Riksflödet
Logga in
Svarade Nima Gholam Ali Pour i en replik ·

Annika Hirvonen (MP) om Migrationsfrågor

Annika Hirvonen (MP) svarade Nima Gholam Ali Pour i en replik om Migrationsfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:103 Onsdagen den 23 april” den 23 april 2025.

Nima Gholam Ali PourSD· i en replikI Miljöpartiets reservationer kan man läsa att det behövs fler lagliga och säkra vägar för människor på flykt att söka asyl. Samtidigt vill Miljöpartiet göra det lättare för utlänningar att få asyl. Det ska också finnas…
Replikskiftet · 12 repliker

Herr talman! Det har varit en lång debatt. Vi har talat om en lång rad frågor som rör människor på flykt. Vi har kunnat lyssna till företrädare för Tidöpartierna som har skyllt sin egen ovilja att fatta bra beslut på oss. Vi har hört påståenden om att Sverige inte haft någon integrationspolitik och andra överdrifter eller rena felaktigheter.

Från Miljöpartiets sida tycker vi att man, även om man inte håller med varandra, ska hålla sig till saken och sanningen, inte misstolka varandra så mycket man kan. Det påstods bland annat att vi vill att alla ska flytta till Sverige – det vill vi inte.

Herr talman! Vi vill ha en human och rättssäker flyktingpolitik. Vi vill stå upp för asylrätten. Vi vill se till att barnkonventionen får genomslag i utlänningsärenden.

Vi vill att människor som har fått jobb i Sverige ska kunna få stanna här – inte tvingas till sina ursprungsländer och på nytt ansöka om sitt jobb från talibanernas Afghanistan. Vi vill att familjer ska få leva tillsammans, inte splittrat. Och vi vill att EU skapar säkra och lagliga vägar så att människor på flykt inte har som enda alternativ att riskera sina liv i händerna på människosmugglare i rangliga båtar över Medelhavet.

Herr talman! Det regeringen gör med migrationspolitiken när man säger att man vill att den ska ligga på miniminivå är att säga att de människor som flyr till Sverige ska ha så få mänskliga rättigheter som bara är möjligt – de ska ha så lite av mänskliga rättigheter som resten av världen är beredd att acceptera från Sverige.

Även när man siktar på miniminivån kan vi se hur Sverige döms i FN:s tortyrkommitté för att Sverige utvisar kristna till talibanernas Afghanistan.

Läget för mänskliga rättigheter utmanas runt om i världen. Vi ser hur hbtqi-personers rättigheter och kvinnors tillgång till aborter inskränks i många olika länder. I Sverige är det framför allt flyktingars rättigheter som hotas. För särskilt utsatta grupper, till exempel barn, är läget väldigt problematiskt.

Regeringen har gjort det svårare för svårt sjuka barn som behöver vård att få stanna i Sverige. Man har också gjort det svårare, eller i vissa fall helt omöjligt, för många barn som föds i Sverige utan uppehållstillstånd att senare få uppehållstillstånd här. Det är barn som majblommeförsäljaren Murhaf Hamid, som hela Sverige blev bekant med för några år sedan när han slog rekord i insamlade pengar till Majblomman. Han var född i Sverige och var tolv år gammal. Hela sitt liv hade han bott på Migrationsverkets boenden, från Kiruna i norra Sverige till Skåne i södra Sverige. Det hade aldrig varit möjligt för hans familj att resa tillbaka till föräldrarnas hemland. När han var tolv år gammal hade de fortfarande inte fått uppehållstillstånd.

Med regeringens politik vill man göra det omöjligt att fatta rimliga, humana beslut som respekterar barns egna rättigheter. Det handlar om att ge barn som är födda och uppvuxna här uppehållstillstånd och en trygghet i Sverige. Vi ser också hur det slår väldigt orimligt när det gäller barn som har blivit tvångsomhändertagna.

Vi har den senaste tiden sett många fall i nyheterna som handlat om barn som socialtjänsten och svenska myndigheter har sagt behöver skyddas från sina föräldrar. Men Migrationsverket utvisar dem och låter dem resa tillbaka till hemlandet med samma föräldrar som socialtjänsten tagit dem ifrån.

Om barns rättigheter ska få fullt genomslag i migrationsprocessen måste de bedömas för sig och i första rummet. Så sker inte i dag. Väldigt ofta blir det i stället som vi hörde i några av Tidöpartiernas företrädares resonemang – att man bara bedömer föräldern och sätter barnets rättigheter i andra hand.

Herr talman! Miljöpartiet gjorde barnkonventionen till svensk lag. Nästa steg är att se till att barn kan klaga till FN när deras rättigheter enligt barnkonventionen inte följs. Vi måste också se till att barnkonventionen och barns rättigheter inte kommer i andra hand i förhållande till exempelvis utlänningslagen.

Barn har också rätt att växa upp med sina föräldrar. Om en förälder kommer till Sverige som flykting och får asyl här kan det med dagens regelverk dröja många år innan barnen, om de är kvar i ett flyktingläger, får komma till sin mamma eller pappa i Sverige. Först måste nämligen föräldern stå i bostadskö, få en tillräckligt stor lägenhet och dessutom få ett jobb – i praktiken ett jobb med fast anställning. Detta, vet vi, kan ta lång tid, inte minst i vissa delar av Sverige där det råder bostadsbrist.

Medan åren går blir barnen äldre. De får börja i svensk skola mycket senare, och framför allt måste föräldrarna leva med en konstant oro för barnens säkerhet. Vi har läst om föräldrar som försökt förklara för sina barn varför de inte får komma till mammans etta i Sverige. Migrationsverket tyckte att lägenheten var för liten eller att den låg för långt från jobbet. Barnet frågar sin mamma: Älskar du mig inte? Barnet kan inte ta in att den frågan väger tyngre än att barnet ska få leva med sin mamma.

Det finns mycket som är orimligt i den så kallade strama migrationspolitiken och som inte har stöd hos svenska folket. De flesta svenskar tycker att svårt sjuka barn ska få stanna i Sverige och att små barn ska få återförenas med sina föräldrar. Det är också det bästa för familjernas, både föräldrarnas och barnens, möjligheter att integreras i Sverige.

Det har pratats en del om integration i den här debatten. Migrationspolitik hänger ihop med integration. Flera förslag i migrationspolitiken som Tidöpartierna och Socialdemokraterna lägger fram försvårar människors integration när de har flytt och fått skydd i Sverige. All internationell erfarenhet visar att människor integreras snabbare och bättre när de får en permanent trygghet i det nya landet. Det gäller i alla länder som människor flyr till.

När du vet att du får stanna i Sverige länge kan du rota dig. Då kan du fokusera på att lära dig den svenska grammatiken och bygga en solid grund här.

Herr talman! Många har gjort just detta. Många har etablerat sig här. Många har skaffat sig arbete och blivit en del av det svenska samhället. De gjorde allt det som statsministern sade att de skulle behöva göra för att få stanna här, och ändå står de nu inför risken att utvisas. Inte ens de som klarat alla de krav som Tidöpartierna sade att de skulle – lära sig svenska, skaffa sig ett jobb, sköta sig och bli en del av samhället – kan känna sig trygga.

Nyligen ryckte regeringen undan mattan för alla dem som hade fått uppehållstillstånd genom spårbyte just för att de hade skaffat sig ett arbete. De har svårt att förstå hur det här hänger ihop: Vad ska det här vara bra för? Vem vinner på att Sverige kastar ut människor som aldrig gjort annat än att arbeta och sköta sig? Flera av dem jobbar dessutom i bristyrken och inom äldreomsorgen, där vi vet att personalbehoven är jättestora, inte minst i norra Sverige. Regeringens migrationspolitik har hittills lett till att över 50 medarbetare bara i Umeås äldreomsorg har mist möjligheten att vara kvar här.

Herr talman! Migrationspolitiken behöver bli rimlig igen. Den behöver bli human, och barns rättigheter måste respekteras.

Jag står naturligtvis bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall bara till reservationerna 10 och 32.

(Applåder)

I detta anförande instämde Katarina Luhr (MP).

Herr talman! Annika Hirvonen tar gärna upp enskilda fall här i talarstolen, så jag tänkte också dra ett exempel.

En tolvårig flicka hade varit på sitt livs första fotbollsträning. Hon åkte för första gången buss själv, hem från träningen. När hon hoppade av på sin hållplats hoppade också en 24 år gammal man av. Han hade varit i Sverige några år. Han var inte medborgare här utan var medborgare i någon helt annan del av världen. När bussen rullade iväg brottade mannen ned flickan och våldtog henne och förstörde hennes liv.

Tycker ledamoten, liksom jag, att det här ska leda till att man blir utvisad och aldrig mer sätter sin fot i vårt land?

Fru talman! Det Magnus Resare beskriver är antagligen både min och många andra föräldrars största skräck. Jag lät också mina barn ganska nyligen åka buss själva för första gången. Det är den där typen av rädslor som man försöker hantera.

Jag tycker att det är helt oacceptabelt att sådant ska kunna hända. Personer som begår grova brott ska kunna utvisas ur Sverige, och våldtäkt är ett sådant grovt brott.

Vi hade nyligen en debatt – jag och migrationsministern – där vi pratade om bristande vandel och om att man också ska utvisas för saker som inte är brott. Jag sa bland annat att jag tror att det finns flera situationer, i alla fall enskilda fall, där man har gjort bedömningar som jag inte håller med om. Så är det exempelvis när en pappa som har dömts för allvarliga brott mot sitt eget barn eller barnets mamma inte utvisas just på grund av att han har barn i Sverige. Det blir lite skevt.

Sedan finns det vissa absoluta förbud – att utvisa till döden – som gäller alla länder, oavsett hur hemska gärningar man har begått.

Jag vet inte vad som hände i just det fall som Magnus Resare beskrev, men han får gärna berätta mer.

Fru talman! Jag delar uppfattningen, även om jag själv inte har barn. Detta är nog verkligen många föräldrars största skräck. Tyvärr är det också vissa föräldrars verklighet.

Jag tycker att det är befriande och skönt att höra ledamoten ställa sig bakom den typ av politik som vi nu kommer att vilja lägga fram på migrationsområdet. Den som begår den här typen av brott ska faktiskt utvisas ur landet. Det ska vara ett ska-krav för åklagare att yrka på utvisning. Sedan är det klart att det kan finnas verkställighetshinder. Det är någonting helt annat. Man kan fortfarande döma någon till utvisning, för situationen kan ändras i personens forna hemland.

Jag tycker att det är härligt att höra att det finns en enighet i frågan. Jag förväntar mig inga reservationer på det här området den dag då lagförslag kommer.

Tack så mycket för en bra debatt!

Fru talman! Jag tänker att det finns saker som vi är överens om och att det ganska ofta blir överdrifter om allt som vi vill misstolka hos varandra, så jag uppskattar den avslutande repliken.

Jag hoppas att kommande diskussioner ska präglas av en sådan ärlighet kring vad vi själva tycker men också om vad andra tycker.

Jag hoppas också att fler läser in sig på Miljöpartiets förslag. Det är väldigt bra förslag för en mer medmänsklig och rättssäker flyktingpolitik.

Fru talman! Jag gick igenom betänkandet och tittade lite på Miljöpartiets reservationer. En sammanfattning av detta är att Miljöpartiet helt vill riva upp den utlänningslag och den migrationslagstiftning som Sverige nu har. Man vill återgå till den utlänningslag som vi hade före migrantkrisen 2015.

Det innebär att man vill ha permanenta uppehållstillstånd för alla, förutom möjligen studenter och de som jobbar och är arbetskraftsinvandrare. Man vill ha anhöriginvandring utan några krav på att personerna kan försörja sig eller har en ordnad boendesituation för att kunna ta hit resten av familjen. Dessutom vill man ta bort 18-årsgränsen, så att personer som är myndiga också omfattas av anhöriginvandringen.

Man vill dessutom ha amnestier för stora grupper personer som i alla instanser, inklusive domstol, har fått avslag på sina asylansökningar. Man vill ha mycket breda ventiler för personer som har fått avslag och som på olika sätt uppehåller sig i Sverige utan att ha rätt till det.

Man vill dessutom fortsätta ge dagersättning till vuxna, utan barn, som har fått avslag, trots att de ska lämna Sverige. Man vill också ha en regularisering. Personer som lever här utan rätt att vistas i Sverige ska automatiskt kunna få uppehållstillstånd efter en viss tid.

Jag tror att vi måste vara medvetna om summan av den här politiken, fru talman. Om den skulle genomföras i Sverige skulle Sverige inte längre ha en reglerad invandring. Då skulle Sverige i praktiken införa fri invandring. Det skulle få enorma konsekvenser för inflödet till vårt land och särskilt till de områden som är utsatta, där människor hamnar.

Min fråga till Annika Hirvonen är: Har Miljöpartiet förankrat den här politiken hos personer som bor på Järvafältet, i de nordöstra förorterna i Göteborg, i Rosengård, på Tjärna Ängar, i Skäggetorp eller i Vivalla? Har man förankrat politiken i de här områdena? Det är ju där en stor grupp människor kommer att hamna om detta genomförs i Sverige.

Fru talman! Jag håller inte med om Fredrik Malms tolkning: att det här skulle innebära fri invandring. Det stämmer inte.

Ja, Miljöpartiet har medlemmar i alla dessa områden som står bakom den här politiken. Men precis som i alla andra bostadsområden bor där människor med olika uppfattningar. Det gör det även i invandrartäta förorter. Jag tycker inte att vi ska generalisera på det sätt som Fredrik Malm nu vill göra.

Fru talman! Nej, vi ska inte generalisera. Men om man tittar på situationen i landet och på boendekostnader och annat är det en tämligen logisk slutsats att en person som kommer till Sverige, får avslag på asylansökan och sedan får stanna i Sverige kanske inte köper en bostadsrätt i ett välbärgat område några stenkast från det här huset. Man hamnar i de områden där man på olika sätt kan hitta någonstans att bo.

Jag tänker på det inflöde till Sverige som vi skulle få om den här politiken skulle genomföras. I praktiken skulle det vara näst intill omöjligt att utvisa en person. Om man går under jorden kommer man automatiskt att få stanna. Om man får avslag och tillhör en viss grupp får man en amnesti. Om man får avslag och sedan hittar ett jobb på ett bygge till mycket låg lön får man stanna, för då spårbyter man, och så vidare.

Fru talman! Möjligen inte de jure, men de facto skulle Sverige då införa en migrationspolitik som innebär att vi inte längre har en reglerad invandring. Det betyder att ett ja är ett ja och att ett nej förr eller senare också blir ett ja. Det blir ett ja för alla, men vissa får möjligen vänta lite längre.

Då kommer frågan: Finns det en folklig förankring när det gäller detta? Finns det en acceptans i de områden i Sverige där vi i dag ser ett ganska hårt klassamhälle, rätt stora utmaningar och rätt stora problem?

Vi har i Sverige haft 370 mord inom den organiserade brottsligheten sedan den 1 januari 2018, enbart med skjutvapen. I år har 25 personer mördats i Sverige. Vi ser en skenande kriminalitet som även äter sig in i den offentligfinansierade samhällskroppen.

Vi har enorma utmaningar när det gäller att bryta segregationen, och i det läget är Miljöpartiets svar att Sverige i stort sett ska lämna den reglerade invandringen. Jag tror att det skulle få mycket stora negativa konsekvenser för Sverige.

Fru talman! Jag diskuterar gärna Miljöpartiets politik, och det är inte det som Fredrik Malm nu påstår.

Det stämmer inte att alla som gömmer sig när de har fått ett nej sedan skulle få ett ja med Miljöpartiets politik. Det som stämmer är att om ett barn är fött i Sverige och uppvuxet här är det rimligt att man förr eller senare faktiskt får stanna.

Vi har en massa situationer där människor får nej men där utvisningen inte kan verkställas. Migrationsverket kan alltså inte skicka dem tillbaka ens med tvång. De här människorna kanske inte kan få ett pass, deras hemländer kanske inte vill ha dem tillbaka eller så finns det andra omständigheter som gör det praktiskt omöjligt. Då ska inte barn tvingas leva ett helt liv i limbo. Någonstans måste man faktiskt sätta en rimlighetens bortre gräns för hur länge människors liv ska sättas på paus. Vi måste se verkligheten.

För bara något år sedan fick över tusen människor som hade fått nej ett ja för att saker förändrades. Den förenklade beskrivningen att ett nej alltid ska vara ett nej och ett ja alltid ett ja stämmer inte riktigt med hur det ser ut i verkligheten. Det finns flera utredningar som har visat detta, bland annat utredningen om praktiska verkställighetshinder som har väldigt rimliga förslag för att lösa en hel del orimliga situationer som människor hamnar i.

Vill man motverka den kriminalitet som har brett ut sig måste man faktiskt på allvar ställa sig frågan om det är rimligt att människor som har fått avslag men där utvisningen inte har kunnat verkställas ska stå utan inkomst och vara beroende av antingen välgörenhet eller kriminella gäng.

Fru talman! I Miljöpartiets reservationer kan man läsa att det behövs fler lagliga och säkra vägar för människor på flykt att söka asyl. Samtidigt vill Miljöpartiet göra det lättare för utlänningar att få asyl. Det ska också finnas fler grunder för asyl. Man kan därför dra slutsatsen att Miljöpartiet vill att fler utlänningar ska få asyl i Sverige.

Förra året beviljades ungefär 3 900 utlänningar asyl i Sverige. Även om det rent historiskt är en låg siffra, vilket visar att regeringen håller sitt löfte, är det ändå 3 900 människor som under några år kommer att försörjas av det allmänna. Med tanke på de problem vi har kring parallella samhällen och kulturellt utanförskap är 3 900 utlänningar som får asyl fortfarande en alltför hög siffra.

Med tanke på att Miljöpartiet vill att fler utlänningar ska beviljas asyl i Sverige undrar jag därför om det finns en bortre gräns för Miljöpartiet. Finns det ett tak för hur många Sverige faktiskt kan ta emot? Det måste finnas en bortre gräns, för det kan ju inte vara så att Miljöpartiet vill ta emot hur många som helst. Det vore vansinnigt.

Var ligger denna bortre gräns eller detta tak gällande hur många som kan beviljas asyl i Sverige om Miljöpartiet skulle bestämma?

Sedan undrar jag även om Miljöpartiet har gjort en konsekvensanalys av sina förslag avseende att fler utlänningar ska få asyl i Sverige. Vet Miljöpartiet över huvud taget hur mycket det skulle kosta samhället?

Fru talman! Vår vision är att inga människor ska tvingas fly. Hur många människor som flyr och hur många av dem som kommer till Sverige beror på väldigt många olika faktorer.

Sverigedemokraternas inriktning är att behandla flyktingar som kommer till Sverige så dåligt som möjligt och ge dem så lite rättigheter som möjligt så att de inte ska välja att komma hit. Miljöpartiet vill i stället stärka barns rättigheter och se till att människor får goda möjligheter att integreras.

Där har vi också många faktorer vi kan jobba med som kommer att påverka hur många som faktiskt kan komma till Sverige och bli en del av vårt samhälle. När vi hade det som kallades för flyktingkrisen 2015 kom vi med en lång rad förslag för att stärka Sveriges möjlighet att ta emot människor på flykt och se till att de kunde etablera sig i Sverige.

Det är vårt svar på att vi har en värld där människor behöver skydd. Vår vision är också att människor som flyr inte ska behöva anlita människosmugglare som tar dem över Medelhavet i rangliga båtar. Vi vet att runt var femtionde flykting är drunknad eller försvunnen.

Därför behövs det alternativ som är säkra och lagliga. Asylrätten funkar ju så att du har rätt att söka men inte rätt att få asyl. Alla människor har därför alltid en rätt att söka asyl, och de som har skyddsskäl har rätt att stanna.

Fru talman! Om man tittar på Miljöpartiets reservation verkar alla ha rätt till asyl.

Miljöpartiet har ställt sig bakom en reservation i betänkandet där de förordar regularisering. Det innebär att illegala migranter som har levt i Sverige under en längre period ska få någon form av tillstånd att stanna kvar i landet. Utlänningar som har fått ett avslagsbeslut efter att Migrationsverket har genomfört sina utredningar och som har fått ett tillfälle att överklaga Migrationsverkets beslut ska ändå stanna kvar i Sverige.

Vi har inga exakta siffror på hur många illegala migranter som finns i Sverige, men det kan vara uppemot 100 000. Många av dem har varit i Sverige en längre tid på grund av Socialdemokraternas och Miljöpartiets politik, som uppmuntrade dessa människor att stanna kvar i Sverige trots att de saknade tillstånd.

Har Miljöpartiet gjort en konsekvensanalys av hur många illegala migranter som skulle få tillstånd att stanna kvar i Sverige ifall Miljöpartiet fick genomföra sitt förslag? Det kan vara uppemot 100 000. Skulle de alla få tillgång till det svenska välfärdssystemet?

Jag måste även fråga ledamoten vilka signaler det skickar till omvärlden om Sverige ger någon form av amnesti till illegala migranter. Vilka signaler skickar det till omvärlden om ett nej inte betyder ett nej i Sverige? Tror inte ledamoten att vi skulle återgå till den situation som Sverige befann sig i 2015 när migranter sov på gatan utanför Migrationsverkets kontor i Malmö på grund av att det saknades sovplatser? Har ledamoten förstått vad det kan innebära om illegala migranter faktiskt får en amnesti?

Migrationsfrågor

Fru talman! Någonstans måste det ändå finnas en bortre anständighetens gräns för hur länge människor ska tvingas leva i ett skuggsamhälle utan rättigheter. Det är människor som har varit i Sverige kanske hela sitt liv eller en väldigt stor del av sitt liv och som inte kan återvända till sina hemländer, trots att Migrationsverket från början har tänkt att de ska kunna det. Det tänker jag att till och med Sverigedemokraterna en dag kommer att landa i. Det har till exempel hänt i Australien, som införde några av de striktaste migrationslagarna. Man inser någonstans ibland att världen är mer komplicerad än vad man ville tro, att allting inte är svart eller vitt, att ett nej inte alltid innebär att det är praktiskt möjligt att resa tillbaka till hemlandet. Jag känner många som lever i den situationen. Det är för att det är praktiskt omöjligt att återvända. De lever i limbo. Jag har träffat familjer som levt hela sina liv här, aldrig gömt sig för Migrationsverket eller hållit sig undan men som inte kunnat återvända. Murhaf Hamid, den kända majblommeförsäljaren, var som sagt ett barn i en sådan familj.

Migrationsfrågor

Någonstans måste man kunna konstatera att det får vara nog, att det är dags för barn och även deras föräldrar att få starta ett normalt liv, arbeta och försörja sig själva. Barnen ska få rätt att plugga vidare och kunna åka med kompisarna på klassresa till Åland eller vart man nu har samlat in pengar för att åka. Det där som för alla oss andra är självklart.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.