Martin Kinnunen (SD) svarade Per Bolund i en replik om Särskild debatt om klimatanpassning i debatten ”Protokoll 2023/24:6 Tisdagen den 19 september” den 19 sep 2023.
Per BolundMP· i en replikDet låter attraktivt, och det är ju lätt att låtsas som att man inte har påverkat. Men faktum är att Sverigedemokraterna har påverkat även tidigare. Det gäller nu när de stöder regeringen och får igenom hela sin…Fru talman! Det är stora ord i denna debatt, framför allt från oppositionen. Men jag har inte kunnat identifiera särskilt många stora ord om just frågan vi debatterar i dag, nämligen klimatanpassning.
Som tidigare sagts antog riksdagen på förslag från den dåvarande regeringen en strategi för klimatanpassning. Samtliga partier var för. Vi har i dag statliga bidrag till klimatanpassning, och det hade vi förra mandatperioden också. Men någon ökad miljardrullning på just detta anslag har inte varit aktuell eftersom hela anslaget inte har förbrukats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning
Fru talman! Det krävs givetvis ett aktivt arbete med att utforma regelverk och se över lagstiftning. Det pågår ett arbete med tillståndsprocesser på många olika plan som förhoppningsvis även kan bidra till arbetet med klimatanpassning i olika former. Det är inte så enkelt att man i en budget bara kan plussa på några miljarder och snabba på anpassningen på alla områden, utan det gäller att identifiera vad som ska göras, var det ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. Det är som sagt mer komplicerat än att bara stoppa in några miljarder i en kalkyl.
Fru talman! Expertrådet för klimatanpassning lyfte fram flera områden i sin rapport från 2022. Ett område var livsmedelssäkerhet, och det finns en potential för Sverige att producera mer livsmedel. Klimat- och sårbarhetsutredningen kom exempelvis fram till att intäkterna från lantbruket sannolikt kommer att öka mer än kostnaderna framöver. Då är det till exempel viktigt att alltid se till potentialen inom livsmedelsproduktion. Här har kommunerna ett viktigt arbete att göra, exempelvis att verkligen tänka över om man ska exploatera jordbruksmark eller inte. Bygger man bostäder på åkermark är det extremt komplicerat och svårt att återställa den. Här har Sverige ett stort ansvar och en viktig potential.
(Applåder)
Fru talman! I sommar var första skörden på många ställen runt om i Sverige halv eller mindre. I Västmanland, inte minst i Sala, drabbades bönderna ytterligare när åkrarna också blev översvämmade. Min hemby Åre drabbades av skyfall och översvämningar, och bilderna som kablades ut därifrån var hemska. Liknande saker hände i hela Sverige och hela världen. Klimatförändringarna är påtagliga och påverkar människors liv och ger stora samhällsskador i Sverige och hela världen.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har beskrivit klimatfrågan som en ny religion, vilket förstås är helt obegripligt när den samlade vetenskapen säger att vi måste agera nu.
Fru talman! Vad vill Sverigedemokraterna göra för att vanligt folks källare inte ska stå under vatten och för att vanligt folk ska slippa bortspolade vägar och järnvägar och kunna ta sig till jobbet? Vad vill Sverigedemokraterna göra för att vi ska ha ett jordbruk i hela landet som klarar av klimatförändringar och extremväder?
Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.
Vi har extrema väderfenomen i Sverige. Vi har haft det historiskt och kommer sannolikt att ha det även framöver. Det viktigaste för att lantbruket ska kunna hantera detta är en ökad resiliens, och det innebär att vi måste stärka lönsamheten inom livsmedelssektorn. Då klarar man av missväxt på grund av exempelvis torka ett enskilt år och behöver inte lägga ned produktionen.
Detta är också extremt viktigt för att minska utsläppen i världen. Om vi kan producera mer mat i Sverige kommer utsläppen på global nivå att minska, för vi har ett av de klimatsmartaste lantbruken i världen. Detta kan vi bidra till genom att exempelvis sänka drivmedelsskatterna. Genom att ta bort reduktionsplikten kan vi få fler livskraftiga livsmedelsföretag, mer matproduktion i Sverige och totalt sett lägre utsläpp i världen. Det är nämligen det som det handlar om: utsläpp i världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning
Fru talman! Sverige tillhör världen, är ett av dess rikaste länder och har historiskt haft stora utsläpp men har skärpt till sig väldigt bra, vilket kanske beror på den typ av regeringar vi har haft tidigare.
Fru talman! Är detta bara en religion, eller är det något där man agerar på riktigt? Jag blir förvånad över partiledaren Jimmie Åkessons uttalande att klimatfrågan är en religion och inget som vetenskapen samlat säger är vår tids ödesfråga. Blir det verkligen bättre för världen, klimatberedskapen och klimatanpassningen om Sverige fortsätter att öka sina utsläpp?
Fru talman! Sverige ska bidra i det globala klimatarbetet, och det gör Sverige i dag. Ser vi till vad vår skog suger upp i form av koldioxid har vi i dag i princip nettonollutsläpp. Vi släpper alltså ut ungefär lika mycket som vi tar upp.
Det vi har varit katastrofalt dåliga på i vårt land är att föda vår befolkning. Vår livsmedelsproduktion motsvarar bara 50 procent av vår efterfrågan. Här har vi en stor klimatskuld. Vi måste öka livsmedelsproduktionen, och då behöver vi livskraftiga livsmedelsföretag. Därför måste regelkrångel, skatter och avgifter minskas. Detta har fungerat katastrofalt dåligt under Socialdemokraternas tid vid makten. Livsmedelsstrategin blev ett fiasko, och vi har inte lyckats få upp livsmedelsproduktionen och lagt ökade kostnader för bland annat drivmedel på livsmedelssektorn. Detta är problematiskt, så det är positivt att vi nu kan bättra på det här arbetet.
Fru talman! I debatt efter debatt, i intervju efter intervju och i replik efter replik har vi år efter år fått höra hur Sverigedemokraterna hela tiden spelat ned klimatkrisens existens och ifrågasatt dess konsekvenser. För bara knappt ett år sedan sa partiledaren Jimmie Åkesson att han saknade bevis på att klimatkrisen var här, för han hade inte sett något. Man kan fråga sig om Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har sett krisen nu eller om de fortfarande blundar och vaknar först när riksdagen står under vatten.
Sverigedemokraternas klimatpolitik har bidragit mer än något annat partis till att vi är i den kris vi är i. Detta är nu också regeringens politik och bygger på principen att vi ska blunda, hoppas att det löser sig och peka finger åt andra. Det duger inte. Sverige står precis som världen inför en akut kris. Sverigedemokraterna hävdar i sin retorik att man sätter Sverige främst och möter de hot Sverige står inför.
Vad har Martin Kinnunen att säga till alla dem som drabbas av klimatkrisens konsekvenser, såsom fulla källare och nedrivna vägar och järnvägar, samtidigt som Sverigedemokraterna motarbetat klimatpolitiken och lämnat Sverige sårbart?
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Per Bolund för frågan.
Vi hamnar ofta i diskussionen att Sverigedemokraterna säger att det inte är någon kris. Vad är en kris? Hur definierar vi det? Är det något allvarligt som kommer att hända inom ett år? Vad beror det allvarliga på? Jag tycker inte att det är jättespännande att definiera exakt hur man ska använda krisbegreppet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning
Vad vi sverigedemokrater har konstaterat är att vi mot bakgrund av forskningen är fullständigt överens om att vi behöver minska växthusgasutsläppen i världen.
Sverigedemokraterna har haft påverkan på regeringens politik i ungefär ett år, så jag vill påpeka att om det är något parti här inne som inte är ansvarigt för olika typer av kriser eller problem i människors källare är det nog ändå Sverigedemokraterna. Per Bolunds parti har haft betydligt fler år vid makten under den tid det har varit problem med människors källare.
Fru talman! Det låter attraktivt, och det är ju lätt att låtsas som att man inte har påverkat. Men faktum är att Sverigedemokraterna har påverkat även tidigare. Det gäller nu när de stöder regeringen och får igenom hela sin miljöpolitik, vilket ju inte är någon miljöpolitik alls. Men det gällde också när de 2014, 2018 och 2022 fick möjlighet att påverka budgeten och varje gång drog ned kraftfullt på åtgärderna för klimatpolitiken. Det är klart att det får effekter.
Nu när Sverigedemokraterna har regeringsmakten i sina händer och påverkar budgeten drar man ned, mitt i en klimatkris, när människors källare fylls med vatten och när vägar och järnvägar rivs ned. Då drar man ned 140 miljoner kronor på klimatanpassning. Det är att skratta människor som drabbas rakt upp i ansiktet.
Jag förstår inte hur man kan få ihop retoriken och låtsas att man är "Sverigedemokraterna" - att man står bakom Sverige och stöder svenskarna - samtidigt som man faktiskt lämnar dem åt sitt öde och låter dem ta hand om klimatkrisens effekter själva. Hur kan Martin Kinnunen förklara och försvara det?
(Applåder)
Fru talman och Per Bolund! Sverigedemokraterna har definitivt en stor påverkan på svensk politik i dag; så är det.
Tack vare Tidöavtalet får vi nu en omläggning av klimatpolitiken där vi går bort ifrån symbolpolitiken och mot effektivitet. Vi fasar exempelvis ut den gamla regeringens kanske största klimatsatsning: att lägga miljarder efter miljarder på nya bilar. Nu har vi sett vad som har hänt. Vi plockade bort stödet, och bilförsäljarna har sänkt priserna på sina bilar. Det kommer fler erbjudanden än någonsin, och priserna har helt enkelt inte ökat särskilt mycket för slutkund. Samtidigt frigör detta pengar som vi bland annat kan satsa på havsarbetet och även göra klimatsatsningar med i årets budget.
Sverigedemokraterna har påverkan, och vi gör nytta i hanteringen av klimatet.
(Applåder)
