Roland Utbult (KD) om Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! Vad är det som gör oss till människor? Vad är det som gör att vi känner meningsfullhet i våra liv? Vad är det som gör att vi upplever glädje och gemenskap med varandra?

Allt som oftast är svaret kulturen. Det är kulturen och konsten som sätter färg, ton och form på vår närvaro och gör att vi förstår oss själva, varandra och livet lite bättre. Med kulturen växer vi som människor.

Det här, herr talman, är i högsta grad viktigt när det gäller kultur för barn och unga. Det är ett brett och viktigt betänkande vi debatterar i dag. Jag ska göra några nedslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

För att börja med tillgången till kultur för barn och unga vet vi att det är ett område där det råder stora orättvisor. Tillgången till kultur och eget skapande skiljer sig beroende på var du bor i landet, din socioekonomiska bakgrund och dina föräldrars engagemang i att du ska få kulturell bildning och tillgång till kulturupplevelser.

Vi vet att i kommuner där man har god tillgång till kulturskola och där det finns bemannade skolbibliotek och ett rikt föreningsliv med kulturverksamheter och folkbildning är kulturen mer tillgänglig för barn.

Assitej har i en rapport dragit slutsatsen att tillgången till scenkonstupplevelser för barn och unga i skolan är ojämlik. Samtidigt är skolan den plats som har möjlighet att utjämna sådana orättvisor. Skolan når alla barn, och därför är det fundamentalt att tillgången till kultur för barn och unga i skolan görs mer jämlik.

Herr talman! Att investera i våra ungas estetiska skapande ger mångfalt tillbaka i form av att barn får växa och utvecklas i sitt skapande, får större välmående, bättre skolgång och ett samhälle där konsten och kulturen är mer närvarande. Det tjänar vi alla på. Därför behöver barn och ungas jämlika tillgång till kultur prioriteras.

Det är frustrerande att gång på gång få rapporter från Myndigheten för kulturanalys som pekar på att vi inte klarar målet om barn och ungas tillgång till kultur i hela landet. Det är något vi gemensamt behöver ta krafttag för att åtgärda.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet har tagit ställning för en nationell kulturgaranti. Här menar vi att en sådan utredning snarast bör tillsättas för att se över hur en sådan kan utformas. Skapande skola är bra, men det når bara hälften av landets elever. Vi kan inte låta oss nöjas där. Med hjälp av en statlig kulturgaranti kan vi säkra att alla barn får tillgång till kulturupplevelser och möten med den professionella kulturen i skolan. Det här bör gälla hela vägen fram till gymnasiet. Ibland glömmer vi den årskullen. För barn och unga som är i den mest formativa åldern på väg in i vuxenlivet och som får bättre tillgång till konst och kultur kan kulturen ge stora möjligheter framåt och innebära ett etablerande av kulturvanor som kan vara viktiga för dem.

Vi menar också att estetiska ämnen på alla gymnasieprogram är en reform som bör införas. Generellt behöver vi ta skolans kompensatoriska uppdrag även för kultur, bildning och estetisk verksamhet på mycket större allvar.

Herr talman! Varje vecka går tiotusentals barn och unga till den kommunala kulturskolan. De får där möjlighet att ägna sig åt dans och teater, lära sig spela ett instrument, stå på scen eller ägna sig åt annan sorts kultur. Utöver att utveckla barn och ungas estetiska förmågor vet vi att utövandet av kultur bidrar till både intellektuell och social utveckling. Det hjälper barn att klara skolan bättre.

Vi vet också att ungas möjlighet att utöva kultur är viktigt för den psykiska hälsan och välbefinnandet. Att möjliggöra en tillgänglig kulturskola för alla barn i alla Sveriges kommuner blir ytterst en fråga om både jämlikhet och demokrati, om att kunna ta plats, göra sin röst hörd och hitta sitt eget språk.

Herr talman! Kulturskolan är inte bara en kommunal angelägenhet, som det ibland låter som i debatten. Den nationella politiken för kulturskolan är helt central för att höja statusen för kulturskolan, stärka kulturskolelärarna och tillse att det finns medel för utveckling. Där har det statliga stödet för kulturskolan varit helt avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Jag träffar representanter för kulturskolor runt om i hela landet som genom det statliga stödet får möjlighet att köpa in nya instrument, att prova nya ämnen, att genomföra särskilda projekt för att nå just de barn och elever som är långt ifrån kulturskolans verksamhet. Vi i Miljöpartiet menar att det är självklart att den nationella politiken ska bidra till att främja kulturskolans verksamhet. Vi hörde nyss i talarstolen om det svenska musikundret, som har gjort att artister har spridit svensk kultur världen över och att barn och unga har fått lära sig spela instrument. Det har inte kommit av sig självt, utan det handlar om medvetna politiska satsningar för att se till att det finns en infrastruktur för kulturskolor runt om i hela vårt land. Vi behöver ta ansvar för att utveckla detta vidare.

Vi har i vår motion, som är en del av betänkandet, lagt fram några punkter som vi menar är centrala för att stärka kulturskolan framåt i tiden. Vi vill se en kulturskola där alla kan delta, och det ska vara likvärdiga villkor. Det betyder att alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund eller var du bor, ska ha tillgång till en bra kulturskola.

Här menar Miljöpartiet att en kulturskolelag vore nästa rimliga steg för att stärka kulturskolan. Det ska vara en ramlag på samma sätt som bibliotekslagen. Riksdagen går inte in och detaljstyr, men vi stipulerar att det ska finnas ett långsiktigt och förutsägbart skydd för kulturskolor i hela vårt land. Vi kan säkra kvaliteten och ett breddat utbud, och en lagreglerad kulturskola skulle vinna status som skolform och därmed också tillgängliggöras för fler barn.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet vill också stärka det statliga kulturskolestödet. Vi vill permanenta det, och i ett nästa steg vill vi också se över riktlinjerna för stödet så att det kan utformas på ett mer långsiktigt sätt för att stötta landets kulturskoleverksamheter. Det här var också ett förslag i betänkandet Från kris till kraft - Återstart för kulturen från en utredning som vi tillsatte som en del av återhämtningen efter pandemin.

Herr talman! Vi har under en längre tid följt hur barn och ungas läsande har minskat och hur barns läsförmåga har blivit allt sämre. Det är djupt oroväckande. Läsförmågan är, som vi vet, helt avgörande för möjligheten att orientera sig i samhället, stimulera fantasin, få nya perspektiv och se nya världar. Men det handlar också om att tillägna sig den viktigaste basfärdigheten för att leva i vårt samhälle och vara aktiva demokratiska medborgare. Att alla unga ska ha en stark läsförmåga är därmed en helt avgörande demokratifråga. Vi vet att pojkar läser mindre än flickor, och därmed ökar också risken att halka efter när det gäller studieresultat och möjlighet att aktivt delta i samhällsdebatten.

Herr talman! Det är viktigt att poängtera att arbetet för att främja läsning och litteratur måste inkludera hela samhället. Det är viktigt med satsningar på skolan, med bemannade skolbibliotek, inköp av böcker och läsundervisning, men det behövs också ett fungerande ekosystem för litteraturen. Barn behöver läsande förebilder, och då behöver hela samhället vara med. Det ska vara goda villkor för folkbiblioteken, för föreningslivet och civilsamhället samt för folkbildningen. Vi vet att studieförbundens verksamhet bidrar stort med både läs- och skrivfrämjande insatser i hela Sverige. Därför vill vi se en bred satsning på läsandet för alla barn och unga som en självklar prioritet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! Det här är ett viktigt betänkande med många angelägna frågor som rör just barn och ungas tillgång till kultur. Vi står såklart bakom alla våra yrkanden, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till vår reservation 5 om kulturskolan.

Jag vill avslutningsvis påminna om att tillgången till kultur och skapande för barn och unga i vårt land är en angelägenhet som vi i kammaren måste ta på allra största allvar.

(Applåder)

Herr talman! Jag skulle nog våga påstå att i princip vilka kommunpolitiker som helst som jag talar med, oavsett politisk färg, vill satsa på kulturskolan. Man anser att det är en viktig verksamhet för eleverna och för föräldrarna. Det är något man vill ha i sin kommun.

Men det är klart att det blir svårt när en kommun har en budget att förhålla sig till i en lågkonjunktur med hög inflation, med otillräcklig uppräkning av statsbidragen, vilket SKR har poängterat i flera år. Dessutom har Sverige genomgått en pandemi. Vi hade ett högre statligt stöd till kulturskolan, på 200 miljoner kronor, och det valde den här regeringen att sänka till 100 miljoner kronor. Det har inneburit att många kulturskolor runt om i landet har behövt spara. De har behövt dra in på de utvecklingsinsatser som har varit viktiga för att nå just de barn och unga som är längst ifrån kulturskolans verksamhet.

Jag vill rikta frågan tillbaka till ledamoten Roland Utbult. Vad avser din regering att göra för att stärka förutsättningarna för kulturskolan i alla kommuner i hela vårt land?

Herr talman! Nu talar vi om de statliga insatserna för kulturskolan och den nationella politiken, inte om Göteborgs kommun, med all respekt för ledamoten Utbult.

Kommunerna i Sverige är i ett tufft läge. Vi har haft en pandemi. Återhämtningen har varit svår. Vi vet inte minst att många halkade ur kulturskolan under den tiden, kanske särskilt de som var längst ifrån kulturskolans verksamhet.

Vi i Miljöpartiet ville permanenta och höja det statliga stödet till kulturskolan, just för att vi såg hur viktigt det var att nå ut till fler. Vi vill inrätta en kulturskolelag för att stärka kulturskolans förutsättningar i hela landet, och vi vill att kulturskolan ska vara en plats där man kan möta bredden - där fler barn och unga får prova, lära sig och utveckla sina skapande förmågor - men också där talanger kan vidareutvecklas och bli just en del av det svenska kultur- och musikundret framåt.

Den här regeringens låga ambitioner är beklagliga. Det duger inte att titta tillbaka på hur det var före pandemin när vi nu ser hur kulturskolor runt om i landet tvingas spara. Det duger inte att ge kommunerna otillräcklig uppräkning av statsbidragen och därmed pressa deras budget.

Jag förväntar mig mer av regeringen. Och jag hoppas att ledamoten Roland Utbult framöver kan presentera en mer offensiv politik för kulturskolan här i talarstolen.