Statsrådet Lotta Edholm (L) om Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisaundersökningen

Herr talman! Det gläder mig att ämnet berör och väcker känslor och tankar. Jag tror att vi har ett stort gemensamt ansvar för detta. Men jag är lite bekymrad över oppositionens brist på ansvarstagande. Eleverna i Pisaundersökningen har ju gått åtta år i en skola som har varit styrd av Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Hur man än vänder och vrider på resultatet från Pisaundersökningen 2022 är det inget mindre än en kunskapskollaps. Svenska elevers kunskaper har försämrats på flera områden. Jag tycker att tappet i läsförmåga är särskilt allvarligt. Det går inte längre att förneka att vi har en läskris i Sverige. På många håll är riktiga böcker utrotningshotade, och skärmtid har i alltför stor utsträckning fått ersätta lästid.

Den socialdemokratiska regeringen var totalt ointresserad av att byta ut skärmar mot böcker. Den digitaliseringsstrategi vi fick i våra händer blev så starkt kritiserad av hjärnforskare, som inte hade varit med över huvud taget när den togs fram, att vi var tvungna att slänga den i papperskorgen. Jag menar att skolan, framför allt i de yngre åldrarna, ska fyllas med papper, böcker och pennor för att underlätta för läsningen.

Det finns ingen brist på utmaningar att ta tag i. Jag vill peka särskilt på vad Pisachefen sa i en intervju om de svenska resultaten: "Det som slog mig mest är den relativt dåliga disciplinen. Ni har en majoritet av elever som säger att de inte lyssnar på vad lärarna säger. De är oengagerade. Det är oväsen och oordning. Många elever blir också distraherade av sina mobiltelefoner."

Det är frågor som vi måste ta på största allvar. Jag är därför glad och stolt över att vi nu kommer att driva igenom helt mobilfria dagar i skolan.

Men självklart är skolans utmaningar större än så. Skolan lider exempelvis av en missriktad välvilja i fråga om att alla elever ska sitta i samma klassrum, oavsett behov. Vi har extra anpassningar i stället för särskilt stöd. Det finns en överdriven tilltro till självständigt arbete i stället för lärarledda lektioner. Vi har ibland kunskapskrav som faktiskt inte är gjorda för små barns hjärnor. Vi lär också eleverna väldigt mycket om deras rättigheter men desto mindre om skyldigheter.

För att vända utvecklingen måste skolan gå tillbaka till grunderna. Därför säkerställer staten att likvärdigheten och bristerna i skolsystemet ska rättas till. Lärare kommer att få bättre förutsättningar för att ha en rimlig arbetsmiljö. Och alla elever ska få det stöd de behöver. Ingen fråga kan egentligen vara viktigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

Herr talman! Vi har tillsatt två stora utredningar. En av dem handlar om nationell skolpengsnorm, det vill säga att alla barn i Sverige - oavsett vilken skola man går i och om det är i en socialdemokratiskt styrd kommun eller inte - ska ha likvärdiga villkor. Det har de inte. Utredningen kommer också att handla om friskolornas finansiering. Det är otroligt viktigt, precis som Åsa Westlund säger, att det man får betalt för är det arbete man faktiskt gör.

Den här debatten handlar om Pisaresultaten. Det vore intressant att höra om Socialdemokraternas syn på varför det har blivit så här, eftersom barnen i Pisaundersökningen i huvudsak har gått i en socialdemokratiskt styrd skola.

Herr talman! Det är självklart att friskolor liksom kommunala skolor ska få betalt för det de gör. Vi behöver en större likvärdighet i svensk skola. Jag noterar att Åsa Westlund inte säger ett ord om kommunaliseringen av svensk skola i det hänseendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Vi har ett skolsystem där det skiljer 70 000 kronor per elev och år i hur mycket pengar kommunerna satsar på sin skola. Det är en konsekvens av att systemet inte är likvärdigt. Jag anser att vi måste göra något åt hela systemet, inte bara bryta loss friskolorna utan också se till att få en nationell skolpengsnorm som gäller i alla landets kommuner för att öka likvärdigheten.

Herr talman! Regeringen gör den största statliga satsningen på många, många år på skolan. Vi ökar det som vi numera kallar kunskapsbidraget och gör stora satsningar på läroböcker, fler speciallärare, skolsociala team och så vidare. Men det är viktigt att komma ihåg att skolan är ett kommunalt ansvar. Jag är fullt medveten om att Daniel Riazat inte tycker att det är särskilt bra - han och jag har ju rätt lika åsikter när det gäller statens ansvar för skolan. Men den är också ett kommunalt ansvar, och vi måste dela det ansvaret.

Som skolminister är jag naturligtvis beredd att göra ytterligare satsningar på skolan i nästa års budget. Det tror jag att vi kan se framför oss, men vi måste också se att kommunerna har ett ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att också göra stora statliga satsningar på skolan. Vad jag försöker säga är att skolan även är ett kommunalt ansvar och att det är väldigt stora skillnader mellan hur mycket pengar kommunerna satsar på sin skola. Ett sätt att komma till rätta med det är någon form av nationell skolpengsnorm. Det har vi nu tillsatt en utredning kring för att få likvärdiga villkor i landet hos både kommunala och fristående skolor. Det handlar också om likvärdiga villkor mellan kommunerna, just för att det ser så olika ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att man introducerar digitala verktyg, men det ska göras med ålder och där det passar. All forskning visar att man bättre lär sig att läsa analogt och att man får bättre djupläsning och klarar att läsa längre tid när man läser i en bok i jämförelse med en skärm. Det finns mycket forskning på det här området nu, och jag är fullt beredd på att svensk skola drar slutsatsen att barn behöver riktiga läroböcker. Så måste det bli. Sedan är det klart att digitala hjälpmedel ska introduceras efter ålder och enligt hur små barns hjärnor utvecklas.

Herr talman! Jag delar Camillas åsikt att det finns saker man kan göra snabbt i svensk skola men också sådant som är av mer långsam karaktär. Men det ena utesluter ju inte det andra. I dag har vi till exempel läroplaner där målen enligt vad många hjärnforskare säger är närmast omöjliga att uppnå för en del elever hur mycket de än anstränger sig. Det är klart att vi måste göra någonting åt det. Det är klart att vi också måste göra någonting åt den lärarutbildning som inte i tillräcklig utsträckning rustar de blivande lärarna för det som de möter i klassrummet. Sedan är det självfallet så att vi också måste tillskjuta mer pengar i form av till exempel riktade statsbidrag som går just till skolan, men det ena utesluter inte det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Jag tycker egentligen inte att det är en särskilt svartvit debatt. Sanningen är ju att det knappt har varit någon debatt alls om det här tidigare. Vi har fått en stor ogenomtänkt digitalisering av den svenska skolan. Väldigt många skolor har knappt några läroböcker i dag. Därför måste vi göra stora satsningar just på läroböcker, och det är en av de snabba satsningar som Camilla Hansén efterlyser. De stora satsningar som vi gör på läroböcker nu kommer ut i klassrummen under våren och hösten.

Det ena utesluter inte det andra. Vi behöver göra stora förändringar av lärarutbildningen, av läroplanerna och så vidare. Men vi måste också göra stora satsningar på till exempel riktiga läroböcker, fler speciallärare, fler mindre undervisningsgrupper och så vidare.