Helena Gellerman (L) svarade Ulrika Heie i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 december” den 13 dec 2023.
Ulrika HeieC· i sitt anförandeDen svenska ekonomin och det svenska samhället möter nu många olika kriser på en gång. Vi befinner oss i en allvarlig inflations- och tillväxtkris. Den sticker ut i en internationell jämförelse. Som en följd av den…Fru talman! Den svenska ekonomin och det svenska samhället möter nu många olika kriser på en gång. Vi befinner oss i en allvarlig inflations- och tillväxtkris. Den sticker ut i en internationell jämförelse.
Som en följd av den ekonomiska krisen kommer nu en välfärdskris i kommuner och regioner som särskilt drabbar landsbygden och inte minst skolan på landsbygden.
Samtidigt drabbas många svenska städer av en kris när det gäller tryggheten på gator och torg. Det handlar om gängkrig, skjutningar och bomber och om unga människor som är både förövare och offer. Klimatkrisen blir allt tydligare. Trots det är den svenska klimatpolitiken och klimatomställningen i vårt land i kris till följd av Tidöpartiernas politik. Rysslands anfallskrig mot Ukraina ställer fortsatt höga krav på prioriteringar av vårt lands försvarsförmåga och stödet till Ukraina.
Ja, det är väldigt många olika kriser samtidigt. Trots det, fru talman, är svensk ekonomi i grunden stark. Vi har en välutbildad befolkning. Vi har framåtsyftande, innovativa och starka företag. Vi har en hög sysselsättning, och vi har fortsatt en fungerande välfärd. Men den ekonomiska politiken präglas alltmer av oordning och av en regering som inte förmår hantera de pågående kriserna.
Det är genom kloka reformer - inte populism - som Sverige och svensk ekonomi har tagit sig igenom tidigare kriser. Men det kräver att det finns någon kraft i politiken som står upp för grundläggande principer: Det ska löna sig att arbeta. Skola och utbildning är grunden för välstånd i hela landet. Vi kan inte börja öka utsläppen om vi ska förhindra en klimatkatastrof. Och företagen är vår tillväxtmotor.
Centerpartiet tar upp stafettpinnen från tidigare framgångsrika ekonomiska reformer och vill föra in detta i debatten igen, för det är en krisbekämpning på riktigt.
Fru talman! En väl fungerande transport- och it-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Det är även viktigt att näringslivets godstransporter fungerar för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter liksom en ökad andel förnybara drivmedel bidrar till fortsatt goda kommunikationer i hela landet utan att miljö- och klimatpåverkan ökar.
Inom Centerpartiet driver vi på för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar från de inrikes transporterna med 70 procent till 2030. I det arbetet har de statliga infrastrukturinvesteringarna en mycket viktig roll att spela.
Från Centerpartiets sida prioriterar vi att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen. Vi vill satsa på alternativa finansieringslösningar, elektrifiering, förnybar energi, mer kollektivtrafik, ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad och förbättrad mobiltäckning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vi menar att alla fem transportslag tillsammans skapar förutsättningar för transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta.
Eftersom vi värnar hela landets utveckling är det viktigt att de resurser som satsas på infrastruktur fördelas över hela landet. Jag måste få säga att det känns oroande med signalerna från den nya regeringen - om jag får kalla Tidöregeringen för det - där man pratar om arbetspendling och gods. De långa stråken i vårt land är oerhört viktiga att utveckla. Jag hoppas att vi får se förtydliganden i fråga om hela landet i den infrastrukturproposition som kommer under nästa år.
Från Centerpartiets sida vill vi för hela landets skull satsa ytterligare medel på underhåll av vägar. Vi höjer därför det anslaget med 250 miljoner kronor mer än regeringens förslag.
En annan fråga som har debatterats ganska mycket under året kan tyckas liten, men ju mer insatt man blir i den, desto mer förstår man det stora allvaret. Det handlar om trafiken till och från Gotland.
Priserna för både persontrafik och frakt av gods har höjts dramatiskt. Det drabbar både resenärer och fordonstrafik. Och det hotar företagens konkurrenskraft, vår livsmedelsförsörjning och öns attraktionskraft. Då är det rimligt att staten lindrar effekterna för Gotland, dess befolkning och företag. Därför föreslår vi att anslaget 1:7 Trafikavtal ska ökas med 100 miljoner kronor mer än regeringens förslag för att säkra färjetrafiken till Gotland.
Det finns fördelar med regeringens förslag om en övergång till efterskottsbetalningar av bredbandsstödet, men vi vill samtidigt framhålla att behoven är väldigt stora på landsbygden. Globaliseringen och digitaliseringen av samhället för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. För att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt behövs både ökad täckning och högre överföringshastighet.
Vi vill även påtala de brister som finns när det gäller mobil uppkoppling på de trafikerade järnvägssträckorna. Detta leder till sämre möjligheter att utnyttja restiden. Från Centerpartiets sida satsar vi ytterligare 300 miljoner kronor på anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation.
Det är väl detta som är grunderna i Centerpartiets budgetförslag på infrastrukturområdet. Det är ytterligare ett antal hundra miljoner till underhåll av väg. Det är 300 miljoner till driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation, och det är 100 miljoner kronor för trafikavtal kopplat till Gotland.
Fru talman! Vi har varit inne på att vi ska vara bäst i världen när det gäller digitaliseringens möjligheter. Man kan läsa utskottets ställningstagande för hela budgeten. Det framstår mer eller mindre som en lovsång till budgetförslaget. Men det finns också en del i betänkandet som handlar om att följa upp regeringens politik. Jag skulle vilja påpeka att det där finns ganska skarpa skrivningar om behovet av analys från regeringens sida när det gäller detta.
Jag skulle önska att de tre regeringspartierna i sina anföranden blir väldigt tydliga med vilken analys man gör i fråga om hur vi ska återta tätpositionen när det gäller digitaliseringens möjligheter.
Fru talman! Från Centerpartiets sida har vi en högre budgetram. Och eftersom ramarna redan är antagna väljer vi att avstå från ställningstagande. Vi har ett särskilt yttrande i betänkandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Det närmar sig jul. Jag får passa på att önska talmanspresidiet god jul och gott nytt år.
Fru talman! Det var många kriser. Det handlade inte bara om infrastrukturen, som jag tycker att vi ska försöka fokusera på under denna debatt.
Fru talman! Jag funderar mycket på Ulrika Heies prat om digitaliseringen. Regeringen har gett ett uppdrag som handlar om att man ska se över hur vi ska kunna nå de sista hushållen, de som ligger längst bort och som i dagsläget inte har täckning. Det är ett uppdrag som finns.
Sedan bredbandsmålen sattes har det hänt väldigt mycket med tekniken som gör att man kan lösa detta på annat sätt och få till en uppkoppling mycket snabbare. Det pågår ett arbete för att se till att hela Sverige ska kunna få en bra uppkoppling. Vi delar den ambitionsnivån.
Men vi vet också att den offentliga sektorn i Sverige ligger långt efter. Det finns flera internationella mätningar som visar att den svenska offentliga sektorn när det gäller digitalisering i allmänhet och AI i synnerhet ligger väldigt långt efter. Den offentliga sektorn i Sverige ligger nästan i bottenligan, skulle man kunna säga. Det är ganska allvarligt, inte minst med tanke på hur mycket pengar man skulle kunna spara.
Myndigheten för digital förvaltning är en väldigt viktig aktör för att stötta offentlig sektor med digitalisering. Ledamoten hade en hög svansföring i sitt anförande kring digitalisering. Men Centerpartiet väljer faktiskt att sänka anslagen till Digg, som ju är en av regeringens och landets viktigaste aktörer när det gäller att stötta just offentlig sektor i att komma vidare i digitaliseringen.
Fru talman! Jag är glad att ledamoten Stockhaus lyssnade noga på mitt anförande, där jag betonade just den breda bilden för att sätta infrastrukturen i dess verkliga sammanhang och hur vi genom en fortsatt satsning kopplad till infrastrukturfrågorna, vilket transportslag det sedan än gäller, också bidrar till förståelsen för och en lösning på alla de olika kriser som jag talade om. Precis som ledamoten säger satsar vi också hårt för att nå de sista hushållen och uppskattar det arbete som man gör för detta.
Jag delar ledamotens bild att vi har ett stort behov av satsningar runt om i hela vårt land, eftersom vi har en ganska diversifierad verklighet, om jag får kalla det så, både geografiskt och kunskapsmässigt. När utskottet hade ett öppet sammanträde om AI handlade det också då en del om hur vi kompenserar för den till stora delar decentraliserade verksamheten. Det lyftes som en problembild under det seminariet, och vi behöver på olika sätt hitta politiska vägar för att nå dit.
Ledamoten har mycket väl uppfattat att vi lägger ett effektiviseringskrav på alla myndigheter under det här området. Då kommer ingen undan, utan det gäller alla de olika delarna. Vi har alltså valt att lägga ett effektiviseringskrav på alla myndigheter, oavsett om det gäller Digg, Transportstyrelsen, Trafikverket eller någon annan, och det är det man har att förhålla sig till i sin verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Jag kan tycka att det är lite anmärkningsvärt just med tanke på det vi fick höra på hearingen. Det man efterfrågade var ett politiskt ledarskap kring de här frågorna, och ett sätt att utöva politiskt ledarskap är att se till att det finns myndigheter som kan stötta det offentliga Sverige med digitaliseringen.
Jag har diskuterat den här frågan med många aktörer under lång tid, och det är väldigt tydligt att den förra regeringen, som Centerpartiet stöttade, inte tog detta ledarskap. De här frågorna fanns inte på agendan.
Vad gäller AI-frågan mötte jag en stor frustration kring att man inte över huvud taget hade tagit tag i den, men nu händer det saker. AI-kommissionen och AI Sweden hade en stor presskonferens i går där de presenterade en lösning inte minst för offentlig sektor.
Jag tycker ändå att det är oerhört märkligt att ha den höga svansföring som ledamoten har kring digitaliseringsfrågorna och samtidigt skära ned på de pengar som ska gå till den myndighet som faktiskt skulle kunna hjälpa till med precis det som ledamoten lyfte tidigare, nämligen att se till att vi med den centraliserade modell av styrning som vi faktiskt har kan stötta kommuner, regioner och andra offentliga aktörer i att använda digitala verktyg mer effektivt.
Den myndigheten väljer Centerpartiet att skära ned anslagen till. Jag kan tycka att det är lite anmärkningsvärt.
Fru talman! Det är oerhört viktigt att vi återtar mycket av det vi har tappat när det gäller den digitala förmågan och att använda digitaliseringens möjligheter. Då vill det till att vi har myndigheter som kan göra sitt jobb och också är rustade på många olika sätt.
Här blir man nästan lite frestad att också diskutera på vilket sätt skolan skulle vara en del av det. Vi har ju båda två tidigare varit engagerade i den frågan om digitaliseringens möjligheter. Men jag avstår från det för att i stället uppehålla mig vid det som ledamoten frågar om.
Jag blir lite förvånad över att det plötsligt blir så oerhört viktigt att lägga pengar hos myndigheten när det gäller detta. Det brukar inte låta så från Moderaternas sida - att myndigheter ska ha mer pengar för den ena eller den andra uppgiften. Jag tror att alla myndigheter faktiskt har att jobba med en stor grad av effektivisering så att man också lägger resurser på det som gör verklig skillnad.
Vi från Centerpartiet anser att alla våra myndigheter har möjlighet att faktiskt vässa sig och fundera över hur man ska använda resurserna på bästa sätt framöver så att man också får bästa möjliga resultat av dem.
Från Centerpartiets sida anser vi att det är oerhört viktigt att vi når alla människor i hela landet. Därför lägger vi ytterligare 300 miljoner kronor på att öka den del som handlar om digitala möjligheter. Vi har dragit ned någon miljon på den myndigheten, men man kan väl fundera över om inte de resterande 300 miljonerna till väldigt stor del uppväger detta så att man faktiskt kan göra satsningar ute i landet på det sätt som skulle behövas för att åter ligga i framkant.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Jag lyssnade noga till Ulrika Heies anförande, och jag tycker att det är väldigt positivt att hon, som Centerpartiet ofta gör, lyfter digitaliseringen. Där har vi många gemensamma intressen - dels utbyggnaden av bredband som vi drev ihop under den förra mandatperioden, dels generellt hur vi kan använda digitaliseringen i den offentliga verksamheten. Det är verkligen ett gemensamt intresse.
Vi har också många tankar runt utbyggnaden av järnväg och väg som vi är i ett otroligt stort behov av. Det handlar om infrastruktur men kanske framför allt om underhåll, som vi kan se inte minst under det första året av den här mandatperioden.
Men det räcker inte att bara lägga resurser på järnväg och väg. Vi måste också ha kompetens som ska kunna göra det här jobbet. Det är en prioriterad fråga; det hör vi från branschen vid nästan varje möte.
Därför reagerade jag ganska starkt när ledamoten sa att det ska löna sig att arbeta och att utbilda sig, samtidigt som man väljer att dra ned på just pris- och löneanslagen. Om det enormt stora behov vi har av att bygga mer järnväg och väg till största delen handlar om kompetens, hur tänker då ledamoten kring att man minskar pris- och löneanslagen till de flesta myndigheter inom området?
Fru talman! Tack för de positiva orden kopplat till att vi lyfter digitaliseringen och också utbyggnad av väg och järnväg! Jag delar ledamoten Gellermans bild av att vi som två liberala partier genom åren, både under alliansregeringen och under januarisamarbetet och så vidare, har drivit många viktiga frågor bland annat när det gäller underhåll.
Det är mycket riktigt så att vid nästan alla besök vi gör handlar det om att det är infrastruktur och kompetensförsörjning som bygger Sverige starkt. Oavsett om vi pratar klimatomställning eller någon annan del av företagsutveckling ser vi att det finns ett stort kompetensbehov framöver.
Något som jag tänker att ledamoten också är väldigt väl medveten om är att när man ger olika former av rationaliseringsuppdrag brukar man faktiskt lägga dem ganska jämnt över. Åtminstone är det min erfarenhet både från kommunal och statlig nivå att man inte räknar upp löner och pris. Det finns ju inget som säger hur många anställda en myndighet ska ha, så det finns ändå en ganska stor påse pengar som man kan använda för att bygga kompetens.
Ganska ofta hör man Tidöpartierna förfäras över hur många anställda det finns i många myndigheter. Då kan det handla om att rationalisera så att man har just den kompetens som man behöver och värdesätter den på ett sådant sätt att man kan dra nytta av att det går att göra karriär inom våra myndigheter, givetvis med passande löneförmåner och så vidare.
Jag delar verkligen ledamotens syn på vikten och behovet av kompetensförsörjning. Då blir också skolan och den högre utbildningen viktiga delar att lyfta in i sammanhanget så att vi kan säkerställa att vi bygger den kompetensen på många olika sätt.
Fru talman! Jag tackar för svaret.
Vi pratar mycket om Trafikverket, om vi ska ta den myndigheten som ett exempel. Man behöver digitalisera mer av sin infrastruktur och använda all data som finns. Om man ska lyckas behöver man attrahera den typen av kompetens. Som vi alla vet kostar den kompetensen kanske lite mer än en medelanställd på Trafikverket eftersom det är stor efterfrågan på den typen av personal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Därför blir jag oroad av neddragningar på pris- och löneanslagen. Det rimmar dåligt med hur Centerpartiet vill att man ska jobba mer med digitalisering inom alla myndigheter, framför allt Trafikverket. På Trafikverket finns en stor databas som innehåller mycket data. Men verket lyckas inte tillgodogöra sig all data, och därför måste de göra en satsning.
Av den anledningen oroar det mig att Centerpartiet vill dra ned på lönerna på myndigheten, inte minst på grund av inflationen. Det rimmar inte. Jag skulle vilja att ledamoten utvecklar detta lite till.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.
Vårt budgetförslag innebär 300 miljoner mer till driftssäker och tillgänglig elektronisk kommunikation än regeringens förslag. Vi drar ned 1,2 miljoner kronor på den myndighet som ledamoten först nämnde.
När det gäller Trafikverket drar vi ned 6,9 miljoner kronor.
Man kan ändå jobba med rationaliseringar inom ett verk. Jag förstod ledamotens fråga så att om man inte räknar upp lönerna kan man inte attrahera kompetenta medarbetare, men det är inte så det går till. Det handlar om på vilket sätt man konstruerar sin myndighet. Det framgår inte i regleringsbrevet exakt hur många anställda det ska vara på en myndighet eller hur mycket lönerna kan höjas vid en uppräkning. Här kan myndigheterna jobba med rationaliseringar av olika slag.
Det är oerhört viktigt att vi tar till oss av det som kom fram på sammanträdet om AI. Där framgick att det handlar om hur vi kompenserar för det decentrala. Vi har av många olika anledningar valt ett decentralt system med kommuner i olika storlekar och många olika aktörer. Därmed måste vi på olika sätt fundera över hur vi kompenserar för det decentrala. Centerpartiet kompenserar genom att öka det anslag som handlar om driftssäker och tillgänglig elektronisk kommunikation med 300 miljoner kronor. Vi rationaliserar något på våra myndigheter, men som helhet stärker dessa satsningar förmågan att nå alla människor. Därmed får alla människor i Sverige möjlighet att vara en del av den digitala utveckling som vi alla vill se.
