Gunilla Svantorp (S) svarade Helena Gellerman i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 december” den 13 dec 2023.
Helena GellermanL· i en replikJag lyssnade noga till Gunilla Svantorps anförande. Om ni nu åker runt och ser på problemområden i Sverige får jag hälsa er välkomna till Västsverige och kanske specifikt Göteborg. Om vi tittar framåt, speciellt när det…Fru talman! Visst är det märkligt att något som är en förutsättning nästan varenda dag för alla människor i hela vårt land, utom kanske för några väldigt få människor, nämligen infrastruktur, nämns så lite, utom i vårt utskott såklart.
I övriga utskott, i övrig politik och i människors vardag förutsätter man att infrastruktur är något som bara funkar, men det gör det tyvärr inte. Detta ser vi ständigt. Tågen står still hela tiden, mer eller mindre. Det tycker i alla fall vi som pendlar. Något är fel.
När vi i S-gruppen i trafikutskottet är ute på våra resor möts vi på fler och fler ställen av att näringslivet bidrar för att förstärka den infrastruktur som saknas. Man förstärker vägar så att man kan köra extra tunga laster och köper egna tåg så att man tar sig fram till banor, men ändå får man inte ut godset som man vill.
Som jag nämnde tidigare måste nio av tio resor i Norrbotten ske med bil därför att det inte finns tåg där folk bor. Man kan fundera på varför det ser ut så.
En annan sak: När hörde vi senast en partiledare, till exempel, säga att infrastrukturen är helt avgörande för att det ska gå bra för Aktiebolaget Sverige? Det hör vi väldigt sällan. Varför säger jag detta? Jo, för att jag tycker att det är viktigt att vi på alla våra olika vis försöker att visa hur oerhört viktig infrastrukturen är för att vi ska kunna leva, bo och utvecklas i hela vårt land.
Som vi har hört från flera tidigare talare i dag är det budgeten för 2024 och utgiftsområde 22 som vi diskuterar. Vi socialdemokrater har ett eget förslag, och därför har vi ett särskilt yttrande. Jag deltar därför inte i beslutet.
Vi har haft en arbetsgrupp i trafikutskottet, en uppföljnings- och forskningsgrupp, som har tittat på hur det egentligen ser ut med måluppfyllelsen för det som regeringen har fattat beslut om ska genomföras. Det ser inte så bra ut vare sig på det transportpolitiska planet eller för den del som handlar om informationssamhället. Vi når inte våra mål. Precis som någon sa här tidigare behöver man analysera detta mycket mer. Vad är det som gör att vi inte når våra mål? Vad är det vi behöver göra för att vi ska nå de mål som satts upp?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vi socialdemokrater i trafikutskottet, som var en helt ny grupp under den förra mandatperioden, har prioriterat att resa runt och träffa många människor på olika ställen i vårt land. Alla har inte varit med, men några av oss har bara under hösten varit i till exempel Malmö, Nyköping, Örnsköldsvik, Gävle, Ludvika och Luleå.
Den gemensamma nämnaren för alla dessa ställen är att det är problem på ett eller annat sätt med infrastrukturen och att man behöver fundera på hur vi ska göra för att öka tillväxten och exporten i vårt land. Detta är också något som näringslivet, när vi träffar dem, trycker på oerhört mycket: Hur ska vi se till att vi ökar tillväxten i vårt land?
När vi träffar facken handlar det såklart om jobben. Jobbet är förutsättningen för att man ska kunna leva, utvecklas och klara sig själv. De pratar också väldigt mycket om sjysta villkor, och för oss är det viktigt med sjysta villkor. Det är något som vi inte får glömma bort att hela tiden diskutera.
Vi har också deltagit på en mängd seminarier och debatter om alla trafikslag. Något som jag skulle vilja mota i grind direkt är påståendet att vi socialdemokrater inte tycker att alla trafikslag är lika viktiga. Det gör vi visst. Alla trafikslag hänger ihop. Det är uppenbart att det är så.
Inte minst märks det i den samhällsförändring och i den samhällsutveckling som vi är mitt i tack vare tekniska innovationer och tack vare behov som finns.
När vi var i Malmö fick vi klart för oss att en av de viktiga frågorna kanske handlar mer om hur en samhällsplanering ska se ut där inte alla människor har var sin bil utan där man delar bil. Hur ska man kunna använda ytan på ett annat sätt, alltså den yta som man i vanliga fall använder för att ställa bilar på? Det är ett exempel. Man behöver fundera på hur vi egentligen uppmuntrar dem som kan dela fordon att göra det. Alla kan såklart inte det.
Hur ska transportsystemet egentligen se ut? Det måste få se olika ut i vårt land eftersom vårt land ser väldigt olika ut på olika ställen. Men det måste också vara väldigt rättvist. Vi måste hela tiden utgå från en rättviseaspekt, att alla inte har samma förutsättningar.
Sedan har vi den jättestora frågan som vi, oavsett parti eller utskott, alltid måste jobba med, alltså frågan om klimatutmaningen. Det är vår tids ödesfråga. Då behöver vi faktiskt förstå att näringslivet i dag går före oss i politiken, långt före oss. Det som de vill ha av oss är beslut och långsiktighet, så att de vet vad de ska satsa på.
Vi socialdemokrater är öppna för dialog - självklart är vi det. Vi har några saker som vi tycker är viktiga, och jag tänkte nämna dem.
Det handlar om att staten faktiskt måste styra mer än man har gjort. Vi måste peka ut vad som är viktigt. Vad är det som är samhällskritisk infrastruktur? Vad är det som vi anser är viktigt inte bara för att man ska kunna flytta på sig utan också för vårt lands trygghet? Då handlar det inte bara om fysisk infrastruktur. Det handlar lika mycket om den digitala infrastrukturen. I takt med att tekniken utvecklas och att människor skaffar sig bilar, andra fordon och saker som innebär att de hela tiden är digitalt uppkopplade handlar det om att de ska kunna vara uppkopplade i hela vårt land. Då kan man inte ha en lägre hastighet på vissa ställen för att det är krångligt att dra fram digital infrastruktur till dessa ställen, för då säger man per automatik att ingen kan bo där. I dag är vi beroende av att vara digitalt uppkopplade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
En annan sak som är väldigt viktig är kompetensförsörjningen. Oavsett bransch på de företag som man besöker lyfter de fram kompetensförsörjningen som sin allra viktigaste utmaning.
För transportsektorn handlar det i allra högsta grad om yrkesutbildningar som snabbt leder till jobb. Då tycker vi att det är viktigt att människor till exempel kan ta körkort. Därför är en av de två saker där vår budget skiljer sig från regeringsunderlagets budget att vi tycker att man ska fortsätta att lägga pengar på att människor ska kunna ta CSN-lån för att ta körkort. Körkort innebär nämligen både en frihet och en sak som gör det lättare att få jobb.
En annan sak där vår budget skiljer sig från regeringsunderlagets budget är att vi föreslår 500 miljoner kronor mer på järnvägsunderhållet för att det är viktigt att vi har en plan för hur vi ska kunna beta av järnvägsunderhållet.
Avslutningsvis är vi mitt i en samhällsomvandling som kommer att ge oss tusentals nya jobb runt om i vårt land - nya gröna jobb. Där kan vi, om vi tar chansen, faktiskt vara med och leda utvecklingen som vi har gjort i många år. Men då krävs det kanske en annan planeringsprocess och beslutsprocess.
Avslutningsvis vill jag önska en god jul och ett gott nytt år till talmanspresidiet, till utskottskansliet och till alla andra här.
(Applåder)
Fru talman! Jag hoppade till lite grann när jag hörde ledamotens anförande och hon sa att vi har problem med järnvägen i dag. Ja, det har vi. Jag är den första att stryka under det. Men jag får också intrycket att det skulle vara den nu sittande regeringen som är orsaken till detta. Det blir en lite konstig verklighetsbeskrivning av detta.
De problem som vi dras med står till och med nedtecknade i den förra nationella planen. Där står det att både järnvägarna och vägarna kommer att vara i sämre skick 2033 än nu. Och det var den förra regeringen som hade ansvaret när denna plan togs fram. Med berått mod valde man ändå att avsätta pengar till höghastighetståg fast man visste att övrig infrastruktur kommer att förfalla och att man inte kommer att ha pengar för att underhålla den i den takt som den bryts ned. Det får till följd att folk ute på landsbygden får knappt farbara vägar. Järnvägssystemet havererar. Vi har fortfarande ställverk i järnvägssystemet som är från 60-talet. De är inte utbytta.
Det fanns all tid i världen under de åtta år som den förra regeringen satt vid makten att göra någonting åt detta. Men man valde att inte göra det. Då måste jag ställa frågan: Varför tog ni inte chansen när ni hade bollen i handen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är lite spännande att höra hur olika partiers företrädare använder väldigt starka ord. Ledamoten använde orden "med berått mod". Det har vi hört förr, men inte från Sverigedemokraterna utan från någon annan. "Med berått mod" valde vi att satsa på stambanorna. Var det detta som ledamoten sa? Jag ska inte säga vad jag tycker, men jag tycker faktiskt inte att det hör hemma i en sådan här debatt.
Jag tror att den förra nationella planen handlade om 900 miljarder kronor. Det är ganska mycket pengar och ganska många satsningar på trafikinfrastruktur och på digitalisering i vårt land. Men vi vet alla - det vet också ledamoten - att vi har en underhållsskuld, en investeringsskuld, som har kommit till oavsett vilken färg det har varit på regeringarna som har styrt detta land.
Då kan jag skicka tillbaka en fråga. Nu när Sverigedemokraterna så tydligt ingår i regeringen - det gör de även om de inte har statsrådsposter - hur kommer de då att se till att styra det trafikverk som ledamoten gärna vill slå på? Det är ändå regeringen som styr sina myndigheter. Hur kommer Sverigedemokraterna att se till att de styr åt det håll som de ändå vill? Kommer det att synas i regleringsbreven redan i december vad Sverigedemokraterna vill eftersom de nu ingår i det dagliga arbetet i Statsrådsberedningen?
Jag har en fråga till, men jag väntar med den till min nästa replik.
Fru talman! Jag får väl tacka för det svar som jag aldrig fick.
Om man plockar fram den nationella planen, som den förra regeringen hade ansvaret för, kan man där i klartext läsa att det kommer att vara sämre både på vägsidan och på järnvägssidan i det befintliga nätet.
Då måste jag ändå ställa frågan: Hur kan man då lägga pengar på höghastighetståg när det är ett skriande behov av att få de anläggningar som finns att fungera?
Det är så illa i dag att både industrin och privatpersoner undviker tåget eftersom de inte vet om de kommer fram samma dag som de åker hemifrån. I förra veckan tog det mig fem timmar att ta mig från Skövde till Stockholm. Jag hade nästan kunnat cykla på samma tid.
Det är dags även för Socialdemokraterna att rannsaka sig. Ni hade chansen att göra någonting åt det bristfälliga underhållet, men ni tog inte bollen. Och nu försöker ni få det att låta som att denna regering inte gör någonting.
Men en sak kan jag försäkra: Så länge jag står upp och andas kommer jag att arbeta för att styra om Trafikverket.
Fru talman! Jag kom på att Thomas Morell inte har rätt till fler repliker och att jag därmed inte kan ställa någon mer fråga. Det var dumt att jag inte tog chansen att ställa min andra fråga i min första replik, eftersom ledamoten nu inte kan svara.
Som svar på frågan: Det är väldigt fel att säga att vi inte satsade på underhållet, med tanke på att vi ökade med nästan 50 procent mot vad det hade varit tidigare. Man måste kunna göra flera saker samtidigt, och det var det vi försökte göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
För oss är det väldigt viktigt att bygga ihop Sverige. Man ska kunna bo, leva och verka överallt. Vi har också en vision om att ha större kapacitet på järnvägen, som nu inte räcker till. Stambanorna var och är en viktig del i att öka kapaciteten i järnvägssystemet.
Man kan påstå att vi inte gjorde någonting eller att vi prioriterade fel, men vi tycker såklart inte att det stämmer.
Fru talman! Jag lyssnade noga till Gunilla Svantorps anförande. Om ni nu åker runt och ser på problemområden i Sverige får jag hälsa er välkomna till Västsverige och kanske specifikt Göteborg. Om vi tittar framåt, speciellt när det gäller järnväg, kan vi väl säga att det är det mest underutvecklade område vi har i hela Sverige med tanke på behovet. Den värsta kapacitetsbristen i hela Sverige finns i Västsverige mellan Göteborg och Alingsås. Med tanke på att Göteborgs hamn till 2035 efter muddring kommer att ha 80 procents ökad kapacitet att ta emot gods måste vi se till att bygga ut sträckan mellan Göteborg och Alingsås med två nya spår. Min första fråga är: Hur ser Socialdemokraterna på att stå bakom en satsning på att bygga två nya spår mellan Göteborg och Alingsås?
Det som ledamoten tog upp om att dela fordon tyckte jag var intressant, och jag instämmer. Många har inte råd att köpa en egen bil, men man har kanske i vissa lägen behov av att använda en bil. I dessa tider ska man till exempel kanske köpa stora julklappar som man behöver ha med sig hem. Att dela fordon tycker jag då är ett utmärkt sätt. Det är också ett sätt att komma närmare självkörande bilar, som kommer att vara en verklig "game changer". Det kommer att bli billigt att köra bil när självkörande bilar blir en del av kollektivtrafiken.
Jag skulle gärna vilja veta hur Socialdemokraterna och ledamoten ställer sig till två nya spår mellan Göteborg och Alingsås.
Fru talman! Anledningen till att jag inte nämnde Göteborg var att jag bara nämnde de platser som vi besökt den här hösten. Göteborg har vi redan varit i för länge sedan. Vi har ändå suttit i trafikutskottet i snart ett och ett halvt år. Men man behöver åka tillbaka flera gånger. Man hinner ju inte träffa alla vid samma tillfälle. På de ställen där vi har varit har vi haft spännande och intressanta möten med Trafikverket, näringslivet och olika andra aktörer.
Jag tror att det viktiga, som svar på ledamotens fråga, är att vi får till en ökad kapacitet. I tidigare prioriteringar har det varit ganska tydligt. Som ledamoten vet har jag inte suttit i trafikutskottet förut och kan inte redogöra för hur prioriteringsdiskussionerna har förts och så vidare. Men det har varit viktigt att lyssna på vad regionerna sagt om sina prioriteringar i det arbete som sedan lett fram till den nationella planen. Göteborg-Borås har varit en av de prioriteringar som regionen fört fram. Det är möjligt att man har ändrat sig i dag; jag vet inte. Det som den nationella planen byggde på var ju regionens prioriteringar på den tiden när vi tog fram den.
Det är viktigt med mer kapacitet, men det allra viktigaste för oss är ändå att näringsliv, människor och politiska församlingar på olika ställen vet vad det är som ska gälla långsiktigt, så att man kan planera, bygga och investera efter det. I dag är det ingen som över huvud taget vet någonting om vad som gäller, för man bryter ju det som tidigare varit sagt. Då kan man såklart slänga in nya saker och ställa frågor till oss. Men det är ju ändå regeringen som måste tala om vad som ska gälla, och i regeringen ingår ledamotens parti. Det ska inte jag tala om, utan det ska regeringen göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Om man ser sig som ett statsbärande parti bör man ha en åsikt om huruvida den värsta kapacitetsbristen i hela Sverige ska byggas bort. Socialdemokraterna har varit ansvariga i åtta år. Jag vet att det skickades brev från Västsverige till Eneroth, från både det moderata och det socialdemokratiska regionrådet, där man jämställde Göteborg-Borås och Göteborg-Alingsås. Men Tomas Eneroth lade aldrig fram något om Göteborg-Alingsås, trots de stora behoven.
Jag vill gå över till en lite annan fråga. Ledamoten tog i sitt anförande upp rättviseaspekten och att alla inte har samma förutsättningar i olika delar av landet. Man ska kunna bo och leva överallt. Därför undrar jag hur ledamoten ser på att Socialdemokraterna gav direktiv till en utredning om att lägga ned Bromma flygplats, ett nav för de regionala flygplatserna. Man beslutade om direktiv där det stod: Vi ska lägga ned flygplatsen - hur ska vi göra? Det som skulle utredas var inte om en nedläggning behövs. Med tanke på ledamotens tanke att man ska bo och leva i hela landet skulle jag gärna vilja höra om hon har någon kommentar till de utredningsdirektiven.
Detta med nya stambanor gällde bara Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Man lämnade alla andra delar, till exempel Inlandsbanan - det fanns inte resurser till dem. Man gjorde inte någon stor satsning på Norrbotniabanan eller på Göteborg-Alingsås. Det gick från 120 miljarder till 400 miljarder på åtta år. Då måste man sätta ned foten och säga: Det här går inte.
Fru talman! Jag tycker att det är väldigt märkligt att påstå att man måste ha kvar Bromma flygplats för att det ska gå att leva, verka och bo i hela landet. Nej, det kan man verkligen inte behöva. Nog måste man kunna flyga från övriga landet till någon annan flygplats. I rådande läge är det viktigt att vi kraftsamlar på en flygplats, och det måste vara Arlanda. För att man ska kunna leva och bo i hela Stockholm är det viktigt att bygga nya bostäder, och då är den yta där Bromma flygplats finns viktig. Vi står fortfarande bakom att Bromma ska läggas ned, för vi tror att det är mycket bättre att kraftsamla på en flygplats. Dessutom behöver stockholmarna fler bostäder, vilket jag tror att många kan vittna om. Då måste man också identifiera de platser där man kan bygga fler bostäder.
Sedan handlar alltid allting om prioriteringar, vilket ledamoten kommer att upptäcka om hon inte redan har gjort det. Det är klart att stambanorna var första steget och att man sedan vill bygga ihop övriga landet också. Men att vi inte har lagt pengar på andra saker, som ledamoten står här och påstår, stämmer faktiskt inte. Dessutom var det under Reinfeldts regering som utbyggnaden av Norrbotniabanan stoppades. Det är inte vi som har stoppat den utan den regering som ledamotens parti satt i. Lite får man nog hålla sig till sanningen.
(Applåder)
