Herr talman! Det är Liberalerna som har begärt denna särskilda debatt med anledning av den kunskapskollaps som vi ser i den senaste Pisaundersökningen. Aldrig tidigare har Sverige tappat så mycket i en kunskapsmätning. Nu är det en fjärdedel av eleverna som inte har vad som beskrivs som grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse.

Skolan är samhällets stora chans att ge alla en bra grund. Vi behöver återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Skärmtid måste ersättas med lästid. Skolan behöver helt enkelt gå tillbaka till grunderna.

För det första behöver vi få bukt med den växande otryggheten och den bristande studieron. Allt fler barn blir mobbade i våra skolor och känner sig otrygga. Och detta drabbar inte bara eleverna utan också i hög grad lärarna och annan skolpersonal. Arbetsmiljöverkets statistik visar att antalet anmälningar om hot och våld i våra skolor har mer än fördubblats mellan 2012 och 2022. Det är såklart en helt ohållbar situation.

Regeringen har ett batteri av åtgärder för att få till en kulturförändring i skolan. Vi behöver slå fast en ny ordning där det är tydligt att det är lärarna och rektorerna som bestämmer - inte eleverna eller deras föräldrar. Vi vill ha en ordning där det är tydligt att det är oacceptabelt att klassrummet fylls av mordhot och könsord och där det är tydligt att lärare ska kunna agera utan rädsla för att bli anmälda.

För det andra måste vi få ordning på grunderna. Det betyder bland annat mer lästid och mindre skärmtid. Att se en text och kunna förstå den är grunden för all kunskapsinhämtning. Därför är det så alarmerande att läsförmågan sjunker. Om den här trenden fortsätter riskerar vi att överge en generation av funktionella analfabeter.

Skolan behöver ha möjlighet att fokusera mer på läsning och läsinlärning. Insatser under de första skolåren är särskilt viktiga, för då läggs grunden för lärandet. Både skolans styrdokument och lärarutbildningen behöver därför reformeras, men framför allt måste vi se till att lärare får bättre förutsättningar att förbereda, genomföra och efterbearbeta sina lektioner. Det är därför regeringen storsatsar på bland annat bemannade skolbibliotek, läroböcker, skönlitteratur, mindre undervisningsgrupper och fler speciallärare samtidigt som vi skärper lagstiftningen.

Fler reformer måste följa, och fler måste bidra. Skolan är en mäktig kraft när den fungerar som bäst, men för att vi ska komma till rätta med läskrisen tror jag att alla delar av samhället måste bidra.

För det tredje måste vi få ordning på skolsystemet. Som liberal brinner jag såklart för att skolan ska vara en utjämnande kraft. Alla barn och unga har rätt till en bra utbildning oavsett var i landet man går i skola. Men tyvärr ser det inte ut så. Vi har stora brister i skolsystemet, främst skapade av kommunaliseringen och friskolesystemet. Det är en giftig cocktail som leder till enorma skillnader mellan olika kommuner och mellan olika huvudmän.

Med mer ordning i skolsystemet lägger vi grunden för en mer likvärdig skola i hela landet - en skola som går tillbaka till grunderna. Endast då kan vi återupprätta en stark kunskapsskola där elever lär sig läsa med riktiga böcker, där faktakunskaper står i centrum och där lärare faktiskt kan fokusera på sin undervisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det var alltså våren 2022 som denna Pisaundersökning genomfördes. När resultaten presenterades i december var de minst sagt nedslående. I ämnet matematik var 15-åringarnas resultat 21 poäng sämre jämfört med 2018, och i läsförståelse var de 19 poäng sämre. Allvarligast av allt var kanske att kunskapsnivåerna sjönk tillbaka till nivåerna under katastrofåret 2012.

Detta skulle kunna föranleda tolkningen att svensk skola befinner sig i fritt fall, men det är inte riktigt korrekt. I stället handlar det främst om extremt stora skillnader i resultat mellan elever med svensk eller inhemsk bakgrund och elever med utländsk bakgrund. Det är med andra ord effekterna av den havererade och misslyckade migrationspolitiken vi ser.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning har i sin analys av Pisaresultaten framfört vikten av att jämföra lika med lika för att göra en korrekt bedömning av var svensk skola står. Sett i det perspektivet presterar elever med minst en förälder född i Sverige väldigt väl. Vi har fortfarande toppresultat, och Sverige har också en topposition jämfört med andra länder. Detta understöds också av andra internationella mätningar.

Värre är det bland elever där båda föräldrarna är utlandsfödda. När denna grupp räknas med faller Sverige markant i rankningen. Sveriges kunskapsproblem är därför ett migrationsproblem.

Men det är inte bara invandringen som har bidragit till Sveriges negativa kunskapsutveckling utan även följderna av den socialdemokratiska oförmågan att skapa attraktiva lärmiljöer. Pisachefen Andreas Schleicher har till exempel uttryckt sin besvikelse och talat om Sveriges resultat som ett bakslag. Hans tydliga budskap var att svensk skola saknar disciplin, att det saknas ordning i klassrummen och att svensk skola mer liknar en serviceinrättning där lärarnas roll och betydelse för kunskapsutvecklingen har degraderats. Lärarrollen har fått ge vika för ett extremt starkt elevinflytande. Det har absolut inte gagnat de elever som behöver lärarna allra mest och allra minst elever med utländsk bakgrund.

Så här har det sett ut när intresset för nödvändiga reformer varit svalt och när det enda fokuset från socialdemokratin har varit driftsform och inte mycket annat.

Sverigedemokraterna och regeringen har nu tagit de första stegen för att återupprätta kunskapsskolan: mer faktakunskaper, tyngdpunkt på att läsa, skriva och räkna i tidiga år samt mer ordning och reda i klassrummen. Men vägen dit är lång och kräver drastiska åtgärder för att stärka resultaten, inte minst bland elever med utländsk bakgrund.

(Applåder)

Herr talman! Jag önskar att mitt anförande inte behövde inledas med dessa ord, men jag har inget annat val än att säga att det svenska skolsystemet är i kris.

Handlar krisen endast om Pisamätningar? Svaret är nej. Handlar lösningen om att anpassa skolpolitiken till Pisamätningar? Svaret är åter nej. Men det handlar om att upprätta ett jämlikt och sammanhållet skolsystem i hela landet, när vi ser mätning efter mätning visa att kunskapsnivåerna sjunker och att jämlikheten minskar.

Fallande kunskapsnivåer i internationell jämförelse och en växande grupp som inte klarar av en grundläggande utbildning utgör ett svek mot hundratusentals barn och unga och är ett tydligt och långsiktigt hot mot det svenska välfärdssamhället - eller åtminstone det som är kvar av detta efter en mandatperiod med denna högernationalistiska nedskärnings- och splittringsregering.

I den förra Pisamätningen från OECD sa chefen för utbildningsfrågor väldigt tydligt att den största anledningen till att såväl resultaten som jämlikheten sjunker i den svenska skolan är det marknadsskolesystem som tillåtits växa fram som ogräs. Även en stor majoritet av Sveriges skolforskare brukar peka på detta faktum.

Det behövs en uppgörelse med marknadisering, nedskärningar, segregerande skolvalssystem och ogenomtänkt decentralisering av skolsystemet. Strävan efter likvärdighet i skolan är inte bara en avgörande demokratisk princip utan också en konkret förutsättning för god kunskapsförmedling.

Om vi ska kunna vända den utveckling vi ser i dag måste den fria etableringsrätten för privata skolor upphöra och marknadsskolan och dess logik avskaffas i grunden. Skolans kommunalisering har inte skapat men bidragit till att fördjupa problemen. Därför bör också staten ta huvudansvaret för den svenska skolan.

Nej, Pisaresultaten är inte hela problemet, men de är en av många indikatorer som har visat att trettio år av marknadsexperiment, av nedskärningskrav och av Liberalerna framtagna skollagar leder till sämre kunskaper och i slutändan mindre jämlikhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

Herr talman! Det finns många delar som vi behöver komma till rätta med för att vända skolresultaten. En av dem som oroar mig lite extra är den växande psykiska ohälsan bland barn och unga. Antalet unga som diagnostiseras med depression och ångest ökar. Andelen barn i Sverige med nedstämdhet eller sömnbesvär är bland de högsta i Europa. Och självmord är en av de absolut vanligaste dödsorsakerna bland unga. Det säger sig självt att elever som mår bra lär sig bättre. Om man funderar på om man över huvud taget vill fortsätta leva blir det såklart svårt att koncentrera sig på mattelektionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

I kampen mot den psykiska ohälsan är skolan och elevhälsan en strategisk och viktig frontlinje. Ju tidigare man fångar upp problemen, desto mindre är risken att de biter sig fast och följer med upp i vuxenlivet. Men på alltför många skolor är det svårt att komma i kontakt med elevhälsan. Jag träffade en elev som raljerade lite och sa: "Det känns som att skolsköterskan är på plats varannan torsdag om det är skottår och fullmåne." Så ska det naturligtvis inte få vara.

Kristdemokraterna anser att Sverige behöver en elevhälsogaranti som innebär att varje elev i skolan varje dag på alla skolor ska kunna komma i kontakt med elevhälsan inom rimlig tid. Vi vill ge alla elever tillgång till rutinmässiga samtal med skolans kurator och ge regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården, så att ingen elev faller mellan stolarna i överlämningen mellan elevhälsan och bup.

Men en ännu mer strategisk frontlinje mot den växande psykiska ohälsan är trygga familjer, herr talman. I familjer som fungerar och har tid älskas vi villkorslöst. Där mäts inte kärlek i antalet lajks, och kärlek prissätts inte genom märket på tröjan. Där älskas vi för den vi är, inte för vad vi presterar eller hur vi ser ut. Trygga familjer lägger en viktig grund för livet, och det lägger i sin tur en viktig grund för skolan.

(Applåder)

Herr talman! Det gläder mig att ämnet berör och väcker känslor och tankar. Jag tror att vi har ett stort gemensamt ansvar för detta. Men jag är lite bekymrad över oppositionens brist på ansvarstagande. Eleverna i Pisaundersökningen har ju gått åtta år i en skola som har varit styrd av Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Hur man än vänder och vrider på resultatet från Pisaundersökningen 2022 är det inget mindre än en kunskapskollaps. Svenska elevers kunskaper har försämrats på flera områden. Jag tycker att tappet i läsförmåga är särskilt allvarligt. Det går inte längre att förneka att vi har en läskris i Sverige. På många håll är riktiga böcker utrotningshotade, och skärmtid har i alltför stor utsträckning fått ersätta lästid.

Den socialdemokratiska regeringen var totalt ointresserad av att byta ut skärmar mot böcker. Den digitaliseringsstrategi vi fick i våra händer blev så starkt kritiserad av hjärnforskare, som inte hade varit med över huvud taget när den togs fram, att vi var tvungna att slänga den i papperskorgen. Jag menar att skolan, framför allt i de yngre åldrarna, ska fyllas med papper, böcker och pennor för att underlätta för läsningen.

Det finns ingen brist på utmaningar att ta tag i. Jag vill peka särskilt på vad Pisachefen sa i en intervju om de svenska resultaten: "Det som slog mig mest är den relativt dåliga disciplinen. Ni har en majoritet av elever som säger att de inte lyssnar på vad lärarna säger. De är oengagerade. Det är oväsen och oordning. Många elever blir också distraherade av sina mobiltelefoner."

Det är frågor som vi måste ta på största allvar. Jag är därför glad och stolt över att vi nu kommer att driva igenom helt mobilfria dagar i skolan.

Men självklart är skolans utmaningar större än så. Skolan lider exempelvis av en missriktad välvilja i fråga om att alla elever ska sitta i samma klassrum, oavsett behov. Vi har extra anpassningar i stället för särskilt stöd. Det finns en överdriven tilltro till självständigt arbete i stället för lärarledda lektioner. Vi har ibland kunskapskrav som faktiskt inte är gjorda för små barns hjärnor. Vi lär också eleverna väldigt mycket om deras rättigheter men desto mindre om skyldigheter.

För att vända utvecklingen måste skolan gå tillbaka till grunderna. Därför säkerställer staten att likvärdigheten och bristerna i skolsystemet ska rättas till. Lärare kommer att få bättre förutsättningar för att ha en rimlig arbetsmiljö. Och alla elever ska få det stöd de behöver. Ingen fråga kan egentligen vara viktigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Jag tycker egentligen inte att det är en särskilt svartvit debatt. Sanningen är ju att det knappt har varit någon debatt alls om det här tidigare. Vi har fått en stor ogenomtänkt digitalisering av den svenska skolan. Väldigt många skolor har knappt några läroböcker i dag. Därför måste vi göra stora satsningar just på läroböcker, och det är en av de snabba satsningar som Camilla Hansén efterlyser. De stora satsningar som vi gör på läroböcker nu kommer ut i klassrummen under våren och hösten.

Det ena utesluter inte det andra. Vi behöver göra stora förändringar av lärarutbildningen, av läroplanerna och så vidare. Men vi måste också göra stora satsningar på till exempel riktiga läroböcker, fler speciallärare, fler mindre undervisningsgrupper och så vidare.

Herr talman! Åsa Westlund pratar om höga förväntningar. Jag tror att jag under alla mina år i politiken har hört socialdemokrater prata om just höga förväntningar. Men då kan man fråga sig varför det ser ut som det gör. Varför ser det ut som det gör i utanförskapsområdena? Varför är det oordning i klassrummen? Varför stökar man? Varför skolkar man? Varför bryr man sig inte om skolan? Varför agerar inte lärare?

Det handlar om att man inte alls har haft höga förväntningar. Man har haft väldigt låga förväntningar, och framför allt i utanförskapsområden har man från Socialdemokraternas sida haft extremt låga förväntningar på elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Att tala om höga förväntningar är en sak. Men att genomföra reformer som leder till att man har höga förväntningar är en helt annan sak. Jag undrar därför, Åsa Westlund: Är det nu dags för Socialdemokraterna att leva upp till det ni talar om, nämligen att se till att vi har höga förväntningar på alla elever?

Herr talman! Vi har inte sett några förslag i den riktningen. Att Sverigedemokraternas politik skulle vara grunden för detta har jag inga ord för. Det är Socialdemokraterna som har styrt. Varför har Socialdemokraterna inte rättat till problemen om de nu har varit så omfattande? Därför att de inte har haft intresse av det.

Vill man skapa en skola med höga förväntningar, skapar man en skola med höga förväntningar. Då kan man inte gå omkring och lalla runt och säga att det är oordning i klassrummen och att det är bråk på skolgårdarna. Då tar man tag i problemen.

Jag är stolt över att vi nu har en regering som inser detta och som har börjat ta tag i problemen. Vi skapar ordningsregler och ser till att ge lärare mer verktyg. Jag är säker på att vi kommer att behöva gå ännu hårdare fram för att skapa ordning, reda och disciplin i klassrummen.

Varför är det så svårt för Socialdemokraterna att tala om ordning, reda och disciplin och också upprätthålla det och komma med reformer som trycker på detta?

(Applåder)

Herr talman! Pisaresultaten är minst sagt beklämmande. Resultaten i den senaste Pisamätningen visar att kunskapsresultaten rasar i Sverige. Det gör de både bland de elever som borde prestera i topp och bland de elever som halkar efter och som är absolut svagast. Många av dessa elever ha gått åtta år i en socialdemokratiskt styrd skola, och resultaten rasar.

Jag är förvånad över att Åsa Westlund inte här på något sätt kan ge uttryck för någon typ av ödmjukhet, självkritik eller självrannsakan om vad som kan ha orsakat detta stora kunskapsras. Enda svaret vi får är att det handlar om friskolor. Men faktum är att Finland, som varken har friskolor eller ett skolpengssystem, rasar mer än Sverige i denna kunskapsmätning. Så det är helt uppenbart att det inte är svaret på frågan.

Jag vill därför igen ge Åsa Westlund en chans att svara på frågan. Varför rasar Sverige på detta sätt i den senaste Pisamätningen, enligt din mening?

Herr talman! Vi ser att svensk skola är i stort behov av reformer. Vi behöver återupprätta kunskapsskolan och reformera lärarutbildningen, och vi behöver nya läroplaner. På område efter område genomför vi nu rejäla reformer, och så även när det gäller avarter inom friskoleområdet. Vi rättar till de problem som har funnits i åratal och som den tidigare socialdemokratiska regeringen inte orkat med att göra någonting åt. Nu tar vi tag i det.

Jag står kvar vid min fråga. Det är så uppenbart att Åsa Westlund fullkomligt blundar för alla de problem vi har i svensk skola. Flera skolforskare, exempelvis Gabriel Heller Sahlgren, har kommenterat Pisaresultaten. De har på område efter område konstaterat att det inte finns något stöd för att Sveriges tapp i Pisamätningen skulle ha någonting med friskolesystemet att göra.

Därför frågar jag Åsa Westlund igen: Har du någon analys av vad tappet beror på? Har du någon självkritik i och med att dessa elever har gått i en socialdemokratisk skola under hela sin skolgång?

Herr talman! Vi har en skola där elever inte kan ta in tillräckligt med kunskap bland annat för att de blir störda på lektionerna. De blir inte bara störda av kompisar utan också av skärmar, mobiler, datorer och surfplattor. Mobiler stör också på rasterna och skapar otrygghet, och de ger mobbningen en helt ny spelplan.

Fysiska läromedel minskar samtidigt i skolorna. Inlärningen försvåras när man ska läsa på en skärm i stället för papper, och man får inte hela undervisningen samlad i en enda lärobok. Denna digitaliseringshysteri, om jag får använda det ordet, har pågått okontrollerat under alldeles för lång tid. Det gäller inte minst under de senaste åtta åren när Socialdemokraterna har styrt Sverige.

Jag tänkte fråga om ledamoten Åsa Westlund kan ge sin syn på det och om hon är självkritisk till att man lät utvecklingen fortgå. Jag vill även låta ledamoten få chansen att kommentera regeringens förslag om ett mobilförbud under hela skoldagen. Kommer Socialdemokraterna att ställa sig bakom det?

Herr talman! Sveriges uttalade målsättning måste vara att toppa varje internationell skolmätning, även Pisa. Dagens debatt visar emellertid att oppositionen står och stampar på samma ställe som de senaste tio åren. Det leder oss inte framåt.

Förväntningarna på elever i svensk skola måste vara höga. Det gäller även elever i utanförskapsområden, och det gäller även elever med utländsk bakgrund. Ordningsregler med tydliga konsekvenser är A och O för att skapa goda förutsättningar för kunskap.

I USA och Storbritannien finns ett koncept som kallas för no excuses, som präglas av stark lärarledd undervisning, disciplin, hårt arbete, skoluniform, specialundervisning, smågrupper och mycket höga förväntningar på eleverna. Resultaten är mycket goda. Detta är ett koncept som Sverige borde överväga att ta efter. Till den som efterlyser forskning och beprövad erfarenhet kan jag säga att detta är ett område som det verkligen har forskats kring. Det kan man ta del av. Men det räcker inte med detta.

Ett stort problem är också att vi har haft ett oproportionerligt elevinflytande över svensk skola. Detta måste helt klart minska. Det starka elevinflytandet är förödande för svaga elever i utanförskapsområden. I takt med att Skolinspektionen har blivit alltmer aktivistisk har även det lagstadgade elevinflytandet inneburit negativa konsekvenser för kunskapsuppdraget. Det är läraren och ingen annan som ska styra och se till att eleverna är väl förberedda för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Jag håller med om en sak: Snacket om höga förväntningar kan vi lämna bakom oss. Nu lämnar vi snacket och går över till verkstaden. Men jag noterar att Daniel Riazat fortsätter att snacka.

Herr talmannen har säkert precis som jag en gång i tiden innehaft vinylskivor. Ibland hände det ju att pickupen fastnade mellan spåren. Då blev det vad man kallade för ett hack i skivan.

Det vi alltid hör i talarstolen från Daniel Riazat är ett hack i skivan: Allting är de fristående skolornas fel. Det är aldrig någon reflektion över vad Daniel Riazat som skolpolitiker har kunnat göra, vad han har kunnat lägga fram eller stödja för förslag, utan allting är de fristående skolornas fel.

Om det hade varit så enkelt hade vi inte stått med de problem vi nu diskuterar. Men när 15 procent av eleverna går i fristående skolor och resten av eleverna, 85 procent, går i kommunala skolor är det inte friskolornas fel att det ser ut som det gör, utan det handlar om något annat. Det måste snart också Daniel Riazat förstå.

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågan, Anders Ådahl! Det är sant. Om man ser det rent proportionellt är det så. Det beror just på att gruppen elever med utländsk bakgrund är väldigt spridd. Det är alltså en väldigt omfattande grupp. Också Pisarapporten säger att det är väldigt stora skiftningar i just den gruppen.

Men det tar inte bort ansvaret från dem som har skapat denna situation. Vi har haft en migrationspolitik som har inneburit en väldigt hög invandring till skolorna. Och man har sedan inte lyckats ha de förväntningar på eleverna som krävs och de insatser som krävs för att de ska kunna ta del av den svenska skolan generellt. Detta måste vi se till att ha. Vi kan inte bara lämna allting vind för våg.

När det gäller att ledamoten skulle bli bedömd annorlunda i Frankrike kan jag säga: Ja, så är det även i Sverige. Elever som har utländsk bakgrund har lägre kunskapsnivåer än elever med inhemsk bakgrund.

Herr talman! Det finns likheter med Sverige. Jag tycker att det är viktigt att man jämför lika med lika. Sverige går bättre än Finland 2022 - det ser man om man jämför lika med lika. Svenska elever med inhemsk bakgrund presterar alltså bättre än finska elever. Varför är det så? Jo, så är det för att Finland har vänt ryggen åt den skolpolitik som var så framgångsrik under väldigt många år. Detta är inte något som har hänt mellan 2018 och 2022, utan detta har kanske ägt rum under en tioårsperiod. Man har monterat ned den starka auktoriteten för lärarna och disciplinen i klassrummen. Man har efterliknat Sverige rätt mycket.

Jag kan dela Anders Ådahls åsikter ganska långt och tycker att han har rätt i många analyser. Därför är det besvärande att Anders Ådahl väljer att tillhöra vänstergänget i stället för att komma över till vår sida i politiken och se till att skapa förutsättningarna för svenska elever.

Herr talman! År 2015 var Josefin Malmqvists föregångare som utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna, Camilla Waltersson Grönvall, väldigt upprörd. Tillsammans med övriga allianspartier krävde Waltersson Grönvall att digitaliseringen av svensk skola skulle gå mycket fortare. Genom en nationell strategi skulle datorer och plattor snabbare spridas och användas i klassrummen, och det var väldigt bråttom. Annars skulle Sverige halka efter.

Jag hörde inte att Josefin Malmqvist sa något om hur skadligt det är med skärmar i skolan - det brukar skolministern inkludera i sina anföranden. Därför vill jag fråga Josefin Malmqvist: Delar Malmqvist och Moderaterna Malmqvists företrädares uppfattning - att det behövs mer och snabbare digitalisering i svensk skola? Eller delar Josefin Malmqvist regeringens och skolministerns uppfattning, och var det i så fall tur att Moderaterna inte fick igenom sin politik 2015?

Herr talman! Jag har redan tidigare i denna debatt sagt att jag kan tycka att vi borde ha gått ännu snabbare fram med att göra upp med Jan Björklunds läroplan. Det var för mycket flum. Det var för mycket relativiserande och för lite faktakunskaper. Detta har jag redan sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Det jag inte kan be om ursäkt för är att vi har drivit den politik som vi står för - vi behöver göra upp med marknadsskolan. Det är Josefin Malmqvists parti som år efter år har förhindrat varje reform på det området och som fortfarande står bakom att man ska prioritera några få friskoleägares möjlighet att gå med vinst framför vad som är bäst för elever och lärare. Det kan inte jag ta ansvar för, utan det får Josefin Malmqvist göra själv.

Jag tycker att det har varit intressant i dag. Vi har sett flera exempel på skillnader mellan Moderaternas och Liberalernas uttryckssätt när det gäller skolan. Men jag vill ställa den avgörande frågan: På vilket sätt, enligt Josefin Malmqvist, blir skolan bättre av att staten minskar sitt ansvar med motsvarande 3 000 lärartjänster i den statliga finansieringen? På vilket sätt stärker det svensk skola? På vilket sätt förbättrar det Pisaresultaten?

Herr talman! Låt mig läsa några mediecitat från de senaste åren.

"Friskola i Åkersberga lägger ned - med några veckors varsel"

"Friskola i Söderköping läggs ner - 'Djupt bedrövade och ledsna'"

"Kaosskolan läggs ned: Böter hängde över verksamheten"

"Frågetecken när ännu en friskola läggs ner"

"Friskola blir av med tillståndet - läggs ner"

"Friskola lägger ner med kort varsel - barn placeras om"

Detta är bara ett urval av hundratals eller tusentals katastrofrubriker från olika kommuner, kopplade till privatskolor.

Vilka är då ansvariga för att städa undan privatskolornas problem när de lägger ned sina skolor efter att ägarna tagit ut sina mångmiljonvinster? Svaret är kommunerna, det vill säga skattebetalarna. Det får de dock ingen kompensation för.

Då kan man tänka sig att den svenska regeringen ska stötta förslag eller ta fram lagar som ger en större andel resurser till den kommunala skolan som har en större skyldighet och ansvar. Men svaret är nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Då kan man tänka sig att den svenska regeringen ska tillskjuta större generella statsbidrag till kommunerna. Men svaret är återigen nej.

Enligt denna regering ska Pisamätningarnas resultat förbättras genom sänkt skatt för de rika. Läskunnigheten ska förbättras genom längre fängelsestraff och rasistiska angiverilagar. Enligt denna regering ska mattekunskaperna öka genom att tusentals lärare varslas runt om i kommunerna.

Så här kan inte den svenska skolan styras. Det är inte värdigt det svenska folket. Det är inte värdigt barnen och eleverna. Vid nästa val måste den svenska marknadsskolan såväl som den svenska marknadsregeringen bort!

(Applåder)

Herr talman! Nu är väl kanske inte riksdagen ett ställe där man står och pratar om egna erfarenheter, men jag har själv haft elever som har befunnit sig på F-gränsen, så jag vet mycket väl vad det här handlar om.

Det är inte så att betyget F kommer som en blixt från en klar himmel, utan detta är någonting som man arbetar med kontinuerligt under resans gång. Det är inte heller så att betyget F innebär att man inte kan gå vidare i studier, så att alternativet skulle vara att hamna i något kriminellt gäng handlar om något helt annat. Det är ju ett personligt val man i så fall gör, och det har inget med betyget F att göra.

Det som kommer att hända om du har betyget F i fel ämnen är att du kanske kommer att gå gymnasiets individuella program och där ta igen vad du har tappat. Jag tycker att vi för fram fel signaler om vi säger att betyget F låser eleverna för all framtid. Jag har hört många säga det; jag tycker att det är fel.

Herr talman! Tekniken har medfört många stora framsteg och möjligheter, men flera av orsakerna till barns och ungas hälsoproblem tycks faktiskt börja och sluta med skärmarnas ständiga flöde. Barns tillgång till skärmar dygnets alla timmar har sammanfallit med ökad oro, ångest, stress och självskadebeteende. En tredjedel av Sveriges 14-åringar tillbringar över fem timmar om dagen utanför skoltid med att sitta stilla framför en skärm. Det leder till brist på sömn, rörelse, relationer och mening. Och de negativa digitala effekterna av skärmarna är många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Hur påverkar det här skolresultaten, med tanke på att det är skolan vi debatterar? Den spinnande Tiktokhjärnan, som ständigt letar efter nya och snabba kickar, väljer bort att läsa längre texter, och den prioriterar ned svårare uppgifter.

Elever får allt svårare att göra sina läxor när det tråkiga tragglandet konkurrerar med all världens underhållning inom en armlängds avstånd. Bara ett av fem barn gör sina läxor utan digital distraktion.

Dessutom har vi tvingat in skärmarna i förskolan och i skolan - för att vi är moderna. Det har rått en digitaliseringsiver i skolan, där allt digitalt i modernitetens namn har ansetts vara bra - oavsett innehåll. Men, herr talman, den tiden är förbi.

Skolan behöver färre skärmar och fler fysiska läromedel, färre distraktioner och mer mobilförbud, färre snabba kickar och mer tråkigt tragglande.

Skärmar som används till fel saker hör helt enkelt inte hemma i den svenska skolan. För de allra yngsta eleverna borde skärmarna över huvud taget bara förekomma i undantagsfall. Fokus ska vara på räkning, skrivning och att orka läsa längre texter. Elever behöver lyfta blicken och lära sig grunderna utan skärmar.

(Applåder)