Magnus Oscarsson (KD) svarade Ulrika Heie i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 december” den 13 dec 2023.
Ulrika HeieC· i en replikTack så mycket för svaret, ledamoten! Jag skulle vilja fördjupa resonemanget lite ytterligare. När det gäller enskilda vägar var min fråga: Kommer det att räcka? Kommer det att bli någonting mer av de resurser som…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 22 om kommunikationer. Jag säger det med tanke på alla som lyssnar, till exempel de ungdomar som sitter på läktaren här i kammaren.
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Äntligen har landet fått en regering som agerar för att hela Sverige ska fungera! Det är en tydlig prioritering för oss kristdemokrater och för partierna i regeringssamarbetet. Det är av stor vikt att jobb och tillväxt värnas i hela landet.
Sverige är ett litet och exportberoende land. För att Sverige ska ha bra möjligheter att växa, leva och utvecklas behövs det stora satsningar på transportinfrastrukturen. Det handlar både om att värna det vi redan har byggt genom att investera i underhåll och om att investera i ny infrastruktur där det behövs för exempelvis företagens behov.
Redan från början pekade regeringen ut att satsningar i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik. Och det är i sanning en oerhört viktig fråga, för vi behöver inte färdas speciellt långt för att inse att det krävs stora investeringar i både väg- och järnvägsnätet. Två tredjedelar av järnvägen är över hundra år gammal, och stora delar av det statliga vägnätet byggdes före 1970. Det är alltså jämnårigt med mig, så ni förstår ju hur gammalt det är!
I flera decennier har underhållet av våra vägar och järnvägar nedprioriterats. Underhållsskulden har tillåtits växa. Dessa brister drabbar vanliga resenärer och den viktiga industrin, fru talman, och därför måste underhållet av det svenska väg- och järnvägsnätet stärkas. Vi kristdemokrater och regeringsunderlaget prioriterar därför upprustning av och kapacitetshöjande åtgärder i befintlig järnväg, bättre vägstandard och en utbyggd laddinfrastruktur.
Fru talman! Den nuvarande regeringen vill satsa på alla de fyra transportslagen - fordon, tåg, luftfart och sjöfart. De ska inte ställas mot varandra, tvärtom. De kompletterar varandra, och det är så vi stärker kombitransporten i Sverige. Alla transporter behövs för att hela Sverige ska fungera.
Regeringen har lagt om växlarna för järnvägsinfrastrukturen. I december förra året avbröt vi det kostsamma projektet med höghastighetsbanor eftersom det tränger undan andra nödvändiga investeringar. Trafikverket har utrett andra kostnadseffektiva kapacitetsförbättringar för Göteborg-Borås, Skåne och Ostlänken.
För en månad sedan fattade regeringen också beslut om att Trafikverket ska återstarta den pausade planläggningen av järnvägsstråket Göteborg-Borås med en ny inriktning. Beslutet öppnar även upp för att inom statens befintliga ekonomiska ram tillgodose den lösning som det går att hitta en bred samsyn kring i regionen och hos berörda kommuner. Vi vet att stråket Göteborg-Borås är viktigt för exempelvis arbetspendling. Beslutet innebär att det blir mer regional nytta för pengarna och bättre förutsättningar för arbets- och studiependling.
Regeringen har även gett Trafikverket i uppdrag att börja planera för ett antal viktiga åtgärder i järnvägssystemet i Skåne som ökar kapaciteten när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar. Det är mycket positivt. Åtgärderna ryms inom samma kostnadsram som det avbrutna höghastighetsprojektet Hässleholm-Lund. För Skåne innebär beslutet att det blir mer såväl regional nytta som godsnytta för pengarna genom att två spår mellan Hässleholm och Lund kan kompletteras med ytterligare kapacitetshöjande åtgärder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
I norra Sverige är det angeläget att möta de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna. Här har regeringen gett i uppdrag till Trafikverket att ge förslag på hur projekten kan snabbas på.
Herr talman! Vi vet att landets regionala flygplatser har det tufft ekonomiskt. Regionala flygplatser är viktiga för att exempelvis näringslivet ska kunna fungera i kommunerna runt om i Sverige. Partierna i regeringsunderlaget stärker därför det statliga driftsstödet från dagens 103 miljoner till 210 miljoner i denna budget. Tiden är över för att kasta flygskam på flyget; med elflyg och biobränsle i tanken blir det i stället flygglädje.
En annan mycket viktig fråga är AI. Vi ser hur viktigt det är att Sverige är en nation i framkant i dessa frågor. Den AI-kommission som regeringen har beslutat att tillsätta kommer att vara väldigt viktig för att stärka Sveriges konkurrenskraft.
Herr talman! Förr var Sverige en stark sjöfartsnation. Så är det tyvärr inte längre - fartyg efter fartyg har flaggat ut. Tidigare regeringar har inte prioriterat svensk sjöfart. Men den tiden är nu över, och vi vill i stället stärka svensk sjöfart och göra den mer konkurrenskraftig. Det är viktigt att få fler fartyg att bli svenskflaggade. I en orolig tid är det en avgörande faktor att vi har en svensk handelsflotta värd namnet. Därför har regeringen tillsatt en utredning om stämpelskatt respektive tonnagebeskattning.
Avslutningsvis vill jag önska alla mina kollegor i utskottet, alla duktiga medarbetare på kansliet och herr talmannen en riktigt god jul och ett gott nytt år.
(Applåder)
Herr talman! Det har pratats en hel del i kammaren om att den nya regeringen prioriterar befintlig järnväg och att man ska få det järnvägssystem vi har i dag att fungera bättre. Därför vill jag fråga om ett projekt som jag är väldigt orolig för med tanke på vilka konsekvenser det kommer att få. Projektet kommer att startas om nästan precis ett år och sedan pågå i ett antal år framåt, och det handlar om att byta ut elsystemledningar och stolpar längs med Västra stambanan och Södra stambanan.
Eftersom det verkar vara en favoritsysselsättning att försöka missförstå varandra i denna kammare vill jag verkligen understryka att jag inte är emot att man gör renoveringar. Det vi behöver diskutera är dock hur vi gör de renoveringarna, och det är också det som är min fråga till ledamoten.
Det projekt man har valt - den inriktning som finns från Trafikverket - innebär att man kommer att minska kapaciteten på Västra stambanan med mellan 55 och 65 procent. Det betyder att vartannat tåg riskerar att bli inställt. Man går från dubbelspår till enkelspår, och var tredje helg kommer man att ställa in trafiken mellan Sveriges största städer helt och hållet.
Arbetet kommer som sagt att pågå under flera år. Vi har redan nu järnvägsresenärer som är hårt prövade av tåg som blir inställda eller försenade, och med den här planen för hur projektet ska genomföras är jag rädd att den sista gnuttan av förtroende för vårt järnvägssystem riskerar att ryka all världens väg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Det är Kristdemokraterna som i regeringen har ansvaret för infrastrukturen i och med att man innehar infrastrukturministerposten. Min fråga till Magnus Oscarsson är: Kommer Kristdemokraterna att låta detta projekt genomföras på det sätt som planeras, med de enorma konsekvenser det kommer att ha för järnvägstrafiken i Sverige?
Herr talman! Jag tackar Per Bolund för en mycket viktig fråga. Det är många som just nu funderar på vad som kommer att hända.
Per Bolund är inne på att Miljöpartiet inte är emot investeringar, och det vet vi naturligtvis. Investeringarna behöver ju göras, och det har Trafikverket också sagt när de har kommit till vårt utskott - att detta är någonting som borde ha gjorts för länge sedan. Jag tycker egentligen illa om att bara ta upp vad den förra regeringen inte gjorde, men jag vill ändå få fram i kammaren att Trafikverket pratar om att det är tio år gamla synder som borde ha åtgärdats. Vi kanske ändå kan vara överens om att det är bra att det görs nu.
Sedan är dock frågan hur vi ska göra. Trafikverket har som sagt varit i vårt utskott och fört samtal, och jag vet att det naturligtvis förekommer diskussioner med regeringen om hur man tänker göra detta. Som ledamoten är inne på är det nämligen inte tillfredsställande att människor ska behöva vänta och kanske känna att detta inte kommer att bli så bra som de hade önskat. Vi har som sagt hört vad Trafikverket säger, och vi får väl återkomma när vi vet mer efter att myndigheten har pratat med regeringen.
Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för svaret, även om jag inte riktigt fick svar på frågan om Kristdemokraterna och regeringen tänker göra någonting för att förändra dessa planer. Det lät mer som att man helt enkelt tycker att svenska folkets alla tågresenärer ska lida, för det verkar inte som att man kommer att lägga två strån i kors för att få en förändring på plats.
Det viktiga i den här frågan är att det faktiskt finns alternativ. Det finns andra sätt att göra det på som skulle innebära att det sker på ett mycket mer smärtfritt sätt. Faktum är att SJ, som ju är en statlig aktör och därmed företräder hela svenska folket och den svenska staten, säger att det sätt man har valt är det sätt som skadar trafiken maximalt.
Det finns sedan tidigare överenskommelser med tågoperatörer att man skulle kunna göra arbetet nattetid. Det skulle såklart minska effekterna väldigt mycket för trafikanterna och tågtrafiken, men det har Trafikverket gått ifrån.
Det finns också metoder med vilka man skulle kunna göra det mycket snabbare än med den man nu har valt. Man skulle till exempel kunna använda trådbyteståg som gör att man kan göra det mycket snabbare. Det skulle korta tiden från 24 timmar för en tågsträcka till åtta eller till och med sex timmar.
Att använda den modernaste tekniken är också enligt alla bedömare det som skulle vara mest samhällsekonomiskt lönsamt. Men det skulle kräva att regeringen ger direktiv och är tydlig gentemot Trafikverket att man ska använda innovativa lösningar och de bästa metoderna även om det kanske bara är en statlig aktör som kan tillfredsställa det och som har den tekniken på plats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vi måste väl ändå kunna vara överens om att det är bättre att använda den teknik som är bäst även om det bara är en leverantör som kan använda den än att i stället använda sämre teknik som tar längre tid och ger mycket större trafikkonsekvenser för både gods- och persontrafik.
Återigen: Kommer Kristdemokraterna att bara låta det här eländet ske? Kommer man att låta trafikanterna ha plågan och lidandet, eller kommer man att agera för att göra renoveringen på bästa och mest effektiva sätt?
Herr talman! Tack återigen till Per Bolund!
Det förvånar mig, Per Bolund. Ledamoten är före detta språkrör, och ledamoten har också varit minister. Som minister vet man mycket väl att man inte bara kan domdera, utan man får vara väldigt ödmjuk och lyssna in.
Sedan kan man naturligtvis föra samtal från regeringens sida med berörda statliga verk. Men man är väldigt aktsam. Man har ändå förstått att man inte går in och domderar och bestämmer över huvudet på myndigheter.
Jag har i varje fall förstått det när jag i min tur har haft interpellationsdebatter med ministrar från ledamotens egen regering. Jag vill ändå få det understruket. Ledamoten vet kanske ändå att det fungerar på det sättet.
Det ledamoten tar upp är utan tvekan oändligt viktigt. Det sker ändå förhoppningsvis samtal i och med det vi själva gör från utskottets sida. Det sker diskussioner med berört trafikverk. Jag tänker att det även sker från regeringen med de samtal man för med Trafikverket. Det kommer förhoppningsvis att leda till att man på något sätt ser över situationen.
Det är en fråga som är viktig. Går det för lite tåg och andra transporter kommer det att medföra mycket allvarligare saker.
Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för anslaget i anförandet om inte annat!
Hela landet behöver få fokus i detta. Nu hör hela departementet och de två ministrarna, landsbygdsministern och infrastrukturministern, till samma parti som ledamoten. Det är viktigt att kunna fördjupa diskussionerna i några av de frågor som vi behöver ta upp.
Ledamoten nämnde hur länge vi har haft vägarna i Sverige och jämförde med sin egen ålder. Ledamoten nämnde vikten av att stärka underhållet på de vägarna.
Jag tänker att ledamoten också har ett förflutet på landsbygden. Man kan se på Östergötland kontra Västergötland. Ni i Östergötland kanske också har en hel del grusvägar kvar liksom i Västergötland. Men det finns också många enskilda vägar.
Vi har många tiotusentals mil enskilda vägar. Jag skulle vilja fråga lite. Tror ledamoten att det tillskott som sker för underhåll av enskilda vägar verkligen kommer att räcka till någonting kopplat till den inflation vi har och de kostnadsökningar vi ser? Regeringen höjer också grusskatten. Det är kopplat till möjligheten att grusa upp våra vägar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
På vilket sätt tror ledamoten att det kommer att bli några resurser som förbättrar underhållet? Är det inte så att kostnadsökningarna kommer att göra att vi inte kommer att nå ens den nivå som vi skulle behöva nå? Det var min första fråga.
Min andra fråga handlar om det som jag uppskattar att ledamoten tog upp, nämligen AI och de digitala frågorna. På vilket sätt gör ledamoten analysen av att vi har halkat efter så pass mycket som vi har gjort i att kunna använda den digitala infrastrukturen på ett sådant sätt att vi ligger i framkant? Ledamoten nämnde också det.
Vad är det förutom att tillsätta en AI-kommission som kan lösa det? Vad är analysen bakom? Vilken problembeskrivning ser ledamoten?
Herr talman! Tack, ledamoten Ulrika Heie, för bra och viktiga frågor!
Från utskottets sida har vi haft en AI-hearing för inte så länge sedan. Den gav väldigt mycket. Andra delar i riksdagen har också haft olika samtal och diskussioner om AI.
Ledamoten var själv i ett annat replikskifte inne på att Sverige ändå har backat väldigt mycket i de här frågorna. Någon nämnde också att vi var i framkant för några år sedan. Det är väldigt sorgligt att det är på det sättet.
Regeringens tanke på att tillsätta en AI-kommission är ändå viktig. På något sätt måste man börja, och det gäller att vi får fart på det. Jag har en nära anhörig som jobbar med de frågorna. De säger där att Sverige inte riktigt har varit med i matchen. De har på något sätt väntat. Vad gör staten, och hur tänker ni agera?
Vi ser vilka fantastiska möjligheter det är med AI. Man ska också ha med att det kan bli väldigt mycket bekymmer om fel personer och fel stater får tag på detta. Sverige är ändå ett land som kan gå i framkant. Vad tror jag om detta? Det är viktigt att vi visar på att vi verkligen är en nation att räkna med. Det är svar på ledamotens fråga.
Vi har lagt väldigt mycket pengar i vår budget för enskilda vägar. Det är någonting som jag tror kommer att vara viktigt för många som har enskilda vägar. Vi ska satsa på det. När den här regeringen säger att vi vill jobba för att hela Sverige ska leva menar vi det också.
(Applåder)
Herr talman! Tack så mycket för svaret, ledamoten!
Jag skulle vilja fördjupa resonemanget lite ytterligare. När det gäller enskilda vägar var min fråga: Kommer det att räcka? Kommer det att bli någonting mer av de resurser som regeringen ändå tillför med tanke på det kostnadsläge vi ser och den inflation vi har och med tanke på att regeringen höjer skatten på området? Det skulle jag jättegärna se lite fördjupade resonemang om.
Jag tänker också på det som jag nämnde. I vårt betänkande står att vi inte når de övergripande målet för digitaliseringspolitiken. Då kan väl inte AI-kommissionen vara det enda svar som regeringen har kopplat till hur vi ska vara det land som är bäst i världen på att använda den digitala infrastrukturen och de digitala verktygen?
Vad finns mer i verktygslådan hos regeringen än att tillsätta en AI-kommission? Hur ser den ytterligare analysen ut bakom den problematisering som vi ändå ser på det här området? Jag skulle jättegärna önska att ledamoten kunde vara lite tydligare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vi har från utskottet som helhet efterfrågat detta. Hur ska vi nå målet som vi har satt när det gäller digitaliseringen? Jag förstår att det handlar om allt från digitaliseringen till grusvägar. Men det är otroligt viktiga frågor för landsbygden. Det binder på något sätt ihop infrastrukturen där vägen tar slut och bredbandet måste komma fram.
På vilket sätt ser ledamoten att det blir en reell förstärkning och inte bara positiva glada tillrop om att få fart eller att göra saker? Var är de facto politiken som kommer att leda till en stärkt konkurrenskraft?
Herr talman! Tack igen, ledamoten Ulrika Heie, för dina frågor!
Precis det som ledamoten är inne på är det som vi politiker ofta får till oss: Ni bara pratar! Det är bara en massa snack!
Jag är helt med på det ledamoten säger - vi måste se till att om vi säger saker ska det också märkas för människor som lever och verkar på landsbygden.
Nu har vi, som jag sa inledningsvis, äntligen fått en regering som inte bara är snack utan också verkstad. Även om ledamoten kanske inte tror det kommer det att bli så. Jag har väldigt stor tillförsikt till att vi menar allvar.
Sedan fick jag frågan om AI. Naturligtvis är det så att det inte räcker med bara en kommission där. Men det är en bra början, och det är en viktig början - för vi har inte haft något sådant förut. Det är viktigt att den kommissionen nu tar fram saker.
Vad har vi i Sverige? Hur kan vi ta vara på det som finns? Vi har ju företag som verkligen är världsledande i detta, och de understryker det vi hörde på hearingen för ett litet tag sedan. De frågar var vi är. Är Sverige med i matchen? Vi såg också vilka enorma produkter som kan framställas.
Det här är något som jag tror är otroligt viktigt nu. Det är en början, en jätteviktig början, att se vad vi har i Sverige. Behövs det medel, ja, då kommer kommissionen naturligtvis att lyfta fram det till oss i både riksdag och regering. Jag har tillförsikt till att det kommer att bli så.
Herr talman! Vi har nu hört lite maniskt från alla regeringspartier om hur höghastighetståget är det absolut dyraste och värsta som någonsin skulle kunna ske. Det skulle urholka hela infrastrukturen. Vi skulle inte ha råd med någonting över huvud taget. Och, halleluja, det blev inte av! Nu ska vi liksom formatera om järnvägen och laga den i små snuttifierade delar.
Nu står vi där vi står. Det kommer inte att bli någon höghastighetsjärnväg. Vi kan lämna hela den debatten därhän. Det kommer inte heller att bli några nya stambanor, och det är ju dumt och dåligt. Men om vi vill bygga i alla fall lite mer - för det behöver byggas väldigt mycket järnväg i Sverige förutom stambanor - kommer det att behövas ett annat sätt att finansiera det byggandet.
Jag har lagt fram ett förslag till utskottsinitiativ i utskottet. Då var det ingen som riktigt ville stå upp för att man driver den frågan, men det är många partier i riksdagen som driver frågan om antingen lånefinansiering eller någon form av alternativ finansiering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vi har nu hört återkommande från regeringspartierna att det här är något som man tittar på. Det är jättebra, och jag vill verkligen sträcka ut min politiska hand i detta. Vi måste gemensamt kunna komma överens om och ha samsyn om hur vi ska finansiera den järnväg som verkligen behövs.
Magnus Oscarssons partikompis Andreas Carlson är infrastrukturminister. Men även hans partiledare Ebba Busch har gått ut och sagt att staten måste ta större ansvar för de stora investeringarna, oavsett om det är i kärnkraft eller i järnväg.
Jag vill som oppositionspolitiker höra hur arbetet går och när vi faktiskt får se vad regeringen tänker om den alternativa finansieringen.
Herr talman! Tack, Linda Snecker, för en mycket bra fråga!
Precis som Linda är inne på har mycket av diskussionen i kammaren i dag handlat om snabbjärnvägen fastän den, som ledamoten säger, är en icke-fråga nu. Dock har vi pratat om den, och det visar väl på att det är en fråga som ändå kommer att vara aktuell ett par gånger till i debatterna framöver.
Som Linda Snecker är inne på är jag och regeringen väldigt glada för att vi satte ned foten. Vi såg att pengarna som skulle investeras - som vi trodde fanns men som inte fanns - behövde läggas på någonting annat.
Som svar på ledamotens fråga är det jättesant, det som ledamoten var inne på. Jag och vi andra är en del av regeringsunderlaget. Men, en hemlighet, jag sitter inte med vid regeringsbordet där man kan lyssna på allt som sägs. Jag kan inte svara på exakt vad man talar om nu.
Det enda jag vet är vad jag själv har sett och hört, och det är det som ledamoten var inne på. Vi tittar på alternativ finansiering. Vi behöver satsa mer, utan tvivel. Sverige behöver få mer robust och bättre järnväg och även bättre och på olika sätt mer robusta vägar. Underhållsskulden, som har varit och är väldigt stor, måste också fixas till.
Svaret på ledamotens fråga är alltså att vi kommer att ta detta, och vi kommer naturligtvis att berätta när regeringen är överens.
Herr talman! Det bekymrar mig lite att det inte finns större tydlighet kring vad regeringspartierna menar med alternativ finansiering. Det är ju ganska stora skillnader.
Mitt parti kan absolut tänka sig lånefinansiering - att vi inte gör som när vi lånar till mindre utgifter som ska betala sig på ett år, som vi som varit kommunpolitiker är vana vid att hantera det, utan att vi faktiskt lånar för att kunna investera för framtiden. Vi kan också tänka oss en investeringsbudget, som kommunerna också har, för att kunna göra de här stora satsningarna som behövs.
Men jag hör inget svar alls från Magnus Oscarsson i den här frågan, inte ens åt vilket håll ni lutar. Är det åt lånefinansiering? Är det mer åt konsortier, så som Botniabanan finansierades när den byggdes på 90-talet? Då gick man ihop med regioner och företag.
Det finns många sätt att finansiera infrastruktur. Jag har all respekt för att ledamoten inte sitter vid departementets bord varje dag, men han sitter betydligt närmare departementet än jag gör. Framför allt är ledamotens tre ministrar inne på både kärnkraft, järnväg och AI. Det är KD-ministrar. Jag tänker att ni måste ha mer dialog om vad vägen framåt ska vara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Har ni inte det behöver ni verkligen sträcka ut en hand till oppositionen, för vi har idéer om hur vi vill bygga järnväg när regeringen inte är så sugen på det. De som vill ha med oss är de som regeringen borde prioritera, nämligen svenskt näringsliv som också vill ha järnväg för de gröna transporterna. Och mäktar inte regeringen med att tala om vad en alternativ finansiering är tycker jag absolut att vi ska sätta oss vid samma bord så att vi kan berätta lite mer.
Herr talman! Tack, ledamoten Linda Snecker, för dina följdfrågor!
Absolut är det så, ledamoten, att vi för diskussioner. Men, återigen, när det kommer till beslut måste de ändå fattas av regeringen.
Jag vet, Linda Snecker, att man bereder i Regeringskansliet hur man ska fixa det här. Men jag var på en debatt för någon vecka sedan där vi pratade om det här. Då var det uppe, och då har jag för mig att ledamoten flaggade rött när vi pratade om exempelvis alternativ finansiering från den privata sidan. Jag kan ha fel. I vilket fall tänker jag att det är viktigt, det som ledamoten är inne på. Hur kan vi göra det här?
Jag vet att regeringen kommer att ta ansvar. Regeringen öppnar också upp för att se över hur man kan få in pengar i detta, för precis som ledamoten är inne på behövs det för att förbättra framför allt järnvägsnätet. Det är en jätteviktig del som vi kommer att ta oss an, och jag har full tilltro till att regeringen kommer att lösa det på ett mycket bra sätt.
(Applåder)
