Annika Hirvonen (MP) svarade Ingemar Kihlström i en replik om Migrationsfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:103 Onsdagen den 23 april” den 23 april 2025.
Ingemar KihlströmKD· i en replikTack, Annika Hirvonen, för reflektionen och frågan! Jag tycker att det är bra att det finns en överenskommelse och att Europas länder blir överens om hur man ska hantera en fråga. Grunden måste ändå vara att man startar…Fru talman! Det är intressant att få uppgifter slängda på sig i replikskiften. Ola Möller kan känna sig trygg – vi kommer nog att både finnas kvar i kammaren och se till att det fattas beslut som kan vara gångbara för Sverige. Tyvärr lyckades inte Socialdemokraterna under sina åtta år i regering genomföra den politik som Ola Möller talar så varmt för. Men det är en helt annan fråga. Nu återvänder vi till det som vi debatterar i dag, nämligen migration.
Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag, som innebär avslag på motionsyrkandena.
För ett hållbart framtidsperspektiv och för att skapa en situation där integrationen fungerar är det viktigt att den migrationspolitik som gäller för ett land har en långsiktig inriktning, naturligtvis i kombination med att de beslut som fattas är rättssäkra.
Under ett antal år, främst under mitten av 2010-talet, tog Sverige emot fler asylsökande än det var möjligt att integrera. Parallellt gjordes inte tillräckliga åtgärder för att möta utnyttjandet av asylsystemet, och på många platser har parallellsamhällen vuxit fram.
Kristdemokraterna och regeringen ser därför ett fortsatt behov av att ha en stram migrationspolitik för att komma till rätta med de problem som vi på många sätt ser runt om i vårt land. Målet bör vara att vi fortsatt ska ha en migration som ligger i nivå med den i våra nordiska grannländer. Det är rimligt att prioritera de mest utsatta flyktingarna.
Det har skett en överenskommelse om migration inom EU. Det är bra för att förhindra att människor utnyttjas, skadas eller omkommer i till exempel rangliga båtar på Medelhavet. EU måste motverka irreguljär migration och ha ett större fokus på att hjälpa flyktingar i närområdet.
Vi kristdemokrater tycker att migrationspakten är bra, men vi vill se ytterligare steg – en migrationspakt 2.0 som bland annat innebär att man söker asyl i center utanför EU och att mottagandet för varje land sker utifrån kapaciteten att integrera.
Fru talman! Även i denna stund, när vi står här i kammaren och debatterar, pågår det fruktansvärda krig som Ryssland startat mot Ukraina, ett krig inom Europas gränser, igen. Detta krig, som eskalerades för tre år sedan genom stora angrepp men som de facto har pågått sedan 2014, måste naturligtvis fortsatt fördömas, och vi måste ge vårt stöd på olika sätt till det tappert kämpande ukrainska folket.
Kriget har inneburit att miljontals ukrainare har tvingats på flykt. I mars 2022 aktiverades massflyktsdirektivet, som ger möjlighet för ukrainare att söka skydd i europeiska länder och således även här i Sverige.
Regeringen har genom ett antal beslut gett större möjligheter för studier, arbete, tillgång till sjukvård och ekonomiskt stöd för att de som sökt sin tillflykt till vårt land ska kunna ha ett bra liv här. Ukrainas sak är vår, vilket visats genom stöd både till ukrainska flyktingar här i Sverige och till Ukraina som land.
Fru talman! Den migrationspolitik som förts under tidigare perioder har inte varit i nivå med vad som är långsiktigt hållbart för vårt land. En av de viktiga arbetsuppgifter som vår regering har nu när den leder vårt land är därför att förändra politiken, och många åtgärder har redan blivit verklighet sedan regeringsskiftet 2022.
Detta har tydligt manifesterats genom Tidöavtalet, som regeringsunderlaget har förhandlat fram och som har ett stort antal punkter som innebär att migrationspolitikens inriktning och innehåll förändras. Åtta år med en S-regering innebar med de trilskande och motsträviga stödpartierna Vänstern, Miljöpartiet och i viss mån Centern att den åtstramning som Sverige behövde inte gjordes. Det är det som den här regeringen nu måste hantera.
Socialdemokraterna säger att man genomfört förändringar och initierat utredningar. Det är visserligen korrekt i vissa delar, men den kombination av olika viljeinriktningar som präglade de S-märkta regeringsåren innebar att man inte på långt när genomförde tillräckliga åtgärder för att möta utmaningen. Man skapade snarare ett resultat och en problematik som knappast ens Socialdemokraterna kan vara nöjda med trots att man som vanligt lite skrupelfritt skakar av sig ansvaret för det man har åstadkommit. Vi står nu med en situation som det tar tid att rätta till.
Migrationsområdet behöver hanteras målfokuserat i åtstramande riktning för att vi ska komma till rätta med problemen vi ser i vårt samhälle. Till skillnad från tidigare regeringar ger dagens regeringssamarbete en grund för handlingskraft som nu omsätts i praktisk handling. Det behöver och förtjänar Sverige.
Herr talman! Samarbetet har börjat ge resultat. Antalet asylsökande till Sverige har minskat markant, och handläggningstiderna har förkortats. Genom tydliga förändringar i lagstiftningen understryks att ett nej kommer att betyda ett nej, och sedan länge efterfrågade åtgärder som motverkar skuggsamhället genomförs nu fortlöpande. Fler personer som har fått avslag återvänder. Arbetskraftsinvandringen till lågkvalificerade arbeten har begränsats. I stället är huvudinriktningen att attrahera högkvalificerad och av företagen efterfrågad kompetens till Sverige. Även snabbare hantering är ett faktum. Det är så Sverige hamnar på rätt köl igen. Men det återstår naturligtvis mer att genomföra och följa upp.
Som Jonny Cato förtjänstfullt nämnde har vi kristdemokrater sedan lång tid tillbaka argumenterat för att rättssäkerheten ska förbättras, särskilt för konvertiter. Enligt rapporter har de i många ärenden haft en osäker och i många fall skiftande möjlighet att få sina asylskäl korrekt och tillförlitligt bedömda. Tidöavtalet anger att man ska analysera situationen. Som nämnts i tidigare replikskiften har Statskontoret presenterat en rapport som visar på skillnader i bedömningen.
Den här frågan osynliggjordes av den förra regeringen, men jag kan konstatera att med den här regeringen ger Tidöavtalet och nu även regleringsbrev till Migrationsverket tydliga direktiv om att rättssäkerheten ska förbättras. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta följa frågan om rättssäkerhet för konvertiter och hbtq-personer. Det kan krävas ytterligare åtgärder, så vi får analysera och återkomma.
Herr talman! Vad är oppositionens gemensamma inriktning? Jag kan konstatera att den här debatten inte skiljer sig från hur det låtit i kammaren under merparten av denna mandatperiods debatter.
Regeringen genomför nödvändiga kursändringar för migrationspolitiken för att migrationen ska vara på en hållbar nivå för Sverige. Flertalet av förändringarna får helhjärtat stöd, i alla fall vid knapptryckningen, från Socialdemokraterna i denna kammare. Man kan till och med ana att Socialdemokraterna är lite nöjda med att politiken förs i denna stramare riktning, då det av naturliga och politiska skäl inte var möjligt under tidigare mandatperioder. Det har faktiskt också understrukits internt i Socialdemokraterna genom Lawen Redars analys, där hon som utredare sa att Socialdemokraterna inte förde en tillräckligt stram migrationspolitik. Hon sa till och med att Socialdemokraternas migrationspolitik har misslyckats.
Hur ser då framtiden ut? Detta betänkande och faktiskt även replikskiftena visar att oppositionen inte har en samlad linje. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och i viss mån Centern vill på olika sätt ha en återgång till en migrationspolitik som innebär lägre krav, vilket kommer att innebära större migration till vårt land, medan Socialdemokraterna som vi sett i många beslut och också i deras egen argumentation följer regeringens stramare linje.
Man kan fundera på hur det kommer att bli om det blir ett regeringsskifte 2026, vilket jag naturligtvis inte hoppas på. Att den strama linje som Socialdemokraterna efter självkritisk internanalys förespråkar skulle bli verklighet är nog en utopisk och orealistisk önskedröm. Verkligheten kommer nog tyvärr att bli en återgång till vad vi såg under den förra regeringen, det vill säga en betydligt öppnare och mer kravlös migrationspolitik.
Herr talman! Vi i Tidöpartierna lovade att leverera, och det sker nu. Utredningar har presenterats och kommer att fortsätta presenteras. Det kommer också ett stort antal propositioner under detta och nästa år. Vi kristdemokrater kommer tillsammans med regeringen att fortsätta arbeta för en ansvarsfull, rättssäker och medmänsklig migrationspolitik där människor som vi tar emot ges goda förutsättningar till integration i vårt samhälle.
Som tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motionsyrkanden.
(Applåder)
Herr talman! Det blir lite ris och ros här.
Jag kan inleda med detta att Kristdemokraterna välkomnade fler åtgärder när det gäller att se över rättssäkerheten för konvertiter och hbtqi-personer. Det välkomnar jag väldigt mycket, och jag hoppas att regeringen gör mycket mer på det området.
Sedan sa ledamoten att man prioriterar de mest utsatta flyktingarna. Är det genom att kapa kvotflyktingsystemet, som är till för de mest utsatta?
Min fråga handlar om integrationen, som regeringen kopplar det mesta av migrationspolitiken till. Integrationen ska förbättras genom arbetslinjen, skrev regeringen i sin senaste budget. Men problemet just nu är att fritidslinjen verkar råda på Arbetsmarknadsdepartementet. Regeringen lämnar ju massarbetslösheten helt utan åtgärder.
En förutsättning för att arbetslinjen ska funka måste väl vara just arbete? Utgångspunkten måste väl vara att det skapas jobb eller finns jobb? Det är inte helt enkelt att få ihop regeringens integrationspolitik och på vilka sätt man vill förbättra integrationen med massarbetslösheten vi har, som lämnas utan åtgärder, eller med att man lägger miljarder på förslag som återvandringsbidrag, som leder till försämrad långsiktig integration. Man vill dessutom slopa permanenta uppehållstillstånd, vilket tvingar människor in i djupare osäkerhet och otrygghet och försämrar integrationen ännu mer.
På vilket sätt blir integrationen bättre av att man låter arbetslösheten stå utan åtgärder, och på vilket sätt blir integrationen bättre av att man lägger fram förslag som med allra största sannolikhet kommer att försämra integrationen?
Herr talman! Tack så mycket, Tony Haddou, för de uppmuntrande orden! Jag kan lova ledamoten att vi kommer att ha fortsatt koll på rättssäkerheten.
Som sades tidigare lyfte vi fram den här frågan redan under förra mandatperioden. Vi har sett att det har varit osäkert och att bedömningarna har varit olika.
Statskontoret kom med sin rapport, och som jag nämnde i mitt anförande har Migrationsverket nu tydliga punkter i sitt regleringsbrev som handlar om att förbättra detta. Om situationen kvarstår kan det krävas ytterligare åtgärder. Det är vi öppna för, så där är vi överens.
Vad gäller kvotflyktingarna är det helt korrekt att vi har gått ned från en väldigt hög nivå. Vi hade en väldigt stor del av Europas andel av kvotflyktingar när vi tog emot 5 000. Vi har med antalet 900, som Annika Hirvonen nämnde i ett replikskifte, fortfarande bland de högsta mottaganden som finns. Naturligtvis behöver vi också arbeta på Europanivå så att vi kan ta emot i Europa.
Sedan till den avslutande frågan angående arbetslinjen. Om man nyss knäppte på sändningarna från riksdagen kan man tro att vi tillhör arbetsmarknadsutskottet.
Vi argumenterar för att migrationen ska vara på en sådan nivå att vi klarar av att integrera dem som får komma till Sverige. När man diskuterar migrationen kan vi konstatera att migrationsvolymen historiskt sett har varit för stor för att det ska vara möjligt att integrera alla under mandatperioder med socialdemokratiska regeringar. Nu måste vi anpassa migrationsflödet för att göra det möjligt att integrera dem som kommer.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det största problemet som kvarstår är att den här regeringen försvårar för människor som kommer till Sverige att bli en del av samhället. Jag tog upp två ganska skarpa förslag som regeringen har lagt fram. Häromdagen var förslaget att slopa permanenta uppehållstillstånd – något vi med all säkerhet vet försämrar integrationen i Sverige. Sedan föreslår man också ett återvandringsbidrag som den egna utredaren har sågat jäms med fotknölarna – utredaren har sagt att det kommer att förvärra integrationen.
Om man förstår vad integration är, nämligen att människor som kommer till Sverige från andra länder närmar sig majoritetsbefolkningen i fråga om exempelvis inkomster, arbete och bostadssituation, ser man att regeringen har en genomgående stark politik för att öka det vi kallar segregation och minska det vi kallar integration. Det är tydligt att vi har en regering som med de förslag som läggs fram gör segregationen värre och integrationen mindre möjlig.
Förutom de här förslagen är ett annat problem som försämrar integrationen att Sverigedemokraterna klart och tydligt inte vill ha integration. De pratar om volymer och säger att vi kan satsa på integrationen om det kommer färre människor. Jag tror inte att det är så lätt för den som lyssnar att förstå detta när det största partiet i det här underlaget – som dikterar villkoren för den här regeringen i migrations- och integrationspolitiken – säger klart och tydligt att de inte vill ha någon integration. Även om de inte säger det kan man se det väldigt tydligt i förslagen: ett återvandringsbidrag som innebär att människor inte ska känna sig önskade eller välkomna här i Sverige.
Vad är det som gäller egentligen? På vilket sätt blir integrationen bättre med de här förslagen?
Herr talman! Jag tror att svensken som går förbi här ute på Drottninggatan funderar över situationen i Sverige. Vi kan se en oro, sprängningar och skjutande, utanförskap och ett parallellsamhälle. Man kan konstatera att vi tidigare haft en modell i Sverige där ett väldigt stort antal personer har fått möjlighet att vara i vårt land. De regeringar som ledamoten Tony Haddou faktiskt har varit med och gett i alla fall ett halvt aktivt stöd till har inte lyckats integrera dessa.
Man kan konstatera att vi har tagit emot en för stor volym i förhållande till den integrationsmöjlighet vi har. Det är ju väldigt många som trots Tony Haddous goda intentioner inte har kommit in i det svenska samhället.
Som nämnts här kan en majoritet i Sveriges riksdag konstatera att vi för att lösa integrationen måste lägga oss på en migrationspolitisk nivå som motsvarar våra grannländers. Vi behöver också se vilka åtgärder vi kan göra för dem som trots många år i Sverige inte känner sig hemma och som inte är integrerade. De kanske ser att möjligheten att återvända kan ge ett alternativ för att få ett bra liv för dem själva och deras familj.
Vi kommer fortsatt att agera för att de som kommer hit naturligtvis ska dela den värdegrund som gäller för Sverige. De ska lära sig ett språk, och de ska ha möjlighet till ett arbete. Med de migrationspolitiska förändringar vi nu genomför är möjligheterna att åstadkomma detta betydligt större än de var under de åtta åren före vår regeringsperiod.
Herr talman! I sitt anförande lyfte Ingemar Kihlström fram migrationspakten och påstod att den kommer att bidra till att färre människor riskerar sina liv på Medelhavet. Jag befarar att Ingemar Kihlström är fel ute i den analysen. Faktum är nämligen att det enda i migrationspakten som över huvud taget handlar om att ge människor alternativ till att riskera sina liv i händerna på flyktingsmugglare under flykten från förtryck till Europa är frågan om ökat antal kvotflyktingar. Och där är det frivilliga skrivningar. Länderna får göra som de vill.
Om vi tittar på hur EU-länderna har gjort noterar vi att man förra året lovade att ta emot 15 000, medan FN:s flyktingorgan pekar på att 2,4 miljoner är i behov. Det är alltså 15 000 i hela EU.
I dag kommer vi att ta ställning till förslag om att regeringen ska ligga på i EU för att öka antalet kvotflyktingar så att fler ska ha säkra och lagliga vägar att fly. Kristdemokraterna röstar nej till det förslaget. De röstar också nej till förslaget om att skapa andra lagliga vägar för människor på flykt.
Man bygger högre murar runt Europa, och de vägar som återstår hamnar då i händerna på flyktingsmugglare. Hur får Kristdemokraterna ihop detta?
Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för reflektionen och frågan!
Jag tycker att det är bra att det finns en överenskommelse och att Europas länder blir överens om hur man ska hantera en fråga. Grunden måste ändå vara att man startar och kommer överens. Vi kan se att vi måste ha ett ordnat system för att motverka att man tar chansen att åka i en ranglig båt eller något annat. Vi måste säga att det här gäller. Här har vi Europas gränser. Här har vi förutsättningarna för att få asyl.
Det är precis så vi gör i Sverige. I den här kammaren sätter man en nivå. Det här är skälen för att få komma till Sverige. Man får sin sak prövad. Jag tycker att det är bra. Sedan kan man alltid diskutera detaljerna. Vi vet att länder i Europa har tagit emot väldigt få flyktingar eller kanske inte några alls. Andra länder har burit ett väldigt stort ansvar när det har varit stora flyktingströmmar. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Jag vill välja att se det som att vi tar ett första steg för att balansera detta genom att vi har en överenskommelse att utgå från.
Vi kristdemokrater tycker att man kan vidareutveckla detta och kanske söka asyl i center utanför Europa. Jag vet att Miljöpartiet tycker annat i andra frågor. Naturligtvis ska mottagandet för varje land göras utifrån den kapacitet som finns att integrera.
Men precis som vi nu diskuterar vad vi klarar av att integrera i Sverige behöver EU diskutera det på EU-nivå. Nu pratar vi ju i den här debatten främst om Sveriges politik. Vi kan konstatera att ledamoten Hirvonen och jag har lite olika syn här, förutom i diskussionen om rättssäkerheten. Jag tror dock att vi kan vara överens om att man behöver kunna integrera dem man väljer att ge möjlighet att söka asyl eller på annat sätt komma till Sverige.
Herr talman! Ingemar Kihlström svarade inte på min fråga om på vilket sätt han menar att migrationspakten ska leda till att färre människor riskerar livet på Medelhavet. Det var ändå det Ingemar Kihlström sa om migrationspakten.
Jag gör en helt annan analys. Människor kommer att fortsätta riskera sina liv i händerna på flyktingsmugglare så länge de inte har andra alternativ. Kristdemokraterna säger sig vara för lösningar där man genom någon form av lagliga vägar ska kunna söka asyl utanför EU på olika sätt. I dag kommer Kristdemokraterna dock att rösta nej till alla förslag om att skapa fler säkra och lagliga vägar till Europa. Det är faktiskt det vi kommer att rösta om i dag. Det här betänkandet handlar om Sveriges politik både i Sverige och i EU vad gäller flyktingar. Det vet man om man har läst det.
Herr talman! I sitt anförande talade Ingemar Kihlström också om vikten av rättssäkerhet i asylprocessen, inte minst för hbtqi-personer och konvertiter. Vi vet att rättssäkerheten verkligen har brustit för många människor i de här grupperna. Det finns flera fall som har gått till FN och där Sverige har dömts i FN:s tortyrkommitté för att ha utvisat kristna konvertiter till talibanernas Afghanistan. Så illa ser det ut i Sverige i dag.
Svaret från regeringen gällande det är en utredning som föreslår att dessa asylsökande inte ens ska ha rätt till ett offentligt biträde när de är under utredning hos Migrationsverket. Det här kommer att totalt underminera rättssäkerheten för alla flyktingar, särskilt de som har stora utmaningar och är utsatta.
Herr talman! Jag kan konstatera att vi ser ett minskat flöde av asylsökande efter att vi nu har styrt upp migrationspolitiken i Sverige så att det är tydligt vad förutsättningarna är.
Vi kan samtidigt se – det är helt korrekt – att det i Europa fortfarande finns ett flöde av flyktingar som söker ett nytt och bättre liv inom EU. Vi behöver arbeta gemensamt i EU för att motverka att flyktingsmugglare och andra tjänar pengar på det men samtidigt ge dem som verkligen har asylskäl möjlighet att komma till EU. Det ska fördelas rättvist.
Vad gäller rättssäkerhet kan jag slutligen konstatera att den regering som Miljöpartiet satt i under sju år inte på något sätt lyckades föra frågan framåt när det gäller rättssäkerheten för hbtqi-personer och konvertiter. Vi kan konstatera att Kristdemokraterna och andra partier i kammaren argumenterade för och motionerade om åtgärder. När Tidöavtalet skrevs fanns det tydliga skrivningar om att man skulle följa upp detta. En rapport från Statskontoret presenterades, och nu finns det tydliga direktiv i regleringsbrevet. Vi har fört frågan framåt.
Engagemanget mellan oss båda är lika. Tyvärr var handlingskraften inte densamma under de sju år som Miljöpartiet satt i regeringen. Vi behöver se till att reglerna finns men att det är rättssäkert, så att vi har en långsiktig och rättssäker migrationspolitik i vårt land.