Fru talman! Vi ska nu debattera utbildningsutskottets betänkande om högskolan.

Fria och självständiga universitet är en hörnsten i det demokratiska samhället. Den som fritt får söka kunskap kommer också att fördjupa sig och bidra till både sin egen och samhällets utveckling och bildning.

Många av dagens samhällsproblem kommer att kräva mer kunskap och forskning för att vi ska kunna lösa dem. Det gäller till exempel hur man kan bota svåra sjukdomar och hur vi kan få fram vaccin och mediciner, möta klimatkrisen och få fram mer näring i livsmedel men också hur vi kan tackla sociala utmaningar såsom kriminalitet, psykisk ohälsa och barns inlärning, till exempel. Här finns en nyttoaspekt för samhället och möjligheten att skapa bättre liv för miljarder människor. Det kan handla om allt från att lindra smärta vid sjukdom till att ge barn möjlighet till en bättre skolgång.

Forskning, vetenskap, kunskap och fakta är också centralt för att vi ska kunna bli mer resistenta mot konspirationsteorier, desinformation och självutnämnda experter och lycksökare på Youtube i största allmänhet. Kunskap stärker samhällets motståndskraft. En folkmassa som är välutbildad blir svårare för en demagog att hetsa. En grupp som är välutbildad blir svårare för en ideolog att manipulera och lura med enkla lösningar.

Den fria akademin är en förutsättning för ett liberalt samhälle, för ett öppet samhälle och för att Sverige ska vara en framgångsrik industri- och välfärdsnation. Sverige är ett litet land men har höga ambitioner inom utbildning och forskning. Vi är, för att använda ett engelskt uttryck, ett small and smart country. Därför måste vi också prioritera smart.

Fru talman! Regeringen gör stora satsningar för att främja svensk innovationskraft och tillväxt, inte minst genom att satsa på STEM-fälten, alltså naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap. Under de kommande åren görs riktade satsningar för fler undervisningstimmar på tekniska utbildningar.

Vi möter industrins och sjukvårdens kompetensbehov genom att det utbildas fler sjuksköterskor och ingenjörer. Det genomförs också satsningar på forskning och utbildning inom samhällsviktiga områden såsom cybersäkerhet, batteriteknik, 6G och så vidare.

I vårändringsbudgeten görs också satsningar på andra delar av utbildningssystemet, inte minst på regionala yrkesvuxutbildningar. Också i de instanser som leder upp till högskolan, nämligen grundskolan och gymnasiet, städar regeringen upp. Det är helt nödvändigt att göra detta. Vi ska ha en skola som i de yngre åldrarna återgår till grunderna.

Mitt parti Liberalerna är också för att återreglera svensk skola och göra upp med new public managements målstyrning. 1990-talets kommunalisering och flera andra förändringar har varit djupt skadliga för svenskt skolväsen, vilket också har drabbat den högre utbildningen eftersom elevernas kunskapsinhämtning försämrats.

Även på högskolor och universitet måste vi höja kvaliteten. Excellens inom forskning lägger grunden för vårt välstånd, och det finns ett egenvärde i att Sverige är med och bidrar till lösningar på mänsklighetens stora utmaningar.

Fler utländska forskare måste komma till och även stanna i Sverige och bidra med sina kunskaper. Därför har en utredare fått i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som förbättrar möjligheterna att attrahera och behålla utländska doktorander och forskare i Sverige. Syftet är bland annat att stärka vår konkurrenskraft som forsknings- och innovationsnation.

Detta, fru talman, sker i en omvärld som blir alltmer osäker. Antagonistiska aktörer vill Sverige illa. Detta konstaterar Säkerhetspolisen såväl som den militära underrättelsetjänsten och även Totalförsvarets forskningsinstitut, som också bedömer att lärosätena är sårbara.

Regeringen lät förra året en utredare se över hur universitetens och högskolornas kompetens i säkerhetsfrågor kan öka. Han lämnade sitt förslag i januari i år och pekar där på stora brister. Därför har regeringen för en dryg månad sedan gett uppdrag till nomineringspersonerna - det som vanligt folk kallar valberedningar - att beakta att det finns kompetens i säkerhetsfrågor i universitetsstyrelserna. Detta är mycket viktigt.

Vi måste inse allvaret, fru talman, i att stater som Ryssland, Kina och Iran ser svenska lärosäten - våra universitet och högskolor - som viktiga mål för informationsinhämtning och även i vissa fall som föremål för sabotage.

Avslutningsvis, fru talman, hänger den utbildningskedja som löper från förskolan upp till universiteten ihop. Om barn i de yngre åldrarna inte utvecklas och får tillräckliga kunskaper sänks kvaliteten längre fram i kedjan.

Pisamätningen handlar om elever på högstadiet, medan Pirls handlar om mellanstadiet. Den kunskapskollaps vi bevittnade i den senaste Pisamätningen indikerar mycket stora utmaningar framöver också för våra universitet och högskolor. Därför måste vi förmå att se nödvändigheten av satsningar på kvalitet och excellens i den högre utbildningen men också stora satsningar på baskunskaper och studiero i de yngre åldrarna.

Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag uppskattar att Niklas Sigvardsson är så pass ödmjuk att han konstaterar att ledamoten Malm får resonera "på sitt sätt". Det är mycket bra. Jag uppskattar verkligen det.

Det är väl så här, fru talman: Vi har under ett antal år haft en diskussion om exempelvis dimensionering av den svenska gymnasieskolan. Man har diskuterat behovet av att fler läser till exempel yrkesinriktade program och att det innebär att lite färre kommer att läsa teoretiska program. Det är klart att man även när det gäller den högre utbildningen måste kunna föra en diskussion kring exempelvis dimensionering. Det kan handla om kurser som är lite längre, om kortare kurser eller om att man från politiskt håll - kanske i en forskningsproposition eller på annat sätt - vill staka ut en färdriktning för att man vill prioritera vissa forskningsområden lite mer och så vidare.

Jag uppfattar att det Mats Persson vill är att ha en sådan diskussion därför att han ser en risk i utvecklingen under de senaste åren, det vill säga att vissa utbildningsgrenar - särskilt teknikutbildningarna, som är väldigt viktiga för Sverige och ofta ganska dyra när det gäller labb, lärarledd undervisning och annat - riskerar att falla ut negativt på totalen, så att säga. Det är lite så jag uppfattar det.

Jag välkomnar den diskussionen. Jag tycker att den är lika viktig för den högre utbildningen som för gymnasieskolan. I övrigt får väl var och en själv svara för vad man säger. Den som väljer att använda ord som hobbykaraktär kan väl göra det. Jag använder i alla fall inte det uttrycket, men vilka ord man använder står det var och en fritt att välja.

Fru talman! Det finns ett talesätt som lyder: "Som man frågar får man svar." Det kapslar möjligen in det här replikskiftet en aning.

Det är ju inte vi här som fattar beslut om enskilda kurser på lärosätena; det är jag övertygad om att Niklas Sigvardsson är helt medveten om. Men om det inom den högre utbildningen i Sverige relativt sett nästan blir neddragningar på tunga, dyra och långa utbildningar som är mycket viktiga för svensk tillväxt - inte minst utbildningar inom industri, verkstadsteknik, grön omställning och så vidare - samtidigt som det sker en väldigt kraftig ökning av kortare kurser där man kanske inte alltid kan se riktigt samma koppling till arbetsmarknaden tror jag att även Socialdemokraterna skulle uppfatta den utvecklingen som inte helt optimal.

Om vi lägger retoriken en aning åt sidan tycker jag alltså att man när man tittar på vårt utbildningssystem måste kunna föra en politisk diskussion kring frågan om dimensionering och så vidare av utbildningarna - och det tycker jag gäller över egentligen hela linjen, alltså från de yngsta åldrarna ända upp till universiteten. Men sedan har vi ju fria lärosäten, och utifrån de riktlinjer och budgetallokeringar som görs bestämmer de självklart själva över utbildningen, kursinnehåll och sådana saker. Jag tror alltså inte att Niklas Sigvardsson egentligen ska behöva vara så orolig.

Fru talman! Om vi talar om grundlagar kan vi börja med att konstatera att rätten för ministrar att skriva debattartiklar faktiskt är grundlagsskyddad, vilket jag hoppas att Miljöpartiet tar fasta på.

Självklart måste regeringsföreträdare, partiledare eller alla vi här inne kunna uttala oss i frågor om forskning även om vi inte just för dagen ska klubba den forskningspolitiska propositionen. Det gör vi ju bara en gång per mandatperiod, och det vore en torftig debatt om forskningen om vi inte kunde diskutera inriktningen för forskningen även de andra dagarna.

Jag skulle säga så här, fru talman: Jag stänger inga dörrar för en dikussion kring det som Camilla Hansén tar upp. Det ska dock sägas att det nu ligger ett uppdrag hos UKÄ, om jag inte minns fel, kring exempelvis den fria forskningen och hur den skyddas för forskare. Det uppdraget tror jag ska redovisas i maj, och sedan får vi se därefter också - det är väl lite av en övergripande bild och så vidare. Men jag välkomnar den diskussionen.

Fru talman! Jag lyssnade på detta långa resonemang och konstaterade att Camilla Hanséns parti har styrt Sverige åtta av de senaste tio åren. Varför hände ingenting? Hur har Miljöpartiet kunnat acceptera att den här utvecklingen har fortgått?

Om man bara satsar på kvantitet och den stora målsättningen är att så många som möjligt ska in i den högre utbildningen, då blir det mindre lärarledd undervisning. Så blir det ju om man inte samtidigt kompenserar lärosätena för den ökade kostnaden. Det viktigaste för oss är att ha en så hög kvalitet som möjligt.

Jag instämmer i analysen att detta är ett problem i Sverige. Det är ett problem att den lärarledda undervisningstiden - till exempel den tid en student får med sin handledare - är otillräcklig. Jag hoppas att vi i takt med att vi bekämpar inflationen, stärker den svenska ekonomin och produktiviteten i den och därmed förstärker våra möjligheter att investera mer i den högre utbildningen verkligen gör just det.

Liberalerna är ju det parti som i varje förhandling de senaste 30-40 åren har försökt att mjölka ut det där lilla extra till skola och utbildning. Det är ju vårt partis viktigaste fråga, och vi tar gladeligen hjälp av alla som vill bidra i detta arbete framöver.

Fru talman! Apropå exemplet tror jag att Donald Trump mycket gärna skulle gå in och säga ett och annat om de nämnda lärosätena. Det är dock mycket riktigt att autonomin i USA är mycket stor, så han skulle ha föga framgång i detta.

Vad det här handlar om är snarare en diskussion om hur vår högre utbildning i ett vidare perspektiv ska se ut och fungera. Vår utbildningsminister har varit mycket tydlig med nödvändigheten av att stärka STEM-ämnena med en STEM-strategi så att vi får fler ingenjörer, stärker ingenjörsutbildningarna och så vidare. Den prioriteringen gjorde tyvärr inte de tidigare regeringarna. De prioriterade andra saker inom utbildningssektorn.

Ledamoten Anders Ådahl har förstås helt rätt i att Liberalerna och Centerpartiet ideologiskt står ganska nära varandra nu. Man bör dock notera, fru talman, att det inte alltid har varit så. Centerpartiet orienterade sig ju i liberal riktning för att nå mer urbana väljare någon gång på sent 1990-tal, medan Liberalerna har varit liberaler sedan liberalismen och partiväsendet föddes i Sverige.

När det gäller sammansättning av styrelser uppfattar jag det inte alls som någon sorts ingrepp i den fria akademin. Det finns regler för hur styrelsemedlemmar tillsätts på våra universitet och lärosäten. Dessa regler är bestämda av regeringen. Nu justerar man dem för att stärka kompetensen och säkerhetskunskapen i styrelserna. Detta görs efter tydliga påpekanden från våra rättsvårdande myndigheter, och det har därefter varit föremål för utredning. Jag ser inte alls några konstigheter i detta förfarande.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att vi har lite perspektiv här.

Ledamoten Ådahl kan gå in på vilket lärosäte som helst i Sverige, oavsett om det är ett universitet eller en högskola. Om han går in där med ingångsvärdet att lärosätet inte verkar under akademisk frihet i dag tror jag att han befinner sig i någon sorts parallell omloppsbana runt det jordklot vi faktiskt lever på. Vi har en fri akademi i Sverige. Vi har fri forskning i Sverige. Liberalerna värnar denna ordning, precis som jag hoppas att alla partier i riksdagen värnar den ordningen.

Fru talman! Jag kan också konstatera en sak till. Politiken styr alltid den högre utbildningen genom de ekonomiska resurserna. Vi gör det i budgetpropositionen. Vi gjorde det häromdagen i en vårändringsbudget. Vi kommer att göra det i höst med en forskningspolitisk inriktningsproposition och så vidare. Det sker hela tiden, och det sker varje dag.

Samma sak gäller den svenska skolan. Vi har nu ökat stödet till just teknikutbildningar. Med Centerpartiets resonemang borde vi möjligen inte göra det. Men vi har valt att göra den prioriteringen eftersom vi anser att de utbildningarna är väldigt viktiga.

Man kommer aldrig ifrån att den högre utbildningen är ett samspel där våra lärosäten ska vara så fria som möjligt. Men i slutändan finns det också 7, 8, 9 eller 10 miljoner skattebetalare därute som ställer oss till ansvar för att vi ser till att vi allokerar resurser på ett sådant sätt att vi når de mål som vi i demokratisk ordning har fattat för den högre utbildningen.

Det här hänger ihop. Det går inte att frikoppla sektorer, där dessutom varje universitet är en myndighet, helt och hållet från all politik. Det är omöjligt att göra det. Samtidigt ska vi absolut inte ha en ordning där politiken bestämmer saker som är orimliga att möta för våra lärosäten. Det är ett ständigt samspel.

Jag hoppas att vi framöver kan fortsätta att utveckla svensk högre utbildning på sätt som gör att vi kommer att vinna ännu fler Nobelpris i framtiden.

(Applåder)

Fru talman! Jag funderade på den fråga som ledamoten tog upp ganska tidigt i sitt anförande: breddad rekrytering. Det lät som att regeringen skulle ha avbrutit en massa åtgärder som Socialdemokraterna tidigare hade vidtagit, vilket jag inte riktigt tycker stämmer med verkligheten.

Regeringen satsar mycket på breddad rekrytering, på att studenthälsan ska fungera och på att man ska ge stöd till alla studenter och elever som vill studera. Vi har också arbetat mycket med STEM-strategin, som går ut på att nå föräldrar tidigt för att barn och elever ska våga studera inom områden de kanske inte trodde att de skulle klara. Vi satsar också mycket på tekniksprång, till exempel, för att tala om för studenter att de kan klara studierna.

Jag tycker att regeringen gör väldigt mycket för en breddad rekrytering, så jag är nyfiken på vad det är som ledamoten tycker att vi inte gör men som Socialdemokraterna gjorde.

Fru talman! Jag syftade på att ledamoten tidigare sa att Socialdemokraterna gjorde många insatser som avbröts. Jag ville därför veta vad det var som regeringen skulle ha avbrutit och vad Socialdemokraterna i så fall skulle göra för en breddad rekrytering. Men om det inte var någonting som avbröts är det förstås bara positivt.

Jag har också varit runt mycket på olika lärosäten, och jag ser också många som arbetar jättemycket med breddad rekrytering. Men jag ser också att man på många ställen arbetar med att göra det hela välkomnande för studenter med neuropsykiatriska diagnoser. Det kan exempelvis handla om att de kan komma lite tidigare till universitetet eller högskolan. Så gör man till exempel i Malmö. Studenterna kan på så sätt få vänja sig vid omgivningen.

Det finns alltså många som arbetar med detta, och det tycker vi är oerhört bra. Vi ser ett stort värde från regeringens och Moderaternas sida i att få så många som möjligt att vilja studera. Vi behöver fler som vill läsa på universitet och högskola, så vi gör allt för att möjliggöra och underlätta detta.

Sedan är verkligheten givetvis som den är, men det viktigaste är att vi visar för elever och studenter att vi tror på dem och att vi ser möjligheter. Detta ska starta redan i förskolan. Vi tror på elevernas inneboende möjligheter att komma vidare om de vill studera. Alla kanske inte vill studera vidare, men man ska kunna göra det på de nivåer som fungerar. Det viktiga är att vi erbjuder utbildningar med olika inriktningar och på många olika ställen som är välkomnande för alla elever och studenter.

Min undran gäller alltså detta: Om det finns någonting som Socialdemokraterna vill göra mer och som regeringen inte gör är jag nyfiken på det.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Högre utbildning är en ständigt aktuell och viktig fråga. Under förmiddagen i dag hade vi förmånen att uppmärksamma riksdagens forskningsdag. Vi samlades i Andrakammarsalen, där det var fullt till sista bänk. Intresset från ledamöterna var stort, och många initierade och intressanta talare deltog.

Dagens gemensamma ämne var AI, vilket berör alla våra utskott. Det är viktigt att vi ser att AI är något som berör väldigt många. Sverige är en AI-nation, men vi kan alltid bli bättre. Det leder mig in på dagens debattområde, högre utbildning. Det är ett väldigt roligt och otroligt viktigt område, där vi ser många olika möjligheter. Sverige är, som Fredrik Malm tidigare nämnde, ett smart men litet land.

Eftersom vi har pratat om AI hela förmiddagen var jag tvungen att fråga Chat GTP om högre utbildning. Det kom en lång utläggning som jag inte tänker läsa upp, utan jag nöjer mig med slutklämmen: Högre utbildning erbjuder avancerad kunskap och specialisering inom olika ämnesområden och är ofta viktig för karriärsutveckling och att få specialiserade yrken. Utbildningsprogrammen kan vara teoretiska, praktiska eller en kombination av båda beroende på ämne och institution.

Det låter ganska rimligt. Det är väl det vi vill se med högre utbildning; den ska ge stora och olika möjligheter.

När det gäller just AI har Universitetskanslersämbetet, eller UKÄ, haft ett uppdrag att analysera hur AI kan påverka högskolans utbildningsutbud sett till arbetsmarknadens behov. Det är alltså en utredning som har pågått. Detta uppdrag har genomförts tillsammans med olika lärosäten, myndigheter och arbetsgivare. Det är otroligt viktigt att vi får se hur AI påverkar och hur det kan underlätta där vi till exempel har kompetensbrist.

Varför behövs då denna utredning? Den har ju ändå varit ganska långtgående och djup. Ett orosmoment som vi dagligen hör om är kompetensbrist. Vilket företag vi än besöker hör vi detta. Tre av fyra företag säger att man inte kan anställa dem man behöver, för det finns inte rätt kompetens. Detta ser vi även internationellt, vilket gör att vi måste anstränga oss ytterligare för att behålla studenter och få folk, till exempel forskare, att komma hit till oss och studera och jobba.

Det råder också stor brist inom tillverkningsindustrin och it-sektorn, men även inom miljö och hållbarhet. Som alla vet har vi nu en batterifabrik i Sollefteå, och snart kommer sådana att finnas också i Göteborg och Mariestad. Det är oerhört positivt, men det kräver väldigt mycket kompetens och även specialkompetens.

Även inom detta område har UKÄ ett uppdrag, nämligen att titta på försörjningen av digital kompetens. UKÄ har alltså mycket att göra, vilket är bra. Vi ska förstås försöka hitta lösningar på detta.

Den gröna omställningen är någonting som regeringen och Tidöpartierna prioriterar väldigt mycket. Också här jobbar vi mycket med att få den rätta kompetensen.

Fru talman! För att råda bot på denna brist på kompetens behöver vi satsa redan i grundskolan och även i gymnasiet. Vi måste ha bra utbildningar. Vi måste ha en bra skola. Gymnasiet ska hålla hög kvalitet, oavsett om det är en yrkesutbildning eller en teoretisk utbildning. Tyvärr ser vi på många högskolor att det fortfarande är matematiken som brister. Det är många som hoppar av utbildningen, till exempel inom teknik, för att man inte klarar matematiken. Inom vissa utbildningar har vi sett att det kan röra sig om så mycket som 40 procent som gör det. Ungefär lika många klarar inte utbildningen inom utsatt tid.

Fru talman! Lärosätena ska årligen redovisa till Utbildningsdepartementet hur utbildningsutbudet ska se ut. Man ska tala om vilka bedömningar, vilka prioriteringar och vilken behovsanalys man gör, detta för att vi ska få bra utbildningar som studenterna efterfrågar men framför allt som samhället och arbetsmarknaden efterfrågar. Dessa bedömningar görs alltså varje år. Jag tycker att det är oerhört viktigt att lärosätena talar om varför de väljer en viss utbildning och antalet studenter som beräknas gå den.

Fru talman! Vi behöver fler studenter till den högre utbildningen och fler studenter som vill läsa teknik- och naturvetenskapliga ämnen. Som nämnts tidigare har regeringen initierat en STEM-strategi - science, technology, engineering and mathematics - som förhoppningsvis kommer att gå i mål i slutet av året. Det handlar om att barnen redan från förskolan ska få upp intresset för dessa ämnen och se att de är roliga. Då är det viktigt att pedagogerna får stöd, för det är de som ska motivera eleverna i förskolan. Men även vårdnadshavare behöver kopplas in och få se att detta är viktigt och roligt.

Man ska också ha förebilder inom dessa yrken. Jag har kanske nämnt detta tidigare, men ett exempel på en förebild är vår astronaut Marcus Wandt. Som jag kanske också har nämnt har han läst till civilingenjör på Chalmers.

I förra veckan var han och jag i Göteborg och besökte då nästan 200 sex- och sjuåringar som bodde i utanförskapsområden. De fick träffa denne karismatiske astronaut, som berättade att just du har möjlighet att studera. Alla blir kanske inte astronauter, men alla har möjlighet att läsa exempelvis teknik. Senare på eftermiddagen träffade vi också elever i sjuan till nian. De var kanske inte lika entusiastiska och sprang fram till astronauten, men de var ändå lika intresserade. Syftet var att tala om att detta är viktiga ämnen. Naturvetenskap är någonting vi ska satsa på. Vi träffade kanske 400 elever, och någon kan faktiskt bli vår nästa astronaut. Vi hoppas på det - i alla fall på att intresset fåtts upp.

Fru talman! Hur når vi då de äldre studenterna? Det är viktigt att vi gör det. Som en kollega från ett annat parti tidigare sa är det också viktigt att fler, även fler från olika områden, får möjlighet att studera. Då är det viktigt med lättillgänglig information om vad som finns och var det finns. Man ska kunna jämföra utbildningarna och se var det är hög kvalitet. Vi måste utveckla studievägledningen som kan berätta och informera om att utbildningarna finns och hur man ska göra för att komma in på en utbildning. Man ska kunna följa utexaminerade och se hur de kommer igång på arbetsmarknaden och vad en utbildning kan leda till. Man ska också få mer råd och tips om bristyrken.

Det är alltså mycket man kan göra för att nå studenter i alla åldrar. Vi har också omställningsstudiestödet, som ska nå sådana på arbetsmarknaden som behöver studera vidare, antingen för att behålla sitt arbete eller för att kunna ta ett annat arbete.

När vi tittar på vilka utbildningar vi ska ha är det dock viktigt att det alltid är kvalitet före kvantitet.

Fru talman! Det är viktigt att lärosätena anpassar sig efter samhällets utveckling och att utbildningarna är flexibla. Där har vi just detta med omställningsstudiestödet.

En annan viktig fråga är var man ska hålla utbildningarna. Vi har flera olika varianter. Vi har lärosäten, vi har yrkeshögskola och vi har yrkesskola. Det är viktigt att få en utredning om var utbildningarna passar bäst.

I dag har det, som jag tror att någon nämnde tidigare, tillsatts en utredare som ska se över hur lärosätenas utbildningsutbud kan förändras för att följa arbetsmarknaden och se vilken utbildningsform som är mest lämpad. UKÄ har alltså väldigt många utredningar just nu. Det är positivt, för det är mycket som behöver förändras. Regeringen och Tidöpartierna gör väldigt mycket för att kunna förbättra det som tidigare inte har varit tipptopp.

Fru talman! Vi behöver även professorer och lektorer som undervisar vid högskolorna. De ska givetvis jobba efter vetenskaplig, pedagogisk och konstnärlig skicklighet. Nu är det nästan jämn könsfördelning bland dem som undervisar på lärosätena, men när det gäller professorer är det fortfarande fler som är män - 68 procent just nu.

Moderaterna ser ett bekymmer med att antalet undervisningstimmar på högskoleutbildningarna minskar. Även lärarna ser det som ett stort problem, liksom att administrationen ökar väldigt mycket. Även detta vill vi förändra och förbättra, och vi har därför flera utredningar om det.

Moderaterna vill värna den akademiska friheten, som har nämnts här. Den skrevs in i högskolelagen den 1 juli 2021, och lärosätena ska arbeta aktivt med detta. Just nu bedriver UKÄ fallstudier, som nämnts tidigare, som ska redovisas den 15 maj, alltså ganska snart, för att se hur bestämmelsen om akademisk frihet följs. Det är oerhört positivt.

Moderaterna och Tidöpartierna vill se färre politiska pekpinnar och mindre politiskt inflytande över forskning och utbildning. Det måste dock finnas sakkunnighet hos styrelser och rektorer om både utbildningsbehov och vad marknaden eftersöker.

Slutligen vill jag bara tipsa om att det i nästa vecka kommer att hållas spännande seminarier om både STEM-utbildning och hur vi kan underlätta matematikundervisningen. Jag hoppas att fler kommer att söka sig till dem.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Och det är otroligt roligt med högskoleutbildningar!

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Camilla Hansén, för frågan!

Moderaterna tycker att det är oerhört viktigt med utbildning och vill absolut satsa på utbildning av hög kvalitet. Dock kanske vi ser på olika sätt på hur man kan göra detta. Vi måste prioritera inom vissa utbildningar, och vi måste också prioritera hur det ser ut för pedagogerna på utbildningarna. Det är därför vi har Forskningsfinansieringsutredningen, för att kunna se hur lärosätena arbetar - det rör inte bara forskning, utan det kommer också att röra lärosätena - och hur vi till exempel kan minska den administrativa bördan så att man kan ha fler undervisningstimmar och lägga mer tid på undervisningen, vilket vi tycker är otroligt viktigt.

Vi har också i vårändringsbudgeten lagt extra pengar på utbildning. Även om kommunerna har det största ansvaret för grundskolan satsar vi mer pengar på utbildning där, just för att redan från tidig början kunna ha mer satsning där och även kunna behålla lärare.

Fru talman! Tack till Camilla Hansén för frågorna!

Initialt vill jag bara rätta; Moderaterna anser självklart att utbildning är viktig även på högre nivå. Det ska absolut vara hög kvalitet på både högskola och universitet, liksom i grundskolan förstås.

Moderaterna tycker att det är viktigt att vi har utbildningar i exempelvis Luleå och Kiruna. Jag besökte nyligen Luleå tekniska universitet. De jobbar ofta tillsammans med Kiruna och har en sorts satellit, för att kunna ha utbildningar närmare orterna. Jag har även varit i Storuman, där det också finns utbildningsplatser för att man inte ska ha för lång väg till sin utbildning.

Jag inser också att om man läser på ett ställe är det mer troligt att man kanske stannar kvar där. Det är alltså oerhört viktigt. Vi värnar absolut att det ska finnas universitet över hela Sverige. Sedan måste forskning kanske ändå prioriteras på olika ställen. Men givetvis ska det finnas lärosäten över hela Sverige.

Fru talman! Tack så mycket för frågorna, Niklas Sigvardsson! De känns igen, även från dagens frågestund där detta diskuterades. Jag förstår att det är ett angeläget ämne.

Vi från Moderaterna säger att när man studerar fristående kurser är det bra att ha en studieplan, för att de fristående kurserna ska leda till något. Det skulle vara väldigt positivt.

Samtidigt kan man säga att om en fristående kurs ska leda till att man ska ta poäng och få studiemedel är det positivt om det är en utbildning som leder vidare.

Ministern nämnde vinkurser och katters beteende. Det är möjligt att det skulle vara bättre om de kurserna gavs i till exempel Medborgarskolans regi.

Vi tycker att fristående kurser är bra om de leder till någonting. Det är bra att ha en studieplan när man läser olika fristående kurser. För att kunna ha en finansiering för fristående kurser anser vi att de ändå bör leda till någonting som man kan använda.

Fru talman! Om Moderaterna och jag får önska ska katters beteende inte finnas med bland universitetens fristående kurser.

När det gäller regleringsbrevet och vilka kurser som ska finnas på universiteten och hur utbildningarna ska motiveras ska de fylla studenternas behov och samhällets behov, med betoning på samhällets behov. Man måste kunna prioritera vilka fristående kurser man har; det ska ändå leda till någonting.

När det handlar om bildning tycker Moderaterna att det kan vara bättre om man går på en studiecirkel eller någon annanstans i fråga om till exempel vinkunskap. Det tycker jag inte hör hemma på universitetet.

När det gäller regleringsbrevet ska studenternas behov och samhällets behov vara vägledande för det utbildningsbehov vi har. Lärosätena rapporterar också till Utbildningsdepartementet vilka prioriteringar man gör och varför. Det tycker jag är jättebra. Det är ett krav som finns i regleringsbrevet att lärosätena ska göra det.

Fru talman! Jag satt och log lite när ledamoten nämnde vinkunskap. Hör och häpna - när jag avslutade min kurs om organisk kemi gällde arbetet specifikt vinkunskap, för att kunna utröna vilka viner som hade vilka komponenter beroende på vilket område de kom från. Det kanske inte är vår uppgift att peka ut vilka kurser som är okej och inte okej.

Men jag ville inte fråga ledamoten om dessa saker, utan jag fastnade på vad ledamoten nämnde om förskolor. Man har pratat mycket om att STEM-utbildningar ska prägla hela utbildningsvägen ända fram till högre utbildning.

När man drar ned budgeten i kommuner, vilket utrymme ger man förskolorna att utveckla sitt pedagogiska arbete? I dag har man inte ens budgeterat det minimum som de behöver. Just förskollärare och barnskötare är de grupper som har flest stressrelaterade sjukdomar inom utbildningskedjan. Jag förstår inte riktigt hur förskolorna ens ska få utrymmet att utveckla den pedagogiska verksamheten och än mindre mot den inriktning som ledamoten pekar på.