Vasiliki Tsouplaki (V) om Kultur och fritid för barn och unga
Vasiliki Tsouplaki (V) höll ett anförande om Kultur och fritid för barn och unga i debatten ”Protokoll 2023/24:91 Onsdagen den 3 april” den 3 april 2024.
Fru talman! Det är samhällets ansvar att ge alla barn och unga i landet lika goda möjligheter att bygga vidare på den första upptäckar- och skaparglädjen som vi kan se hos små barn. Vi behöver uppmuntra lusten att söka kunskap och lära sig nya saker, vidga sin värld och ta del av nya sammanhang. Det är därför grundläggande att alla barn under hela sin uppväxt har tillgång till kulturella verksamheter där de själva är skapande men också att de får uppleva professionellt utövad kultur inom olika genrer.
Det finns stora skillnader när det gäller barns tillgång till kultur i dag. Kommer du från ett hem med höga inkomster och har högutbildade föräldrar är chansen mycket större att du har fått gå på teater eller en konsert än om dina föräldrar har arbetarbakgrund. Det är också mycket större chans att du går kurser hos kulturskolan om dina föräldrar är födda i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga
Trots att det finns ett nationellt mål om att särskilt prioritera barns och ungas tillgång till kultur finns det i dag inget systematiskt och samlat arbete för att nå det målet. Det finns inte ens samlad nationell statistik att utgå ifrån om man vill mäta hur det går med målet.
Fru talman! Så här kan det inte fortsätta. Vi har både FN:s barnkonvention, som säger att alla barn har rätt till kultur, och våra egna nationella mål att arbeta utifrån. Från Vänsterpartiet vill vi se rejäla och effektiva satsningar både på barns eget skapande och på deras tillgång till professionell scenkonst och andra kulturupplevelser.
En utmärkt arena för att nå alla barn är förstås skolan, som dessutom har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag att jämna ut de skillnader som olika uppväxtvillkor ger. Men bara i två av landets regioner och i ett fåtal kommuner finns i dag en kulturgaranti som garanterar alla elever ett visst antal scenföreställningar under skoltiden och ibland även insatser från Skapande skola. Andra elever kan gå hela sin skolgång utan att komma i kontakt med en scenkonstföreställning eller göra ett museibesök, trots att styrdokumenten för olika skolformer betonar vikten av att elever får möta kultur i skolan.
Många lärare är positiva till att till exempel ta del av museernas utställningar och material, men ekonomi, tidsbrist och geografiska avstånd utgör hinder för att de ska kunna realisera det.
Riksantikvarieämbetet fick i uppdrag för några år sedan att undersöka vad som krävs för att öka interaktionen mellan skolan och kultursektorn, och man konstaterade att det som saknas i styrkedjan är någon som följer upp barnens rätt till kultur i skolan. Vänsterpartiet föreslår därför två reformer: en nationell scenkonstgaranti och en utredning om en ny yrkesroll i skolvärlden i form av en kulturpedagog. Vi vill att varje skola ska ha tillgång till en kulturpedagog som kan vara länken mellan skolan och kulturen och garanten för att kulturella uttryckssätt integreras i undervisningen, att eleverna får ta del av scenkonst och att det blir ett utbyte mellan skola och kulturinstitutioner som till exempel länsmuseer eller länsteatrar.
När det gäller en scenkonstgaranti behöver vi bara gå till vårt grannland Norge för att få exempel på hur man kan jobba på ett bättre sätt. Där finns en nationell samlande aktör, Scenekunstbruket, som väljer ut högkvalitativa föreställningar för barn och ungdomar. Sedan nästan 20 år är organisationen nationell samordnare för att sprida produktioner genom en reform som kallas Den kulturelle skolesekken. De utvalda föreställningarna förmedlas vidare till regionerna och kommunerna. Det är ett välfungerande system sedan lång tid tillbaka.
Man kan då fråga sig hur det ser ut i Sverige. Jo, här visar organisationen Assitej att i dagsläget behöver svenska kulturarbetare själva jaga skolor, ansvariga lärare, kultursamordnare och bidrag i 290 kommuner och 21 regioner. De ska marknadsföra sig, delta på utbudsdagar och själva schemalägga turnéer. Allt detta kan man få hjälp med i Norge. Vänsterpartiet vill utreda hur man skulle kunna få till ett mer systematiskt sådant arbete i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga
Det finns i dag anslag genom till exempel Kulturrådet och kultursamverkansmodellen som skulle kunna användas för att införa en nationell kulturgaranti för alla barn från förskolan till gymnasiet. Vad är det som hindrar regeringspartierna från att säga ja till en utredning om att införa den norska modellen i Sverige? Det vet jag inte riktigt.
Förra året föreslog Vänsterpartiet det här i riksdagen och fick nej. I år är det Socialdemokraterna som lägger fram ett sådant förslag. Därför har jag ställt mig bakom deras motion och därmed reservation nummer 1, som jag yrkar på.
En annan insats och välbehövlig reform som är viktig i skolorna är bemannade skolbibliotek. Här har regeringen faktiskt gjort några bra ansatser, men jag vill ändå kommentera det som ledamoten från Moderaterna framförde tidigare om att 40 miljoner ska gå till folkbiblioteken. Under mandatperioden när Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet hade budgetsamarbete lades 250 miljoner på satsningen Stärkta bibliotek. Av den är alltså bara de 40 miljoner kvar som Emma Ahlström Köster nämnde. Det är en mycket lägre summa till folkbiblioteken än vad som fanns under tidigare mandatperioder.
Fru talman! Några ord om kulturskolan. Det är redan många som har talat om den här i dag, så jag drar ned lite grann på det jag hade tänkt säga. Vänsterpartiet anser att de nationella 100 miljoner som det har talats om och de 200 miljoner som fanns under en period var väldigt välbehövliga för att kulturskolorna skulle mäkta med ett utvecklingsarbete. En hel del har tagit bort sina avgifter helt, breddat sitt kursutbud och nått nya grupper.
Många kulturskolor har gjort ansatser för att nå barn med funktionsnedsättning, som varit underrepresenterade i kulturskolan under många år. En ganska liten del av totalbudgeten för kulturskolan har alltså gett väldigt stor, väldigt positiv utväxling. Vi vill fortsätta det arbetet och stötta kommunerna. Vi tycker också att stödet ska ligga på den nivå som flera har nämnt tidigare, alltså 200 miljoner, som under pandemin.
Vi tycker att det behövs en injektion för att få bort eller få ned avgifterna. Det är inte bara kommunerna som har en tuff ekonomisk situation, utan barnfamiljerna har det också väldigt tufft, och i dag är det få barn från familjer med dålig ekonomi som har möjlighet att gå en kurs på kulturskolan. Vi vill satsa på att stötta kommuner som vill ta bort avgifterna. Det lägger vi 300 miljoner på i vår pott.
Flera ledamöter har lyft fram de långa köerna till kulturskolan. Vi vill satsa på att utbilda fler kulturskolepedagoger. Det fanns en satsning som hette Kulturskoleklivet, som tyvärr var underfinansierad. Det är långa köer i tre av fyra kommuner. Det behöver lösas för att få ordning på situationen.
Fru talman! Jag vill återknyta till det som jag inledningsvis sa om FN:s barnkonvention, där man slår fast att alla barn och unga har rätt till kultur. Det är tydligt att kulturupplevelser stärker barn på olika sätt. För dem som lever under svåra förhållanden kan en bok, en stunds målande eller att få uppleva teater ge en stunds andrum och möjlighet att tänka på annat. Men det kan också vara ett redskap för att bearbeta egna upplevelser och skapa hopp.
För några veckor sedan möttes vi ledamöter av protesterande clowner här utanför riksdagen. Det var organisationen Clowner utan gränser som höll upp en banderoll för oss alla att läsa. Budskapet var väldigt tufft. Det stod: "Snart finns inga barn kvar att spela för." De stod här för att påminna riksdagens ledamöter om att vi behöver göra mera för att stoppa mördandet av barn i Gaza. Organisationen har i många år haft en verksamhet i Gaza. Deras cirkus- och yogacenter jämnades med marken under kriget nu. Det var mycket glädjande att de i förra veckan meddelade att de är tillbaka i Gaza för att fortsätta jobba med barn som verkligen behöver glädje i sin vardag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga
En annan organisation som har svenskt stöd är Frihetsteatern, som har funnits i flyktinglägret i Jenin på Västbanken. De har haft stöd från Sida och svenska kulturintressenter. Där har barn fått en samlingsplats sedan 2006, men i december kunde vi läsa i Svenska Dagbladet att flera av deras medarbetare har dödats. Teaterpedagoger har fått sina hem genomsökta. Hela ledningen för Frihetsteatern fördes bort, och teatern har tagits över av den israeliska armén. Detta pågår alltså på Västbanken.
Genom att beröva barn kultur berövar man dem även glädje och framtidshopp. Sveriges riksdag behöver stå upp för ett stort och starkt bistånd som stärker arbetet med barns rättigheter och deras tillgång till kultur världen över. Vi behöver göra det arbetet tillsammans med civilsamhällets organisationer. Självklart måste vi också agera kraftfullt för ett eldupphör i Gaza och för att få stopp på våldet från bosättare och israelisk militär, både i Gaza och på Västbanken.
