. Jag har träffat familjer som levt hela sina liv här, aldrig gömt sig för Migrationsverket eller hållit sig undan men som inte kunnat återvända. Murhaf Hamid, den kända majblommeförsäljaren, var som sagt ett barn i en sådan familj.

Migrationsfrågor

Någonstans måste man kunna konstatera att det får vara nog, att det är dags för barn och även deras föräldrar att få starta ett normalt liv, arbeta och försörja sig själva. Barnen ska få rätt att plugga vidare och kunna åka med kompisarna på klassresa till Åland eller vart man nu har samlat in pengar för att åka. Det där som för alla oss andra är självklart.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)