Herr talman! Nu talar vi om de statliga insatserna för kulturskolan och den nationella politiken, inte om Göteborgs kommun, med all respekt för ledamoten Utbult.

Kommunerna i Sverige är i ett tufft läge. Vi har haft en pandemi. Återhämtningen har varit svår. Vi vet inte minst att många halkade ur kulturskolan under den tiden, kanske särskilt de som var längst ifrån kulturskolans verksamhet.

Vi i Miljöpartiet ville permanenta och höja det statliga stödet till kulturskolan, just för att vi såg hur viktigt det var att nå ut till fler. Vi vill inrätta en kulturskolelag för att stärka kulturskolans förutsättningar i hela landet, och vi vill att kulturskolan ska vara en plats där man kan möta bredden - där fler barn och unga får prova, lära sig och utveckla sina skapande förmågor - men också där talanger kan vidareutvecklas och bli just en del av det svenska kultur- och musikundret framåt.

Den här regeringens låga ambitioner är beklagliga. Det duger inte att titta tillbaka på hur det var före pandemin när vi nu ser hur kulturskolor runt om i landet tvingas spara. Det duger inte att ge kommunerna otillräcklig uppräkning av statsbidragen och därmed pressa deras budget.

Jag förväntar mig mer av regeringen. Och jag hoppas att ledamoten Roland Utbult framöver kan presentera en mer offensiv politik för kulturskolan här i talarstolen.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 3.

Alla människor har rätt till kultur och bildning och en värdefull fritid. Här har kulturskolan en otroligt viktig roll i att ge barn och unga möjlighet till kulturutövande. Kulturskolan finns i dag i nästan alla kommuner, såväl i storstad som i lands- och glesbygd. Därför är den av särskild vikt när vi nu pratar om just kultur och fritid för barn och unga i hela Sverige.

Riksdagen har beslutat att staten ska bidra till en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning. Det finns numera ett statligt utvecklingsbidrag att använda för att utveckla verksamheten.

Vi socialdemokrater vill att detta utvecklingsbidrag ska ligga på en högre nivå än i dag, och det är också därför vi i vår budget föreslog en fördubbling från regeringens 100 miljoner till 200 miljoner.

Vi ser hur utvecklingsbidraget har använts för att utveckla och bredda den befintliga verksamheten genom att till exempel starta uppsökande verksamhet och erbjuda nya kultur- och undervisningsformer för att nå barn och unga som inte tidigare hittat till kulturskolan.

Fru talman! Kulturskolan är i grunden ett kommunalt ansvar, men dess betydelse för barns och ungas tillgång till kultur och en aktiv fritid gör den också till en nationell angelägenhet, menar vi socialdemokrater. I en enkät som Kulturskolerådet gjort framgår att 46 procent av de svarande kommunerna tvingas ge ett lägre anslag till kulturskolorna i år, samtidigt som 43 procent ligger kvar på en oförändrad budget, vilket utan kompensation för pris- och löneökningar också är en nedskärning. Att fler än nio av tio kulturskolor nu tvingas till neddragningar riskerar ofrånkomligen att drabba barns och ungas möjlighet att ta del av kulturskolans verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Bakgrunden är kommunernas tuffa ekonomiska situation och regeringens otillräckliga statsbidrag till kommunerna. Vi ser nu konsekvenserna av regeringens politik. Det handlar inte bara om nedskärningar i vården, skolan och omsorgen utan också om kulturskolans grundfinansiering.

I dag är det tydligt att deltagandet i kulturskola är ojämlikt. Av en rapport framtagen av riksdagens utredningstjänst framgår att 81 procent av eleverna i kulturskolan har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Det ska jämföras med snittet för riket som helhet, som är 60 procent. Vidare kan vi konstatera att kulturskolan finns med ett rikt utbud och bra förutsättningar i många delar av landet, medan det i vissa kommuner inte finns någon kulturskola alls. I vissa kommuner tas det ut höga avgifter, men i andra är både undervisning och instrumenthyra avgiftsfritt.

Att möjliggöra kulturskola till fler är en viktig fråga för oss socialdemokrater, och vi vill därför att regeringen utreder frågan hur staten ytterligare kan bidra till att stärka och tillgängliggöra kulturskolan i Sverige, både vad gäller hur vi tryggar den framtida tillgången till utbildade kulturskolelärare och frågan om alla barns jämlika förutsättningar att delta i verksamheten, liksom hur vi kan säkerställa tillgången till kulturskola i hela landet.

Fru talman! Barns och ungas tillgång till kultur är inte bara en fråga för landets kulturskolor. Skolan är också en viktig arena för att låta barn uppleva professionell scenkonst under sin uppväxttid.

I vissa skolor och kommuner finns det redan ett föredömligt arbete för att garantera barn och unga tillgång till skapande och kulturupplevelser, inte sällan kopplat till de statliga medlen för Skapande skola. Samtidigt finns det elever som sällan eller aldrig under sin skoltid kommer i kontakt med dessa upplevelser.

Tillgången till scenkonst och eget skapande för barn och unga är ojämlikt fördelat. En nationell kulturgaranti skulle kunna vara en modell för hur alla barn och unga i Sverige garanteras att kontinuerligt få uppleva professionell scenkonst och eget skapande under sin skoltid. Vi menar att denna fråga är värd att undersöka vidare. Här kan det finnas inspiration att hämta från den norska modellen, Den kulturelle skolesekken. Sverige bör därför på nationell nivå utreda frågan om hur alla barn och unga ska garanteras tillgång till kultur, scenkonst och eget skapande.

Fru talman! Vi är alla olika. Kulturskola eller föreningsdriven idrott fångar upp många barn och unga, men självklart inte alla. En viktig del för många barn och unga är den öppna fritidsverksamheten. Det är en verksamhet som inte får komma bort i debatten.

I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning för att samla kunskap om och analysera den öppna fritidsverksamheten. Det handlade om att identifiera hur den kan kvalitetssäkras och utvecklas för att bli en mer tillgänglig verksamhet. I utredningsuppdraget fanns också att särskilt analysera hur fritidsverksamheten kan inkluderas i det övergripande brotts- och våldsförebyggande arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Utredningen skulle ha redovisats senast den 1 december i fjol, men tyvärr lades utredningen ned av den nya regeringen. Vi socialdemokrater beklagar detta. När regeringen nu har lagt ned denna utredning uppmanar vi regeringen att komma med andra förslag för att stärka ungdomars tillgång till värdefulla fritidsaktiviteter utanför idrottsrörelsen och kulturskolan. Hittills har vi inte sett några förslag.

Fru talman! Jag hoppas att vi alla är överens om att det behövs en medveten och långsiktig politik som skapar förutsättningar för en aktiv och värdefull fritid för barn och unga, där kulturen är en naturlig del av uppväxten. Varför är det viktigt, då? Jo, tillgång till kultur och fritid är ett mått på hur välmående ett samhälle är. Ett samhälle som ser värdet av kultur och orkar verka för att bygga upp en fungerande infrastruktur för kulturen har investerat långsiktigt både i sin befolkning och i samhällsutvecklingen. Det är just vad kultur och fritid för barn och unga handlar om - en livslång investering.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lawen Redar (S).

Fru talman! Jag får känna mig hedrad över att här i dag vara invald i Göteborgs kommunfullmäktige.

Vi socialdemokrater har förutom att inte skära ned det statliga utvecklingsbidraget till kulturskolan föreslagit 10 miljarder kronor mer än regeringen till kommuner och regioner. Det är totalt 26 miljarder kronor till kommunsektorn för 2024 i vår budget. Detta hade på ett betydligt bättre sätt värnat den kommunala grundfinansieringen av kulturskolan. Tyvärr röstade ledamoten själv nej till detta i den här kammaren.

Vi tillsatte en utredning för att kvalitetssäkra och stärka den öppna fritidsverksamheten. Den har ledamotens regering lagt ned. Vi vill att frågan om nationell kulturgaranti för barn och unga utreds. Det har ledamoten själv sagt nej till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Frågan till Roland Utbult blir då: Vad vill ledamoten och ledamotens parti göra för att stoppa såväl kulturskolekrisen som välfärdskrisen, som regeringen orsakar i landets kommuner?

(Applåder)

Fru talman! Jag befinner mig fortfarande i Göteborgs kommunfullmäktige, vilket jag finner besynnerligt. Men jag uppfattar egentligen inte något konkret över huvud taget från Roland Utbult som på allvar skulle göra skillnad för landets kommuner när det gäller att klara välfärden eller att klara kulturskolekrisen. Roland Utbult har ett exempel, och det är Göteborgs kommun, och det ska vi diskutera här i riksdagens talarstol.

Men problemet handlar om att regeringen inte kompenserar kommunerna tillräckligt. De tvingas till neddragningar, inte bara inom vård, skola och omsorg utan också inom till exempel kulturskolan. Det nämnde jag i mitt anförande. Nio av tio kulturskolor tvingas till neddragningar. Det är en konsekvens av regeringens politik. Just nu ser vi ett halverat utvecklingsbidrag till kulturskolorna, och vi ser att det behövs mer resurser till kommunerna. Nio av tio kulturskolor tvingas till nedskärningar, och här står ledamoten svarslös.

Politik är att vilja, men det kan också formuleras: Politik är att välja. Det är tydligt för alla vad denna regering väljer och prioriterar. Det är inte kultur och fritid för barn och unga.

(Applåder)

Fru talman! Fritidskortet är väl regeringens i princip enda satsning på kultur och fritid för barn och unga. Gång på gång skjuts införandet upp. Alla har hört talas om det - ingen har sett det. Frågan är väl snart om vi någonsin kommer att få se det.

I år finns det 731 miljoner som avses att betalas ut. Men systemet finns ännu inte på plats. Vi socialdemokrater har därför föreslagit att de här pengarna i stället ska användas till fler idrottsplatser och idrottsanläggningar, vilket det är stor brist på i landet. Varför säger regeringspartierna nej till det?

Försäkringskassan har haft uppdraget att utreda och förbereda förvaltningen av ett utförarregister, alltså vilka föreningar som man ska kunna använda sitt fritidskort hos. Försäkringskassan flaggar för betydande kostnader för att införa och administrera detta register över föreningar. Myndigheten säger själv att även om resurser tillförs finns en stor utmaning i att ha ett utvecklat register med adekvat kvalitet under 2025. Det finns alltså en risk att man inte klarar uppdraget ens till nästa år.

Mina frågor till ledamoten är: Vilka effekter får det för alla inblandade myndigheter att administrera fritidskortet? För Försäkringskassan krävs betydande resurser och personalökningar. Kommer myndigheten att få utökade anslag för att klara detta, eller är tanken att det ska tas inom befintligt anslag till myndigheten? Vilket arbete är det som Försäkringskassan ska sluta göra för att kunna administrera regeringens fritidskort?

Fru talman! Mot bakgrund av den rapportering vi har fått från Försäkringskassan måste vi väl alla kunna konstatera att det finns en del bekymmer med införandet av fritidskortet.

Försäkringskassan konstaterar redan nu, våren 2024, ett år efter att fritidskortet enligt ursprungsbeslutet skulle ha varit lanserat, att man fortfarande har svårt att få till föreningsregistret. Försäkringskassan konstaterar att en enkel administration inte är möjlig att kombinera med kontroll och säkerhet - såklart - och trots en hög kontrollambition ser Försäkringskassan att bland annat regelverket för ideella föreningar innebär en hög risk för kriminellt utnyttjande.

Vidare varnar man för att införandet av detta register innebär en undanträngningseffekt på andra delar av Försäkringskassans verksamhet. Detta säger man är "bekymmersamt". Min fråga är: Vad är det Försäkringskassan ska prioritera bort?

Om vi kollar på kostnaderna är bedömningen att den totala kostnaden för it-utveckling uppgår till 291 miljoner kronor. Löpande administrationskostnader årligen uppgår till 218 miljoner kronor. Antalet årsarbetare går från 20 första året till 160 från och med andra året som kortet är infört. Därtill ska 730 miljoner kronor betalas ut.

Vi är alltså uppe i miljardbelopp. Samtidigt tvingas kommun efter kommun att skära ned på kultur och fritid för barn och unga, och föreningslivet lever under stora ekonomiska svårigheter. Hittills har heller inte en enda unge sett ett öre av de här pengarna.

När är kortet på plats? Kommer Försäkringskassans anslag för administration att öka ytterligare?

Fru talman! Även ledamoten Utbult talar vackert om kulturskolan - nästan som ett musikstycke! Men det räcker ju inte att tala varmt om kulturskolan; det handlar om att gå till handling.

Under vår tid i regeringen inrättade vi i Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna en nationell politik för kulturskolan. Vi införde ett utvecklingsbidrag till kulturskolan som var helt centralt för att landets kulturskolor skulle få möjlighet att testa nya metoder, nå ut till nya grupper och utveckla sin verksamhet. Vi stärkte kulturskollärarutbildningen och inrättade ett kulturskoleråd, en samordning genom Kulturrådet, som gav möjlighet att sprida goda exempel till kulturskolor runt om i landet.

Fru talman! När vi har diskuterat kulturskolan tidigare här i dag har jag ställt frågan till ledamoten Utbult vad Kristdemokraterna avser att göra för att stärka kulturskolorna i Sverige framöver. Vi vet att Sveriges kommuner är hårt pressade av inflationen och att många kulturskolor har fått se sina budgetar minska. Samtidigt har det statliga stödet till kulturskolan minskat från 200 miljoner till 100 miljoner kronor. Vad är Kristdemokraternas och Tidöregeringens svar på hur vi kan stärka tillgången till kulturskolan för alla barn i hela vårt land?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Fru talman! Tack för beskedet, ledamoten Utbult! Det är positivt att höra att Kristdemokraterna ämnar arbeta för att fortsätta förlänga stödet, men jag förväntar mig mer. Om man talar så varmt om kulturskolan förväntar jag mig en mer offensiv kulturskolepolitik.

Dels vet vi att landets kommuner behöver stärkta statsbidrag för att slippa kompensera för inflationen och lågkonjunkturen genom att göra neddragningar på välfärd och kultur, dels vet vi att utvecklingsbidraget till kulturskolorna är väldigt efterfrågat och uppskattat. När det låg på 200 miljoner användes det till så mycket viktig verksamhet. Kan ledamoten Utbult lova att också kämpa för att fördubbla det statliga kulturskolestödet? Det är min fråga där.

Sedan undrar jag också hur man ser på frågan om fritidskortet. Det är nämligen någonting man har sagt att man vill använda sig av till kulturskolornas verksamhet också. Det låter ju lovvärt, men vi vet att landets kulturskolor har larmat om att risken med ett sådant typ av stöd är att köerna ökar till kulturskolan. Om man inte samtidigt ger tillräckligt stöd till kulturskolorna så att de kan anställa nya lärare och utveckla nya ämnen och nya kurser riskerar detta med ett fritidskort att bli ett slag i luften. Hur ämnar Kristdemokraterna jobba för att komma till rätta med det?

Fru talman! Det är samhällets ansvar att ge alla barn och unga i landet lika goda möjligheter att bygga vidare på den första upptäckar- och skaparglädjen som vi kan se hos små barn. Vi behöver uppmuntra lusten att söka kunskap och lära sig nya saker, vidga sin värld och ta del av nya sammanhang. Det är därför grundläggande att alla barn under hela sin uppväxt har tillgång till kulturella verksamheter där de själva är skapande men också att de får uppleva professionellt utövad kultur inom olika genrer.

Det finns stora skillnader när det gäller barns tillgång till kultur i dag. Kommer du från ett hem med höga inkomster och har högutbildade föräldrar är chansen mycket större att du har fått gå på teater eller en konsert än om dina föräldrar har arbetarbakgrund. Det är också mycket större chans att du går kurser hos kulturskolan om dina föräldrar är födda i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Trots att det finns ett nationellt mål om att särskilt prioritera barns och ungas tillgång till kultur finns det i dag inget systematiskt och samlat arbete för att nå det målet. Det finns inte ens samlad nationell statistik att utgå ifrån om man vill mäta hur det går med målet.

Fru talman! Så här kan det inte fortsätta. Vi har både FN:s barnkonvention, som säger att alla barn har rätt till kultur, och våra egna nationella mål att arbeta utifrån. Från Vänsterpartiet vill vi se rejäla och effektiva satsningar både på barns eget skapande och på deras tillgång till professionell scenkonst och andra kulturupplevelser.

En utmärkt arena för att nå alla barn är förstås skolan, som dessutom har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag att jämna ut de skillnader som olika uppväxtvillkor ger. Men bara i två av landets regioner och i ett fåtal kommuner finns i dag en kulturgaranti som garanterar alla elever ett visst antal scenföreställningar under skoltiden och ibland även insatser från Skapande skola. Andra elever kan gå hela sin skolgång utan att komma i kontakt med en scenkonstföreställning eller göra ett museibesök, trots att styrdokumenten för olika skolformer betonar vikten av att elever får möta kultur i skolan.

Många lärare är positiva till att till exempel ta del av museernas utställningar och material, men ekonomi, tidsbrist och geografiska avstånd utgör hinder för att de ska kunna realisera det.

Riksantikvarieämbetet fick i uppdrag för några år sedan att undersöka vad som krävs för att öka interaktionen mellan skolan och kultursektorn, och man konstaterade att det som saknas i styrkedjan är någon som följer upp barnens rätt till kultur i skolan. Vänsterpartiet föreslår därför två reformer: en nationell scenkonstgaranti och en utredning om en ny yrkesroll i skolvärlden i form av en kulturpedagog. Vi vill att varje skola ska ha tillgång till en kulturpedagog som kan vara länken mellan skolan och kulturen och garanten för att kulturella uttryckssätt integreras i undervisningen, att eleverna får ta del av scenkonst och att det blir ett utbyte mellan skola och kulturinstitutioner som till exempel länsmuseer eller länsteatrar.

När det gäller en scenkonstgaranti behöver vi bara gå till vårt grannland Norge för att få exempel på hur man kan jobba på ett bättre sätt. Där finns en nationell samlande aktör, Scenekunstbruket, som väljer ut högkvalitativa föreställningar för barn och ungdomar. Sedan nästan 20 år är organisationen nationell samordnare för att sprida produktioner genom en reform som kallas Den kulturelle skolesekken. De utvalda föreställningarna förmedlas vidare till regionerna och kommunerna. Det är ett välfungerande system sedan lång tid tillbaka.

Man kan då fråga sig hur det ser ut i Sverige. Jo, här visar organisationen Assitej att i dagsläget behöver svenska kulturarbetare själva jaga skolor, ansvariga lärare, kultursamordnare och bidrag i 290 kommuner och 21 regioner. De ska marknadsföra sig, delta på utbudsdagar och själva schemalägga turnéer. Allt detta kan man få hjälp med i Norge. Vänsterpartiet vill utreda hur man skulle kunna få till ett mer systematiskt sådant arbete i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Det finns i dag anslag genom till exempel Kulturrådet och kultursamverkansmodellen som skulle kunna användas för att införa en nationell kulturgaranti för alla barn från förskolan till gymnasiet. Vad är det som hindrar regeringspartierna från att säga ja till en utredning om att införa den norska modellen i Sverige? Det vet jag inte riktigt.

Förra året föreslog Vänsterpartiet det här i riksdagen och fick nej. I år är det Socialdemokraterna som lägger fram ett sådant förslag. Därför har jag ställt mig bakom deras motion och därmed reservation nummer 1, som jag yrkar på.

En annan insats och välbehövlig reform som är viktig i skolorna är bemannade skolbibliotek. Här har regeringen faktiskt gjort några bra ansatser, men jag vill ändå kommentera det som ledamoten från Moderaterna framförde tidigare om att 40 miljoner ska gå till folkbiblioteken. Under mandatperioden när Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet hade budgetsamarbete lades 250 miljoner på satsningen Stärkta bibliotek. Av den är alltså bara de 40 miljoner kvar som Emma Ahlström Köster nämnde. Det är en mycket lägre summa till folkbiblioteken än vad som fanns under tidigare mandatperioder.

Fru talman! Några ord om kulturskolan. Det är redan många som har talat om den här i dag, så jag drar ned lite grann på det jag hade tänkt säga. Vänsterpartiet anser att de nationella 100 miljoner som det har talats om och de 200 miljoner som fanns under en period var väldigt välbehövliga för att kulturskolorna skulle mäkta med ett utvecklingsarbete. En hel del har tagit bort sina avgifter helt, breddat sitt kursutbud och nått nya grupper.

Många kulturskolor har gjort ansatser för att nå barn med funktionsnedsättning, som varit underrepresenterade i kulturskolan under många år. En ganska liten del av totalbudgeten för kulturskolan har alltså gett väldigt stor, väldigt positiv utväxling. Vi vill fortsätta det arbetet och stötta kommunerna. Vi tycker också att stödet ska ligga på den nivå som flera har nämnt tidigare, alltså 200 miljoner, som under pandemin.

Vi tycker att det behövs en injektion för att få bort eller få ned avgifterna. Det är inte bara kommunerna som har en tuff ekonomisk situation, utan barnfamiljerna har det också väldigt tufft, och i dag är det få barn från familjer med dålig ekonomi som har möjlighet att gå en kurs på kulturskolan. Vi vill satsa på att stötta kommuner som vill ta bort avgifterna. Det lägger vi 300 miljoner på i vår pott.

Flera ledamöter har lyft fram de långa köerna till kulturskolan. Vi vill satsa på att utbilda fler kulturskolepedagoger. Det fanns en satsning som hette Kulturskoleklivet, som tyvärr var underfinansierad. Det är långa köer i tre av fyra kommuner. Det behöver lösas för att få ordning på situationen.

Fru talman! Jag vill återknyta till det som jag inledningsvis sa om FN:s barnkonvention, där man slår fast att alla barn och unga har rätt till kultur. Det är tydligt att kulturupplevelser stärker barn på olika sätt. För dem som lever under svåra förhållanden kan en bok, en stunds målande eller att få uppleva teater ge en stunds andrum och möjlighet att tänka på annat. Men det kan också vara ett redskap för att bearbeta egna upplevelser och skapa hopp.

För några veckor sedan möttes vi ledamöter av protesterande clowner här utanför riksdagen. Det var organisationen Clowner utan gränser som höll upp en banderoll för oss alla att läsa. Budskapet var väldigt tufft. Det stod: "Snart finns inga barn kvar att spela för." De stod här för att påminna riksdagens ledamöter om att vi behöver göra mera för att stoppa mördandet av barn i Gaza. Organisationen har i många år haft en verksamhet i Gaza. Deras cirkus- och yogacenter jämnades med marken under kriget nu. Det var mycket glädjande att de i förra veckan meddelade att de är tillbaka i Gaza för att fortsätta jobba med barn som verkligen behöver glädje i sin vardag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

En annan organisation som har svenskt stöd är Frihetsteatern, som har funnits i flyktinglägret i Jenin på Västbanken. De har haft stöd från Sida och svenska kulturintressenter. Där har barn fått en samlingsplats sedan 2006, men i december kunde vi läsa i Svenska Dagbladet att flera av deras medarbetare har dödats. Teaterpedagoger har fått sina hem genomsökta. Hela ledningen för Frihetsteatern fördes bort, och teatern har tagits över av den israeliska armén. Detta pågår alltså på Västbanken.

Genom att beröva barn kultur berövar man dem även glädje och framtidshopp. Sveriges riksdag behöver stå upp för ett stort och starkt bistånd som stärker arbetet med barns rättigheter och deras tillgång till kultur världen över. Vi behöver göra det arbetet tillsammans med civilsamhällets organisationer. Självklart måste vi också agera kraftfullt för ett eldupphör i Gaza och för att få stopp på våldet från bosättare och israelisk militär, både i Gaza och på Västbanken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt någon fråga från ledamoten, så jag tänker att jag spånar lite fritt på någon sorts tema som Emma Köster anför. Självklart kan man inte nämna allt. Det pågår jättemycket spännande, intressant och viktig kultur för barn och unga varje dag runt om i vårt land.

De nedskärningar vi ser inom kulturskolan är oroande, och därför har många ledamöter i dag har tagit upp dem. De hänger ihop med kommunernas tuffa ekonomi men också, som jag nämnde, med att många barnfamiljer har en svår situation och inte har möjlighet att låta barnen delta i fritidsaktiviteter inom vare sig idrott eller kultur.

Fritidskortet skulle kunna vara en bra satsning. Jag har många gånger debatterat det med Roland Utbult, och jag är försiktigt positiv. Att få hem ett kort där man ser att man har rätt att delta i kulturskola eller idrottsförening kan vara bra. Men problemet är det som Kristoffer Lindberg tidigare nämnde, nämligen att vi inte ser hur detta kommer att genomföras på ett sätt som blir bra för föreningslivet och kostnadseffektivt. Det riskerar också att bli mycket administration.

Det som framför allt oroar oss är att kulturskolor och idrottsföreningar inte har kapacitet att ta emot alla för att det saknas träningstider, lokaler, ledare och utbildade pedagoger. Risken är att de 750 miljonerna bara subventionerar de barn som redan i dag har en plats i en fritidsaktivitet, till exempel kulturskola. Staten kommer att subventionera dem som redan har råd om inget görs för att lösa allt det andra. Detta är en viktig fråga som regeringen måste ta tag i.

Fru talman! Positiv ska man vara. Jag är positiv till min läggning. Men man får inte vara naiv, utan man måste se de varningssignaler som kommer från kommuner och föreningsliv när det gäller denna satsning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Ledamoten pratade om när Vänsterpartiet satt i regeringen. Vi har aldrig suttit i en regering men hoppas få göra det efter valet 2026.

I många år drev vi att det skulle in i skollagen att varje skola ska ha ett skolbibliotek. Det fick vi igenom, och 2010 kom lagändringen. Men det har visat sig att skolorna försöker runda detta, och därför måste lagstiftningen skärpas: Skolbiblioteken ska vara bemannade så att de är ett bra stöd i den pedagogiska verksamheten och tar plats i skolmiljön på ett bra sätt.

I mitt huvudanförande tog jag upp att de 40 miljoner man vill framhäva som något väldigt positivt i princip är en neddragning för folkbiblioteken. När vi budgetförhandlade med en tidigare regering avsattes 250 miljoner till stärkta folkbibliotek, så dagens summa är mindre.

Jag tror inte att en kulturkanon blir en jättehit eller att den främjar läsning eller läsförståelse. Men om man tror på den idén måste man se till att människor ges möjlighet att hitta de böcker som ska finnas på läslistorna, och då behöver man gå in på de praktiska detaljerna, vilket jag försöker lyfta fram.

Låt mig slutligen påminna ledamoten om att folkbildning är ett stort område. För många unga är till exempel musikverksamheten inom studieförbunden mycket viktig, men här sker också nedskärningar. Anledningen att vi inte är så positiva och hoppfulla är att vi ser att regeringen skär ned på många områden inom civilsamhället, vilket oroar oss.

(Applåder)

Fru talman! I går var det internationella barnboksdagen. Då vill jag passa på att citera Lennart Hellsing, som sa så här: "De barn som inte får tillgång till litteratur får ett mer begränsat språk och det kan i sin tur skapa en osäkerhet i alla möjliga sammanhang. Språklöshet kan föda aggressivitet, det ser vi många exempel på."

Att kunna läsa och bilda sig är ytterst en fråga om demokrati och delaktighet i samhället och även en rättighetsfråga. Språket är en förutsättning för att få en utbildning, ett arbete och goda livschanser - det vet vi alla. Forskningen säger samma sak. Ändå är det väldigt många barn som inte erövrar språket fullt ut, och därmed inte heller de goda livschanserna, och som hamnar i de situationer som jag tog upp i citatet tidigare.

Fru talman! Fyra av tio barn och ungdomar säger att de varken har läst en pappersbok eller en e-bok eller lyssnat på en ljudbok under det senaste året. Allra minst böcker läser ungdomar på högstadiet, särskilt killarna. Bara drygt hälften av unga på högstadiet har konsumerat minst en pappersbok eller en digital bok under perioden. Denna undersökning har gjorts i rapporten Svenskarna och internet 2023.

Den enda grupp där det har skett en förändring av läsvanorna sedan förra mätningen är bland gymnasieungdomarna, där fler gymnasieungdomar, sex av tio, har konsumerat minst en bok under det senaste året. Man kan också se en trend att fler av dem som går på högstadiet lyssnar på ljudböcker dagligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Som vi socialdemokrater skriver i vårt särskilda yttrande behövs en mångfald av åtgärder för att stimulera läsningen för våra barn, men det är också dags att rikta ännu mer uppmärksamhet på föräldrar och deras möjlighet och ansvar för att stödja den unge. Det kan ske via olika förebyggande insatser för att stödja och kompensera i familjerna.

Mödravårdscentraler och barnavårdscentraler är viktiga aktörer för att tillsammans med folkbiblioteken informera och vägleda föräldrar, både mammor och pappor, om vikten av barns språkutveckling genom högläsning och läsning för och med barnen. Vi vet genom forskningen att män läser mindre än kvinnor, och vi vet att barn gör som vuxna gör. Därför bör pappornas roll för att stimulera läsningen hos sina pojkar särskilt uppmärksammas och stödjas.

Fru talman! I den kommun där jag arbetat hela mitt liv, Östra Göinge kommun, en liten kommun i nordöstra Skåne, har man tagit ett mycket bra initiativ genom att anordna "paugakvällar" på biblioteket. Det betyder pojkkvällar på rikssvenska, fru talman. Dit är pojkar, pappor, morfäder och farfäder välkomna för bokprat med mera. Avsikten är just att stimulera pojkar att läsa mer genom att också ge manliga förebilder motivation att se sambandet med deras barns eller barnbarns läsutveckling.

Att det nu avsätts medel för att införa bemannade skolbibliotek för alla elever är mycket bra, men det kommer att krävas insatser för att utbilda skolbibliotekarier i tillräcklig omfattning om reformen ska kunna genomföras och få effekt. Fritidshemmens pedagogiska kompetens borde också kunna tas till vara på ett bättre sätt för att stimulera läsningen. Det finns många goda exempel att hämta runt om i Sverige.

Fru talman! Jag går över till folkbiblioteken. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Det finns nu ett nytt stöd, som det har talats om tidigare här i dag, om 40 miljoner kronor per år för insatser på folkbibliotekens läsfrämjande arbete för barn och unga. Det är bra, men det räcker inte. Satsningen Stärkta bibliotek är dessutom nu avslutad.

Rent praktiskt innebär det att folkbiblioteken utöver bok- och medielån ska arbeta med olika programverksamheter och uppsökande verksamheter för att nå alla målgrupper. Sagostunder och språkkafé för nyanlända ska anordnas, bokbussar ska köras och besök ska göras på särskilda boenden. Vi ska komma ihåg att folkbiblioteken ofta är det enda ställe i kommunen där alla är välkomna oavsett plånbok och ursprung och att de ofta är en social träffpunkt för många människor med olika behov. Biblioteken har en unik plats i svenskarnas hjärtan och i vårt samhälle.

Vi kan konstatera att folkbiblioteken sedan åtminstone 2000 halkat efter övrig kommunal verksamhet, enligt en rapport från Svensk biblioteksförening 2021. Mellan 2000 och 2019 ökade de kommunala budgetarna med 89 procent medan motsvarande ökning var knappt hälften så stor, 43 procent, för biblioteken.

Detta naggande i kanten på folkbiblioteken har lett till en urholkning som de berättar om när man kommer ut till biblioteken och som börjar märkas på allvar runt om i Sverige med stängda filialer, indragna turer med bokbussen och mindre programverksamhet. I Biblioteksbladets undersökning framkommer att en fjärdedel av alla folkbibliotek behöver dra ned på verksamheten.

Kulturrådet lämnade på uppdrag av regeringen en rapport strax före jul där erfarenheterna från satsningar som Stärkta bibliotek, Läsfrämjandelyftet och Bokstart tillsammans med övrig kunskapsinhämtning från myndigheter som till exempel Kungliga biblioteket ligger till grund för rapporten, som ger mycket tydliga rekommendationer om behovet av ökat statligt permanent stöd.

Fru talman! Med anledning av det som sagts tidigare vill vi socialdemokrater peka på behovet av en nationell samling för läsfrämjande insatser som inriktar sig på förebyggande arbete och som fortsätter under hela skoltiden.

Jag vill avsluta med ytterligare ett citat av Lennart Hellsing: "Om man vill ändra på samhället så måste man börja med barnen. För sedan är det kört, på något vis. Allt måste börja med barnen, annars blir det ingen ordning på den här världen."

Kultur och fritid för barn och unga

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)