Anders Ådahl (C) om Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisaundersökningen

Herr talman! Sveriges uttalade målsättning måste vara att toppa varje internationell skolmätning, även Pisa. Dagens debatt visar emellertid att oppositionen står och stampar på samma ställe som de senaste tio åren. Det leder oss inte framåt.

Förväntningarna på elever i svensk skola måste vara höga. Det gäller även elever i utanförskapsområden, och det gäller även elever med utländsk bakgrund. Ordningsregler med tydliga konsekvenser är A och O för att skapa goda förutsättningar för kunskap.

I USA och Storbritannien finns ett koncept som kallas för no excuses, som präglas av stark lärarledd undervisning, disciplin, hårt arbete, skoluniform, specialundervisning, smågrupper och mycket höga förväntningar på eleverna. Resultaten är mycket goda. Detta är ett koncept som Sverige borde överväga att ta efter. Till den som efterlyser forskning och beprövad erfarenhet kan jag säga att detta är ett område som det verkligen har forskats kring. Det kan man ta del av. Men det räcker inte med detta.

Ett stort problem är också att vi har haft ett oproportionerligt elevinflytande över svensk skola. Detta måste helt klart minska. Det starka elevinflytandet är förödande för svaga elever i utanförskapsområden. I takt med att Skolinspektionen har blivit alltmer aktivistisk har även det lagstadgade elevinflytandet inneburit negativa konsekvenser för kunskapsuppdraget. Det är läraren och ingen annan som ska styra och se till att eleverna är väl förberedda för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

Herr talman! Daniel Riazat lyssnade nog inte riktigt på vad jag sa. Jag sa inget om nedgången jämfört med 2018, och det var ju detta som Skolverket svarade på när vi ställde frågor. Man jämförde 2022 med 2018, men det är alltså inte detta jag gör.

Jag säger att den utveckling vi har sett i landet beror på migrationen och att vi inte har lika bra kunskapsnivåer hos elever som är utrikesfödda som hos dem som är inhemskt födda. Mitt syfte med att säga detta är att vi måste trycka på för att ha höga förväntningar på alla elever, även de elever som bor i utanförskapsområden och även de elever som inte har minst en förälder som är född i Sverige. Jag vet inte om Daniel Riazat är av annan uppfattning. Det skulle vara intressant att höra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Jag håller med om en sak: Snacket om höga förväntningar kan vi lämna bakom oss. Nu lämnar vi snacket och går över till verkstaden. Men jag noterar att Daniel Riazat fortsätter att snacka.

Herr talmannen har säkert precis som jag en gång i tiden innehaft vinylskivor. Ibland hände det ju att pickupen fastnade mellan spåren. Då blev det vad man kallade för ett hack i skivan.

Det vi alltid hör i talarstolen från Daniel Riazat är ett hack i skivan: Allting är de fristående skolornas fel. Det är aldrig någon reflektion över vad Daniel Riazat som skolpolitiker har kunnat göra, vad han har kunnat lägga fram eller stödja för förslag, utan allting är de fristående skolornas fel.

Om det hade varit så enkelt hade vi inte stått med de problem vi nu diskuterar. Men när 15 procent av eleverna går i fristående skolor och resten av eleverna, 85 procent, går i kommunala skolor är det inte friskolornas fel att det ser ut som det gör, utan det handlar om något annat. Det måste snart också Daniel Riazat förstå.

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågan, Anders Ådahl! Det är sant. Om man ser det rent proportionellt är det så. Det beror just på att gruppen elever med utländsk bakgrund är väldigt spridd. Det är alltså en väldigt omfattande grupp. Också Pisarapporten säger att det är väldigt stora skiftningar i just den gruppen.

Men det tar inte bort ansvaret från dem som har skapat denna situation. Vi har haft en migrationspolitik som har inneburit en väldigt hög invandring till skolorna. Och man har sedan inte lyckats ha de förväntningar på eleverna som krävs och de insatser som krävs för att de ska kunna ta del av den svenska skolan generellt. Detta måste vi se till att ha. Vi kan inte bara lämna allting vind för våg.

När det gäller att ledamoten skulle bli bedömd annorlunda i Frankrike kan jag säga: Ja, så är det även i Sverige. Elever som har utländsk bakgrund har lägre kunskapsnivåer än elever med inhemsk bakgrund.

Herr talman! Det finns likheter med Sverige. Jag tycker att det är viktigt att man jämför lika med lika. Sverige går bättre än Finland 2022 - det ser man om man jämför lika med lika. Svenska elever med inhemsk bakgrund presterar alltså bättre än finska elever. Varför är det så? Jo, så är det för att Finland har vänt ryggen åt den skolpolitik som var så framgångsrik under väldigt många år. Detta är inte något som har hänt mellan 2018 och 2022, utan detta har kanske ägt rum under en tioårsperiod. Man har monterat ned den starka auktoriteten för lärarna och disciplinen i klassrummen. Man har efterliknat Sverige rätt mycket.

Jag kan dela Anders Ådahls åsikter ganska långt och tycker att han har rätt i många analyser. Därför är det besvärande att Anders Ådahl väljer att tillhöra vänstergänget i stället för att komma över till vår sida i politiken och se till att skapa förutsättningarna för svenska elever.