Fru talman! Tack, Thomas Morell, för ett tydligt åskådliggörande av att det inte finns någon plan! Det Thomas Morell nämner är de små rännilarna av trafikens utsläpp. Den stora utsläppskällan, det vill säga personbilstrafiken, nämns inte med ett enda ord. Flygets utsläpp nämns inte heller, för den delen.

Det är helt uppenbart för alla som på något sätt är insatta i frågan att de åtgärder som Thomas Morell nämner inte på något sätt kommer att föra Sverige i närheten av att minska utsläppen med 70 procent. Det finns inte någon som helst chans med de åtgärder som Thomas Morell föreslår.

Uppenbarligen har inte Sverigedemokraterna någon plan. Det kan man tycka är väldigt olyckligt eftersom de med full kraft ägnar sig åt att riva ned klimatpolitiska åtgärder och reformer. Då borde man åtminstone ha någon sorts idé eller tanke om vad som ska göras i stället. Detta är att lämna walkover, eller för att tala med finansministerns röst: Når vi inte målen så når vi dem inte. Det är helt enkelt en uppgivenhet.

Det är också lite uppseendeväckande att ett regeringsunderlag som nu ägnar sig åt att kraftigt skära ned på järnvägsinvesteringar och järnvägsunderhåll pratar om att föra över gods till järnväg. Våra myndigheter och experter är ju tydliga med att det är fullt på många spår, särskilt på de stora sträckorna. Det finns helt enkelt inte kapacitet. Men regeringen har ingen plan på hur det skulle kunna gå till att få kapacitet.

Thomas Morell pratar om elektrifieringen, vilket är uppseendeväckande eftersom den politik som Thomas Morell har drivit igenom nu med full kraft leder till att vi minskar elektrifieringen. Takten går ned. Det säljs färre elbilar än det gjorde innan Sverigedemokraterna fick inflytande över svensk politik. Att då lyfta fram elektrifiering som en lösning är som sagt ganska uppseendeväckande.

När man frågar Trafikverket säger också de att elektrifieringen inte är en lösning. Det räcker inte. Även om varenda bil som säljs från och med nu skulle vara en elbil kommer man ändå inte att nå trafikens mål till 2030.

Återigen, Thomas Morell: Vad är Sverigedemokraternas svar? Hur ska utsläppen minska med 70 procent till 2030?

Fru talman! Nästan 100 år gamla växlar och 400 försenade tåg - det är stundtals helt bedrövligt på Sveriges järnvägar, Thomas Morell. Trafikverket är helt medvetet om hur gamla de växlar är som ligger på vår järnväg och exakt hur stora problem de orsakar.

När det kommer till kontaktledningsbyten är ingen i trafikutskottet jätteimponerad av Trafikverkets planering. Jag har länge bedrivit en politik för att järnvägen ska övergå till mer statligt underhåll. Vi ser hur entreprenörer inte sköter underhållet och hur Trafikverket inte har koll på sina egna anläggningar.

Det här är någonting som också SD har drivit. Här har vi en gemensam syn med resten av oppositionen i trafikutskottet. Tidigare i år hade ni i Sverigedemokraterna möjlighet att ändra på detta och få igenom er politik trots att regeringen inte håller med er eller oss om den. Ni kunde ha gått med på ett tillkännagivande tillsammans med oppositionspartierna, men det gjorde ni inte. Ni gick i stället hem till regeringen och började förhandla. Jag vet inte riktigt vad ni fick i förhandlingen, och jag är väldigt nyfiken på det.

Men i dag ska vi debattera just trafikfrågorna och besvärligheterna på järnvägen, som är min fråga. Varför såg inte Sverigedemokraterna till att få ordning på en av Sveriges största myndigheter? Trafikverket måste se till att ta hem underhållet, och de kan inte ha tusentals olika entreprenörer som de inte vågar ställa krav på när det till exempel gäller att använda moderna maskiner. Varför backade Sverigedemokraterna från sin egen politik när man hade chansen att få igenom ännu mer politik?

Fru talman! Jag hörde inte riktigt svaret på min fråga. Det var kanske lite mer undanflykter när det gäller att Sverigedemokraterna inte vill bedriva sin egen politik när man väl har chansen att göra det.

Det är ett rätt uppenbart svar till Sverigedemokraternas väljare: Det är ganska lätt att frångå sin egen politik om man kan få något annat i betalning. Sverigedemokraterna kanske har gjort en jättebra deal; ni har uppenbarligen fått något annat i betalning som avgör att ni backar från att Trafikverket ska sköta underhållet i statlig regi. Vi som lagstiftare och skattebetalare skulle då ha oerhört mycket mer kontroll över vad Trafikverket gjorde. Vi skulle se till att Trafikverket kan ställa krav på entreprenörer, använda kontaktledningsmaskinerna och se till att man förkortar den tid det tar att byta spårväxlar från flera dagar till tre timmar. Tekniken finns, men myndigheten har i dag inte förmåga att ställa dessa krav. Vi har inte den kontrollen, för svensk järnväg är sönderprivatiserad.

Det behövs jättemycket underhåll. Regeringen säger att man satsar på detta. Vänsterpartiet satsar 5 miljarder mer på järnvägsunderhåll än regeringen.

Sverigedemokraterna säger sig å ena sidan satsa på järnvägen men frångår å andra sidan sin egen politik - det är inte en jätteimponerande hantering av situationen. Vi sitter alla på försenade tåg, och det är ett jätteproblem, för arbetspendlarna och för godsindustrin.

Jag tycker inte att svenska folket ska lita på Sverigedemokraterna i denna fråga, för vi behöver omorganisera hela järnvägssystemet. När det gäller den stora omorganisation av Trafikverket som Sverigedemokraterna efterfrågar kan jag berätta att jag har varit med och omorganiserat Polismyndigheten. Det var en förskräckligt lång och jobbig resa för hela myndigheten. Det är kanske inte dit vi ska gå.

Fru talman! Det är spännande att sitta och lyssna på debatten!

Jag ska ställa lite frågor på samma tema. Jag skulle vilja backa till gårdagen, när trafikutskottet hade en flygdag som Socialdemokraterna var värd för. Jag tyckte då, när ledamoten talade, att jag hörde en kritik mot marknadiseringen av samhällskritisk infrastruktur. Det var en direkt fråga som ledamoten fick. Jag tycker att det är väldigt glädjande att Sverigedemokraterna ger uttryck för att det faktiskt inte är bra att vi har marknadiserat samhällskritisk infrastruktur som till exempel järnvägen och flyget och dessutom digitaliseringen - inte minst med tanke på det säkerhetspolitiska läge som vi nu befinner oss i.

Jag ska återknyta till det som sagts här i talarstolen tidigare. Tycker Sverigedemokraterna att det är rimligt med till exempel 52 aktörer i järnvägssystemet - som det var senast jag läste; det är säkert fler i dag - som slåss om alldeles för lite kapacitet? Det är ändå detta som är den stora utmaningen. Uppenbarligen tycker man inte det, eftersom man tidigare har tyckt att vi ska återta en del av underhållet i egen regi.

Jag undrar också vilka steg Sverigedemokraterna, utifrån det som ledamoten sa i går, kommer att ta för att peka ut vad som är samhällskritisk infrastruktur. Jag hörde ledamoten säga detta i går och vill följa upp det i dag. Vilka steg kommer Sverigedemokraterna att ta när det handlar om vårt område, det vill säga transportområdet och fysisk och digital infrastruktur?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det där är en efterhandskonstruktion. Vårt utskottsinitiativ handlade om att se över förutsättningarna att återta i egen regi, inte om några pengar. Det där handlar bara om att man ska kunna säga: Det var därför vi sa nej. Men det stämmer uppenbarligen inte.

Ledamoten vill bara diskutera en liten fråga som radarsystemen, men när det gäller försvaret har vi ju skrivit avtal. Sverige har skrivit avtal med USA, i går eller i förrgår, om att man ska kunna göra truppförflyttningar. Ledamoten vet lika väl som jag att det handlar om människor och utrustning som förmodligen ska flyttas med tåg. Om vi någon gång kommer med i Nato kommer samma sak att hända.

Visst, vi kan se över radarsystemet - det är bra att vi börjar någonstans. Men detta handlar om det stora. Vad är det för samhällskritisk infrastruktur som vi faktiskt inte ska lämna ifrån oss till någon annan utan säga att staten ansvarar för, för att vi ska vara ett tryggt och säkert land?

I går under flygdagen hörde vi också väldigt intressanta reflektioner kring att det är utsläppsminskningarna som är det viktiga, inte vilket transportslag vi använder oss av. Detta hör vi aldrig Sverigedemokraterna prata om. Jag skulle gärna vilja att Thomas Morell berättar lite grann för mig och övriga som tittar på detta om hur Sverigedemokraterna tänker jobba med frågan om utsläppsminskningar, inte minst med tanke på COP 28. Man kan tycka vad man vill om det avtalet, men det som ändå sades var att det är första gången som fossil energi har pekats ut som ett problem. Det har uppenbarligen inte Sverigedemokraterna gjort, så hur tänker Sverigedemokraterna kring detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det är ett par frågor jag skulle vilja ställa till ledamoten Morell kopplat till ett par olika delar av trafikutskottets ansvarsområde.

Det första handlar om en fråga som ledamoten uppehöll sig ganska mycket vid. Det handlar om järnvägens underhåll. Jag skulle vilja att ledamoten fördjupar detta lite. Sverigedemokraterna stödde ju regeringens förra budget, som innebar en minskning av järnvägsunderhållet. Nu skriver majoriteten i sin text att underhållet ökade till 2022. Det året var det den förra regeringen som lade fram sin budget. Sedan säger majoriteten att vi ligger på fortsatt höga nivåer. Hur ser ledamoten på det faktum att man gjorde en minskning för att sedan möjligtvis lägga tillbaka något och ändå fortsätta på ungefär samma nivåer som den tidigare regeringen hade?

Det pratas ju om att det finns en stor infrastrukturskuld, inte minst när det gäller underhåll. Man säger att järnvägen saknar 60 miljarder. Jag undrar hur ledamoten ser på detta.

Min andra fråga handlar om något som ledamoten nämnde vid två tillfällen, om jag hörde rätt. Ledamoten sa så här: Inte att förglömma den digitala infrastrukturen. Men så blev det inget mer, förutom det allra sista han sa i anförandet, som handlade om digitalt.

Sverige halkar efter. I budgeten står det att vi ska vara världens bästa land när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter. Vi halkar ned till femte plats och sedan till nionde plats. Vi fortsätter att halka ned. Hur ser ledamoten på Sveriges möjlighet att återta tätpositionen när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter?

Fru talman! Inte att förglömma den digitala infrastrukturen, sa ledamoten. Det är väl säkrast jag inte frågar om något annat inför hans sista replik än just på vilket sätt han anser att man behöver arbeta politiskt. Jag hoppas verkligen att svaret inte blir liknande det som gällde underhållet, alltså att det kommer att ta både denna mandatperiod och nästa innan man kommer att kunna se någon förändring.

Med det arbete som sker nu, inte minst med regeringens tillsatta AI-kommission, lär vi halka mycket långt efter om det inte finns ett politiskt ledarskap som tar på sig ledartröjan i detta.

Jag kan dock inte hoppa över frågan om järnvägsunderhållet. Det svar som ledamoten gav handlade ju om nybyggnation. Det handlade inte om underhållet.

Thomas Morell klagar på den förra regeringen och säger att man bara hade höghastighetståg för ögonen. Men det stämmer ju inte. Det satsades ju mycket på underhåll, och just underhåll handlar ju om den befintliga järnvägsinfrastrukturen.

Ledamoten säger att vi ska satsa på detta sedan, när Sverigedemokraterna får komma med i Tidösamarbetet också när det gäller infrastruktur. Då undrar jag vad det egentligen är som skiljer, mer än en bombmatta av ord som så att säga ska förhindra att vi hör att det egentligen inte är någon ny politik utan ungefär som förut och det alltså inte kommer att ske några förändringar. Detta säger jag som kommentar rörande järnvägsunderhållet.

Nu kommer jag till min grundläggande fråga: Hur kunde ledamoten helt glömma att säga något om innehållet i den digitala infrastrukturpolitiken?

Fru talman! Den svenska ekonomin och det svenska samhället möter nu många olika kriser på en gång. Vi befinner oss i en allvarlig inflations- och tillväxtkris. Den sticker ut i en internationell jämförelse.

Som en följd av den ekonomiska krisen kommer nu en välfärdskris i kommuner och regioner som särskilt drabbar landsbygden och inte minst skolan på landsbygden.

Samtidigt drabbas många svenska städer av en kris när det gäller tryggheten på gator och torg. Det handlar om gängkrig, skjutningar och bomber och om unga människor som är både förövare och offer. Klimatkrisen blir allt tydligare. Trots det är den svenska klimatpolitiken och klimatomställningen i vårt land i kris till följd av Tidöpartiernas politik. Rysslands anfallskrig mot Ukraina ställer fortsatt höga krav på prioriteringar av vårt lands försvarsförmåga och stödet till Ukraina.

Ja, det är väldigt många olika kriser samtidigt. Trots det, fru talman, är svensk ekonomi i grunden stark. Vi har en välutbildad befolkning. Vi har framåtsyftande, innovativa och starka företag. Vi har en hög sysselsättning, och vi har fortsatt en fungerande välfärd. Men den ekonomiska politiken präglas alltmer av oordning och av en regering som inte förmår hantera de pågående kriserna.

Det är genom kloka reformer - inte populism - som Sverige och svensk ekonomi har tagit sig igenom tidigare kriser. Men det kräver att det finns någon kraft i politiken som står upp för grundläggande principer: Det ska löna sig att arbeta. Skola och utbildning är grunden för välstånd i hela landet. Vi kan inte börja öka utsläppen om vi ska förhindra en klimatkatastrof. Och företagen är vår tillväxtmotor.

Centerpartiet tar upp stafettpinnen från tidigare framgångsrika ekonomiska reformer och vill föra in detta i debatten igen, för det är en krisbekämpning på riktigt.

Fru talman! En väl fungerande transport- och it-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Det är även viktigt att näringslivets godstransporter fungerar för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter liksom en ökad andel förnybara drivmedel bidrar till fortsatt goda kommunikationer i hela landet utan att miljö- och klimatpåverkan ökar.

Inom Centerpartiet driver vi på för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar från de inrikes transporterna med 70 procent till 2030. I det arbetet har de statliga infrastrukturinvesteringarna en mycket viktig roll att spela.

Från Centerpartiets sida prioriterar vi att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen. Vi vill satsa på alternativa finansieringslösningar, elektrifiering, förnybar energi, mer kollektivtrafik, ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad och förbättrad mobiltäckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi menar att alla fem transportslag tillsammans skapar förutsättningar för transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta.

Eftersom vi värnar hela landets utveckling är det viktigt att de resurser som satsas på infrastruktur fördelas över hela landet. Jag måste få säga att det känns oroande med signalerna från den nya regeringen - om jag får kalla Tidöregeringen för det - där man pratar om arbetspendling och gods. De långa stråken i vårt land är oerhört viktiga att utveckla. Jag hoppas att vi får se förtydliganden i fråga om hela landet i den infrastrukturproposition som kommer under nästa år.

Från Centerpartiets sida vill vi för hela landets skull satsa ytterligare medel på underhåll av vägar. Vi höjer därför det anslaget med 250 miljoner kronor mer än regeringens förslag.

En annan fråga som har debatterats ganska mycket under året kan tyckas liten, men ju mer insatt man blir i den, desto mer förstår man det stora allvaret. Det handlar om trafiken till och från Gotland.

Priserna för både persontrafik och frakt av gods har höjts dramatiskt. Det drabbar både resenärer och fordonstrafik. Och det hotar företagens konkurrenskraft, vår livsmedelsförsörjning och öns attraktionskraft. Då är det rimligt att staten lindrar effekterna för Gotland, dess befolkning och företag. Därför föreslår vi att anslaget 1:7 Trafikavtal ska ökas med 100 miljoner kronor mer än regeringens förslag för att säkra färjetrafiken till Gotland.

Det finns fördelar med regeringens förslag om en övergång till efterskottsbetalningar av bredbandsstödet, men vi vill samtidigt framhålla att behoven är väldigt stora på landsbygden. Globaliseringen och digitaliseringen av samhället för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. För att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt behövs både ökad täckning och högre överföringshastighet.

Vi vill även påtala de brister som finns när det gäller mobil uppkoppling på de trafikerade järnvägssträckorna. Detta leder till sämre möjligheter att utnyttja restiden. Från Centerpartiets sida satsar vi ytterligare 300 miljoner kronor på anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation.

Det är väl detta som är grunderna i Centerpartiets budgetförslag på infrastrukturområdet. Det är ytterligare ett antal hundra miljoner till underhåll av väg. Det är 300 miljoner till driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation, och det är 100 miljoner kronor för trafikavtal kopplat till Gotland.

Fru talman! Vi har varit inne på att vi ska vara bäst i världen när det gäller digitaliseringens möjligheter. Man kan läsa utskottets ställningstagande för hela budgeten. Det framstår mer eller mindre som en lovsång till budgetförslaget. Men det finns också en del i betänkandet som handlar om att följa upp regeringens politik. Jag skulle vilja påpeka att det där finns ganska skarpa skrivningar om behovet av analys från regeringens sida när det gäller detta.

Jag skulle önska att de tre regeringspartierna i sina anföranden blir väldigt tydliga med vilken analys man gör i fråga om hur vi ska återta tätpositionen när det gäller digitaliseringens möjligheter.

Fru talman! Från Centerpartiets sida har vi en högre budgetram. Och eftersom ramarna redan är antagna väljer vi att avstå från ställningstagande. Vi har ett särskilt yttrande i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det närmar sig jul. Jag får passa på att önska talmanspresidiet god jul och gott nytt år.

Fru talman! Jag är glad att ledamoten Stockhaus lyssnade noga på mitt anförande, där jag betonade just den breda bilden för att sätta infrastrukturen i dess verkliga sammanhang och hur vi genom en fortsatt satsning kopplad till infrastrukturfrågorna, vilket transportslag det sedan än gäller, också bidrar till förståelsen för och en lösning på alla de olika kriser som jag talade om. Precis som ledamoten säger satsar vi också hårt för att nå de sista hushållen och uppskattar det arbete som man gör för detta.

Jag delar ledamotens bild att vi har ett stort behov av satsningar runt om i hela vårt land, eftersom vi har en ganska diversifierad verklighet, om jag får kalla det så, både geografiskt och kunskapsmässigt. När utskottet hade ett öppet sammanträde om AI handlade det också då en del om hur vi kompenserar för den till stora delar decentraliserade verksamheten. Det lyftes som en problembild under det seminariet, och vi behöver på olika sätt hitta politiska vägar för att nå dit.

Ledamoten har mycket väl uppfattat att vi lägger ett effektiviseringskrav på alla myndigheter under det här området. Då kommer ingen undan, utan det gäller alla de olika delarna. Vi har alltså valt att lägga ett effektiviseringskrav på alla myndigheter, oavsett om det gäller Digg, Transportstyrelsen, Trafikverket eller någon annan, och det är det man har att förhålla sig till i sin verksamhet.

Fru talman! Det är oerhört viktigt att vi återtar mycket av det vi har tappat när det gäller den digitala förmågan och att använda digitaliseringens möjligheter. Då vill det till att vi har myndigheter som kan göra sitt jobb och också är rustade på många olika sätt.

Här blir man nästan lite frestad att också diskutera på vilket sätt skolan skulle vara en del av det. Vi har ju båda två tidigare varit engagerade i den frågan om digitaliseringens möjligheter. Men jag avstår från det för att i stället uppehålla mig vid det som ledamoten frågar om.

Jag blir lite förvånad över att det plötsligt blir så oerhört viktigt att lägga pengar hos myndigheten när det gäller detta. Det brukar inte låta så från Moderaternas sida - att myndigheter ska ha mer pengar för den ena eller den andra uppgiften. Jag tror att alla myndigheter faktiskt har att jobba med en stor grad av effektivisering så att man också lägger resurser på det som gör verklig skillnad.

Vi från Centerpartiet anser att alla våra myndigheter har möjlighet att faktiskt vässa sig och fundera över hur man ska använda resurserna på bästa sätt framöver så att man också får bästa möjliga resultat av dem.

Från Centerpartiets sida anser vi att det är oerhört viktigt att vi når alla människor i hela landet. Därför lägger vi ytterligare 300 miljoner kronor på att öka den del som handlar om digitala möjligheter. Vi har dragit ned någon miljon på den myndigheten, men man kan väl fundera över om inte de resterande 300 miljonerna till väldigt stor del uppväger detta så att man faktiskt kan göra satsningar ute i landet på det sätt som skulle behövas för att åter ligga i framkant.

Fru talman! Tack för de positiva orden kopplat till att vi lyfter digitaliseringen och också utbyggnad av väg och järnväg! Jag delar ledamoten Gellermans bild av att vi som två liberala partier genom åren, både under alliansregeringen och under januarisamarbetet och så vidare, har drivit många viktiga frågor bland annat när det gäller underhåll.

Det är mycket riktigt så att vid nästan alla besök vi gör handlar det om att det är infrastruktur och kompetensförsörjning som bygger Sverige starkt. Oavsett om vi pratar klimatomställning eller någon annan del av företagsutveckling ser vi att det finns ett stort kompetensbehov framöver.

Något som jag tänker att ledamoten också är väldigt väl medveten om är att när man ger olika former av rationaliseringsuppdrag brukar man faktiskt lägga dem ganska jämnt över. Åtminstone är det min erfarenhet både från kommunal och statlig nivå att man inte räknar upp löner och pris. Det finns ju inget som säger hur många anställda en myndighet ska ha, så det finns ändå en ganska stor påse pengar som man kan använda för att bygga kompetens.

Ganska ofta hör man Tidöpartierna förfäras över hur många anställda det finns i många myndigheter. Då kan det handla om att rationalisera så att man har just den kompetens som man behöver och värdesätter den på ett sådant sätt att man kan dra nytta av att det går att göra karriär inom våra myndigheter, givetvis med passande löneförmåner och så vidare.

Jag delar verkligen ledamotens syn på vikten och behovet av kompetensförsörjning. Då blir också skolan och den högre utbildningen viktiga delar att lyfta in i sammanhanget så att vi kan säkerställa att vi bygger den kompetensen på många olika sätt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Vårt budgetförslag innebär 300 miljoner mer till driftssäker och tillgänglig elektronisk kommunikation än regeringens förslag. Vi drar ned 1,2 miljoner kronor på den myndighet som ledamoten först nämnde.

När det gäller Trafikverket drar vi ned 6,9 miljoner kronor.

Man kan ändå jobba med rationaliseringar inom ett verk. Jag förstod ledamotens fråga så att om man inte räknar upp lönerna kan man inte attrahera kompetenta medarbetare, men det är inte så det går till. Det handlar om på vilket sätt man konstruerar sin myndighet. Det framgår inte i regleringsbrevet exakt hur många anställda det ska vara på en myndighet eller hur mycket lönerna kan höjas vid en uppräkning. Här kan myndigheterna jobba med rationaliseringar av olika slag.

Det är oerhört viktigt att vi tar till oss av det som kom fram på sammanträdet om AI. Där framgick att det handlar om hur vi kompenserar för det decentrala. Vi har av många olika anledningar valt ett decentralt system med kommuner i olika storlekar och många olika aktörer. Därmed måste vi på olika sätt fundera över hur vi kompenserar för det decentrala. Centerpartiet kompenserar genom att öka det anslag som handlar om driftssäker och tillgänglig elektronisk kommunikation med 300 miljoner kronor. Vi rationaliserar något på våra myndigheter, men som helhet stärker dessa satsningar förmågan att nå alla människor. Därmed får alla människor i Sverige möjlighet att vara en del av den digitala utveckling som vi alla vill se.

Fru talman! Regeringen säger att man ska satsa på arbetspendlingen. Jag är jättenyfiken på vem regeringen tycker är arbetspendlare. Tycker man att det är undersköterskan som ska ta bussen till jobbet på sjukhuset eller vårdcentralen? Det kommer att bli väldigt svårt med regeringens politik. Vi vet ju alla att regionerna går på knäna och att sjukvården är oerhört svår att hantera just nu. Undersköterskan kommer kanske inte att ha något sjukhus att ta bussen till, och bussen kommer inte heller att gå. Vi kommer att få se neddragningar inom kollektivtrafiken framöver eftersom staten inte går in med de pengar som regionerna så väl behöver för att driva kollektivtrafik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Tänker regeringen kanske på ett annat slags pendling, som den som vi riksdagsledamöter ofta ägnar oss åt? Jag menar den långväga pendling som innebär att man sitter ganska många timmar på tåget mellan Stockholm och Göteborg eller Stockholm och Malmö. Det kan dock inte vara dessa pendlare som regeringen tänker på, för det kommer ju inte att byggas någon ny stambana.

Vi ser hur otroligt dåligt järnvägen funkar i dag. Växlarna är nästan hundra år gamla. Vi ser också hur Trafikverket gör upphandlingar. Det blir onödigt långa stopp och enkelspårdragningar. Det kan alltså heller inte vara fjärrtågpendlaren som regeringen talar om när man talar om att satsa på arbetspendlaren.

Vem är det då regeringen faktiskt satsar på när man säger att man satsar på arbetspendlingen? Det är varken den som tar den regionala kollektivtrafiken eller den som tar de mer långväga fjärrtågen. Vem är regeringens arbetspendlare?

Fru talman! Om regeringen vill att den infrastruktur vi har i dag ska fungera föreslår jag att man röstar på Vänsterpartiets politik. Vänsterpartiet lägger till exempel 500 miljoner mer än regeringen på vägar i glesbygden. Vänsterpartiet lägger 5 miljarder mer på underhåll av järnvägen.

Vi vill att järnvägen ska användas, men den kommer inte att kunna användas. Regeringen kommer med sin politik gladeligen att nöja sig med att pendlaren som sitter på fjärrtåget mellan Stockholm och Göteborg kommer att resa inte bara mer än tre timmar utan kanske fyra eller fem timmar på grund av att Trafikverket, som ska sköta underhållet, inte har förmågan att upphandla underhållet på rätt sätt. Regeringen är inte intresserad av att genomföra det underhåll man talar om på det sätt som det borde göras på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag hör att det i alla fall finns en pendlare som regeringen bryr sig om, nämligen bilpendlaren, som får både sänkt skatt och lägre drivmedelspriser. Jag förstår att detta är väldigt välkommet för många, men alla har inte råd att ha bil. Alla behöver heller inte ta bilen. Vi är många som gladeligen åker kollektivt därför att vi bryr oss om hur vi reser och - framför allt - därför att vi bryr oss om klimatmålen.

För att göra det bättre för pendlare borde regeringen till exempel se till att stadsmiljöavtalen finns kvar. De hjälper kommuner och regioner att se till att den regionala kollektivtrafiken förbereds på bästa sätt. Skulle regeringen bry sig om både de kortväga och de långväga pendlarna skulle man också bygga nya stambanor. Det behöver inte vara höghastighetsstambanor - jag säger detta eftersom regeringen har fastnat i en konspirationsteori om vad höghastighetsbanor är.

Bygg mer järnväg! Se till att regionernas ekonomi kommer på fötter! Gör så att undersköterskan kan ta bussen till sjukhuset i stället för att tvingas ta bilen till ett sjukhus som kanske inte finns kvar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! När man som jag kan se tillbaka på en ganska lång politisk karriär inom många olika områden inser man att infrastruktur och infrastrukturplanering är något som sammanbinder. Det är viktigt när man jobbar med näringspolitik eller miljöpolitik eller trafikpolitik, som vi gör i trafikutskottet.

Det vi hör från framför allt näringslivsföreträdare är att långsiktighet är avgörande. De behöver veta vad som ska gälla.

Då är det intressant att följa Moderaternas inställning till infrastrukturplanering, inte minst när det gäller nya stambanor. Moderaterna började med att vara starkt emot. Vi hade en finansminister som kallade det science fiction-teknik trots att många länder i Europa redan hade byggt eller höll på att bygga höghastighetsjärnväg. Sedan tvärvände de, satte igång Sverigeförhandlingen och sa: "Nu kör vi, hela Sverige tillsammans!" De förhandlade med kommuner och regioner som började avsätta mark och planera för 100 000 bostäder, och Trafikverket började planera. Alla var på tårna. Vad gjorde Moderaterna då? Jo, de tvärvände igen och är nu helt plötsligt åter jättemycket emot.

Man frågar sig vilka förutsättningar Moderaterna ger för Sverige som land att över huvud taget ha en aning om vad som kommer att komma. Hur ska industrier som planerar för produktion kunna veta hur de ska transportera sitt gods när Moderaterna växlar fram och tillbaka i frågan? Man frågar sig om det här är en lekstuga. Är Moderaterna ett regeringsbärande parti? Hur ska man över huvud taget kunna lita på Moderaterna i infrastrukturfrågor?

Nästa år ska det komma en infrastrukturproposition. Hur ska någon i Sverige kunna lita på det som står i den när Moderaterna hela tiden byter fot och inte kan bestämma sig och faktiskt för svenska folket och investerare bakom ljuset? Moderaterna säger kör, och sedan tvärvänder de. Hur ska man kunna lita på Moderaterna?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag skulle kunna ta Maria Stockhaus på orden och tro på det hon säger om det var så att regeringen satsade mer på underhåll av järnvägen, men det gör man inte. Det görs ju nedskärningar. Även när det gäller investeringar satsar man mindre än tidigare. Det ligger alltså inte så mycket bakom Maria Stockhaus ord.

När det gäller kostnaden har vi bett Trafikverket ta fram nya förslag, och de visar att det går att spara mycket och göra det billigare. Ett alternativ om man hade velat ha en trovärdighet i transportfrågor hade alltså varit att försöka få fram nya stambanor eftersom det är fullt på spåren och inte går att få all den järnväg som inte minst industrin behöver.

Det är intressant att titta på hur det ser ut i resten av Europa. Faktum är att alla andra EU-länder håller på att bygga höghastighetsjärnväg och nya stambanor. Våra grannländer Finland och Danmark gör det. Det är bara Sverige som genom Moderaternas politik är en öken vad gäller att bygga ny, modern järnvägsinfrastruktur. Detta får närmast löjliga konsekvenser. När Fehmarn Bält-bron, som Maria Stockhaus nämnde i sitt anförande, öppnar innebär det snabbare transporter Malmö-Hamburg än Malmö-Stockholm. Hur rimmar det med att vi ska ha ett transportsystem som binder ihop hela Sverige och gör att hela landet håller samman? Det är eländigt att Moderaterna har lyckats förstöra infrastrukturplaneringen på detta sätt och att de inte har kunnat skapa den samsyn som krävs för den typ av generationsprojekt som nya stambanor är.

Vi är alla stolta över att vi kunde bygga järnväg som band samman Sverige och de stora städerna. Nu har Moderaterna gett upp denna ambition och väljer att vända järnvägen ryggen för att i stället skapa illusioner om att det går att hålla ihop Sverige med bara andra transportslag. Med Moderaternas politik kommer järnvägen varken att klara dagens eller morgondagens behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag blir ganska upprörd över ledamoten Stockhaus beskrivningar. Jag tycker att det är ganska löjligt att jämföra vår politik med ett hus. Dessutom kommer ledamoten med rent lögnaktiga påståenden om dem som tidigare varit ansvariga för detta område.

Att den tidigare regeringen skulle ha varit passiv och inte lagt några pengar på underhåll är en ren lögn. Under Tomas Eneroths tid ökade underhållsanslaget i budgeten med 48 procent. Att då säga att vi över huvud taget inte satsade på underhåll är alltså en ren lögn, och jag trodde att ledamoten var bättre än så.

Jag reagerade också jättestarkt på att ledamoten påstår att vi är teknikfientliga. Under den tid Socialdemokraterna var med och styrde landet låg Sverige ständigt på första plats på alla innovationslistor. Men inte nu längre. Hur kan man påstå att vi är teknikfientliga när det har tagits fram hur många innovationer som helst genom vår politik?

Det finns så mycket att säga men så lite tid.

Socialdemokraternas fokus när det gäller transportsektorn måste i ett samhälle som ställer om handla om hållbarhet och kapacitet och att man ska kunna leva i hela Sverige. Jag skulle vilja veta hur ledamoten ser på det här med att kunna leva i hela Sverige. Vi har precis varit i Luleå och fått höra att nio av tio måste använda bilen för att järnvägen inte är utbyggd där. Vi har också hört om alla uppdrag som finns. Men när kommer besluten, ledamoten Stockhaus?

(Applåder)

Fru talman! Jag tror faktiskt att väljarna fortfarande ser oss som ett samhällsbärande parti. Det är i alla fall vad siffrorna visar. Däremot är det ganska osäkert hur de ser på Moderaterna.

I dag skrev ledamoten Stockhaus en artikel om att laga först och bygga nytt sedan. Då kan man verkligen fundera på hur Moderaterna tänker kring samhällsutvecklingen där beslut hade behövt fattas i går. Vi hade behövt fatta beslut för länge sedan om vissa saker. Men nu säger Maria Stockhaus att vi ska laga det som finns först och bygga nytt sedan, trots att vi vet att det kommer att investeras tusentals miljarder kronor till exempel i norr. Det kommer också att investeras i övriga Sverige.

Det alla säger till oss, oavsett var vi är - jag antar att det är samma för alla partier i den här riksdagen - är att de kan göra mycket, mycket mer, men att infrastruktur saknas. Infrastrukturen är proppen, hindret.

Jag måste få fråga en gång till hur ledamoten och regeringen tänker se till att det som händer nu inte bara landar i en massa utredningar utan att det också kommer beslut som leder någonstans.

Ni har utökat Tidöavtalet till att också omfatta infrastrukturpropositionen. Det man kan utläsa hittills är att det positiva för Sverigedemokraterna är att de får ha folk på ert samordningskansli - men vad får ni? Det funderar jag på. Och än viktigare är vad Aktiebolaget Sverige får ut av det! Kommer vi att få se ännu mer ökade utsläpp än i dag? Klimatomställningen är ju verkligen inte Sverigedemokraternas prio. Vad får övriga regeringspartier ut av det utökade Tidöavtalet?

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Stockhaus, för anförandet! Vi vet ju båda att på åtta minuter ska man försöka täcka in väldigt mycket, och då blir replikskiftet en möjlighet att fördjupa sig i vissa resonemang och prata om vad som ligger bakom dem.

Jag skulle vilja att ledamoten fördjupade sig lite i säkerställandet av god infrastruktur i hela landet och av att se till att hela landet verkligen håller ihop. I ett tidigare replikskifte nämnde ledamoten nämligen "dem" och "deras" del av Sverige. Men för mig är det viktigt att hela Sverige hänger ihop, och då blir det motsägelsefullt att bara tala om arbetspendling och gods.

Ledamoten sa också att vi kommer att behöva bygga ny järnväg. Jag är lite nyfiken på var ledamoten anser att den nya järnvägen behöver finnas och på vilket sätt man avser att agera för det.

Något som har varit aktuellt i vår gemensamma vardag i riksdagen är flygfrågorna. Både i går och i dag har det varit debatter om flygets utmaningar framöver. I sitt anförande om flygplatsutredningen nämnde ledamoten att den nu bereds i Regeringskansliet. Jag skulle ändå vilja ställa några frågor om den.

En del handlar om förnybara bränslen. Tror ledamoten att det kommer ut av beredningen att man ska satsa på förnybara bränslen i Sverige?

När det gäller den andra delen, som är kopplad till biodrivmedel, undrar jag hur ledamoten avser att verka för ytterligare biodrivmedel för att kunna göra omställningen.

Fru talman! Min fråga handlade egentligen inte om de nya stambanorna utan om ytterligare behov av ny järnväg. Det var detta jag avsåg, även om jag sa fel när det gäller stambanorna. Vi ser alla de röda delarna i järnvägssystemet och förstår att vi kommer att behöva göra många stora investeringar framöver.

Jag ska fråga om det sista som ledamoten tog upp, nämligen om det är stora hål i vägen och hur man ska göra då. Jag ser att det sker en del förstärkningar kopplat till enskilda vägar.

Samtidigt som man gör denna ökning höjer man gruvskatten, vilket är något som de som har hand om de enskilda vägarna förvånas över. Om det bara är för att kompensera för höjda skatter blir det ju ingen höjning av anslaget i egentlig mening. Det hänger ihop på vilket sätt man gör. Det är en skatt som man ökar.

Den andra skatten är flygskatten. Jag nämnde flyget, men jag hann inte med hela min fråga under det förra replikskiftet eftersom tiden gick så fort. Flygskatten räknar man också upp, vilket är lite förvånande när Moderaterna samtidigt säger att vi måste värna flyget.

Jag skulle därför vilja höra om man nu, i det nya Tidösamarbetet, kommer att kunna komma längre när det gäller de olika delar som främjas när det gäller både landsbygden, i form av möjligheten att grusa sina vägar, och flygskatten, när det gäller att stärka flygets möjligheter och försöka minska kostnaderna så att konkurrenskraften kan öka.

Fru talman! Visst är det märkligt att något som är en förutsättning nästan varenda dag för alla människor i hela vårt land, utom kanske för några väldigt få människor, nämligen infrastruktur, nämns så lite, utom i vårt utskott såklart.

I övriga utskott, i övrig politik och i människors vardag förutsätter man att infrastruktur är något som bara funkar, men det gör det tyvärr inte. Detta ser vi ständigt. Tågen står still hela tiden, mer eller mindre. Det tycker i alla fall vi som pendlar. Något är fel.

När vi i S-gruppen i trafikutskottet är ute på våra resor möts vi på fler och fler ställen av att näringslivet bidrar för att förstärka den infrastruktur som saknas. Man förstärker vägar så att man kan köra extra tunga laster och köper egna tåg så att man tar sig fram till banor, men ändå får man inte ut godset som man vill.

Som jag nämnde tidigare måste nio av tio resor i Norrbotten ske med bil därför att det inte finns tåg där folk bor. Man kan fundera på varför det ser ut så.

En annan sak: När hörde vi senast en partiledare, till exempel, säga att infrastrukturen är helt avgörande för att det ska gå bra för Aktiebolaget Sverige? Det hör vi väldigt sällan. Varför säger jag detta? Jo, för att jag tycker att det är viktigt att vi på alla våra olika vis försöker att visa hur oerhört viktig infrastrukturen är för att vi ska kunna leva, bo och utvecklas i hela vårt land.

Som vi har hört från flera tidigare talare i dag är det budgeten för 2024 och utgiftsområde 22 som vi diskuterar. Vi socialdemokrater har ett eget förslag, och därför har vi ett särskilt yttrande. Jag deltar därför inte i beslutet.

Vi har haft en arbetsgrupp i trafikutskottet, en uppföljnings- och forskningsgrupp, som har tittat på hur det egentligen ser ut med måluppfyllelsen för det som regeringen har fattat beslut om ska genomföras. Det ser inte så bra ut vare sig på det transportpolitiska planet eller för den del som handlar om informationssamhället. Vi når inte våra mål. Precis som någon sa här tidigare behöver man analysera detta mycket mer. Vad är det som gör att vi inte når våra mål? Vad är det vi behöver göra för att vi ska nå de mål som satts upp?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi socialdemokrater i trafikutskottet, som var en helt ny grupp under den förra mandatperioden, har prioriterat att resa runt och träffa många människor på olika ställen i vårt land. Alla har inte varit med, men några av oss har bara under hösten varit i till exempel Malmö, Nyköping, Örnsköldsvik, Gävle, Ludvika och Luleå.

Den gemensamma nämnaren för alla dessa ställen är att det är problem på ett eller annat sätt med infrastrukturen och att man behöver fundera på hur vi ska göra för att öka tillväxten och exporten i vårt land. Detta är också något som näringslivet, när vi träffar dem, trycker på oerhört mycket: Hur ska vi se till att vi ökar tillväxten i vårt land?

När vi träffar facken handlar det såklart om jobben. Jobbet är förutsättningen för att man ska kunna leva, utvecklas och klara sig själv. De pratar också väldigt mycket om sjysta villkor, och för oss är det viktigt med sjysta villkor. Det är något som vi inte får glömma bort att hela tiden diskutera.

Vi har också deltagit på en mängd seminarier och debatter om alla trafikslag. Något som jag skulle vilja mota i grind direkt är påståendet att vi socialdemokrater inte tycker att alla trafikslag är lika viktiga. Det gör vi visst. Alla trafikslag hänger ihop. Det är uppenbart att det är så.

Inte minst märks det i den samhällsförändring och i den samhällsutveckling som vi är mitt i tack vare tekniska innovationer och tack vare behov som finns.

När vi var i Malmö fick vi klart för oss att en av de viktiga frågorna kanske handlar mer om hur en samhällsplanering ska se ut där inte alla människor har var sin bil utan där man delar bil. Hur ska man kunna använda ytan på ett annat sätt, alltså den yta som man i vanliga fall använder för att ställa bilar på? Det är ett exempel. Man behöver fundera på hur vi egentligen uppmuntrar dem som kan dela fordon att göra det. Alla kan såklart inte det.

Hur ska transportsystemet egentligen se ut? Det måste få se olika ut i vårt land eftersom vårt land ser väldigt olika ut på olika ställen. Men det måste också vara väldigt rättvist. Vi måste hela tiden utgå från en rättviseaspekt, att alla inte har samma förutsättningar.

Sedan har vi den jättestora frågan som vi, oavsett parti eller utskott, alltid måste jobba med, alltså frågan om klimatutmaningen. Det är vår tids ödesfråga. Då behöver vi faktiskt förstå att näringslivet i dag går före oss i politiken, långt före oss. Det som de vill ha av oss är beslut och långsiktighet, så att de vet vad de ska satsa på.

Vi socialdemokrater är öppna för dialog - självklart är vi det. Vi har några saker som vi tycker är viktiga, och jag tänkte nämna dem.

Det handlar om att staten faktiskt måste styra mer än man har gjort. Vi måste peka ut vad som är viktigt. Vad är det som är samhällskritisk infrastruktur? Vad är det som vi anser är viktigt inte bara för att man ska kunna flytta på sig utan också för vårt lands trygghet? Då handlar det inte bara om fysisk infrastruktur. Det handlar lika mycket om den digitala infrastrukturen. I takt med att tekniken utvecklas och att människor skaffar sig bilar, andra fordon och saker som innebär att de hela tiden är digitalt uppkopplade handlar det om att de ska kunna vara uppkopplade i hela vårt land. Då kan man inte ha en lägre hastighet på vissa ställen för att det är krångligt att dra fram digital infrastruktur till dessa ställen, för då säger man per automatik att ingen kan bo där. I dag är vi beroende av att vara digitalt uppkopplade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En annan sak som är väldigt viktig är kompetensförsörjningen. Oavsett bransch på de företag som man besöker lyfter de fram kompetensförsörjningen som sin allra viktigaste utmaning.

För transportsektorn handlar det i allra högsta grad om yrkesutbildningar som snabbt leder till jobb. Då tycker vi att det är viktigt att människor till exempel kan ta körkort. Därför är en av de två saker där vår budget skiljer sig från regeringsunderlagets budget att vi tycker att man ska fortsätta att lägga pengar på att människor ska kunna ta CSN-lån för att ta körkort. Körkort innebär nämligen både en frihet och en sak som gör det lättare att få jobb.

En annan sak där vår budget skiljer sig från regeringsunderlagets budget är att vi föreslår 500 miljoner kronor mer på järnvägsunderhållet för att det är viktigt att vi har en plan för hur vi ska kunna beta av järnvägsunderhållet.

Avslutningsvis är vi mitt i en samhällsomvandling som kommer att ge oss tusentals nya jobb runt om i vårt land - nya gröna jobb. Där kan vi, om vi tar chansen, faktiskt vara med och leda utvecklingen som vi har gjort i många år. Men då krävs det kanske en annan planeringsprocess och beslutsprocess.

Avslutningsvis vill jag önska en god jul och ett gott nytt år till talmanspresidiet, till utskottskansliet och till alla andra här.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är lite spännande att höra hur olika partiers företrädare använder väldigt starka ord. Ledamoten använde orden "med berått mod". Det har vi hört förr, men inte från Sverigedemokraterna utan från någon annan. "Med berått mod" valde vi att satsa på stambanorna. Var det detta som ledamoten sa? Jag ska inte säga vad jag tycker, men jag tycker faktiskt inte att det hör hemma i en sådan här debatt.

Jag tror att den förra nationella planen handlade om 900 miljarder kronor. Det är ganska mycket pengar och ganska många satsningar på trafikinfrastruktur och på digitalisering i vårt land. Men vi vet alla - det vet också ledamoten - att vi har en underhållsskuld, en investeringsskuld, som har kommit till oavsett vilken färg det har varit på regeringarna som har styrt detta land.

Då kan jag skicka tillbaka en fråga. Nu när Sverigedemokraterna så tydligt ingår i regeringen - det gör de även om de inte har statsrådsposter - hur kommer de då att se till att styra det trafikverk som ledamoten gärna vill slå på? Det är ändå regeringen som styr sina myndigheter. Hur kommer Sverigedemokraterna att se till att de styr åt det håll som de ändå vill? Kommer det att synas i regleringsbreven redan i december vad Sverigedemokraterna vill eftersom de nu ingår i det dagliga arbetet i Statsrådsberedningen?

Jag har en fråga till, men jag väntar med den till min nästa replik.

Fru talman! Jag kom på att Thomas Morell inte har rätt till fler repliker och att jag därmed inte kan ställa någon mer fråga. Det var dumt att jag inte tog chansen att ställa min andra fråga i min första replik, eftersom ledamoten nu inte kan svara.

Som svar på frågan: Det är väldigt fel att säga att vi inte satsade på underhållet, med tanke på att vi ökade med nästan 50 procent mot vad det hade varit tidigare. Man måste kunna göra flera saker samtidigt, och det var det vi försökte göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För oss är det väldigt viktigt att bygga ihop Sverige. Man ska kunna bo, leva och verka överallt. Vi har också en vision om att ha större kapacitet på järnvägen, som nu inte räcker till. Stambanorna var och är en viktig del i att öka kapaciteten i järnvägssystemet.

Man kan påstå att vi inte gjorde någonting eller att vi prioriterade fel, men vi tycker såklart inte att det stämmer.

Fru talman! Anledningen till att jag inte nämnde Göteborg var att jag bara nämnde de platser som vi besökt den här hösten. Göteborg har vi redan varit i för länge sedan. Vi har ändå suttit i trafikutskottet i snart ett och ett halvt år. Men man behöver åka tillbaka flera gånger. Man hinner ju inte träffa alla vid samma tillfälle. På de ställen där vi har varit har vi haft spännande och intressanta möten med Trafikverket, näringslivet och olika andra aktörer.

Jag tror att det viktiga, som svar på ledamotens fråga, är att vi får till en ökad kapacitet. I tidigare prioriteringar har det varit ganska tydligt. Som ledamoten vet har jag inte suttit i trafikutskottet förut och kan inte redogöra för hur prioriteringsdiskussionerna har förts och så vidare. Men det har varit viktigt att lyssna på vad regionerna sagt om sina prioriteringar i det arbete som sedan lett fram till den nationella planen. Göteborg-Borås har varit en av de prioriteringar som regionen fört fram. Det är möjligt att man har ändrat sig i dag; jag vet inte. Det som den nationella planen byggde på var ju regionens prioriteringar på den tiden när vi tog fram den.

Det är viktigt med mer kapacitet, men det allra viktigaste för oss är ändå att näringsliv, människor och politiska församlingar på olika ställen vet vad det är som ska gälla långsiktigt, så att man kan planera, bygga och investera efter det. I dag är det ingen som över huvud taget vet någonting om vad som gäller, för man bryter ju det som tidigare varit sagt. Då kan man såklart slänga in nya saker och ställa frågor till oss. Men det är ju ändå regeringen som måste tala om vad som ska gälla, och i regeringen ingår ledamotens parti. Det ska inte jag tala om, utan det ska regeringen göra.

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt märkligt att påstå att man måste ha kvar Bromma flygplats för att det ska gå att leva, verka och bo i hela landet. Nej, det kan man verkligen inte behöva. Nog måste man kunna flyga från övriga landet till någon annan flygplats. I rådande läge är det viktigt att vi kraftsamlar på en flygplats, och det måste vara Arlanda. För att man ska kunna leva och bo i hela Stockholm är det viktigt att bygga nya bostäder, och då är den yta där Bromma flygplats finns viktig. Vi står fortfarande bakom att Bromma ska läggas ned, för vi tror att det är mycket bättre att kraftsamla på en flygplats. Dessutom behöver stockholmarna fler bostäder, vilket jag tror att många kan vittna om. Då måste man också identifiera de platser där man kan bygga fler bostäder.

Sedan handlar alltid allting om prioriteringar, vilket ledamoten kommer att upptäcka om hon inte redan har gjort det. Det är klart att stambanorna var första steget och att man sedan vill bygga ihop övriga landet också. Men att vi inte har lagt pengar på andra saker, som ledamoten står här och påstår, stämmer faktiskt inte. Dessutom var det under Reinfeldts regering som utbyggnaden av Norrbotniabanan stoppades. Det är inte vi som har stoppat den utan den regering som ledamotens parti satt i. Lite får man nog hålla sig till sanningen.

(Applåder)

Herr talman! Det har pratats en hel del i kammaren om att den nya regeringen prioriterar befintlig järnväg och att man ska få det järnvägssystem vi har i dag att fungera bättre. Därför vill jag fråga om ett projekt som jag är väldigt orolig för med tanke på vilka konsekvenser det kommer att få. Projektet kommer att startas om nästan precis ett år och sedan pågå i ett antal år framåt, och det handlar om att byta ut elsystemledningar och stolpar längs med Västra stambanan och Södra stambanan.

Eftersom det verkar vara en favoritsysselsättning att försöka missförstå varandra i denna kammare vill jag verkligen understryka att jag inte är emot att man gör renoveringar. Det vi behöver diskutera är dock hur vi gör de renoveringarna, och det är också det som är min fråga till ledamoten.

Det projekt man har valt - den inriktning som finns från Trafikverket - innebär att man kommer att minska kapaciteten på Västra stambanan med mellan 55 och 65 procent. Det betyder att vartannat tåg riskerar att bli inställt. Man går från dubbelspår till enkelspår, och var tredje helg kommer man att ställa in trafiken mellan Sveriges största städer helt och hållet.

Arbetet kommer som sagt att pågå under flera år. Vi har redan nu järnvägsresenärer som är hårt prövade av tåg som blir inställda eller försenade, och med den här planen för hur projektet ska genomföras är jag rädd att den sista gnuttan av förtroende för vårt järnvägssystem riskerar att ryka all världens väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är Kristdemokraterna som i regeringen har ansvaret för infrastrukturen i och med att man innehar infrastrukturministerposten. Min fråga till Magnus Oscarsson är: Kommer Kristdemokraterna att låta detta projekt genomföras på det sätt som planeras, med de enorma konsekvenser det kommer att ha för järnvägstrafiken i Sverige?

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för svaret, även om jag inte riktigt fick svar på frågan om Kristdemokraterna och regeringen tänker göra någonting för att förändra dessa planer. Det lät mer som att man helt enkelt tycker att svenska folkets alla tågresenärer ska lida, för det verkar inte som att man kommer att lägga två strån i kors för att få en förändring på plats.

Det viktiga i den här frågan är att det faktiskt finns alternativ. Det finns andra sätt att göra det på som skulle innebära att det sker på ett mycket mer smärtfritt sätt. Faktum är att SJ, som ju är en statlig aktör och därmed företräder hela svenska folket och den svenska staten, säger att det sätt man har valt är det sätt som skadar trafiken maximalt.

Det finns sedan tidigare överenskommelser med tågoperatörer att man skulle kunna göra arbetet nattetid. Det skulle såklart minska effekterna väldigt mycket för trafikanterna och tågtrafiken, men det har Trafikverket gått ifrån.

Det finns också metoder med vilka man skulle kunna göra det mycket snabbare än med den man nu har valt. Man skulle till exempel kunna använda trådbyteståg som gör att man kan göra det mycket snabbare. Det skulle korta tiden från 24 timmar för en tågsträcka till åtta eller till och med sex timmar.

Att använda den modernaste tekniken är också enligt alla bedömare det som skulle vara mest samhällsekonomiskt lönsamt. Men det skulle kräva att regeringen ger direktiv och är tydlig gentemot Trafikverket att man ska använda innovativa lösningar och de bästa metoderna även om det kanske bara är en statlig aktör som kan tillfredsställa det och som har den tekniken på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi måste väl ändå kunna vara överens om att det är bättre att använda den teknik som är bäst även om det bara är en leverantör som kan använda den än att i stället använda sämre teknik som tar längre tid och ger mycket större trafikkonsekvenser för både gods- och persontrafik.

Återigen: Kommer Kristdemokraterna att bara låta det här eländet ske? Kommer man att låta trafikanterna ha plågan och lidandet, eller kommer man att agera för att göra renoveringen på bästa och mest effektiva sätt?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för anslaget i anförandet om inte annat!

Hela landet behöver få fokus i detta. Nu hör hela departementet och de två ministrarna, landsbygdsministern och infrastrukturministern, till samma parti som ledamoten. Det är viktigt att kunna fördjupa diskussionerna i några av de frågor som vi behöver ta upp.

Ledamoten nämnde hur länge vi har haft vägarna i Sverige och jämförde med sin egen ålder. Ledamoten nämnde vikten av att stärka underhållet på de vägarna.

Jag tänker att ledamoten också har ett förflutet på landsbygden. Man kan se på Östergötland kontra Västergötland. Ni i Östergötland kanske också har en hel del grusvägar kvar liksom i Västergötland. Men det finns också många enskilda vägar.

Vi har många tiotusentals mil enskilda vägar. Jag skulle vilja fråga lite. Tror ledamoten att det tillskott som sker för underhåll av enskilda vägar verkligen kommer att räcka till någonting kopplat till den inflation vi har och de kostnadsökningar vi ser? Regeringen höjer också grusskatten. Det är kopplat till möjligheten att grusa upp våra vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

På vilket sätt tror ledamoten att det kommer att bli några resurser som förbättrar underhållet? Är det inte så att kostnadsökningarna kommer att göra att vi inte kommer att nå ens den nivå som vi skulle behöva nå? Det var min första fråga.

Min andra fråga handlar om det som jag uppskattar att ledamoten tog upp, nämligen AI och de digitala frågorna. På vilket sätt gör ledamoten analysen av att vi har halkat efter så pass mycket som vi har gjort i att kunna använda den digitala infrastrukturen på ett sådant sätt att vi ligger i framkant? Ledamoten nämnde också det.

Vad är det förutom att tillsätta en AI-kommission som kan lösa det? Vad är analysen bakom? Vilken problembeskrivning ser ledamoten?

Herr talman! Tack så mycket för svaret, ledamoten!

Jag skulle vilja fördjupa resonemanget lite ytterligare. När det gäller enskilda vägar var min fråga: Kommer det att räcka? Kommer det att bli någonting mer av de resurser som regeringen ändå tillför med tanke på det kostnadsläge vi ser och den inflation vi har och med tanke på att regeringen höjer skatten på området? Det skulle jag jättegärna se lite fördjupade resonemang om.

Jag tänker också på det som jag nämnde. I vårt betänkande står att vi inte når de övergripande målet för digitaliseringspolitiken. Då kan väl inte AI-kommissionen vara det enda svar som regeringen har kopplat till hur vi ska vara det land som är bäst i världen på att använda den digitala infrastrukturen och de digitala verktygen?

Vad finns mer i verktygslådan hos regeringen än att tillsätta en AI-kommission? Hur ser den ytterligare analysen ut bakom den problematisering som vi ändå ser på det här området? Jag skulle jättegärna önska att ledamoten kunde vara lite tydligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi har från utskottet som helhet efterfrågat detta. Hur ska vi nå målet som vi har satt när det gäller digitaliseringen? Jag förstår att det handlar om allt från digitaliseringen till grusvägar. Men det är otroligt viktiga frågor för landsbygden. Det binder på något sätt ihop infrastrukturen där vägen tar slut och bredbandet måste komma fram.

På vilket sätt ser ledamoten att det blir en reell förstärkning och inte bara positiva glada tillrop om att få fart eller att göra saker? Var är de facto politiken som kommer att leda till en stärkt konkurrenskraft?

Herr talman! Vi har nu hört lite maniskt från alla regeringspartier om hur höghastighetståget är det absolut dyraste och värsta som någonsin skulle kunna ske. Det skulle urholka hela infrastrukturen. Vi skulle inte ha råd med någonting över huvud taget. Och, halleluja, det blev inte av! Nu ska vi liksom formatera om järnvägen och laga den i små snuttifierade delar.

Nu står vi där vi står. Det kommer inte att bli någon höghastighetsjärnväg. Vi kan lämna hela den debatten därhän. Det kommer inte heller att bli några nya stambanor, och det är ju dumt och dåligt. Men om vi vill bygga i alla fall lite mer - för det behöver byggas väldigt mycket järnväg i Sverige förutom stambanor - kommer det att behövas ett annat sätt att finansiera det byggandet.

Jag har lagt fram ett förslag till utskottsinitiativ i utskottet. Då var det ingen som riktigt ville stå upp för att man driver den frågan, men det är många partier i riksdagen som driver frågan om antingen lånefinansiering eller någon form av alternativ finansiering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi har nu hört återkommande från regeringspartierna att det här är något som man tittar på. Det är jättebra, och jag vill verkligen sträcka ut min politiska hand i detta. Vi måste gemensamt kunna komma överens om och ha samsyn om hur vi ska finansiera den järnväg som verkligen behövs.

Magnus Oscarssons partikompis Andreas Carlson är infrastrukturminister. Men även hans partiledare Ebba Busch har gått ut och sagt att staten måste ta större ansvar för de stora investeringarna, oavsett om det är i kärnkraft eller i järnväg.

Jag vill som oppositionspolitiker höra hur arbetet går och när vi faktiskt får se vad regeringen tänker om den alternativa finansieringen.

Herr talman! Det bekymrar mig lite att det inte finns större tydlighet kring vad regeringspartierna menar med alternativ finansiering. Det är ju ganska stora skillnader.

Mitt parti kan absolut tänka sig lånefinansiering - att vi inte gör som när vi lånar till mindre utgifter som ska betala sig på ett år, som vi som varit kommunpolitiker är vana vid att hantera det, utan att vi faktiskt lånar för att kunna investera för framtiden. Vi kan också tänka oss en investeringsbudget, som kommunerna också har, för att kunna göra de här stora satsningarna som behövs.

Men jag hör inget svar alls från Magnus Oscarsson i den här frågan, inte ens åt vilket håll ni lutar. Är det åt lånefinansiering? Är det mer åt konsortier, så som Botniabanan finansierades när den byggdes på 90-talet? Då gick man ihop med regioner och företag.

Det finns många sätt att finansiera infrastruktur. Jag har all respekt för att ledamoten inte sitter vid departementets bord varje dag, men han sitter betydligt närmare departementet än jag gör. Framför allt är ledamotens tre ministrar inne på både kärnkraft, järnväg och AI. Det är KD-ministrar. Jag tänker att ni måste ha mer dialog om vad vägen framåt ska vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Har ni inte det behöver ni verkligen sträcka ut en hand till oppositionen, för vi har idéer om hur vi vill bygga järnväg när regeringen inte är så sugen på det. De som vill ha med oss är de som regeringen borde prioritera, nämligen svenskt näringsliv som också vill ha järnväg för de gröna transporterna. Och mäktar inte regeringen med att tala om vad en alternativ finansiering är tycker jag absolut att vi ska sätta oss vid samma bord så att vi kan berätta lite mer.

Herr talman! Nu satsar vi på arbetspendling och godstransporter, säger den moderatledda regeringen efter att ett år tidigare tillsammans med Sverigedemokraterna ha stoppat byggandet av nya stambanor - den åtgärd som tydligast hade ökat järnvägskapaciteten för alla tåg och byggt Sveriges gröna industri in i framtiden, och den infrastrukturinvestering som regioner och kommuner över stora delar av Sverige hade förberett sig på.

Nu satsar vi på arbetspendling, säger regeringen. Samtidigt rapporterar Ekot att det ligger upp till 100 år gamla spårväxlar som orsakar över 400 tågförseningar.

Nu satsar vi på arbetspendling, säger regeringen och står handfallen när Trafikverket inte förmår att upphandla kontaktledningsbyten med entreprenörer som har moderna maskiner som gör att bytena inte tar flera år med enkelspårsdrift på en av Sveriges mest trafikerade sträckor.

Nu satsar vi på godstransporterna, säger regeringen och lyssnar inte alls på svenskt näringsliv som vill bygga mer järnväg, särskilt i norra Sverige där stora investeringar behövs.

Vi ska inte ställa trafikslag mot varandra, säger regeringen och sänker skatten på bensin och diesel med 6,5 miljarder och tar bort bonus malus, varpå elbilsförsäljningen sjunker drastiskt.

Herr talman! Det kommer inte att bli några satsningar på arbetspendlingen. Om regeringen skulle vilja satsa skulle regeringen bygga mer järnväg - vi vet ju alla att järnvägen är full - och dessutom se till att regionernas underskott minskade och den statliga investeringen ökade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Sveriges regioner står inför stora ekonomiska utmaningar. Regionerna räknar med underskott på 20-30 miljarder, och skuldbördan kommer att öka. Det är regionerna som ansvarar för det jag tror att regeringen menar när man säger arbetspendling, alltså den regionala kollektivtrafiken. Att bussarna kommer att bli fler och gå oftare är mer av en önskedröm än en verklighet med regeringens budget.

Herr talman! Vi ser hur infrastrukturen är helt avgörande i kris och krig. I Ukraina har järnvägen transporterat både svenska riksdagsledamöter och ministrar. I tunnelbanan nära den ryska gränsen går barnen i skola, för det är i tunnelbanan som det är säkrast. Matleveranser sker via mattåg till en befolkning i kris.

Infrastruktur är inte något lyxigt som ett land kan unna sig i goda tider. Infrastruktur är helt avgörande för vårt sätt att leva. I vissa länder är järnvägen bokstavligen livlinan.

Regeringen är dock inte intresserad av att fler ska åka tåg eller att järnvägen ska finnas som en försäkring i kristider, utan det är bilen som är viktigast. Bilisterna ska bli fler genom att bränslepriserna sänks. Samtidigt har priset för kollektivtrafikanterna bara ökat.

Enligt klimatministern är det viktigast med sköna säten och wifi, inte vad det kostar att åka buss - som om kollektivtrafikresenärer var helt okänsliga för pris och att komma fram i tid, medan bilister måste kunna köra billigt och komma fram i tid. Det är en mycket underlig politik.

Det här med elektrifiering, som ska ordna omställning, ta oss in i framtiden och göra att vi klarar av klimatmålen, är inte heller riktigt regeringens starka gren. Ringhals flippar som bekant som när mina barn leker disco med lampan på sina rum. Ny kärnkraft tar väl 20-30 år att bygga. Sedan har vi de här små kärnkraftverken, och det är väl inget av dem som riktigt används i dag. Regeringen lägger heller inga extra medel för utbyggd laddinfrastruktur under 2024. Även elektrifieringen är alltså tomma ord från regeringen.

Herr talman! Vänsterpartiet vill i stället investera samhället ur krisen. Vi satsar på arbetspendling på riktigt. Vi lägger 4 miljarder mer än regeringen på en utbyggd kollektivtrafik och 1 miljard på elbusspremier, något som regeringen helt har tagit bort.

Det är inte heller tillgången till sköna säten och wifi som får fler att åka kollektivt utan priset och utbudet. Därför vill Vänsterpartiet att även de som tar bussen och spårvagnen ska få subventioner. Precis som regeringen sänker bränslepriset vill Vänsterpartiet sänka priset på bussbiljetten.

Vi vill införa en Sverigebiljett, som skulle kosta 450 kronor, för att åka kollektivt. Ett regionalkort på Östgötatrafiken hemma hos mig kostar i dag 1 330 kronor. I stället för att vi när vi byter län ska ladda hem olika appar, registrera betalkort och hålla reda på olika taxor och zoner borde ett kort fungera i hela Sverige. Det är rimligt, och det skulle öka resandet med den kollektiva trafiken. Vad skulle det kosta? Jo, mindre än att sänka skatten på drivmedel.

Det är uppenbart att det inte går att bygga mer infrastruktur med nuvarande finansieringsformer. Det är därför som Vänsterpartiet vill ha en investeringsbudget. Men det behövs också alternativ finansiering - till exempel lånefinansiering, något som även Trafikverket efterfrågar - för att kunna bygga mer järnväg. Vad regeringen tycker, vill och menar är rätt oklart, som vi precis har hört i replikskiften. Bygga nytt är man i alla fall inte riktigt sugen på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Det är ändå en budgetdebatt, så jag tänkte gå igenom lite siffror.

Vänsterpartiet vill investera 170 miljarder kronor i upprustning och utbyggnad av transportinfrastrukturen de kommande tio åren. Vi föreslår att satsningen på nya stambanor lånefinansieras och att hållbara transporter prioriteras före nybyggnation av motorväg. Framtidens infrastruktur måste styras av klimatmålen och ingenting annat.

När det gäller vägunderhållet lägger vi 500 miljoner mer än regeringen på att bevara vägar på landsbygd och i glesbygd.

Vi lägger 120 miljoner på utbildningssatsningar för att få fler att söka till arbeten inom sjöfarten och järnvägen. Här finns en stor arbetskraftsbrist i dag. Det behövs fler busschaufförer, sjökaptener och lotsar men också personer i alla dessa tekniska yrken som byggandet av den nya järnvägen kräver.

Vi lägger 5 miljarder mer än regeringen på underhållsskulden på järnvägen. Vi skulle bland annat vilja upprusta Inlandsbanan, Dalabanan, Bohusbanan, Lysekilsbanan, Kinnekullebanan, Stångådalsbanan och Tjustbanan samt Kust-till-kust-banan och Västkustbanan.

Vi vill inte fasa ut stadsmiljöavtalen, det som skapar själva förutsättningarna för kommunerna att få till en bra kollektivtrafik. Vi tycker att de ska finnas kvar, till skillnad från regeringen som vill ta bort dem.

Vi lägger också 30 miljoner mer på driftsstöd till laddinfrastruktur. Vi vill ha en elbonus så att fler ska kunna köpa elbilar till ett rimligare pris. Det är dyrt med bil i dag, och det kommer antagligen att fortsätta vara det. Här måste vi gå in med en subventionering för att komma närmare att klara klimatmålen.

Vi lägger slutligen 200 miljoner mer till Gotlandstrafiken än vad regeringen gör.

Herr talman! Allting handlar om prioriteringar. Infrastruktur är ingen lyx i goda tider; det är samhällets blodomlopp. Därför lägger Vänsterpartiet totalt 15 miljarder mer på infrastrukturinvesteringar. Vi ser det som nödvändigt för att man ska komma i tid till jobbet, för att godset ska kunna transporteras elektriskt på järnväg och för att kollektivtrafiken ska bli billigare för resenärerna.

Jag vill hänvisa till vårt särskilda yttrande.

Herr talman! Jag är inte alls lika van vid att gå på mingel hos Svenskt Näringsliv som ledamoten Stockhaus är. Jag var lite nervös. Det är ovant att befinna sig på så många mingel som jag har förstått att Stockhaus gör. Det är klart att det skapade en viss känsla.

Jag är inte heller jättebra på siffror och statistik. Jag kommer från rättspolitiken och har inte suttit här jättelänge. Många i det här utskottet är mycket duktigare på att gå på mingel och på siffror och olika saker som rör klimat och miljö. Men jag lär mig.

Jag har bland annat lärt mig av det seminarium som Stockhaus kollega anordnade alldeles nyss, vid lunchtid, där vi lyssnade på flygbranschen. Det var väl SAS, Bra, Norwegian med flera som sa: Ingen vill flyga. Därför går flygbolagen inte runt. De går med underskott. Det går inte runt. I den marknadsekonomi vi har, där utbud och efterfrågan ska styra, är efterfrågan inte tillräckligt stor för alla de bolagen.

Jag tycker att det är jätteintressant att så få vill flyga, att flygbolagen inte går runt och att flygplatserna går med underskott medan det är fullt på tågen. Och det är dyrt att åka tåg, eftersom SJ:s prissättning haussar upp priserna. Vi ska inte prata om hur dyra julbiljetterna är.

Eftersom det är fullt på tågen vill mitt parti följa marknadsekonomin, att utbud och efterfrågan ska matcha varandra. Jag är lite orolig över att Maria Stockhaus parti vill ha det som i ett annat land, kanske som det var i Sovjet, där det inte är utbud och efterfrågan som styr utan där staten går in och styr.

Herr talman! Jag tycker också att det är under all kritik att ledamoten tar upp något som jag sagt felaktigt på ett mingel i stället för det jag säger i den lagstiftande församlingen. Detta är inte det bästa replikskifte jag har varit med, och jag har varit med om ganska många och hårda, bland annat i rättspolitiken.

Herr talman! Jag hörde inte ledamoten Stockhaus svara på min fråga om det inte längre ska vara utbud och efterfrågan som ska styra på transportmarknaden. I sådana fall har vi verkligen ett paradigmskifte att ta oss an, om det ska handla om olika moraliska frågor.

Vi ser att svenska folket inte vill flyga. Flygbranschen har inte återhämtat sig efter pandemin. Ingen efterfrågar flygresorna längre. Flygbolagen går inte bra, och flygplatserna går med underskott. I min hemkommun Norrköping lägger man 300 miljoner av våra skattepengar på att hålla vår lilla flygplats under armarna. Samtidigt finns det flygplatser också i Jönköping, Norrköping, Linköping, Skavsta, Bromma och Arlanda. Det finns jättemånga flygplatser, som ingen vill använda.

Jag åker, till skillnad från Stockhaus, tåg väldigt ofta. Tågen är fyllda, och de har problem för att det är för fullt på järnvägen. Här har vi en jätteefterfrågan på ett transportsätt. Ändå är det transportsättet som ingen vill ha som ledamoten Stockhaus är bekymrad över att ingen vill ha och ingen pratar om.

Det kanske beror på att flyget inte är lika intressant längre. Det har skett ett paradigmskifte när det gäller hur vi reser och hur vi vill resa. Klimatfrågan är mycket viktigare för den generation som just nu är aktiv på arbetsmarknaden. Det är bra. Vi ska ha en infrastruktur som folk vill använda, det vill säga inte flyget, som folk inte vill använda.

Här skiljer vi oss åt. Men jag tänker inte krama om ett transportslag som det inte finns någon efterfrågan på.

Herr talman! Jag är stolt över att trafikutskottet ser mig som den nya Jens Holm, Vänsterpartiets förra ordförande i trafikutskottet och en av Sveriges bästa klimat- och miljöpolitiker.

Jag är glad över att ni ställer höga krav på att jag ska kunna otroligt mycket, särskilt när jag är ensam ledamot och ansvarig för alla trafikslagen, digitalisering, post och allt som detta utskott arbetar med. Jag är stolt och glad över att ni ställer det kravet på mig, men jag kommer inte att kunna leverera varenda siffra rätt på volley under olika mingel; på detta var ledamoten Morell inte ens med och lyssnade. Jag är glad över att ledamoten har det förtroendet för min kunskap. Jag kommer att behöva lära mig mer. Så är det alltid. Hela livet är en läroprocess.

Det kommer att behövas beredskapsflygplatser - det är helt klart. Och det är uppenbart att vi har för många flygplatser i Sverige i dag eftersom flygplatserna inte bär sig ekonomiskt. Jag tycker att det är dåligt att Norrköpings skattemedel går till en flygplats som används för charterresor. Det finns ingen annan trafik i dag. Trafiken som har funnits har lagts ned. Dessutom har vi den östgötska flyghuvudstaden i Linköping, där Saab ligger.

Det vore väl jättebra att bara ha en flygplats i Linköping men inte i Norrköping, Jönköping eller Skavsta. Vi måste vara rädda om våra skattemedel, Thomas Morell, samtidigt som vi ska se till att beredskapen finns på plats.

Jag är rädd om skattemedlen, och därför tycker jag inte att vi ska erbjuda flyg på det sätt som görs i dag eftersom ingen längre vill flyga, till skillnad från hur det ser ut på tågen, som alltid är fullbokade på den överfulla svenska järnvägen. Därför behöver vi satsa på det som folk vill ha.

Herr talman! Vänsterpartiet vill bygga extremt mycket mer järnväg än vad regeringspartierna vill. Vi vill bygga järnväg med lånefinansiering, vi vill ha en investeringsbudget och vi vill bygga nya stambanor.

Låt oss lägga det där med höghastighetstågen åt sidan just nu eftersom det har blivit något slags konspirationsteori hos regeringspartierna och något som helt förblindar er från att se järnvägens kapacitet över huvud taget.

Med Vänsterpartiets budget kommer extremt mycket mer järnväg att byggas. Vi lägger 170 miljarder kronor mer bara på upprustning och utbyggnad av transportinfrastrukturen under de kommande tio åren. Det är betydligt mer än vad regeringen lägger.

Jag måste upplysa Thomas Morell om att Vänsterpartiet inte har suttit på departementen eller i regeringen. Vi har haft inflytande över vissa frågor. Vi har varit starkt engagerade i att bygga nya stambanor, för trafiken kommer att öka.

Har vi fler spår kommer det att öka möjligheten för snabbtågen att lägga sin tågplanering närmare varandra och att köra snabbare och mer. Det kommer också att öka godskapaciteten genom att vi kan separera de snabba persontågen från godstågen, som kan gå långsammare och på ett annat sätt. I dag sitter ju både ledamoten och jag på X2000 framför godståg som inte kommer fram för att vi har för lite järnväg. Detta är det stora problemet. Sedan kan vi bråka om att någon inte gjorde något ett visst år.

Vänsterpartiet har alltid drivit på för mer infrastruktur. Vi lägger 700 miljarder mer i gröna investeringar, för vi vill att hela Sverige ska leva, från norr till söder.

Det jag tycker att ledamoten Thomas Morell ska göra är att se till att regeringen levererar lite järnväg så att vi kan komma fram till jobbet i tid - det är hans stora uppgift.

(Applåder)

(forts. § 13)