Gunilla Svantorp (S) svarade Thomas Morell i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 december” den 13 dec 2023.
Thomas MorellSD· i en replikTack, ledamoten, för frågorna! Frågan i går handlade om radarsystemet. Radarsystemet har vi för att kunna vägleda flygtrafiken på ett effektivt sätt. Vad som nu händer är att ett avtal löper ut så att åtta flygplatser…Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Infrastrukturen är en viktig del av våra liv och en absolut förutsättning för att vi även framgent ska vara ett välfärdsland. Infrastrukturen är helt enkelt blodomloppet i vårt samhälle och ger människor rörelsefrihet, oavsett om det är fråga om arbetspendling eller fritidsaktiviteter. Att landets företagare är i behov av snabba och effektiva transporter torde de flesta vara medvetna om: Mat på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet kommer inte genom ett trollslag.
I flera decennier har underhållet av våra vägar och järnvägar nedprioriterats. Flera regioner bedömer den bristfälliga infrastrukturen som ett av de största tillväxthindren, och i många delar av landet riskerar infrastrukturen att bli en flaskhals för jobb och tillväxt om inte underhåll och upprustning prioriteras.
I stället för nödvändiga underhålls- och trimningsåtgärder valde tidigare regering att lägga sitt fokus på nyinvesteringar i stambanor för höghastighetståg som kritiserades för höga kostnader och bristande kontroll.
Fru talman! Sverigedemokraterna understryker tillsammans med regeringen infrastrukturens roll i det svenska samhället. Vår strategi för en konkurrenskraftig infrastruktur sträcker sig inte enbart till vägar som transportmedel. Vi menar att alla trafikslag bör vara inkluderade och tas med i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering. Oavsett om det är fråga om personer eller gods som ska färdas på väg eller järnväg eller med flyg eller sjöfart måste infrastrukturen vara robust vid alla årstider.
Kommunikationer
Sverige är ett avlångt land i Europas utkant, och därmed är hela landet i behov av en infrastruktur som uppfyller kraven på effektivitet vid varje given tidpunkt. För stora delar av landet är flyget viktigt för att stärka den industriella utvecklingen. Flyget är snabbt och effektivt för tjänsteresor, räddningsflyg, brandflyg, polisflyg och inte minst försvaret. Att vi har en väl fungerande infrastruktur för flyget är av yttersta vikt för hela landet.
Fru talman! Sverigedemokraterna stoppade, tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, det extremt kostnadsdrivande projektet med höghastighetståg. Vi prioriterar i stället att stärka det svenska järnvägsnätet. Insatserna ska i första hand riktas mot ökat underhåll för att säkerställa järnvägens robusthet. Där det krävs ska flaskhalsar byggas bort för att järnvägens kapacitet ska öka. Projektet med höghastighetståg var en gökunge som allvarligt skulle ha skadat landets övriga infrastruktur. Nu prioriterar Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen arbetspendling och godstrafik.
I betänkandet ökas anslagen för utveckling av statens transportinfrastruktur till 36,9 miljarder. Det är en välbehövlig ökning av anslagen. Den är långt ifrån tillräcklig men visar ändå på en tydlig vilja att öka anslagen för att stärka en viktig del av vårt samhälles blodomlopp.
Även anslaget för vidmakthållandet av statens transportinfrastruktur ökas, till 34 miljarder. Detta är av yttersta vikt för att på något sätt bearbeta den underhållsskuld som finns.
Fru talman! Jag ska också säga några ord om den myndighet som ansvarar för våra vägar och järnvägar, nämligen Trafikverket.
De senaste dagarna har min telefon och mejl bokstavligt talat svämmat över av meddelanden från förtvivlade förare ute på landets vägar. Underhållet av våra vintervägar har bokstavligt talat kollapsat. De enda som uppenbarligen inte har förstått hur illa det är ställt är Trafikverket. Den situation vi har ute på vägarna har fått flera förare att efterlysa ett skyddsstopp då de upplever att de utför sitt arbete med livet som insats. Åtta år med den förra regeringen visar på ett fullständigt haveri när det gäller halkbekämpningen på våra vägar.
Situationen är inte bättre för järnvägen. Att järnvägen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt är det många strandade resenärer som kan vittna om. De senaste dagarna har flera radioinslag handlat om växelfel som har orsakat en stor mängd förseningar i tågtrafiken. Värre är att Trafikverket har haft kännedom om bristerna men ändå inte bytt ut växlarna.
Nu är det dags att se över Trafikverkets organisation, för det står bortom allt rimligt tvivel att myndigheten inte klarar sitt uppdrag.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag summera vikten av en fungerande infrastruktur. För oss är det centrala att människor ska kunna leva och bo i hela landet och ta sig till sina arbeten och fritidsaktiviteter snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor till havs, på väg och järnväg samt i luften. Den viktiga digitala infrastrukturen ska också nämnas här. Politiken måste förhålla sig till människors faktiska villkor och inte bygga på utopier som enbart är anpassade för människor som bor i större städer.
Sverige behöver en ny infrastrukturpolitik som ser till hela landets behov. Vägtrafiken har sin givna plats i människors vardag, oavsett om de bor i Malmö, Jönköping, Sveg eller Vilhelmina.
Järnvägen är viktig inte minst för industrin. Här ser vi möjligheten att utveckla vår järnväg i hela landet. Det viktiga är inte hastigheten utan driftssäkerheten - helt enkelt att tåget går.
Flyget är en oerhört viktig del i vår infrastruktur och en absolut nödvändighet på många orter i landet. Att flyget har en nyckelroll i vårt lands beredskap inser nog de flesta. Brandflyg, ambulansflyg och polisflyg är viktiga delar när det gäller att rädda liv och egendom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Sjöfarten är en nyckelspelare för vårt lands välstånd. Man inser vikten av sjöfartens betydelse när man ser den oerhört stora godsmängd som sjöfarten hanterar varje år. Att utveckla och stärka svensk sjöfart är ett viktigt mål för oss.
Tillsammans med regeringen ser vi sverigedemokrater fram emot att utveckla infrastrukturen - på land, i luften, till sjöss och digitalt.
(Applåder)
Fru talman! Det var intressant att höra Thomas Morells anförande. Som vanligt var det ett område som var helt obefintligt och som inte nämndes över huvud taget, nämligen miljö- och klimatfrågan.
Det kan man tycka är lite märkligt, för Sverigedemokraterna har enligt regeringen gjort en stor omsvängning. Det var en ståtlig presskonferens där man konstaterade att Sverigedemokraterna nu står bakom de nationella klimatmålen - både de mål som är långsiktiga till 2045 och de mål som ligger i närtid.
Eftersom vi inte fick några svar i anförandet är den stora frågan hur dessa mål ska nås. Det är inte särskilt lång tid kvar. Vi har nu 2023 och snart 2024, det vill säga sex år kvar till 2030. Det mål som gäller, som riksdagen har ställt sig bakom och klubbat och som alltså är det beslut som vi har att följa, är att vi ska minska utsläppen från trafiken med 70 procent till 2030.
Detta är också avgörande för att vi ska ha någon som helst chans att nå det långsiktiga målet, nämligen att minska utsläppen till nettonoll 2045 - det är bara 22 år bort - och att vi också ska klara av de åtaganden som EU har krävt från Sverige och alla andra medlemsländer. Det innebär att om vi inte minskar utsläppen från trafiken kommer vi inte att ha en chans att klara vare sig det nationella målet eller EU:s krav på Sverige, vilket kan resultera i dryga EU-böter.
Samtidigt pekar den politik som Sverigedemokraterna nu driver igenom via sitt samarbete med regeringen i en helt annan riktning. Elektrifieringen avstannar för att man har tagit bort elbilsbonusen. Vid årsskiftet kommer reduktionsplikten att dras ned, vilket innebär att vi kraftigt kommer att öka användningen av fossila bränslen och att utsläppen från transportsektorn kommer att öka med 50 procent redan nästa år. Hur ser Sverigedemokraternas plan ut för att nå målen om minskade utsläpp från transporterna?
Fru talman! Tack för frågorna, Per Bolund! Detta är lite intressant, för det är alldeles uppenbart att ledamoten inte har läst Sverigedemokraternas motioner.
För vår del är det viktigt att lyfta upp en stor mängd av godset på järnväg, om vi pratar om landtransporter. Det tunga långväga godset kan med fördel gå på järnväg. Det är egentligen anledningen till att vi vill rusta järnvägen så att den fungerar och så att industrin har ett förtroende för järnvägstrafiken. Då måste tåget gå. Om man bokar ett tågsätt och ska transportera sitt gods får det inte vara så att det levereras till kund i den mån järnvägen fungerar. Det funkar inte så. Det är ett av skälen till att vi har lagt fokus på att underhålla järnvägen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Det andra är att vi vill stärka sjöfarten, för den kan då ta en stor del av godset från hamnarna. Då kan man avlasta vägsystemet. Men vi kommer inte ifrån att lastbilarna är tvungna att finnas med i början och slutet av transporterna. Hur vill vi då lösa det? Det handlar om att öka elektrifieringen, men då måste man börja i rätt ände. Man kan inte springa baklänges in i framtiden.
Jag kommer från den tunga trafiksidan, så jag vet vilken enorm effekt vi behöver för att elektrifiera den tunga trafiken. Det finns det i dag inga möjligheter att göra, av två skäl. Det ena handlar om produktionen av el, och det andra handlar om att få ut elen till mottagaren. Detta kan jag utveckla i nästa replik.
Fru talman! Tack, Thomas Morell, för ett tydligt åskådliggörande av att det inte finns någon plan! Det Thomas Morell nämner är de små rännilarna av trafikens utsläpp. Den stora utsläppskällan, det vill säga personbilstrafiken, nämns inte med ett enda ord. Flygets utsläpp nämns inte heller, för den delen.
Det är helt uppenbart för alla som på något sätt är insatta i frågan att de åtgärder som Thomas Morell nämner inte på något sätt kommer att föra Sverige i närheten av att minska utsläppen med 70 procent. Det finns inte någon som helst chans med de åtgärder som Thomas Morell föreslår.
Uppenbarligen har inte Sverigedemokraterna någon plan. Det kan man tycka är väldigt olyckligt eftersom de med full kraft ägnar sig åt att riva ned klimatpolitiska åtgärder och reformer. Då borde man åtminstone ha någon sorts idé eller tanke om vad som ska göras i stället. Detta är att lämna walkover, eller för att tala med finansministerns röst: Når vi inte målen så når vi dem inte. Det är helt enkelt en uppgivenhet.
Det är också lite uppseendeväckande att ett regeringsunderlag som nu ägnar sig åt att kraftigt skära ned på järnvägsinvesteringar och järnvägsunderhåll pratar om att föra över gods till järnväg. Våra myndigheter och experter är ju tydliga med att det är fullt på många spår, särskilt på de stora sträckorna. Det finns helt enkelt inte kapacitet. Men regeringen har ingen plan på hur det skulle kunna gå till att få kapacitet.
Thomas Morell pratar om elektrifieringen, vilket är uppseendeväckande eftersom den politik som Thomas Morell har drivit igenom nu med full kraft leder till att vi minskar elektrifieringen. Takten går ned. Det säljs färre elbilar än det gjorde innan Sverigedemokraterna fick inflytande över svensk politik. Att då lyfta fram elektrifiering som en lösning är som sagt ganska uppseendeväckande.
När man frågar Trafikverket säger också de att elektrifieringen inte är en lösning. Det räcker inte. Även om varenda bil som säljs från och med nu skulle vara en elbil kommer man ändå inte att nå trafikens mål till 2030.
Återigen, Thomas Morell: Vad är Sverigedemokraternas svar? Hur ska utsläppen minska med 70 procent till 2030?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Nu har vi fått höra något alldeles unikt i kammaren: en miljöpartist som säger att järnvägen inte kommer att lösa problemen med miljön. Det trodde jag aldrig att jag skulle få höra. Det var spännande!
Låt oss gå tillbaka till detta med att elektrifiera godstransporter. Jag har många vänner inom transportnäringen, och flera av dem vill köpa elektriska lastbilar. Men problemet är att det inte finns effekt för dem. Åkerierna kan inte ansluta sig till elnätet, för elnätet klarar inte den effektbelastningen. Det är inte som att ladda ett personbilsbatteri, utan det krävs betydligt mer effekt för att klara detta. Åkerierna kan alltså inte investera i en elektrisk lastbil, för det finns inte tillräckligt med effekt. Man måste börja i rätt ände för att man ska få någon skjuts i det hela.
Det finns en annan del i det här också, och det är ekonomin. En elektrisk lastbil är mer än dubbelt så dyr som en traditionell bil. Kunderna är i dag inte villiga att betala för kostnadsökningen, och åkerierna kan inte köpa bilar för att ställa på gården.
Man måste förstå sambanden, och överflyttningen måste ske i en takt så att samhället följer med och människorna är villiga att betala. Att bedriva åkeriverksamhet är inte detsamma som att bedriva scoutverksamhet. En lastbil är en produktionsapparat. Den måste generera pengar, som i all annan industriell verksamhet. Vi måste börja i rätt ände, och det har inte Miljöpartiet klarat. Och vi tror på järnvägen, till skillnad från Bolund.
Fru talman! Nästan 100 år gamla växlar och 400 försenade tåg - det är stundtals helt bedrövligt på Sveriges järnvägar, Thomas Morell. Trafikverket är helt medvetet om hur gamla de växlar är som ligger på vår järnväg och exakt hur stora problem de orsakar.
När det kommer till kontaktledningsbyten är ingen i trafikutskottet jätteimponerad av Trafikverkets planering. Jag har länge bedrivit en politik för att järnvägen ska övergå till mer statligt underhåll. Vi ser hur entreprenörer inte sköter underhållet och hur Trafikverket inte har koll på sina egna anläggningar.
Det här är någonting som också SD har drivit. Här har vi en gemensam syn med resten av oppositionen i trafikutskottet. Tidigare i år hade ni i Sverigedemokraterna möjlighet att ändra på detta och få igenom er politik trots att regeringen inte håller med er eller oss om den. Ni kunde ha gått med på ett tillkännagivande tillsammans med oppositionspartierna, men det gjorde ni inte. Ni gick i stället hem till regeringen och började förhandla. Jag vet inte riktigt vad ni fick i förhandlingen, och jag är väldigt nyfiken på det.
Men i dag ska vi debattera just trafikfrågorna och besvärligheterna på järnvägen, som är min fråga. Varför såg inte Sverigedemokraterna till att få ordning på en av Sveriges största myndigheter? Trafikverket måste se till att ta hem underhållet, och de kan inte ha tusentals olika entreprenörer som de inte vågar ställa krav på när det till exempel gäller att använda moderna maskiner. Varför backade Sverigedemokraterna från sin egen politik när man hade chansen att få igenom ännu mer politik?
Fru talman! Nej, vi följde inte med på initiativet. Och varför? Det var inte tillräckligt bra. Det är det enkla svaret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
En av de största kritikerna till Trafikverket står mitt framför ledamoten. Jag tycker inte att Trafikverket sköter sitt uppdrag, och det har jag varit oerhört tydlig med. Jag brukar säga att jag leder SM i tågförseningar, för jag är aldrig annat än försenad när jag åker tåg. Järnvägen funkar inte; man kan gå ut och fråga resenärerna på vilken plattform som helst.
Det här duger inte. Det är alldeles tydligt att Trafikverket inte reder ut sitt uppdrag. Vi har hört i radioinslag de senaste dagarna att Trafikverket har vetat om att växlarna inte fungerar och att de har varit i dåligt skick. Men byter man ut dem? Nej.
Då måste vi ställa tydliga krav på Trafikverket. Nu måste de se till att få verkstad i sin verksamhet. Det är tydligt att organisationen i sig inte fungerar, men då hjälper det inte att kasta in en pengapåse till. Det är därför ert förslag inte höll måttet i våra ögon.
Fru talman! Jag hörde inte riktigt svaret på min fråga. Det var kanske lite mer undanflykter när det gäller att Sverigedemokraterna inte vill bedriva sin egen politik när man väl har chansen att göra det.
Det är ett rätt uppenbart svar till Sverigedemokraternas väljare: Det är ganska lätt att frångå sin egen politik om man kan få något annat i betalning. Sverigedemokraterna kanske har gjort en jättebra deal; ni har uppenbarligen fått något annat i betalning som avgör att ni backar från att Trafikverket ska sköta underhållet i statlig regi. Vi som lagstiftare och skattebetalare skulle då ha oerhört mycket mer kontroll över vad Trafikverket gjorde. Vi skulle se till att Trafikverket kan ställa krav på entreprenörer, använda kontaktledningsmaskinerna och se till att man förkortar den tid det tar att byta spårväxlar från flera dagar till tre timmar. Tekniken finns, men myndigheten har i dag inte förmåga att ställa dessa krav. Vi har inte den kontrollen, för svensk järnväg är sönderprivatiserad.
Det behövs jättemycket underhåll. Regeringen säger att man satsar på detta. Vänsterpartiet satsar 5 miljarder mer på järnvägsunderhåll än regeringen.
Sverigedemokraterna säger sig å ena sidan satsa på järnvägen men frångår å andra sidan sin egen politik - det är inte en jätteimponerande hantering av situationen. Vi sitter alla på försenade tåg, och det är ett jätteproblem, för arbetspendlarna och för godsindustrin.
Jag tycker inte att svenska folket ska lita på Sverigedemokraterna i denna fråga, för vi behöver omorganisera hela järnvägssystemet. När det gäller den stora omorganisation av Trafikverket som Sverigedemokraterna efterfrågar kan jag berätta att jag har varit med och omorganiserat Polismyndigheten. Det var en förskräckligt lång och jobbig resa för hela myndigheten. Det är kanske inte dit vi ska gå.
Fru talman! Jag kan inte låta bli; jag är tvungen att kommentera det där sista. Nej, omorganisationen av polisen blev inte bra - det kan jag hålla med om. Vad gjorde man där? Jo, man slog ihop alla myndigheter ute i landet till en myndighet. Vad har man gjort med Trafikverket? Precis samma sak.
Fungerar Trafikverket? Nej, det är vi rörande ense om. Om man trycker in mer pengar i en organisation som inte fungerar, varför skulle man förvänta sig att få ett bättre resultat? Det grundläggande problemet är hur organisationen fungerar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Jag kan försäkra ledamoten om att detta är något jag har diskuterat med departementet, för det duger inte som det fungerar i dag. Men det hjälper inte att ge en organisation som inte fungerar mer pengar. Det enda som händer är att man förlorar mer pengar och får mindre verksamhet.
Man måste gå en annan väg, och det har vi valt att göra. Detta kommer att ge sig framöver, så ledamoten kommer att få svar på sina frågor.
Fru talman! Det är spännande att sitta och lyssna på debatten!
Jag ska ställa lite frågor på samma tema. Jag skulle vilja backa till gårdagen, när trafikutskottet hade en flygdag som Socialdemokraterna var värd för. Jag tyckte då, när ledamoten talade, att jag hörde en kritik mot marknadiseringen av samhällskritisk infrastruktur. Det var en direkt fråga som ledamoten fick. Jag tycker att det är väldigt glädjande att Sverigedemokraterna ger uttryck för att det faktiskt inte är bra att vi har marknadiserat samhällskritisk infrastruktur som till exempel järnvägen och flyget och dessutom digitaliseringen - inte minst med tanke på det säkerhetspolitiska läge som vi nu befinner oss i.
Jag ska återknyta till det som sagts här i talarstolen tidigare. Tycker Sverigedemokraterna att det är rimligt med till exempel 52 aktörer i järnvägssystemet - som det var senast jag läste; det är säkert fler i dag - som slåss om alldeles för lite kapacitet? Det är ändå detta som är den stora utmaningen. Uppenbarligen tycker man inte det, eftersom man tidigare har tyckt att vi ska återta en del av underhållet i egen regi.
Jag undrar också vilka steg Sverigedemokraterna, utifrån det som ledamoten sa i går, kommer att ta för att peka ut vad som är samhällskritisk infrastruktur. Jag hörde ledamoten säga detta i går och vill följa upp det i dag. Vilka steg kommer Sverigedemokraterna att ta när det handlar om vårt område, det vill säga transportområdet och fysisk och digital infrastruktur?
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Frågan i går handlade om radarsystemet. Radarsystemet har vi för att kunna vägleda flygtrafiken på ett effektivt sätt. Vad som nu händer är att ett avtal löper ut så att åtta flygplatser inte kommer att få fullständig radartäckning. Man får då ha längre tidsintervall mellan de flygplan som ska starta och landa.
Vad vi diskuterade var om vi ska ha ett system där vi släpper en så viktig del. Det handlar också om landets försvar - om att kunna vägleda Försvarsmaktens flyg. Vi måste kanske fundera ett ögonblick på hur vi har det med våra radarsystem när det gäller att täcka och säkra landets gränser. Det var detta frågan handlade om; det hade inte mycket med väg och järnväg att göra.
När det gäller radardelen får vi nog ta oss en funderare på hur vi ska ha det med den. Vi kan inte ha en situation där vårt försvar, ambulansflyget eller vad det nu kan vara som är viktigt får vänta på sin tur. Det duger inte, utan vi måste ha ett radarsystem som hanterar situationen här och nu, i denna sekund, och inget annat.
Om vi går tillbaka till det vi debatterar i dag måste vi se till att få verksamheten på den myndighet som har ansvaret för väg och järnväg att fungera. Det gör den inte i dag - det är vi rörande ense om. Socialdemokraterna vill gå hela vägen och föra in mer pengar i en myndighet som uppenbarligen inte klarar detta. Det säger vi nej till. Vi måste hitta en annan väg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Det där är en efterhandskonstruktion. Vårt utskottsinitiativ handlade om att se över förutsättningarna att återta i egen regi, inte om några pengar. Det där handlar bara om att man ska kunna säga: Det var därför vi sa nej. Men det stämmer uppenbarligen inte.
Ledamoten vill bara diskutera en liten fråga som radarsystemen, men när det gäller försvaret har vi ju skrivit avtal. Sverige har skrivit avtal med USA, i går eller i förrgår, om att man ska kunna göra truppförflyttningar. Ledamoten vet lika väl som jag att det handlar om människor och utrustning som förmodligen ska flyttas med tåg. Om vi någon gång kommer med i Nato kommer samma sak att hända.
Visst, vi kan se över radarsystemet - det är bra att vi börjar någonstans. Men detta handlar om det stora. Vad är det för samhällskritisk infrastruktur som vi faktiskt inte ska lämna ifrån oss till någon annan utan säga att staten ansvarar för, för att vi ska vara ett tryggt och säkert land?
I går under flygdagen hörde vi också väldigt intressanta reflektioner kring att det är utsläppsminskningarna som är det viktiga, inte vilket transportslag vi använder oss av. Detta hör vi aldrig Sverigedemokraterna prata om. Jag skulle gärna vilja att Thomas Morell berättar lite grann för mig och övriga som tittar på detta om hur Sverigedemokraterna tänker jobba med frågan om utsläppsminskningar, inte minst med tanke på COP 28. Man kan tycka vad man vill om det avtalet, men det som ändå sades var att det är första gången som fossil energi har pekats ut som ett problem. Det har uppenbarligen inte Sverigedemokraterna gjort, så hur tänker Sverigedemokraterna kring detta?
Fru talman! Jag börjar bakifrån även denna gång. Att minska utsläppen är viktigt. Vi säger att detta inte får styras av vilken fordonstyp eller vilket transportslag det rör sig om, utan det handlar om den teknik vi använder för att minska utsläppen.
Om vi har ett flyg som är helt fritt från utsläpp, vad är då problemet med flyget? Jag vet att det finns ledamöter här i riksdagen som säger att vi inte ska flyga. Då är det en principsak att vi inte ska använda flyget som transportmedel.
Vi tycker inte så. Vi tycker att vi ska flyga - att vi ska använda den infrastruktur som finns även i luften. Men då måste vi se till att minska miljöpåverkan. Detta kan man göra genom att elektrifiera flyget eller genom att flyga på biobränsle. Det är en snabbare lösning än att gå ned på backen, för där har vi inte riktigt samma möjlighet till försörjning med biobränsle eller el. Vi har inte byggt ut just den delen.
Jag fick en film i går av ett åkeri som har en vätgasbil på prov. Det är synnerligen intressant. Då blir det vatten i avgasröret. Det gäller bara att kunna producera vätgas.
Sedan har vi detta med hur man formulerar sig. Står det att man ska återta underhållet i statlig regi betyder det precis det. Det finns fördelar med att ha det utlagt även på underentreprenörer. Det har egentligen inte så stor betydelse vem som håller i maskinen, men det måste bli gjort, och man måste ha klart för sig hur det ska funka. Man måste ha en tydlig styrning. Det har man inte i dag. Det hjälper inte att flytta tillbaka underhållet i statlig regi om man inte klarar av att styra verksamheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Det är ett par frågor jag skulle vilja ställa till ledamoten Morell kopplat till ett par olika delar av trafikutskottets ansvarsområde.
Det första handlar om en fråga som ledamoten uppehöll sig ganska mycket vid. Det handlar om järnvägens underhåll. Jag skulle vilja att ledamoten fördjupar detta lite. Sverigedemokraterna stödde ju regeringens förra budget, som innebar en minskning av järnvägsunderhållet. Nu skriver majoriteten i sin text att underhållet ökade till 2022. Det året var det den förra regeringen som lade fram sin budget. Sedan säger majoriteten att vi ligger på fortsatt höga nivåer. Hur ser ledamoten på det faktum att man gjorde en minskning för att sedan möjligtvis lägga tillbaka något och ändå fortsätta på ungefär samma nivåer som den tidigare regeringen hade?
Det pratas ju om att det finns en stor infrastrukturskuld, inte minst när det gäller underhåll. Man säger att järnvägen saknar 60 miljarder. Jag undrar hur ledamoten ser på detta.
Min andra fråga handlar om något som ledamoten nämnde vid två tillfällen, om jag hörde rätt. Ledamoten sa så här: Inte att förglömma den digitala infrastrukturen. Men så blev det inget mer, förutom det allra sista han sa i anförandet, som handlade om digitalt.
Sverige halkar efter. I budgeten står det att vi ska vara världens bästa land när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter. Vi halkar ned till femte plats och sedan till nionde plats. Vi fortsätter att halka ned. Hur ser ledamoten på Sveriges möjlighet att återta tätpositionen när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter?
Fru talman! Låt mig börja med frågorna framifrån, för omväxlings skull. Vi talar om detta med järnvägen och underhållet.
Man kan titta på hur den förra regeringen lade upp investeringar och underhåll för järnvägen. Man var oerhört låst vid detta med höghastighetståg. Det var bara detta det handlade om, ingenting annat.
Vad vi nu har fått göra är att ställa om kursen. Man måste bygga ut där det finns flaskhalsar och renovera där behovet finns. Men det är inget man gör över en natt.
Som ledamoten har kunnat läsa i nyheterna kommer även infrastrukturpropositionen att landa i Tidöavtalet. Då har vi större möjligheter att påverka och lägga vår hand vid hur det ska bli framöver. Det kommer att bli investeringar i järnvägen för att få bort flaskhalsar. Det kommer också att läggas mer pengar på underhållet.
Vi har dock varit tvungna att städa upp efter den förra regeringens sätt att hantera järnvägstrafiken. Vi ser ju hur det har blivit, med alla förseningar och brister som finns i hela järnvägssystemet. Detta är inget vi kommer att ändra på i nästa vecka, utan det kommer att dröja mandatperioden ut och förmodligen ännu en bit längre fram i tiden. Men att vi kommer att göra en kursändring är helt klart.
Vi kliver bort från höghastighetstankarna och vill i stället se till att vi får ett robust järnvägssystem som fungerar även om det råkar komma lite snö eller om ett löv trillar ned på spåret. Så är det ju inte i dag. Kommer det lite snö eller lite löv är det stopp i systemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Det digitala får jag ta i nästa inlägg. Jag ber om ursäkt.
Fru talman! Inte att förglömma den digitala infrastrukturen, sa ledamoten. Det är väl säkrast jag inte frågar om något annat inför hans sista replik än just på vilket sätt han anser att man behöver arbeta politiskt. Jag hoppas verkligen att svaret inte blir liknande det som gällde underhållet, alltså att det kommer att ta både denna mandatperiod och nästa innan man kommer att kunna se någon förändring.
Med det arbete som sker nu, inte minst med regeringens tillsatta AI-kommission, lär vi halka mycket långt efter om det inte finns ett politiskt ledarskap som tar på sig ledartröjan i detta.
Jag kan dock inte hoppa över frågan om järnvägsunderhållet. Det svar som ledamoten gav handlade ju om nybyggnation. Det handlade inte om underhållet.
Thomas Morell klagar på den förra regeringen och säger att man bara hade höghastighetståg för ögonen. Men det stämmer ju inte. Det satsades ju mycket på underhåll, och just underhåll handlar ju om den befintliga järnvägsinfrastrukturen.
Ledamoten säger att vi ska satsa på detta sedan, när Sverigedemokraterna får komma med i Tidösamarbetet också när det gäller infrastruktur. Då undrar jag vad det egentligen är som skiljer, mer än en bombmatta av ord som så att säga ska förhindra att vi hör att det egentligen inte är någon ny politik utan ungefär som förut och det alltså inte kommer att ske några förändringar. Detta säger jag som kommentar rörande järnvägsunderhållet.
Nu kommer jag till min grundläggande fråga: Hur kunde ledamoten helt glömma att säga något om innehållet i den digitala infrastrukturpolitiken?
Fru talman! Nu ska jag försöka svara. Infrastrukturen för den digitala verksamheten måste byggas ut. Vi måste också säkerställa att den fungerar över hela landet.
I dagsläget finns det inte mer pengar avsatta för detta, men vi kommer att arbeta för att det ska ske. Vi är beroende av en snabb infrastruktur på den digitala sidan, även i skogarna i Västerbotten, i Värmland eller var det nu kan vara, men det är inte utbyggt överallt.
Sedan har vi väckt en ganska omfattande motion när det gäller AI. En av våra ledamöter i utskottet är den som driver den frågan framåt. Vi har halkat efter i Sverige - det är inte tu tal om det - och vi måste återta tätpositionen. Det kommer att vara en del av arbetet, så att vi ska lyckas återta tätpositionen.
Vi var väldigt ledande under många år, men vi har halkat efter. Det är inte bra. Det är inte bra för vår industri. Vi måste återta vår förlorade ledartröja.
Så kommer jag tillbaka till detta med järnvägen. Det är något av en käpphäst för min del. Det behöver byggas ut en sådan järnväg. Ta en sträcka som Göteborg-Alingsås, som är en av de hårdast belastade i Sverige. Där har vi en godsmängd som är enorm i dag, och hamnen i Göteborg ska öka. Det finns inte kapacitet. Detta försummade den förra regeringen. Man hade inte ens med det i den plan som lades fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Det kommer att bli ändring på detta. Vi måste få ett system som fungerar och kan hantera de godsmängder som industrin behöver få transporterade. Om detta inte sker kommer transporterna att läggas ut på vägarna. Då kan man räkna ut hur det blir i Göteborg.
