Herr talman! Vi lever i ofredens tid. I Mellanöstern rasar ett krig med väldigt stort mänskligt lidande som följd.

EU står enat i mycket. Vi fördömer Hamas avskyvärda terroristattack den 7 oktober, där minst 1 200 personer dödades och över 220 kidnappades. Inte sedan Förintelsen har lika många judar mördats på en och samma dag.

Sverige och EU står bakom Israel och landets självklara rätt att försvara sig i enlighet med folkrätten. Samtidigt understryker EU att humanitärt tillträde i Gaza med förnödenheter som vatten, mat och mediciner är absolut nödvändigt. Sveriges humanitära bistånd kommer Gazas civilbefolkning till del. Civila liv måste skyddas så långt det är möjligt.

Både i Sverige och i Europa kan man tycka olika om konflikterna i Mellanöstern. Det hör till vår demokrati. Men det är fullständigt oacceptabelt när aktioner och demonstrationer mot kriget där övergår i hat och hot mot judar här. Sveriges regering står entydigt bakom vår judiska minoritet.

(Applåder)

Det Europa som en gång svor att judar aldrig mer ska behöva frukta för sin säkerhet är återigen en otrygg plats för judiska familjer. Det är faktiskt en skam, eller som Frankrikes president Emmanuel Macron säger: Vi ska föra tillbaka antisemitismen dit där den hör hemma - inför rätta och bakom galler. Ingen tolerans för de intoleranta!

(Applåder)

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är vår tids europeiska tragedi. Ändå finns det nu röster som ifrågasätter att friheten är värd att försvara - som om eftergiftspolitik mot diktaturen skulle ligga i demokratins intresse! Förlorar Ukraina, så förlorar Europa, så förlorar Sverige.

Kriget i Ukraina visar EU:s säkerhetspolitiska betydelse. EU:s militära insats har redan tränat 30 000 ukrainska soldater. Under det svenska ordförandeskapet enades vi om att förse Ukraina med 1 miljon artillerigranater.

Ett EU-medlemskap är Ukrainas mål. Den svenska regeringen delar detta mål och drev frågan under vårt ordförandeskap. EU-kommissionen rekommenderade i torsdags Europeiska rådet att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Jag kan i dag ge beskedet här i kammaren att den svenska regeringen stöder beslutet att inleda dessa förhandlingar efter årsskiftet.

(Applåder)

Att hjälpa Ukraina att överleva som ett fritt land och att göra Ukraina till en fullvärdig medlem av EU kommer att vara två av vår generations mest formativa europeiska uppgifter.

Herr talman! Det är inte längre en fråga om om utan när och hur EU ska växa. Att sprida stabilitet, demokrati och respekt för rättsstatens principer ligger i vårt gemensamma intresse. Men EU-medlemskap delas inte ut lättvindigt utan bygger på meriter och framsteg i det egna reformarbetet. EU har krav och villkor som ska uppfyllas. Här finns inga genvägar. Rättsstatens principer ska försvaras och gäller för såväl nya som gamla medlemmar.

Samtidigt måste EU vara redo att ta emot nya medlemmar när de är redo. EU behöver reformeras för att fungera effektivt även med fler medlemsstater. Det gäller inte minst jordbruks- och sammanhållningspolitiken. Även EU:s budget och formerna för beslutsfattande kommer att behöva ses över.

Herr talman! 70 procent av de kriminella nätverken i EU är verksamma i minst tre länder. Regeringen genomför nu en historisk offensiv mot de svenska kriminella gängen. Vi stärker rättsväsendet, och vi ger polisen nödvändiga verktyg och befogenheter. Vi river sekretessen så att myndigheter kan bekämpa den organiserade ekonomiska brottslighet som göder gängen.

Samma offensiv behövs nu i EU. När EU:s stats- och regeringschefer nästa sommar beslutar om de politiska prioriteringarna för de närmaste åren måste kampen mot den gränsöverskridande grova kriminaliteten vara en prioriterad fråga. Regeringen arbetar intensivt med förslag på hur detta EU-samarbete kan vässas. Mer kan göras för att ge myndigheter bättre tillgång till information som kommuniceras krypterat. Mer kan göras för att strypa pengaflöden och för att samordna brottsutredningar mot gränsöverskridande kriminalitet.

Europol måste stärkas för att kunna slå hårdare mot den organiserade brottsligheten, och mer samarbete behövs för att stoppa införseln av narkotika via EU:s hamnar.

Herr talman! EU måste ta kontroll över Europas yttre gräns. Det är viktigt för EU men också helt nödvändigt för Sverige.

Regeringen och Sverigedemokraterna genomför nu ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik. Det har redan fått stor effekt. Migrationen ökar till många EU-länder, men i Sverige har antalet asylsökande minskat med 25 procent jämfört med förra året. Drygt 200 000 migranter har tagit sig över Medelhavet bara i år. Det är 52 procent fler än förra året. Dessa människor utnyttjas grovt, och denna människosmuggling är en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten.

Under det svenska ordförandeskapet togs ett stort steg närmare en ny, ansvarsfull och restriktiv asyl- och migrationspolitik. Det var en betydande framgång. Målet är att stärka EU:s yttre gräns och att införa ett snabbspår i mottagandet för att skilja ekonomiska migranter från flyktingar. Det kommer att minska trycket på EU och på Sverige.

Men återvändandet måste öka. Vi behöver mer samarbete och mer informationsutbyte mellan alla berörda myndigheter inom EU för att verkställa fattade utvisningsbeslut. Dessutom behövs fler återvändandeavtal med ursprungsländerna. Det behövs ett kraftigt utökat samarbete med ursprungs- och transitländer. Bara så kan vi förebygga migrationens grundorsaker och förhindra att många söker sig till Europa längs livsfarliga vägar över land och till havs.

Herr talman! Den gröna omställningen är ett svenskt kärnintresse. Svenska företag och industrier ligger i framkant inom tekniker som världen efterfrågar, som fossilfritt stål, batterier, elektrifierade fordon och skogsbaserade innovationer. Sverige har redan kommit långt på vägen mot fossilfrihet genom att tidigt fasa ut oljepannor och kolkraft. Tillsammans med Portugal har Sverige lägst utsläpp per capita i hela EU. Mer behövs. Klimatförändringar och miljöförstöring är ett gränsöverskridande problem som kräver gränsöverskridande lösningar.

Svensk klimatpolitik ska bygga på europeisk grund. Under det svenska ordförandeskapet antog EU ett av världens mest ambitiösa klimatpaket, det som kallas Fit for 55. EU gör nu gemensam sak mot gemensamma mål, och alla medlemsländer är med och tar ansvar. När 450 miljoner européer ställer om gör det global skillnad.

Det hållbara svenska skogsbruket är viktigt inte bara för Sveriges utan för hela Europas omställning. Regeringen arbetar tillsammans med Finland för att skapa större förståelse för skogens betydelse. Skogen är inte bara en kolsänka och en förutsättning för biologisk mångfald; skogen är också avgörande för att ersätta fossila material och minska våra utsläpp.

Även kärnkraften spelar en avgörande roll för fossilfri elproduktion i EU. Regeringen arbetar hårt för att både konventionell kärnkraft och små modulära reaktorer ska kunna användas på samma villkor i EU som förnybar energi. Vi samarbetar tätt med andra EU-länder i det som kallas kärnkraftsalliansen.

Herr talman! Sverige och Europa behöver en högre tillväxt, och den inre marknaden är central för att stärka vår ekonomi. EU är själva kärnan i den svenska industrins internationalisering. Men EU:s andel av världsekonomin krymper, och konkurrenskraften har försämrats. Ny teknik kommer allt oftare från USA:s västkust och Kinas östkust. Europa ska vara en kontinent som är med och utvecklar ny teknologi, inte främst en kontinent som importerar den.

EU:s samlade investeringar i forskning och utveckling som andel av bnp är betydligt mindre än i USA och Kina, men också mindre än i Japan och Sydkorea. Det är hög tid att fler medlemsstater når EU:s mål om att investera minst 3 procent av bnp i forskning och utveckling.

Tillväxt och innovationer springer inte ur en statsstyrd ekonomi utan ur en kunskapsbaserad marknadsekonomi med konkurrenskraftiga företag. Det kräver mindre regelkrångel, lägre energipriser, snabbare tillståndsprocesser samt bättre tillgång på kapital och kompetens. Europeiska företag ska ha regler och villkor som klarar den konkurrensen. Enklare och färre regler kommer att bli ett svenskt huvudtema när inriktningen för Europas konkurrenskraft ska beslutas. EU-lagstiftningen måste ta större hänsyn till företagens förutsättningar.

Det är fri konkurrens på den inre marknaden och frihandel med länder utanför EU som har byggt Europas ekonomi stark. Men frihandelsavtal är också viktiga av geopolitiska skäl. Om inte EU är närvarande i världens tillväxtregioner kommer andra länder att vara det. EU:s styrka har länge varit dess öppenhet mot världen. Den öppenheten måste vara förenlig med våra egna intressen, våra värderingar och våra säkerhetshänsyn.

Herr talman! I min första regeringsförklaring sa jag att Sverige ska vara en aktiv, engagerad och pådrivande medlem i EU före, under och efter vårt ordförandeskap. EU-frågor är alltså inte en lyx som en regering kan ägna sig åt när kalendern så tillåter. EU-politik är svensk inrikespolitik. Många nationella svenska intressen kan bara värnas genom EU.

Sverige är dock ofta sämre än andra på att identifiera och formulera våra nationella intressen. Ibland har vi saknat viljan att tydligt ta ställning. Ibland har vi bara inte sökt likasinnade. Ibland har vi kommit in alldeles för sent.

Detta ändrar vi nu på. Regeringen kommer att inrätta nya former för samråd och samarbete med det svenska näringslivet, med arbetsmarknadens parter och med andra viktiga aktörer som representerar strategiska, vitala svenska nationella intressen. Det är bra både för Sverige och för EU.

Herr talman! Jag har nu redogjort för regeringens syn på de problem och de möjligheter som EU har framför sig i denna mycket turbulenta tid. EU är vårt främsta internationella samarbete och en viktig plattform för ett litet men internationaliserat land som Sverige. Låt oss bättre använda den plattformen för att bekämpa brotten och minska invandringen genom att stärka Europas yttre gränser, för att klara klimatomställningen och för att värna våra framgångsrika svenska exportföretag - men också för att skydda de grundläggande värderingar om frihet, fred, demokrati och rättsstat som vi i Sverige tror på.

Sveriges historia är intimt sammanflätad med Europas, men det är också Sveriges framtid.

(Applåder)

Herr talman! EU har som bekant beslutat att Europa ska bli världens första koldioxidneutrala kontinent. Det tycker vi i Sverigedemokraterna är i grunden positivt. Vi har allt att vinna på att göra oss fria från fossila bränslen. Det kommer att gagna vår ekonomi, och det kommer att gagna vår säkerhet. Men att göra målsättningar vid skrivbordet kostar som bekant inget.

När det gäller detaljerna - hur, när och på vilket sätt - har Sverigedemokraterna haft bestämd kritik. Vi har kritiserat att EU-kommissionen använder klimatet som en murbräcka för att ta sig nya befogenheter, för hur man vill styra svensk skogspolitik och svensk bostadspolitik med mera. Det har vi fått mycket kritik för; vi har inte sällat oss till majoriteten.

Herr talman! Hur går det till när EU-kommissionen försöker förverkliga målet om sin gröna giv? Jag tänker ta upp ett exempel i dag. Det föreslås att fastighetsägare ska tvingas renovera för att radikalt minska byggnadens energiförbrukning. Det låter positivt. Men detaljerna är allt annat än positiva.

Det första delmålet är att alla bostäder om tio år ska vara minst energiklass D. Till 2033 ska en tredjedel av bostäderna i vårt land renoveras. Till 2050 ska alla fastigheter vara nollutsläppshus.

Herr talman! Det finns uppenbara skillnader mellan Molkom och Malta. Därför är det orimligt att Europeiska unionen ska besluta om gemensamma byggregler. Skillnaderna i klimat är stora liksom mellan hur ländernas fastigheter isoleras och framför allt hur de värms upp. På kontinenten är många fastigheter dåligt isolerade, och de värms upp med gas eller olja. Här hemma, i Europas norra utkant, har vi bättre isolering, och våra byggnader värms upp med fjärrvärme framställd av sopor och med värmepumpar som nyttjar el från kärn, vind- och vattenkraft.

Koldioxidutsläppen från fastigheter i Sverige är helt enkelt mycket lägre än i övriga Europa. Svenskarna släpper ut i snitt 26 kilo koldioxid per år för uppvärmning och kylning medan snitteuropén släpper ut 700 kilo koldioxid per år. Med 4 procent i genomsnitt har Sverige med stor marginal lägst utsläpp av alla länder i unionen.

Men trots att vi har gjort vårt, har gjort vår läxa och är bäst i klassen föreslår EU-kommissionen att ungefär samma andel ska renoveras i samtliga länder. Eftersom tvångsrenoveringar i sig kommer att resultera i utsläpp är det sannolikt att det kommer att vara mer till skada än till nytta för klimatet. Renoveringarna av svenska fastigheter kan mycket väl skapa större utsläpp än det man bygger bort. Förslaget är således samhällsekonomiskt oförsvarbart och samtidigt inte nödvändigtvis hållbart ur ett klimatperspektiv, i alla fall inte i Sverige.

Herr talman! Om EU-kommissionen skulle få igenom sitt förslag om tvångsrenoveringar väntar hyreschocker och nedvärderingar av äldre villor och bostadsrätter. Kostnaden för att renovera ett småhus på 100 kvadrat i energiklass G så att det lever upp till EU-kommissionens krav om energiklass D innan 2033 är enligt Villaägarnas Riksförbund över en halv miljon kronor. Om villan är större blir kostnaden för tvångsrenoveringen naturligtvis mycket högre. Till 2050 ska alla villor vara nollutsläppshus. Det blir ännu dyrare.

Särskilt på landsbygden har många villor ett värde som är lägre än renoveringskostnaden. Det saknas en plan för vad de som bor i dessa hus ska göra när deras fastigheter rasar i värde.

Flerbostadshus ska också renoveras. Det handlar inte om småpengar. Sveriges allmännytta har beräknat kostnaden till 550 miljarder fram till 2050. De kostnaderna kommer att tas ut genom högre hyror. Botkyrkabyggens ekonomichef varnar för höjningar på 30 procent.

Därtill ska offentliga byggnader liksom kontor, industrifastigheter och sommarstugor renoveras.

Herr talman! Förslaget är naturligtvis oförsvarbart. Det är positivt att riksdagen, regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att det är ett orimligt förslag.

I Europaparlamentet har exempelvis Miljöpartiet och Socialdemokraterna velat gå ännu längre än EU-kommissionens förslag, trots att tvångsrenoveringarna riskerar att motverka sitt syfte och öka utsläppen. Att Miljöpartiet driver på det här förvånar ingen. Men det kan noteras att inte heller Socialdemokraterna vill lyfta bort stenar utan tvärtom öka bördan för vanligt folk genom att lägga till än fler stenar. Man har tappat sin ideologiska kompass och fortsätter ignorera verkligheten som medborgarna tvingas leva i.

Det är därför Sverigedemokraterna finns. Vi representerar sunt förnuft i kontrast till EU:s och Socialdemokraternas tvångsrenoveringar.

(Applåder)

Herr talman! Med 27 länder, närmare 450 miljoner medborgare, 24 officiella språk och världens tredje största ekonomi är Europeiska unionen en avgörande del av vår värld, vår vardag och vår verklighet. Sverige är i sin tur en avgörande del av Europeiska unionen. Vår kraft och vår röst kan och ska göra skillnad. Vi ska påverka EU därför att EU påverkar oss.

Besluten som fattas i Bryssel och Strasbourg påverkar varje dag investeringar, upphandlingar, lagar, arbetsmarknad och klimatarbete i svenska kommuner och regioner, från Bengtsfors till Sollentuna och från Boden till Simrishamn. Den debatt vi för här i dag om EU:s politik och framtiden borde vi föra varje dag året om.

EU:s och Sveriges gemensamma framtid är inte huggen i sten. Den formas av de val och prioriteringar som politiken gör, både på hemmaplan och i Bryssel. Därför spelar det roll hur vi i den här kammaren agerar och vilka vi väljer ska företräda oss i det val till Europaparlamentet som bara är månader bort.

Vi ser hur världen ser ut just nu. Våra vägval blir viktiga på riktigt. Den europeiska freden är slagen i spillror. Vi har ett krig i Europas hjärta, där Rysslands vansinniga våld skördar människoliv och släcker framtidstro varje dag. Det är vårt ansvar att hålla hoppet vid liv, se till att fortsätta stödja Ukrainas sak och aldrig blända av strålkastarljuset mot Putins krigsbrott och ukrainarnas frihetskamp. Här är ett enat Europa nyckeln till framgång.

Vi har ett gängkrig i Sverige som inte känner några gränser, vare sig när det kommer till våldsanvändning eller till smuggling av narkotika eller vapen. Det är ett gängkrig som till varje pris måste stoppas. Här är ett enat Europa nyckeln till framgång.

Vi ser hur klimatförändringarna påverkar varje del av vår värld och hur extremväder och utsläpp fullständigt struntar i länders och kontinenters gränser. Ska klimatkrisen bromsas här hemma och i vår närhet, och ska vi få andra i världen att också göra sitt, är ett enat Europa nyckeln till framgång.

Allt detta borde vara självklarheter. Ändå finns det partier i den här kammaren som är tveksamma kring EU, som vill vända samarbetet ryggen när vi behöver det som allra mest och som tar EU-systemets brister till intäkt för att allt med EU är dåligt, i stället för att göra det som fungerar mindre bra bättre och lyfta hur EU-samarbetet gjort Sverige till ett starkare land.

Vart vi än vänder blicken i dag blir bilden tydlig: Ensam är inte stark. Ensam är svag. Till den som frågar "Varför EU?" är svaret lika tydligt, därför att lösningarna på morgondagens utmaningar är europeiska.

Det är bara tillsammans som vi klarar av att göra EU klimatneutralt och samtidigt stärka våra företag i den gröna omställningen. Det är bara tillsammans som vi kan möta hoten mot vår demokrati, som kommer både utifrån och inifrån. Det är bara tillsammans vi kan stå upp för den personliga integriteten. Det är bara tillsammans vi kan få ett EU starkt nog att slå undan benen för den organiserade brottsligheten. Det är bara tillsammans vi kan göra EU tillräckligt starkt i världen och sätta hårt mot hårt mot länder som Kina och Iran när de fängslar våra medborgare, förtrycker sina egna och använder ekonomi och handel som utpressningsverktyg. Det är bara tillsammans vi kan stå upp mot Ryssland och aldrig vika en tum från budskapet att Ukrainas sak är vår.

Nej, EU är inte perfekt - just därför att det är ett samarbetsprojekt. Men varje kraft som tror på EU måste också tro på tanken att det kan bli bättre. Mitt och Centerpartiets löfte är att vi kommer att fortsätta jobba hårt för att få klimatomställningen gjord. Vi kommer att kämpa hårt för att varje dag få ett grönt, frihetligt, modigt ledarskap för Europa och för ett starkare Sverige.

(Applåder)

Herr talman! När jag som språkrör i dag gör min sista partiledardebatt gör jag det i en osäker tid och i en osäker omvärld. Rysslands olagliga och fruktansvärda anfall på Ukraina skördar människoliv varje dag. I konflikten mellan Israel och Gaza förlorar många människor, varav många barn, liv eller hälsa. Då är det viktigt att Sverige är medlem i en union där vi tillsammans kan vara en stark aktör för global säkerhet och mer trygghet och tillsammans kan ha en stark röst för alla människors rätt till liv, hälsa och frihet. Men EU är också en otroligt viktig kraft för att motverka grunden för osäkerhet. Då tänker jag inte minst på klimat- och miljöhoten.

Ännu en månad har passerat, och ännu ett globalt temperaturrekord har noterats, skrev TT förra veckan, när rapporter kom om att det här är på väg att bli det varmaste år som någonsin registrerats. Det har aldrig varit tydligare att vi kan möta en mörk framtid om vi inte ändrar riktning. Som FNchefen António Guterres uttryckte det nyligen: "The era of global boiling has arrived." Han gjorde ett medskick till alla länders ledare, även de svenska: "Leaders must lead. No more hesitancy. No more excuses."

Samtidigt möts vi i Sverige av närmast bedövande ointresse bland Tidöpartierna. Det duger inte att kalla det här för en ödesfråga i regeringsförklaringen och liknande men sedan låta Sverigedemokraterna styra klimatpolitiken och behandla den så styvmoderligt som sker. Vad betyder då orden? Klimatpolitiken ska uppenbarligen göras av någon annan någon annanstans någon annan gång. Det här verkar vara vad Ulf Kristerssons sida i politiken är allra mest överens om: Klimatkrisen är inte vårt problem.

För alla oss andra utanför regeringen är problemet att Ulf Kristersson har fel. Det är nämligen vårt problem när människors hem i Gävle, Västerås och Uppsala förstörs efter extrema regnfall och när lantbrukares skördar torkar bort och regnar bort om vartannat. Det är vårt problem när äldre dör på äldreboenden i extremvärmen. Det är vårt problem när tiotusentals människor förlorar livet i översvämningar då Västantarktis kollapsande isar är på väg att höja havsytan med flera meter och när Europa drabbas av den värsta torkan och de värsta skogsbränderna på över 500 år.

Allt detta är vårt problem, och det är också vårt ansvar att göra någonting åt det. Men det är också vår stora möjlighet, för en aktiv och ambitiös klimatpolitik har visat sig vara avgörande för länders konkurrenskraft. Det säger inte bara vi. Det säger också våra allra största företag och industrier.

Herr talman! Samtidigt som Sverige nu monterar ned sin egen klimatpolitik sätter vi och många andra hoppet till EU. Här i den svenska riksdagen sägs det ofta att klimatpolitiken ska göras internationellt och på EU-nivå. Men det verkar tyvärr också bara vara tomma ord från regeringspartierna, för när den sittande regeringen haft chansen att verka i EU:s ministerråd har den röstat nej till naturrestaureringslagen, motarbetat avskogningslagen och försökt blockera EU:s lag om minskad användning av miljögifter i jordbruket. Man ställer sig inte ens bakom lagstiftningen om att öka kolsänkorna i skog och mark. Man slår sig för bröstet för en överenskommelse som kom till när Sverige var ordförande men som man själv faktiskt har motarbetat.

Vi har alltså en regering som ökar utsläppen här hemma och som inte ens menar allvar med att EU ska ta ledningen. När EU agerar så är det inte heller konstigt att klimatarbetet hackar. Förra veckan kom en rapport som visar att EU är på väg att missa samtliga klimatmål till 2030. För att komma vidare krävs det alltså fler åtgärder, inte färre, både på EU-nivå och nationellt. Sverige lyfts i rapporten fram som ett land som var på väg att nå målen med råge. "Var", säger jag, för det var med den förra regeringens politik. Så är det inte längre.

Vi har mycket att vara stolta över i EU:s klimat- och miljöpolitik. Många gröna ministrar och gröna europaparlamentariker har jobbat hårt för det. Men vi behöver också se till att takten ökar nationellt, för EU är inte mer än summan av sina medlemsstater.

Herr talman! Genom hårt arbete av gröna politiker har EU blivit en motpol till den svenska regeringens klimat- och miljöpolitik. När regeringen sviker varje klimatlöfte och bryter mot varje klimatmål står vårt och många andras hopp till ett starkt, grönt EU.

I dag vill jag också ta chansen att uppmuntra svenska väljare som tittar på debatten inför EU-valet 2024: Ge inte de partier som nu monterar ned klimatpolitiken i Sverige chansen att göra det också i EU, utan gör ett förändrande val. Rösta för en stark grön kraft i EU för en ljusare framtid!

(Applåder)

Herr talman! I Sverige bryr vi oss om vad som händer i världen och tar ofta vårt delansvar för att lindra nöd och elände även i konflikter långt borta som vi har väldigt litet inflytande över, som i Mellanöstern.

Herr talman! Samtidigt måste vi ta det fulla ansvaret för vad som händer här hemma. Sverige kan inte tillåtas bli en scen för världens alla konflikter, som när utländska medborgare kommer hit för att bränna koraner i syftet att kränka muslimer, som när regimtrogna och regimkritiska från Eritrea rent fysiskt gör upp i slagsmål i Järva eller som nu när terrorromantiken från Gaza leder till antisemitism i Sverige.

Efter Hamas terrorattack den 7 oktober ser både Sverige och EU en våg av antisemitisk propaganda. Anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv har ökat med 50 procent. Många judar hör och ser hatet och hoten varje dag. Antisemitismens konspirationsteorier förenar nu höger- och vänsterextremister med islamister och en del som har sitt ursprung där man hatar Israel.

Det måste vi stoppa, herr talman. Vi ska inte vara toleranta mot intoleransen. Regeringen fokuserar på tre områden. Det gäller att stärka judars trygghet och säkerhet i Sverige, att uppmärksamma judiskt liv i Sverige och att med utbildning stärka kunskapen om Sveriges judiska minoritet.

Nu är det vår ovillkorliga skyldighet i den här kammaren bortom partipolitiken att garantera att judiska familjer aldrig ska behöva frukta för sin trygghet och sin säkerhet här i sitt eget land.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att man i Ryssland är mycket mer intresserad av vilka partier i Sverige som vill att vi ska gå med i Nato och vilka som vill stå utanför. Socialdemokratins halva regeringsunderlag är emot den enskilt viktigaste säkerhetspolitiska reformen i modern tid. Och Magdalena Andersson har mage att stå här och prata om olika ståndpunkter i EU-frågan!

Jag vet att ni är besatta av Sverigedemokraterna. Alla vet det. Men den stora frågan här och nu är: Vad ska vi använda EU till? Vilka problem ska EU lösa, och vad handlar EU om politiskt? Där kan man tycka olika.

Jag tar fasta på att nästan alla numera är för det svenska EU-medlemskapet. Det är gott så. Jag respekterar att vi tycker olika när det gäller vad vi ska använda EU till, men jag ser också en växande enighet, till exempel om EU:s roll för att minska invandringen - det gäller i varje fall i några partier - och en växande roll för EU i klimatpolitiken. Det är gott så.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa alldeles nyss är Sverige stabilt förankrat i EU. Det finns en förkrossande majoritet svenskar som vill ha svenskt EU-medlemskap. Det svenska näringslivet skulle inte fungera utan ett svenskt EU-medlemskap. Svensk säkerhet skulle försämras. Vi skulle inte kunna skydda våra gränser utan ett svenskt EU-medlemskap. Sverige överväger över huvud taget inte att lämna EU.

Som jag sa tidigare tar jag fasta på att rent principiellt är åtta av åtta partier numera för det svenska EU-medlemskapet. Men jag respekterar också att det finns partier som är mindre entusiastiska. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är väl de två tydligaste. Jag respekterar det.

Man kan tycka olika. Vi utvärderar vårt EU-medlemskap varje dag. Ofta kommer vi fram till att det är väldigt bra, men ibland landar vi i att EU gör saker vi inte gillar. Skogspolitiken tycker jag till exempel sköts dåligt av EU just nu, och då säger vi det i klartext.

Herr talman! Som jag sa för en stund sedan: Jag tar ansvar för mitt regeringsunderlag. Jag förutsätter att Centerpartiet tar ansvar för det regeringsunderlag som Centerpartiet numera ingår i - där även Vänsterpartiet ingår. Lycka till med det!

(Applåder)

Sverige kommer inte att utvärdera medlemskapet i någon annan mening än att vi varje dag utvärderar vad som funkar bra och vad som funkar dåligt. Det ska vi fortsätta att göra. Vi ska fortsätta att ställa tuffa krav på EU, delta med full kraft, säga ja till bra saker, säga nej till dåliga saker och påverka. Det har varit Moderaternas och den här regeringens linje från dag ett. Så kommer det att förbli. Men jag är väldigt mycket för att vi värnar svenska nationella intressen i vårt EU-samarbete och att vi höjer vår röst, som andra länder gör, när vi tycker att EU trampar fel.

Återigen: Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är de två mest skeptiska. Om Centerpartiet hanterar Vänsterpartiets EU-skepsis ska jag nog kunna hantera Sverigedemokraternas EU-skepsis.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att man kan säga att EU är en förutsättning för en internationell europeisk klimatpolitik, som en del i en global klimatpolitik. Men den ersätter naturligtvis inte vad enskilda länder behöver göra själva och enskilda länders uppfattning om vad som är rätt klimatpolitik. Självklart är det så. Det är ett mellanstatligt samarbete som vi tar på mycket stort allvar.

Låt mig ta tre exempel:

Klimatpaketet Fit for 55 ger unika förutsättningar för EU att bli världens första klimatneutrala kontinent. Det är fantastiskt bra. Jag uppfattar att det finns ett mycket brett stöd för den ståndpunkten.

EU värnar inte svenskt skogsbruk tillräckligt bra. Det har Miljöpartiet aldrig förstått. Det är obegripligt; ni vistas ju en del i skogen. Svensk skogspolitik kan inte delegeras till EU-nivå. Svensk skog är en fundamental förutsättning för arbetstillfällen och för ekonomin i Sverige.

Kärnkraft växer nu fram i EU på ett nytt sätt.

Det är tre exempel - bra och dåligt.

Herr talman! Vad detta handlar om är att varje land måste skapa nationella förutsättningar för att vi ska kunna klara av våra gemensamma klimatåtaganden. Då finns det en förutsättning som vi tjatar oss blå om och som ni låtsas inte finns: ren fossilfri el.

Det börjar och startar där. Har man ingen energipolitik har man ingen klimatpolitik. Kan man inte ersätta fossila bränslen har man ingen klimatpolitik. Kan man inte ha stabil el till de industrier som ska elektrifiera har man ingen klimatpolitik. Dessbättre växer nu den gemensamma europeiska insikten om detta.

Det förfärliga kriget mot Ukraina har fört med sig ett litet men viktigt bidrag, som är bra: en snabb avveckling av beroendet av olja från Ryssland. Nu ska EU bli helt fossilfritt. Då krävs stabil energi. Kärnkraftsalliansen är en bra början på detta, men eftersom Miljöpartiet vägrar att ens prata om stabil ren el har Miljöpartiet ingen långsiktig klimatpolitik.

(Applåder)

Herr talman! Precis som Magdalena Andersson sa i sitt anförande går vi mot val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val, och vi hoppas på ett stort valdeltagande. Från mitt partis sida hoppas vi på många sverigedemokrater i Europaparlamentet.

Det som jag skulle vilja fråga Magdalena Andersson om är vad man egentligen får om man röstar på Socialdemokraterna i Europaparlamentsvalet. I mitt anförande tog jag upp kommissionens förslag på tvångsrenoveringar, där den dåvarande socialdemokratiska regeringen sa en sak och de socialdemokratiska parlamentarikerna i Bryssel sa en helt annan sak.

Detsamma gäller kärnkraft och gröna investeringar. Då sa regeringen en sak, medan parlamentarikerna sa en annan sak. En ny suveränitetsfond ville parlamentarikerna ha, men det ville inte Magdalena Andersson. Morgan Johansson ville använda bistånd som påtryckningsmedel för att kunna utvisa personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Det ville inte parlamentarikerna.

Min fråga är: Har Magdalena Andersson någon koll på vad parlamentarikerna från Socialdemokraterna gör i Bryssel?

Herr talman! Tack, Magdalena Andersson, för svaret! Jag kan konstatera att man även får en parlamentariker som Erik Bergkvist som förhandlar budget för Socialdemokraterna i Europaparlamentet och där driver på för en ökad budget. Vi har haft en socialdemokratisk regering som drivit på för en minskad budget, och sedan har man alltså en budgetförhandlare i Europaparlamentet som gör sitt bästa för att minska de svenska rabatterna och öka EU:s budget så att svenska medborgare ska få betala mer i medlemsavgift varje år.

Det här är en mycket märklig situation, så jag skulle återigen vilja höra: Varför arbetar socialdemokratiska parlamentariker för öka den svenska medlemsavgiften samtidigt som den dåvarande socialdemokratiska regeringen påstådde sig arbeta för att minska avgiften? Varför vill socialdemokratiska parlamentariker ha jättedyra tvångsrenoveringar av svenska hem? Har Magdalena Andersson någon koll på sina parlamentariker i Bryssel?