Statsministern Ulf Kristersson (M) svarade Magdalena Andersson i en replik om EU-politisk partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2023/24:30 Onsdagen den 15 november” den 15 nov 2023.
Magdalena AnderssonS· i en replikÅterigen hör vi Ulf Kristersson vifta bort svåra frågor om Sverigedemokraterna. Vi har sett det gång på gång. Nu i talarstolen var Ulf Kristersson faktiskt tydlig när det gällde koranbränningarna. Jag önskar att han…Herr talman! I Sverige bryr vi oss om vad som händer i världen och tar ofta vårt delansvar för att lindra nöd och elände även i konflikter långt borta som vi har väldigt litet inflytande över, som i Mellanöstern.
Herr talman! Samtidigt måste vi ta det fulla ansvaret för vad som händer här hemma. Sverige kan inte tillåtas bli en scen för världens alla konflikter, som när utländska medborgare kommer hit för att bränna koraner i syftet att kränka muslimer, som när regimtrogna och regimkritiska från Eritrea rent fysiskt gör upp i slagsmål i Järva eller som nu när terrorromantiken från Gaza leder till antisemitism i Sverige.
Efter Hamas terrorattack den 7 oktober ser både Sverige och EU en våg av antisemitisk propaganda. Anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv har ökat med 50 procent. Många judar hör och ser hatet och hoten varje dag. Antisemitismens konspirationsteorier förenar nu höger- och vänsterextremister med islamister och en del som har sitt ursprung där man hatar Israel.
Det måste vi stoppa, herr talman. Vi ska inte vara toleranta mot intoleransen. Regeringen fokuserar på tre områden. Det gäller att stärka judars trygghet och säkerhet i Sverige, att uppmärksamma judiskt liv i Sverige och att med utbildning stärka kunskapen om Sveriges judiska minoritet.
Nu är det vår ovillkorliga skyldighet i den här kammaren bortom partipolitiken att garantera att judiska familjer aldrig ska behöva frukta för sin trygghet och sin säkerhet här i sitt eget land.
(Applåder)
Herr talman! I en debattartikel i våras framhöll Jimmie Åkesson att "det finns i dag stora anledningar att på riktigt utvärdera vårt medlemskap i unionen". Han menade att EU-medlemskapet börjar bli farligt likt en tvångströja. Låt oss kalla det för vad det är. Det är en förtäckt svexitdebatt, eller kanske inte ens så förtäckt eftersom Sverigedemokraternas ungdomsförbund nu driver svexit öppet.
Detta sker i ett läge där vi har ett krig i vårt direkta närområde och när det är viktigare än på flera decennier att EU förmår visa enighet, komma överens och hålla ihop. Detta sker innan vi ens är fullvärdiga medlemmar av Nato. Vad tycker Ulf Kristersson att det skickar för signal till Ryssland?
(Applåder)
Herr talman! Det var en intressant fråga, givet vad Vänsterpartiet häromdagen sa om EU-samarbetet.
I Sverige är såvitt jag vet åtta partier av åtta i grund och botten för det svenska EU-medlemskapet. Annat var det när vi folkomröstade. Då var halva socialdemokratin emot medlemskapet, och man kvoterade in hälften-hälften för rättvisans skull. Välkomna i sällskapet nu!
Att vi alla är för EU-medlemskapet betyder inte att alla tycker lika, på goda grunder. EU är svensk inrikespolitik. Vi tycker alltså olika i olika frågor.
Jag välkomnar allt detta. Men om statsministern, som är jag själv, håller ordning på att regeringens EU-politik är väl förankrad kanske oppositionsledaren ska hålla ordning på sitt eget regeringsunderlag.
(Applåder)
Herr talman! Återigen hör vi Ulf Kristersson vifta bort svåra frågor om Sverigedemokraterna. Vi har sett det gång på gång. Nu i talarstolen var Ulf Kristersson faktiskt tydlig när det gällde koranbränningarna. Jag önskar att han skulle ha varit lika tydlig med det tidigare, i våras eller i opposition.
Men min fråga svarade Ulf Kristersson inte alls på. Min fråga är: Vad tycker Ulf Kristersson att Sverigedemokraternas förtäckta svexitdebatt eller deras ungdomsförbunds öppna svexitställningstagande sänder för signal till Ryssland? Att regeringsunderlaget är splittrat i den här frågan, vad skickar det för signal till Ryssland?
(Applåder)
Herr talman! Jag tror att man i Ryssland är mycket mer intresserad av vilka partier i Sverige som vill att vi ska gå med i Nato och vilka som vill stå utanför. Socialdemokratins halva regeringsunderlag är emot den enskilt viktigaste säkerhetspolitiska reformen i modern tid. Och Magdalena Andersson har mage att stå här och prata om olika ståndpunkter i EU-frågan!
Jag vet att ni är besatta av Sverigedemokraterna. Alla vet det. Men den stora frågan här och nu är: Vad ska vi använda EU till? Vilka problem ska EU lösa, och vad handlar EU om politiskt? Där kan man tycka olika.
Jag tar fasta på att nästan alla numera är för det svenska EU-medlemskapet. Det är gott så. Jag respekterar att vi tycker olika när det gäller vad vi ska använda EU till, men jag ser också en växande enighet, till exempel om EU:s roll för att minska invandringen - det gäller i varje fall i några partier - och en växande roll för EU i klimatpolitiken. Det är gott så.
(Applåder)
Herr talman! Vi ser nu fruktansvärda scener på Gazaremsan. Det är barn som får bära ut kroppar av sina syskon utan huvud ur rasmassorna. Det är bombningar av sjukhus och sjukhuspersonal, och man begär nu att få något stöd och någon hjälp av världssamfundet. FN har nu i flera veckor krävt ett eldupphör. Regeringens motivering till att lägga ned sin röst i FN:s generalförsamling häromveckan var att det i den specifika resolutionen inte fanns ett tydligt fördömande av Hamas handlingar.
EU gör nu mycket tydligt att Hamas handlingar och gisslantagandet är ett mycket allvarligt brott. Varför driver då inte Sverige frågan om eldupphör tydligare i ett EU-sammanhang?
Herr talman! Jag delar helt Nooshi Dadgostars beskrivning av fasan på Gazaremsan. Det gör jag helt och fullt, och jag tror att hela världen gör det.
Jag tycker att Sverige och EU har varit extremt tydliga på de punkter där EU är enigt. Vi fördömer entydigt Hamas. Det är inte alla länder i världen som orkar med en sådan sak. Senast i morse kunde vi till exempel läsa den palestinske ambassadörens uttalande i Dagens Nyheter.
Vi försvarar entydigt Israels rätt att försvara sig inom internationell rätt. Vi kräver humanitärt tillträde. Vi kräver respekt för krigets lagar. Vi kräver en tvåstatslösning. Allt detta är EU överens om. Det är mycket bra.
FN:s deklaration röstade en majoritet av EU:s medlemsländer inte ja till av precis det skäl som Nooshi Dadgostar antyder. Den förmådde inte fördöma Hamas agerande. Där börjar den här konflikten.
(Applåder)
Herr talman! Detta är ju själva poängen med min fråga. Nu fördömer ju EU Hamas agerande och gisslantagandet. Varför driver då inte Sverige krav på eldupphör när detta hinder nu är borta? Eller var det inte sant att det var därför som regeringen lade ned sin röst? Det är detta vi inte begriper.
Varför kräver inte Ulf Kristersson i EU-sammanhang ett eldupphör nu när det finns ett fördömande av Hamas agerande? Självklart kan inte ett krigsbrott motivera ett annat. Regeringen måste vara tydlig med att man fördömer även de eventuella krigsbrott som kan begås av den israeliska armén. Visst är det en självklarhet för den svenska ståndpunkten att fördöma alla angrepp mot civila, oavsett vilket land de kommer från?
Om det som regeringen säger är sant, varför driver man då inte krav på ett eldupphör, när det finns ett fördömande av Hamas i EU?
Herr talman! Jag förstår ärligt talat inte riktigt frågan. Vi tog ju ställning till en resolution som de flesta EU-länder konstaterade att de inte kunde rösta ja till eftersom den inte svarade mot de krav som de flesta EU-länder hade.
I stället uttalade EU mycket tydligt ungefär det som Nooshi Dadgostar säger. Det handlade om att fördöma Hamas, kräva respekt för krigets lagar, försvara rätten att försvara sig och om att framföra krav på humanitärt tillträde och pauser för att kunna komma in med sådant material som det humanitära tillträdet kräver. Det var exakt så Sverige röstade. Det var exakt så majoriteten av EU:s länder röstade. Det är där den stora majoriteten finns, i enighet.
(Applåder)
Herr talman! "Ju bättre beredskap vi har för att lämna, desto mer kommer vi få i framtida förhandlingar." Så uttryckte sig Jimmie Åkesson om EU så sent som i maj i år.
SD vill nu också att EU-medlemskapet ska utvärderas när Tidöavtalet ska förnyas. Vi vet alla hur det brukar sluta när Sverigedemokraterna vill något i Tidösamarbetet.
Min fråga till statsministern är därför rak och enkel: Kan statsministern här i dag lämna en garanti till alla oss som är EU-vänner att Sverigedemokraternas vilja att öka beredskapen för att Sverige ska lämna EU inte också blir regeringens?
(Applåder)
Herr talman! Som jag sa alldeles nyss är Sverige stabilt förankrat i EU. Det finns en förkrossande majoritet svenskar som vill ha svenskt EU-medlemskap. Det svenska näringslivet skulle inte fungera utan ett svenskt EU-medlemskap. Svensk säkerhet skulle försämras. Vi skulle inte kunna skydda våra gränser utan ett svenskt EU-medlemskap. Sverige överväger över huvud taget inte att lämna EU.
Som jag sa tidigare tar jag fasta på att rent principiellt är åtta av åtta partier numera för det svenska EU-medlemskapet. Men jag respekterar också att det finns partier som är mindre entusiastiska. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är väl de två tydligaste. Jag respekterar det.
Man kan tycka olika. Vi utvärderar vårt EU-medlemskap varje dag. Ofta kommer vi fram till att det är väldigt bra, men ibland landar vi i att EU gör saker vi inte gillar. Skogspolitiken tycker jag till exempel sköts dåligt av EU just nu, och då säger vi det i klartext.
Herr talman! Jag får tacka statsministern för att han delar självklarheten med oss: att Sverige inte skulle klara sig utan EU.
Men nu pratas det om en utredning som på sikt kan komma med i Tidöavtalet. Det är inte vilken utredning som helst, utan den handlar om att Sverige på sikt också kan behöva lämna EU. Jag kan inte tolka Sverigedemokraternas retorik på något annat sätt än att vi ska utvärdera medlemskapet och skaffa oss en beredskap för att lämna.
Moderaterna och Centerpartiet har länge delat den självklara hållningen att vi ska fortsätta vara en del av EU. Men de senaste åren visar att Sverigedemokraterna styr alltmer av vad politik och idéutveckling heter i Tidösamarbetet. Därför upprepar jag frågan: Kan Ulf Kristersson, statsministern, här och nu lova att han inte kommer att låta Sverigedemokraterna underminera det svenska EU-medlemskapet?
Herr talman! Som jag sa för en stund sedan: Jag tar ansvar för mitt regeringsunderlag. Jag förutsätter att Centerpartiet tar ansvar för det regeringsunderlag som Centerpartiet numera ingår i - där även Vänsterpartiet ingår. Lycka till med det!
(Applåder)
Sverige kommer inte att utvärdera medlemskapet i någon annan mening än att vi varje dag utvärderar vad som funkar bra och vad som funkar dåligt. Det ska vi fortsätta att göra. Vi ska fortsätta att ställa tuffa krav på EU, delta med full kraft, säga ja till bra saker, säga nej till dåliga saker och påverka. Det har varit Moderaternas och den här regeringens linje från dag ett. Så kommer det att förbli. Men jag är väldigt mycket för att vi värnar svenska nationella intressen i vårt EU-samarbete och att vi höjer vår röst, som andra länder gör, när vi tycker att EU trampar fel.
Återigen: Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är de två mest skeptiska. Om Centerpartiet hanterar Vänsterpartiets EU-skepsis ska jag nog kunna hantera Sverigedemokraternas EU-skepsis.
(Applåder)
Herr talman! Som jag sa i mitt anförande är EU tyvärr på väg att missa alla stora klimatmål för 2030. Det visar de senaste utvärderingsrapporterna. Medlemsländernas gemensamma åtgärder är inte tillräckliga för att man ska kunna nå målet om att minska utsläppen, för att man ska kunna öka kolinlagringen i skog och mark eller för att man ska kunna bygga ut tillräckligt mycket förnybar energi. Sverige, med den nya regeringen, är tyvärr en del av problemet på alla dessa tre områden.
Det krävs alltså fler verktyg för att hjälpa människor, företag och organisationer runt om i Europa att ställa om. Men i stället för att leta efter nya vägar framåt och driva på för fler åtgärder som tar Sverige och EU framåt i omställningen har Ulf Kristersson skrivit under ett krav i sin partigrupp, EPP, om ett totalstopp för all ny klimat- och miljöpolitik.
Prognosen är att EU missar sina klimatmål. Statsministerns prioritet är att kräva ett stopp för ny klimatpolitik. Därför undrar jag, Ulf Kristersson: Tänker regeringen behandla EU:s klimatlag på samma sätt som man tänker hantera den svenska klimatlagen? Som Elisabeth Svantesson sa: Når vi det inte, så når vi det inte.
Herr talman! Jag tror att man kan säga att EU är en förutsättning för en internationell europeisk klimatpolitik, som en del i en global klimatpolitik. Men den ersätter naturligtvis inte vad enskilda länder behöver göra själva och enskilda länders uppfattning om vad som är rätt klimatpolitik. Självklart är det så. Det är ett mellanstatligt samarbete som vi tar på mycket stort allvar.
Låt mig ta tre exempel:
Klimatpaketet Fit for 55 ger unika förutsättningar för EU att bli världens första klimatneutrala kontinent. Det är fantastiskt bra. Jag uppfattar att det finns ett mycket brett stöd för den ståndpunkten.
EU värnar inte svenskt skogsbruk tillräckligt bra. Det har Miljöpartiet aldrig förstått. Det är obegripligt; ni vistas ju en del i skogen. Svensk skogspolitik kan inte delegeras till EU-nivå. Svensk skog är en fundamental förutsättning för arbetstillfällen och för ekonomin i Sverige.
Kärnkraft växer nu fram i EU på ett nytt sätt.
Det är tre exempel - bra och dåligt.
Herr talman! Jag konstaterar att Ulf Kristersson inte säger emot, utan han har skrivit på ett upprop om att man ska ha ett stopp, ett moratorium, för ny klimatpolitik trots att siffrorna pekar i fel riktning.
Det är lite pinsamt att stå och stoltsera med Fit for 55-paketet när det är uppenbart att regeringspartierna har motarbetat innehållet i det genom sitt agerande i Europeiska rådet.
Jag har försökt prata med Ulf Kristersson om klimat och ansvar och om hoten mot framtiden. Det har inte gått så bra, kan man konstatera. Därför tänkte jag pröva att i stället för att prata om koldioxidutsläpp prata om kronor och se om det går bättre.
Vi har stora utmaningar. Vi har fått 38 miljarder från EU:s återhämtningsfond. EU-kommissionen hotar nu med att dra in de pengarna för Sverige för att man inte uppfyller klimatkraven.
Regeringen vill luta sig hårt mot flexibiliteten, det vill säga köpa utsläppsrätter från andra länder. Det kommer enligt bedömningar att kosta tiotals, kanske hundratals, miljarder kronor. Gör man inte det kommer man i stället att få betala EU-böter på ungefär samma nivå.
Min fråga till Ulf Kristersson är: Hur mycket tycker Ulf Kristersson att det ska kosta för svenska folket att köpa sig fri från att göra klimatjobbet på riktigt?
(Applåder)
Herr talman! Vad detta handlar om är att varje land måste skapa nationella förutsättningar för att vi ska kunna klara av våra gemensamma klimatåtaganden. Då finns det en förutsättning som vi tjatar oss blå om och som ni låtsas inte finns: ren fossilfri el.
Det börjar och startar där. Har man ingen energipolitik har man ingen klimatpolitik. Kan man inte ersätta fossila bränslen har man ingen klimatpolitik. Kan man inte ha stabil el till de industrier som ska elektrifiera har man ingen klimatpolitik. Dessbättre växer nu den gemensamma europeiska insikten om detta.
Det förfärliga kriget mot Ukraina har fört med sig ett litet men viktigt bidrag, som är bra: en snabb avveckling av beroendet av olja från Ryssland. Nu ska EU bli helt fossilfritt. Då krävs stabil energi. Kärnkraftsalliansen är en bra början på detta, men eftersom Miljöpartiet vägrar att ens prata om stabil ren el har Miljöpartiet ingen långsiktig klimatpolitik.
(Applåder)
