Riksflödet
Logga in
Svarade Rickard Nordin i en replik ·

Statsrådet Romina Pourmokhtari (L) om Särskild debatt om klimatanpassning

Statsrådet Romina Pourmokhtari (L) svarade Rickard Nordin i en replik om Särskild debatt om klimatanpassning i debatten ”Protokoll 2023/24:6 Tisdagen den 19 september” den 19 sep 2023.

Rickard NordinC· i en replikJag frågade om det stora renoveringsbehovet och de insatser som behöver göras där, inte om särskilda skyfall. Låt mig ge några tips till ministern. Utred möjligheten att ändra vattentjänstlagen så att man kan ta ut en…
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Det förebyggande arbetet är viktigt för hela vårt land. En god beredskap är det som gör att en kommande kris inte blir en katastrof. Vårt klimatarbete måste gå hand i hand med klimatanpassning och beredskap. Vårt samhälle behöver både ställa om från fossilt till fossilfritt och ställa om för att bli bättre rustat inför extremväder.

Vi behöver höja kunskapen och förbättra riskanalyserna, så att vi kan göra rätt saker på rätt plats. Och vi behöver sätta in rätt åtgärder i ett tidigt stadium för att kostnaderna inte ska bli väldigt stora, som en tidigare talare också har nämnt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Redan år 1977, det var alltså 18 år innan jag föddes, inträffade en av de värsta naturkatastroferna i Sverige i modern tid. Nio människor miste livet, och mängder av hus totalförstördes i samband med Tuveraset på Hisingen i Göteborg.

Arbetet med att klimatanpassa det svenska samhället borde ha satts igång mycket tidigare, och det borde ha kommit mycket längre. Tyvärr påverkas detta arbete av ett alldeles för sent politiskt uppvaknande. Det höga tonläget löser, som sagt, inga problem.

Nyligen var jag på en inspektionsresa längs Göta älv och fick ta del av arbetet där med att ras- och skredsäkra en av de mest skredkänsliga dalgångarna i Sverige. Arbetet med skredsäkring vid Göta älv är ett föredömligt exempel på hur man har kunnat öka takten genom att samordna det arbete som sker och involvera alla olika parter som berörs.

En stor del av det som kommer att behöva göras för att vårt samhälle ska bli bättre rustat för klimatförändringar handlar faktiskt om mer komplexa frågor än enbart pengar. Hittills har exempelvis de statsbidrag som funnits budgeterade faktiskt inte använts till fullo. Uppenbarligen är det inte fråga om ett samhällsproblem där den som satsar mest pengar är klar och kan gå hem, utan det här handlar i stället om hur vi bäst ser till att alla delar av landet har förutsättningar att genomföra insatserna som just de är i behov av.

Jag förstår att det här inte kommer att ge mig slagkraftiga rubriker i medierna, men, fru talman, jag vill ändå lyfta nivån i debatten och ta upp några av de faktiska problem som bromsar takten. En hel del kommuner vittnar om att de har svårt att rekrytera kompetens och anställa dem som ska genomföra åtgärderna. Tillståndsprocesser för att genomföra åtgärderna drar ut på tiden. Det finns en otydlighet och en osäkerhet vad gäller ansvarsfördelning mellan kommuner, myndigheter och fastighetsägare. Det finns enligt expertrådet på SMHI både lagstiftning och styrmedel som kan komma att behöva ses över. Och vi behöver på olika sätt öka incitamenten för att satsa. Statens uppgift i arbetet är att leda, stötta och samordna de insatser som bäst utförs runt om i vårt avlånga land på olika platser. Utan rätt åtgärder blir insatserna mer kostsamma när ovädret väl inträffar.

(Applåder)

Fru talman! Jag inledde med att säga att man ska leva som man lär; det är en förtroendefråga. Ju fler vetenskapliga rapporter vi får om alltmer alarmerande besked om vilken effekt den globala uppvärmningen har för vår planet, desto mer övertygad blir åtminstone jag om att vi måste öka takten för att minska utsläppen. Det extremväder vi har sett i Sverige och runt om i världen visar detta med all tydlighet.

Då kanske det inte riktigt duger när statsministern i regeringsförklaringen säger att statsråden har gjort ett bra jobb. Det duger inte riktigt när Sveriges klimat- och miljöminister samtidigt ser till att Sverige ökar sina utsläpp.

Vad är statsrådets plan? När kommer den uppdaterade strategin för klimatanpassningen? Kommer vi i årets budget att se en minskning eller återigen en ökning av utsläppen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Jag såg fram emot att i dag få debattera det viktiga arbetet med klimatanpassning. Tyvärr är det inte så många som har nämnt vad de vill göra i arbetet med klimatanpassning.

Det är absolut så att detta att gå från fossilt till fossilfritt minskar våra utsläpp och gör att vi är i mindre behov av att genomföra insatser för anpassning. Jag räknade i mitt första anförande upp många åtgärder som regeringen genomför för att minska Sveriges utsläpp. Det man kan påpeka är skillnaden mellan oppositionens bild och regeringens bild, nämligen att det vi ser är att det inte nödvändigtvis är höga bränsleskatter som är lösningen på problemen utan att vi i stället ökar takten i elektrifieringen, att vi möter den framtid vi är på väg mot med innovativa lösningar som minskar våra utsläpp. Det handlar om att satsa på massvis med olika åtgärder genom Klimatklivet för att industrin och systemet ska ställa om och inte om att straffa medborgare som redan sitter med svår ekonomi och inte har andra lösningar att ta till.

Fru talman! Min fråga var om den här budgeten kommer att visa om vi ökar eller minskar utsläppen. Det har naturligtvis bäring på även de klimatanpassningar vi måste göra.

Jag kanske ska påminna statsrådet om att expertrådet, som den förra regeringen tillsatte, redan har lämnat goda budskap om vad en regering behöver göra i klimatanpassningsfrågorna. Vad är statsrådets plan efter ett år, efter den här sommaren, efter alla de katastrofer vi ändå har sett inom Sveriges gränser?

Vad är planen? Kommer man i den här budgeten att se till att Sverige minskar sina utsläpp, eller blir det som det här året, nämligen att ministern väljer att öka utsläppen?

(Applåder)

Fru talman! Den här regeringen gör många olika insatser för klimatanpassning. Vi har höga nivåer för anpassningsarbetet, men det är inte pengarna som är problemet. Det här handlar mer om hur vi ska utföra arbetet på rätt sätt, hur vi ska hitta kompetensen, hur vi ska se till att samordna arbetet och hur vi ska se över ansvarsfördelningen i klimatanpassningen. Det här är ett arbete som många tidigare har nämnt att det råder stor enighet om. När man väl börjar debattera blir det svårt att mäta argument mot varandra. I stället måste man prata om vad man faktiskt vill göra, och det har jag tidigare deklarerat.

Sedan har vi frågan om utsläppen. Om vi ska prata om hela klimatkrisen på 20 sekunder, kan jag redogöra för att den här regeringen arbetar hårt för att nå Sveriges satta klimatmål, och vi gör det genom att öka omställningstakten i industrin och i transportsektorn från fossilt till fossilfritt. Då behöver man mer el, kärnkraft, vindkraft och insatser för att återväta Sveriges våtmarker.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Jag tänkte att vi skulle slippa kärnkraftsdebatten i en debatt om klimatanpassning!

Fungerande infrastruktur för vatten och avlopp är däremot tydlig klimatanpassning, och det är avgörande för trygga och välfungerande boendemiljöer. Stora delar av de svenska va-näten är gjorda på 50- och 60-talen och har nu enorma reinvesteringsbehov. De klarar inte de ökade volymerna av exempelvis dagvatten.

Finansieringen av det här är ett problem. Vattentaxan har utformats så att man kan sköta den löpande driften snarare än att investera för framtiden. Branschföreningen Svenskt Vatten säger exempelvis att vi behöver öka investeringstakten med ungefär 50 procent. Vi kan då se att med stora avstånd i landet finns problem i glesbefolkade kommuner där det kan finnas 30 gånger mer ledning per person än i storstadskommuner.

Vad gör ministern och regeringen för att hantera de stora renoveringsbehov som finns i va-systemet, inte minst i glesbefolkade kommuner?

Fru talman! Jag är inte särskilt förvånad över att Centerpartiet inte gärna pratar om kärnkraft, med tanke på att det låter lite olika beroende på vem från Centerpartiet som talar om frågan. Så jag kan förstå att du verkligen uppskattar att undvika att prata om kärnkraften.

Men låt oss göra så, och låt oss prata om klimatanpassningsarbetet. Det finns stora summor att tillgå när man vill klimatanpassa. Det gör man genom att ansöka om de medlen. Man ansöker för många olika åtgärder. Vasystemen specifikt är en kommunal fråga. Kommunerna hanterar dem på olika sätt.

När kommunens resurser är uttömda kan man höra av sig till MSB, exempelvis vid en översvämning eller annat. Då kommer MSB med förstärkningsresurser. Det kan handla om översvämningsbarriärer, högkapacitetspumpar och andra lösningar som MSB har att tillgå för de kommuner och regioner som inte klarar av att sköta det ansvaret. Det är i grund och botten ett lokalt ansvar där statens roll är att stärka den lokala och regionala förmågan. Det är så man arbetar med frågorna i Sverige.

Fru talman! Jag frågade om det stora renoveringsbehovet och de insatser som behöver göras där, inte om särskilda skyfall.

Låt mig ge några tips till ministern. Utred möjligheten att ändra vattentjänstlagen så att man kan ta ut en högre va-taxa för att förebygga investeringar. Inför ekodesign på vattenprodukter så att det blir mindre behov av vattentjänster, särskilt med tanke på behovet i växande städer. Lägg in vattenbesparingsåtgärder i det gröna avdraget, eller ta ut en vattenavgift som kan stötta va-systemets behov framöver.

Finns det något av detta som regeringen över huvud taget tittar på? Att hänvisa till MSB för reinvesteringsbehovet innebär att ministern måste gå hem och göra sin läxa. De har ingenting med det ansvaret att göra.

Fru talman! Jag betackar mig för sådana tips från Centerpartiet, särskilt när de kommer från ett parti som knappt vet vad de tycker om den allra största klimatfrågan, nämligen om vi ska ha kärnkraft eller inte. Det kan man inte svara på, men man står gärna och ger tips på olika frågor som rör va-system. Jag ska noga lyssna på de förslag du har radat upp och se vad regeringen kan sätta in för åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

När vi nu talar om klimatanpassning, vilket är vad debatten handlar om, vet du mycket väl att det är ett lokalt ansvar där staten gör förstärkningar. Det gör vi genom våra myndigheter. Det är MSB som tillgodoser de medel som bland annat Miljöpartiet tagit initiativ till i tidigare regeringar, vilket innebär en påbörjad satsning, som den här regeringen fortsätter att satsa på i samma utsträckning. Om det blir exempelvis höga vattennivåer är det MSB som följer upp, ser på hur situationen ser ut och föreslår lösningar till länsstyrelser och till kommunerna. Det är så arbetet går till.

Att påpeka att vi hänvisar till fel myndighet visar att man helt enkelt inte har förståelse för hur statligt arbete funkar. Om Rickard Nordin föredrar att han och jag drar på oss stövlarna och åker ut till kommunerna och löser frågan själva får han föreslå det i kammaren, men än så länge styrs det statliga arbetet för anpassning genom medel till MSB och andra myndigheter.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.