Roland Utbult (KD) svarade Kristoffer Lindberg i en replik om Kultur och fritid för barn och unga i debatten ”Protokoll 2023/24:91 Onsdagen den 3 april” den 3 april 2024.
Kristoffer LindbergS· i en replikFritidskortet är väl regeringens i princip enda satsning på kultur och fritid för barn och unga. Gång på gång skjuts införandet upp. Alla har hört talas om det - ingen har sett det. Frågan är väl snart om vi någonsin…Fru talman! Jag ställer mig bakom utskottets förslag till beslut och yrkar avslag på motionerna.
Ibland för vi i politiken en ganska utdragen kamp för något som vi tror på. Det är riktigt roligt när det lyckas. Ett sådant exempel är fritidskortet. Det är en ganska lång resa från fritidspeng till det fritidskort som nu håller på att formas. Tillåt mig att vara stolt och glad för denna innovation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga
Vi kristdemokrater har kämpat hårt för att, vid sidan om andra riktade reformer, införa fritidskortet. För oss är barnfamiljerna några som bör prioriteras i tuffa tider. Barn ska inte behöva känna ekonomisk stress eller behöva betala priset för att föräldrarna har svårt att betala sina räkningar. Fritidskortet ska möjliggöra för barn och unga att fortsätta med fotbollen eller dansen även om mamma och pappa för tillfället har det tufft ekonomiskt. Det är en viktig lindring i en tuff ekonomisk tid.
Så här är det tänkt att fungera: Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8-16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll så att de kan ta del av fritidsaktiviteter.
Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som det gör för andra barn och unga. Vi gläds åt att det som vi kämpat för så länge kommer på plats 2025.
Fru talman! Jag vill säga något om kulturkanon. Syftet med denna kanon är att göra svensk kultur tillgänglig för fler. En svensk kulturkanon ska vara ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering. Det är alltså ett bildningsprojekt för alla medborgare. Den kan också vara ett sätt att skapa förståelse för Sveriges historia. En lärare uttryckte det så här: Listan skulle åtminstone ge mig något att börja med, och sedan kan jag söka mig vidare på egen hand.
Regeringen utsåg i december 2023 Lars Trägårdh - framstående akademiker, historiker och professor vid Uppsala universitet - att leda arbetet med att ta fram Sveriges nya kulturkanon.
Den handlar alltså om bildning för alla och - lyssna nu! - inte om en lyx för några få, där bildning är något självklart och givet. Processen ska vara öppen och inkluderande. Jag tycker att det är viktigt att poängtera. Bildning är något som måste eftersträvas och vinnas av människor.
Vi har hört flera anföranden om vad läsningen betyder för barn och unga. Vi vet att 17-åringar som inte har läst så mycket har ungefär 15 000 ord att använda. De 17-åringar som har haft mycket läsning hemma och som har läst mycket har uppemot 50 000 ord att använda. Det blir en klasskillnad, om man får använda det uttrycket. Det är då viktigt att denna kulturkanon kan bidra till ökad läsning och ökad förståelse.
I direktiven anförs bland annat att det är av särskild vikt att barn och unga får möjlighet att ta del av det som den svenska kulturskatten har att erbjuda. Samtidigt behöver denna kulturkanon uppmuntra till fördjupning och förkovran genom hela livet. En svensk kulturkanon behöver därför enligt direktiven vara relevant och tillgänglig för både barn och vuxna. Det här ska redovisas den 31 augusti 2025.
Fru talman! Jag vill också säga någonting om kulturskolan, som har varit uppe i några replikskiften.
Vid en sökning på riksdagens hemsida och ordet "kulturskolan" får man upp det antal tillfällen som ledamöterna har pratat om kulturskolan. Lite roligt att se, om ni ursäktar att jag är lite stolt för en kort sekund, är att jag har nämnt kulturskolan vid flest tillfällen - hela 50 gånger! Nu blir det ytterligare några till. På andra och tredje plats kommer Vänsterpartiet och Centerpartiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga
Detta kanske inte säger något mer än att kulturskolan är viktig för oss kristdemokrater. Vi kanske alla bör prata mer om vikten av att fler barn och unga ges möjlighet att ta del av kulturskolans utbud. Kulturskolorna i Sverige är unika i världen, eftersom tanken är att alla ska ha råd att låta sina barn få lära sig att spela ett instrument eller att utöva annan kulturell verksamhet utan tanke på bakgrund eller ekonomiska förutsättningar. Vi ser det som värdefullt att värna om denna verksamhet.
Som jag nämnde i replikskiftet är det vetenskapligt bevisat att när man spelar musik ihop får man mer förståelse för varandra, och man tränar även upp empatiska förmågor. Det här kan också kopplas till fritidskortet, som är tänkt att kunna användas för betalning av avgifter till kulturskolan. På det viset får det ytterligare en social innebörd.
Det finns många utmaningar när det gäller kulturskolan, något som vi har hört när vi har diskuterat detta i dag, till exempel att nå alla barn oavsett kön och bakgrund och på så sätt bidra till det viktiga nationella kulturpolitiska målet om att alla barn ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. För Kristdemokraterna är det fortsatt viktigt att värna kulturskolorna och få fler barn och unga att ta del av utbudet och på så sätt berika sina respektive liv.
(Applåder)
Fru talman! Fritidskortet är väl regeringens i princip enda satsning på kultur och fritid för barn och unga. Gång på gång skjuts införandet upp. Alla har hört talas om det - ingen har sett det. Frågan är väl snart om vi någonsin kommer att få se det.
I år finns det 731 miljoner som avses att betalas ut. Men systemet finns ännu inte på plats. Vi socialdemokrater har därför föreslagit att de här pengarna i stället ska användas till fler idrottsplatser och idrottsanläggningar, vilket det är stor brist på i landet. Varför säger regeringspartierna nej till det?
Försäkringskassan har haft uppdraget att utreda och förbereda förvaltningen av ett utförarregister, alltså vilka föreningar som man ska kunna använda sitt fritidskort hos. Försäkringskassan flaggar för betydande kostnader för att införa och administrera detta register över föreningar. Myndigheten säger själv att även om resurser tillförs finns en stor utmaning i att ha ett utvecklat register med adekvat kvalitet under 2025. Det finns alltså en risk att man inte klarar uppdraget ens till nästa år.
Mina frågor till ledamoten är: Vilka effekter får det för alla inblandade myndigheter att administrera fritidskortet? För Försäkringskassan krävs betydande resurser och personalökningar. Kommer myndigheten att få utökade anslag för att klara detta, eller är tanken att det ska tas inom befintligt anslag till myndigheten? Vilket arbete är det som Försäkringskassan ska sluta göra för att kunna administrera regeringens fritidskort?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga
Fru talman! Tack för frågorna, ledamoten Lindberg!
En av effekterna av fritidskortet är att det blir kostnader för framtagandet även under detta år. Som vi vet är E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Statens kulturråd alla inblandade i att ta fram det här, så där finns en del kostnader.
När man genomför ett sådant här fritidskort är det väldigt viktigt att tänka på att man måste skydda sig mot eventuella effekter som kriminella handlingar. Som på de flesta områden finns det säkert kriminella som vill utnyttja det här för att berika sig på något sätt. Att det tar tid ser jag därför egentligen som något positivt, eftersom man då kan säkra kortet på ett bra sätt. Därför är också så många myndigheter inblandade.
Jag har stor tilltro till att regeringen analyserar ekonomin både för det här året och för kommande år och även för arrangemanget runt om. Detta kostar mycket pengar, men eftersom det är till för barn och unga tror vi att det passar in i det som vi alla vill här och tror på, nämligen att stärka barns och ungas möjligheter till fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter.
Fru talman! Mot bakgrund av den rapportering vi har fått från Försäkringskassan måste vi väl alla kunna konstatera att det finns en del bekymmer med införandet av fritidskortet.
Försäkringskassan konstaterar redan nu, våren 2024, ett år efter att fritidskortet enligt ursprungsbeslutet skulle ha varit lanserat, att man fortfarande har svårt att få till föreningsregistret. Försäkringskassan konstaterar att en enkel administration inte är möjlig att kombinera med kontroll och säkerhet - såklart - och trots en hög kontrollambition ser Försäkringskassan att bland annat regelverket för ideella föreningar innebär en hög risk för kriminellt utnyttjande.
Vidare varnar man för att införandet av detta register innebär en undanträngningseffekt på andra delar av Försäkringskassans verksamhet. Detta säger man är "bekymmersamt". Min fråga är: Vad är det Försäkringskassan ska prioritera bort?
Om vi kollar på kostnaderna är bedömningen att den totala kostnaden för it-utveckling uppgår till 291 miljoner kronor. Löpande administrationskostnader årligen uppgår till 218 miljoner kronor. Antalet årsarbetare går från 20 första året till 160 från och med andra året som kortet är infört. Därtill ska 730 miljoner kronor betalas ut.
Vi är alltså uppe i miljardbelopp. Samtidigt tvingas kommun efter kommun att skära ned på kultur och fritid för barn och unga, och föreningslivet lever under stora ekonomiska svårigheter. Hittills har heller inte en enda unge sett ett öre av de här pengarna.
När är kortet på plats? Kommer Försäkringskassans anslag för administration att öka ytterligare?
Fru talman! Det sista kan jag svara på: Planen är att det kommer 2025 om inte världen går under, men det ska vi väl inte tro.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga
Det här är till för barn och unga. Det är det som är själva kärnan i det: fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter för barn och unga.
Jag är fascinerad över att ledamoten Lindberg är så oerhört insatt och så intresserad av det här kortet. Det är lovande, tycker jag. Även om vi ser bekymmer - att det kommer att kosta mycket och att kriminella kan komma att vilja utnyttja det - skulle jag vilja uppmana också ledamoten Lindberg att säga ja till det här. Var positiv till att det handlar om barns och ungas aktiviteter!
Jag vet inte om det kan vara så att man är lite avundsjuk på att just Kristdemokraterna och andra partier har drivit fram det här. Det är inte ens egen idé utan någon annan som kommer på det. Jag uppmanar ledamoten Lindberg att säga ja till fritidskortet, för det kommer att bli en succé!
Fru talman! Även ledamoten Utbult talar vackert om kulturskolan - nästan som ett musikstycke! Men det räcker ju inte att tala varmt om kulturskolan; det handlar om att gå till handling.
Under vår tid i regeringen inrättade vi i Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna en nationell politik för kulturskolan. Vi införde ett utvecklingsbidrag till kulturskolan som var helt centralt för att landets kulturskolor skulle få möjlighet att testa nya metoder, nå ut till nya grupper och utveckla sin verksamhet. Vi stärkte kulturskollärarutbildningen och inrättade ett kulturskoleråd, en samordning genom Kulturrådet, som gav möjlighet att sprida goda exempel till kulturskolor runt om i landet.
Fru talman! När vi har diskuterat kulturskolan tidigare här i dag har jag ställt frågan till ledamoten Utbult vad Kristdemokraterna avser att göra för att stärka kulturskolorna i Sverige framöver. Vi vet att Sveriges kommuner är hårt pressade av inflationen och att många kulturskolor har fått se sina budgetar minska. Samtidigt har det statliga stödet till kulturskolan minskat från 200 miljoner till 100 miljoner kronor. Vad är Kristdemokraternas och Tidöregeringens svar på hur vi kan stärka tillgången till kulturskolan för alla barn i hela vårt land?
Fru talman! Jag är övertygad om att vi är överens om vikten av en kulturskola för våra barn och unga - av att de får möjligheten att lära sig spela eller dansa, eller utöva någon annan kulturell aktivitet inom kulturskolans verksamhet. Jag har själv sett betydelsen av att ungdomar får den möjligheten med hjälp av duktiga lärare som engagerar sig och visar vägen. Det har betytt otroligt mycket i vår familj, om jag får säga så.
Jag tycker att det som gjordes av den förra regeringen och ledamoten Amanda Lind när ledamoten var kulturminister är fantastiskt bra, absolut. Utvecklingsbidraget är viktigt. Det är 100 miljoner, och utskottet ser positivt på att det statliga bidraget till den kommunala kulturskolan har förlängts. Det är alltså en majoritet som menar att detta är viktigt. Alla tycker naturligtvis det, men även utskottet i sin helhet menar detta.
När det gäller vad jag kan lova här och nu: Man ska vara försiktig med löften, men att aktivitetsstödet på 100 miljoner blir kvar framöver är jag helt övertygad om. Det kommer Kristdemokraterna också att slåss för.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga
Fru talman! Tack för beskedet, ledamoten Utbult! Det är positivt att höra att Kristdemokraterna ämnar arbeta för att fortsätta förlänga stödet, men jag förväntar mig mer. Om man talar så varmt om kulturskolan förväntar jag mig en mer offensiv kulturskolepolitik.
Dels vet vi att landets kommuner behöver stärkta statsbidrag för att slippa kompensera för inflationen och lågkonjunkturen genom att göra neddragningar på välfärd och kultur, dels vet vi att utvecklingsbidraget till kulturskolorna är väldigt efterfrågat och uppskattat. När det låg på 200 miljoner användes det till så mycket viktig verksamhet. Kan ledamoten Utbult lova att också kämpa för att fördubbla det statliga kulturskolestödet? Det är min fråga där.
Sedan undrar jag också hur man ser på frågan om fritidskortet. Det är nämligen någonting man har sagt att man vill använda sig av till kulturskolornas verksamhet också. Det låter ju lovvärt, men vi vet att landets kulturskolor har larmat om att risken med ett sådant typ av stöd är att köerna ökar till kulturskolan. Om man inte samtidigt ger tillräckligt stöd till kulturskolorna så att de kan anställa nya lärare och utveckla nya ämnen och nya kurser riskerar detta med ett fritidskort att bli ett slag i luften. Hur ämnar Kristdemokraterna jobba för att komma till rätta med det?
Fru talman! Det går flera tankar i huvudet samtidigt här.
När vi talar om prioriteringar, hur jag ser på detta med kulturskolan och våra och regeringens satsningar skaver det ändå lite om jag tänker på det tidigare replikskiftet om Göteborg och de satsningar som inte görs där. Där drar man ned på kulturskolorna - i en budget på 50 miljarder drar Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet ned på kulturskolorna med 10 miljoner, vilket drabbar 900 elever. Det skaver lite i detta sammanhang, och det är där jag får lite bekymmer. Om man verkligen prioriterade detta - och menade det från hjärtat, så att säga - skulle det sprida sig ut i kommunerna, för vad vi gör nationellt här ger signaler ut till kommunerna. Det är alltså någonting som skaver där.
Jag kan inte lova att utvecklingsbidraget höjs. Det har jag inte mandat att göra. Jag kan arbeta för det och ta upp det med berörda inom regeringen. Det kan jag göra, och det kan jag lova att jag gör - men att det får någon effekt kan jag inte lova. Låt oss dock vara eniga om att de 100 miljoner som ledamoten var med om att införa är viktiga för barns och ungas möjligheter, och låt oss se det som någonting positivt! Även fritidskortet skulle jag vilja att ledamoten anammade fullt ut.
