Riksflödet
Logga in
Svarade Martina Johansson i en replik ·

Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M) om Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M) svarade Martina Johansson i en replik om Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende i debatten ”Protokoll 2023/24:71 Onsdagen den 14 februari” den 14 feb 2024.

Martina JohanssonC· i en replikNej, denna lagstiftning har inte börjat gälla än. Men vi har haft den här regeringen en ganska lång period nu. Regeringen har under lång tid haft möjlighet att börja ställa frågan och följa upp, oavsett vilka reformer vi…
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Tänk dig att du gång efter gång - kanske år efter år - blir misshandlad, slagen och kränkt. Det sker fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. Du lever med rädsla för ditt liv men framför allt med rädsla för hur ditt barn påverkas. Till slut flyr du tillsammans med ditt barn i det du står och går i. Du får inte ens med dig dina egna ytterkläder.

Du kommer till ett skyddat boende - men väl där lämnas du ensam, och ditt barn kommer inte till skolan, vårdcentralen eller tandläkaren. Du vet dessutom att rätten står på den våldsamma vårdnadshavarens sida. Han kommer fortfarande att ha rätt till umgänge med ditt barn, trots allt han utsatt er för.

Jag har träffat de här kvinnorna. Jag har hört deras berättelser om hur det är att leva i den här situationen. Det är för dem, deras barn och alla dem som utsatts för våld - och utsätts för våld - som den här propositionen äntligen läggs fram.

Kvinnan jag berättade om är inte ensam. Hennes berättelse är en berättelse om liv och död. Enligt Brå dödas cirka 15 kvinnor om året av en före detta eller nuvarande partner. Cirka 10 barn dödas per år - alltför ofta av en vårdnadshavare. 30 000 fall av misshandel av kvinnor polisanmäls. I åtta av tio fall är förövaren bekant med kvinnan. Mörkertalet är därtill stort.

Fru talman! Det här är en mycket efterlängtad reform, som syftar till att stärka tryggheten och skyddet för våldsutsatta på skyddade boenden. Det handlar oftast om kvinnor och barn. Denna proposition innebär ett paradigmskifte i svensk politik, där barn nu för första gången ses som egna rättighetsbärare och inte längre bara som medföljande till den vuxne.

Alltför många kvinnor och barn lever i dag i våldsamma relationer. Hela 80 procent av misshandelsbrotten mot vuxna kvinnor begås av någon närstående, enligt Brå. Många kvinnor tvingas fly till skyddat boende till följd av det våld de utsatts för, och i många fall följer barn med.

Barn som vistas i skyddat boende har ofta bevittnat eller själva utsatts för våld. Våldet har inte sällan pågått under flera år - ibland under barnets hela liv. Enligt forskningen kan våldets destruktiva följdverkningar minskas genom rätt stöd och behandlingsinsatser. I rapporten Min tur att berätta talar barn själva om de allvarliga brister som finns i skyddade boenden.

Utredningen som föregick denna proposition gjordes av ledamoten Fredrik Lundh Sammeli, som vi är stort tack skyldiga för en bra utredning. Den heter Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende, SOU 2017:112, och fastslår dessvärre att stödet till barn i skyddat boende ofta är obefintligt eller bristfälligt.

Utredningen konstaterar bland annat att barn som placeras i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare inte alltid utreds och att bristande samverkan och rutiner leder till att barnet många gånger blir utan skolgång eller förskola - ibland under hela sin vistelsetid i det skyddade boendet, vilket i vissa fall kan uppgå till omkring ett år. Dessutom saknas rutiner för att säkerställa att barnets behov av vård tillgodoses, trots att studier pekar på att runt en fjärdedel av barnen i skyddat boende lider av posttraumatiskt stressyndrom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

För utredningen lyfte experter på området såväl som barn själva fram att umgänge med den misstänkte förövaren under barnets tid i det skyddade boendet är ett stort problem.

Fru talman! Artikel 19 i barnkonventionen slår fast att staten ska agera och ge relevant skydd när ett barn utsätts för våld samt utveckla metoder och arbetssätt för att förebygga att barn utsätts för våld.

Sverige är och ska vara ett föregångsland i arbetet för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Att barn i skyddade boenden faller mellan stolarna är oacceptabelt. En förändring måste ske så att tiden i skyddat boende utnyttjas som den möjlighet den faktiskt är - en tid när samhället kan uppmärksamma barnets behov och genom stödinsatser verka för att boendet ska bli en vändpunkt i barnets liv.

En nationell kartläggning från Socialstyrelsen visar att det år 2020 var 4 700 barn som vistades i skyddat boende. Möjligheten att fly till och bo på ett skyddat boende kan vara livsavgörande. Det är därför viktigt att våra skyddade boenden håller hög och god kvalitet och att de gör det över hela landet.

I dag kan dock vem som helst starta och driva ett skyddat boende eftersom det saknas både kvalitetskrav och tillståndsplikt. Det leder till stora kvalitetsskillnader och dålig insyn i våra skyddade boenden.

Fru talman! Regeringen ser de problem som finns med skyddat boende. Därför lägger vi fram en proposition som innebär följande.

För det första inför vi krav på tillståndsplikt från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för att driva ett skyddat boende. Oavsett om ett skyddat boende drivs i kommunal, privat eller ideell regi ska kvalitet, trygghet och säkerhet garanteras för de boende.

Tillståndsplikt är också ett redskap för att hindra välfärdskriminalitet, som vi ser riskerar att dränera vårt samhälle på resurser. Genom bättre insyn i vilka som driver skyddat boende kan oseriösa och rent kriminella aktörer stängas ute från den här marknaden.

För det andra blir barn äntligen egna rättighetsbärare. Som jag nämnt vet vi att många av barnen i skyddat boende har varit direkt utsatta för våld eller har upplevt våld mot en vårdnadshavare. Våldet har förödande konsekvenser för barns hälsa och utveckling. Trots detta utreds sällan barns egna behov av till exempel vård och omsorg, och trots att vi har skolplikt i vårt land har barn inga egna rättigheter till skola, hälso- och sjukvård eller fritidsaktiviteter. I stället ses de och har de setts främst som medföljande till föräldern som flyr.

Många blir kvar i en våldsam relation för att säkerställa att deras barn får till exempel skolgång. Det innebär att vi har kvinnor som sätter sitt eget liv i pant för att kunna säkerställa att deras barn får något slags grundläggande trygghet och rätt till skola.

För det tredje inför vi begränsad umgängesrätt. I dag har den våldsutövande föräldern umgängesrätt även om barnet flytt till ett skyddat boende under förutsättning att denna förälder är vårdnadshavare. Det äventyrar trygghet och säkerhet för barn och kvinnor, och det finns risk att vistelseadressen röjs för dem som har flytt till ett skyddat boende.

Vi ställer oss nu på de utsattas sida och begränsar umgängesrätten för den våldsutövande föräldern, och vi möjliggör för socialnämnden att hemlighålla barnets vistelseadress.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Fru talman! Att stärka barns rättigheter liksom att arbeta mot våld i nära relationer är prioriterade frågor för vår regering.

Jag vill passa på att lyfta fram alla som arbetar med och inom skyddade boenden i Sverige i dag. Jag vet att det är många som följer dagens debatt och att de förslag som finns i den här propositionen är väldigt efterlängtade. Att skydda våldsutsatta, varav majoriteten är kvinnor och barn, och se till att de som behöver det möts av skyddade boenden med hög kvalitet och hög kompetens är ett lagarbete.

Fru talman! Med propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende tar vi nu nästa viktiga steg i att hindra välfärdskriminalitet, kvalitetssäkra våra skyddade boenden och - kanske allra viktigast - göra så att barn blir egna rättighetsbärare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Hultberg (M).

Fru talman! Statsrådet förstår ju att jag är ganska bekymrad över att man inte riktigt har sett till hela den verklighet som vi befinner oss i.

Det finns en sak som jag också är väldigt orolig över men som jag tänker att jag kanske fortfarande har chansen att påverka lite grann.

Nu kommer ju kommunerna att få ett enormt stort ansvar. Vi lägger egentligen över hela ansvaret på kommunerna igen, och socialtjänsten kommer att behöva genomgå en enorm förändring av sitt arbete för att kunna efterleva det som lagstiftningen säger. Samtidigt sker enorma nedskärningar. Vi har en extremt svår ekonomisk situation, som slår hårt mot kommunerna.

Min fråga är hur statsrådet kan garantera att detta inte kommer att drabba de våldsutsatta som är i behov av skydd när den nya lagen träder i kraft.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en angelägen fråga!

Det är oerhört viktigt att vi nu ger de rätta förutsättningarna. Det här har ju varit så efterlängtat och så efterfrågat. Jag har också inför att lagrådsremissen skrevs och propositionen sedan färdigställdes haft en lång rad av möten med såväl barnrättsorganisationer som kvinnojourer, med till exempel Stadsmissionen och med SKR där vi diskuterat finansieringen.

Jag kan konstatera att den här reformen finansieras med 335,5 miljoner kronor. Totalt läggs 456 miljoner om man räknar in domstolar och satsningar på Ivo och så vidare. Därtill läggs en summa på 8 miljarder under de kommande åren för att säkerställa att socialtjänsten kan lägga om sitt arbete till att jobba tidigt förebyggande och reagera på tidiga signaler.

Det här är ett sammanlagt arbete som inte ska ses i olika spår, utan det är ett konsekvent bygge av stärkta rättigheter och stärkt skydd för såväl barn som kvinnor som befinner sig i utsatta situationer.

Vi kan konstatera att vi inte är överens med SKR. Vi har inte tagit del av SKR:s beräkningar, ska jag också säga. De skiljer sig åt en hel del. Till exempel vill SKR ha retroaktiv kompensation för nuvarande kostnader för skyddat boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Däremot är det väldigt tydligt att SKR:s beräkning ger en uppskattad kostnad per individ som är mer än dubbelt så hög som till exempel i Danmark, som är det land i Norden som har högst kostnader för skyddat boende.

Vi har alltså tydligt skilda sätt att se på det här. SKR anser att kommunerna inte har något ansvar för att vid behov tillhandahålla skyddat boende för våldsutsatta. Den bedömningen delar inte vi.

Frågan till ledamoten Maj Karlsson är om hon delar uppfattningen att kommunerna i dag inte har någon skyldighet att göra detta.

Fru talman! Statsrådet har helt rätt i att SKR:s och regeringens bedömningar skiljer sig ganska kraftigt åt. Regeringen har aviserat 321 miljoner, säger man från SKR:s sida, trots att beräkningen är ungefär 607 miljoner. SKR menar att man behöver 2,4 miljarder. Man säger från SKR:s sida att regeringen har utgått från felaktiga beräkningar. Ni har utgått från en total kostnad på 607 miljoner kronor, vilket bygger på 4 880 placerade vuxna och 4 700 barn, medan Socialstyrelsen säger 6 700 vuxna och 6 300 barn.

För att svara på statsrådets fråga: Självklart har kommunerna ett ansvar; det är tydligt i socialtjänstlagen.

Men det jag vill understryka är att om vi inte gör rätt och ser till att det verkligen finns resurser för att genomföra denna lagstiftning kan detta bli förödande. Det räcker nämligen med en mamma som på något sätt hamnar i en situation där hon inte får med sig sitt barn. Då kommer andra mammor inte att söka hjälp. Den situationen kan vi inte riskera.

Vi kan hålla på här med att den ena säger lite si och den andra lite så, men jag tycker att den konflikten är ganska ointressant. Den konflikt som är intressant och som jag säger att vi har just nu är att vi vet att kommunerna går på knäna. Vi ser tydligt att det finns en diff när det gäller vad man faktiskt efterfrågar för att kunna genomföra detta. Och om det inte finns tillräckligt med resurser blir denna lagstiftning farlig.

Därför är min fråga: Hur ska statsrådet kunna garantera barns rätt att få skydd när man blir våldsutsatt?

Fru talman! Jag delar verkligen uppfattningen att det är otroligt viktigt att vi med den här propositionen och reformen nu säkerställer att säkerheten och tryggheten tillhandahålls på rätt sätt. Detta är också skälet till att jag i dag kan konstatera att regeringen kommer att följa implementeringen av och fortsättningen på reformen väldigt noga.

Jag är inte intresserad av något siffertrixande. Men det är oerhört viktigt att ta del av erfarenheten i länder som har haft tillståndsplikt och skyddade boenden under lång tid och som väldigt tydligt för statistik över detta. Det är ansvarsfullt och viktigt att ta del av denna erfarenhet när den finns.

Jag vill alltså än en gång konstatera att när vi jämför med de länder som finns i vår egen närhet och vars kontext är lik vår egen ser vi att SKR:s beräkningar baseras på kostnader som är mer än dubbelt så höga som de kostnader vi kan se i våra grannländer. Detta är ändå en viktig markering om hur man säkerställer att man får rätt resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Jag vill än en gång understryka att vi väldigt nära kommer att följa införandet av denna proposition och hur den genomförs i våra kommuner. För regeringen är det otroligt viktigt att vi kan tillhandahålla den grundläggande tryggheten, som har varit efterfrågad under lång tid. Vi kan i dag konstatera, inte minst efter att ha lyssnat på barns egna röster, att den inte finns i dag. Vi har betydande kvalitetsbrister, på en rad olika sätt, vid de skyddade boendena i Sverige i dag. Vi har också oerhört hög kvalitet - det är också viktigt att lyfta. Men med denna reform får vi nu andra förutsättningar att kunna säkerställa att alla som flyr till skyddade boenden kan känna en trygghet och kan få stöd och hjälp utifrån de behov de har.

Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för ditt anförande tidigare! Vi är helt överens om att vi behöver förändra lagstiftningen och ta nya beslut för att säkra barns rättigheter. Men vi behöver också veta att det vi beslutar ger den effekt vi vill ha - att barn kommer till tals, vilket är en viktig faktor i utredningen Ett fönster av möjligheter, som visade på barns känsla av att inte vara viktiga och inte höra till.

Det är jättebra när vi har ramar och så vidare, men det jag saknar i regeringens arbete och som jag brukar återkomma till är att regeringen inte tar ett ledarskap och säger: Vi behöver få bra uppföljningsinstrument och enhetliga metoder. Ministern nämnde själv att det saknas rutiner för att ge hälso- och sjukvård till dessa barn. Hur jobbar då regeringen för att säkerställa att detta förändras? Hur följer regeringen upp att barn faktiskt får hälso- och sjukvård, inte bara att det finns en rutin för att det ska ske, och att barn inte fortsätter falla mellan stolarna utan faktiskt får komma till tals och att de får de insatser de behöver?

Vi är som sagt överens om att vi behöver ändra lagstiftningen och förtydliga och stärka barns rättigheter. Men hur följer regeringen upp att det blir på riktigt?

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan! För den här regeringen är det oerhört viktigt att säkerställa att vi får ökad trygghet, inte minst för våra barn och unga, där särskilt utsatta barn och unga står specifikt i fokus.

Vi bygger en katedral av trygghet. Det handlar om alla de reformer som delvis nämnts av andra ledamöter i talarstolen i dag men också om allt det pågående arbetet för att säkerställa att barns röster ska höras. Detta ska inte bara vara ord utan också något som är genomgående i samhällets arbete, och regeringens arbete blir naturligtvis oerhört viktigt som förebild. Därför är det en viktig del av inte minst det uppdrag jag har att säkerställa att barns röster finns med vid direktivskrivande, i samband med utredningar och också när det gäller att utvärdera olika reformer.

Fru talman! Denna proposition har inte ens börjat gälla ännu, men jag kan försäkra och trygga ledamoten och kanske övriga ledamöter med att uppföljningar brukar vara Moderaternas kanske trista men också ganska trygga signum. Det är också från regeringens sida väldigt tydligt att vi inte bara avser att följa implementeringen utan naturligtvis också ska säkerställa att de intentioner som finns i denna viktiga utredning och denna viktiga proposition förverkligas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Utvärdering och uppföljning borde vara en självklar del av varenda reform som genomförs, men man kan snabbt konstatera att det bakåt i tiden inte alltid har varit så. Men ska vi veta att detta får den effekt som jag upplever att samtliga i kammaren i dag eftersträvar är det naturligtvis viktigt att det finns en uppföljning och en utvärdering. Denna proposition har dock inte börjat gälla än, så låt oss återkomma till uppföljning och utvärdering.

Fru talman! Nej, denna lagstiftning har inte börjat gälla än. Men vi har haft den här regeringen en ganska lång period nu. Regeringen har under lång tid haft möjlighet att börja ställa frågan och följa upp, oavsett vilka reformer vi pratar om, på individnivå inom dessa områden. Vi har varit överens om andra förändringar som görs, men hur följer vi upp att det faktiskt blir skillnad för det enskilda barnet?

Det är viktigt att barn får komma till tals när vi skriver direktiv och när vi utvärderar olika saker. Men hur säkerställer vi att rättigheterna stärks för det enskilda barnet i en insats? Det kan handla om skyddat boende, familjehemsplacering, Statens institutionsstyrelse eller HVB-hem; det finns många olika verksamheter där regeringen har ett ansvar. Jag ser inte att man har tagit itu med den frågan och jobbar med att följa upp att de förstärkningar som görs faktiskt gör skillnad och att de pengar som tilldelas olika verksamheter går till att stärka det enskilda barnets rättigheter.

Jag undrar därför hur regeringen kommer att följa upp att denna reform, även om den inte har börjat gälla, faktiskt ger det vi vill ha, nämligen att barn kommer till tals och får en trygg uppväxt.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen ledamotens helhjärtade engagemang för att barns och ungas rättigheter ska tas till vara. Med detta sagt får jag väl hoppas att ledamoten kan känna viss förtröstan, hur länge nu regeringen än har suttit eller inte.

Här handlar det om en proposition som inte ens har börjat gälla än, och vi kommer naturligtvis att återkomma till hur vi utvärderar den. Kommunerna får nu ett tydligt ansvar att följa upp detta också när det handlar om de barns beslut som man nu för första gången ska börja fatta.

Det är nästan svårt att greppa det faktum att vi ännu år 2024, fram till den 1 april i alla fall, inte har en situation där barn som kommer till skyddade boenden får egna biståndsbeslut. Det ändrar vi på nu. Bara detta ger en möjlighet att för första gången kunna utvärdera.

Innan denna lagstiftning är på plats är det otroligt svårt att utvärdera vad den kommer att ge. Det tror jag att ledamoten håller med om.

Vi kommer också att se till att Barnombudsmannen, som är den myndighet som särskilt arbetar med barns rättigheter, ska följa upp den här lagstiftningen för att säkerställa att dess intentioner kommer på plats.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.