Morgan Johansson (S) om Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina

Herr talman! De ryska angreppen mot Ukraina har intensifierats under den senaste tiden. Ryssland angriper urskillningslöst både militära och civila mål. Vi kan mer eller mindre dagligen se och höra hur ryska robotar och drönare träffar bostadshus, sjukhus och kraftverk. Allt görs i akt och mening att försöka bryta ned den ukrainska motståndskraften och motståndsviljan.

Ryssland har ställt sin ekonomi och sin försvarsindustri på krigsfot, och Ryssland har också fått omfattande militärt stöd av både Nordkorea och Iran. Det femtiotal länder som nu ingår i det som heter Ukraine Defense Contact Group, varav Sverige är ett, måste nu öka sina stödinsatser till Ukraina. Det är i ljuset av detta som beskedet från regeringen, att vi kommer att stötta Ukraina med 75 miljarder kronor under tre år, ska ses.

Vi måste vara uthålliga i vårt stöd till Ukraina. Ukrainas militära behov ska tillgodoses, men vi måste också jobba vidare med ett brett stöd, både civilt, politiskt, ekonomiskt och humanitärt. Det är också angeläget att Ukraina ges möjlighet att bli medlem i både EU och Nato.

Herr talman! I likhet med den militära Ukrainaramen skapar regeringens biståndsstrategi för Ukraina en större långsiktighet. År 2023 antog regeringen en ny strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformarbete i Ukraina mellan åren 2023 och 2027. Strategin omfattar totalt 6 miljarder kronor och är Sveriges största bilaterala biståndsstrategi någonsin.

Ett viktigt initiativ på det humanitära området är det stödpaket för barn i Ukraina och Moldavien som regeringen nyligen lanserade. 135 miljoner har avsatts för de mest allvarliga behoven för barn, för att de ska få tillgång till rent vatten, värme, psykosocialt stöd och tak över huvudet.

Herr talman! Regeringen kommer också att fortsätta att driva på för att utöka och utvidga sanktionerna mot Ryssland. Här finns också den viktiga frågan om användningen av de mobiliserade ryska tillgångarna och om de kan användas för att stötta Ukraina militärt.

Den svenska ekonomiska ramen för det militära Ukrainastödet som regeringen presenterade nyligen är en central del i att skapa långsiktighet. Genom att 75 miljarder avsätts under perioden 2024 till 2026 möjliggörs snabba insatser för att lösa vissa av de mest akuta behoven. Det skapar också möjlighet att bygga upp en starkare ukrainsk militär förmåga över tid. Stödet blir mer långsiktigt, och det blir mer förutsägbart.

Stödet måste också utgå från Sveriges behov och kunna stötta Ukraina. Här kommer vi att gå från donation till produktion. Det är mycket angeläget att vi intensivt arbetar med att skala upp försvarsindustrin i Sverige, inte minst när det kommer till artilleriproduktion och olika typer av luftvärnssystem.

Herr talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan.

Jag söker inte strid om stödet till Ukraina, men för ordningens skull vill jag bara säga att det stämmer att det var den förra regeringen som påbörjade Ukrainastödet. Under era åtta månader när kriget försiggick donerade ni försvarsmateriel för 3 miljarder, och vi har gjort det för de övriga 27. Ni har ställt er bakom alla de paket vi har presenterat. Jag säger detta bara för att vi ska ha proportionen klar för oss när det gäller åtagandena.

Beträffande stödet till Ukraina vad gäller stridsflyg har jag gett besked tidigare om att vi arbetar vidare med utgångspunkt i hur vi på bästa sätt kan stödja Ukraina. Vi för en dialog med länderna inom air force coalition, och vi kommer att återkoppla i den frågan.

Jag har återkommande informerat riksdagens partier om den här frågan och om den komplexitet som det innebär att införa ett nytt stridsflygssystem för ett land som befinner sig i krig.

Herr talman! Jag trodde att Moderaterna och Socialdemokraterna var eniga om att det inte var aktuellt att donera stridsflyg innan vi omfattades av artikel 5, det vill säga den 7 mars. Det är också det besked som Magdalena Andersson har gett. Vi sa att detta var en första förutsättning för att vi skulle kunna donera stridsflyg.

Vi har fortsatt diskussionerna i air coalition, och vi kommer att återkoppla om detta.

Det är av avgörande betydelse att Ukraina får stridsflyg. Det är främst fyra länder som har donerat: Nederländerna, Norge och Belgien har donerat vissa plattformar och system. Vi kommer att återkomma i frågan om hur vi på bästa sätt kan stötta det ukrainska luftförsvaret, inklusive olika plattformar och system.

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för frågan och för engagemanget för Ukraina! Jag föredrar att komma från ett land där en försvarsminister får kritik för att göra för lite och inte för mycket för Ukraina. Så är det inte i alla nationella parlament. Jag vet att Martin Ådahl har ett genuint engagemang i de här frågorna.

När det gäller donationer av Gripensystemet har vi sagt att innan den 7 mars, innan vi omfattas av artikel 5, var inte detta aktuellt. Det menade huvuddelen av partierna i kammaren.

Vi arbetar vidare med frågan och ser hur vi på bästa sätt kan stötta det ukrainska luftförsvaret. Jag utesluter på intet sätt att det också kan bli aktuellt med Gripensystemet.

Det är dock inte så enkelt som att bara skicka Gripen. Man måste utbilda piloter, vilket i vissa fall kan ta åratal, och man måste se till att det finns markpersonal och logistik, att det finns underhåll och att de kan beväpnas. Jag vill bara understryka att det inte är enkla åtaganden. De första F 16-planen beräknas komma nu till sommaren efter ungefär ett års arbete. Komplexiteten i frågan är alltså betydande.

Herr talman! Låt mig svara helt kort. Vi har genomfört en orienteringsutbildning av Gripensystemet då ukrainska piloter och även markpersonal fick komma och bekanta sig med systemet. De blev imponerade av det. Återigen: Jag utesluter på intet sätt att det kan bli aktuellt med donation av Gripensystemet till Ukraina, men jag måste tänka på hur det bäst fungerar med övriga länder.

Det är 16 länder som är engagerade i det som kallas fighter jet coalition och i hur vi på bästa sätt kan göra det här tillsammans med de strävanden som finns i och med införandet av F-16.

Vad gäller det Martin Ådahl tog upp om Sundsvall har vi infört ett granskningssystem av utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet. Vi behöver bygga upp starkare skyddsvallar med tanke på de risker som finns på området.

Detta uttalande var av mer generell karaktär eftersom jag ju inte ska ha synpunkter på specifika fall.

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för frågan.

Det stämmer inte att vi bara ger 75 miljarder och att stödet sedan kommer att ta slut, utan vi fortsätter att utforma stödet långsiktigt och kommer även att fortsätta om så krävs efter de här tre åren - bara så att man är medveten om det.

Det här är dock ett stort bidrag som tillsammans med de 30 miljarder som vi redan har donerat kommer upp i över 100 miljarder i militärt stöd till Ukraina. Det är en helt nödvändig investering i vår egen säkerhet.

Vad gäller import av olja och gas är det inte en fråga främst för mig som är försvarsminister, utan frågan bör ställas till energi- och näringsminister Ebba Busch, som kan ge ett bättre och mer utförligt svar. Men vi har naturligtvis arbetat intensivt för att EU ska sluta vara beroende av olja, gas och fossila bränslen från Ryssland. Det är helt nödvändigt, för vi kan inte göda den ryska krigskassan.

Herr talman! Med all respekt för Emma Bergingers fråga, som är relevant, är fokus för denna debatt framför allt det civila och militära stödet till Ukraina. Jag får hänvisa till ansvarig minister som har bättre insikt om utformningen av sanktionspolitiken.

Låt mig dock vara tydlig med att vi arbetar hårt inom EU för att få en sammanhållning. Vi ser fram emot att EU nu ska leverera ett nytt sanktionspaket mot Ryssland, det 14:e, som bland annat ska tackla de problem som finns med skuggflottan. Vi har arbetat intensivt för att EU också ska komma bort från det mycket ohälsosamma beroendet av rysk olja och gas.