Marie-Louise Hänel Sandström (M) svarade Niklas Sigvardsson i en replik om Högskolan i debatten ”Protokoll 2023/24:101 Torsdagen den 18 april” den 18 april 2024.
Niklas SigvardssonS· i en replikJag tyckte inte att mitt anförande var så kritiskt mot den nuvarande regeringen, utan det var kritiskt till hur verkligheten ser ut. Verkligheten är fortfarande ojämn. Vi socialdemokrater lyckades med mycket, men vi…Fru talman! Jag vill inledningsvis självklart påpeka att vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer och de motioner som behandlas förenklat i detta betänkande. Men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservationerna 1 och 6.
Fru talman! Sverige är ett fantastiskt land att utbilda sig i som ger många människor chansen att förverkliga sig genom bildningsresor inom hela vårt utbildningssystem. Högre utbildning och forskning är helt avgörande för Sverige som kunskapsnation men också för att ge alla möjligheter till bildning och att stärka sina livschanser.
Ändå är tillgången till högre utbildning ojämnt fördelad runt om i vårt land och mellan människor. Det berikar en del regioner, medan andra regioner blir fattigare. Precis som i grundskolan spelar föräldrarnas utbildningsbakgrund en helt avgörande roll för att människor ska studera vidare på högskolan och för deras möjligheter att klara av sina studier. Andelen som går vidare till högre utbildning är också helt beroende av var i landet man bor.
I Danderyd är det 79 procent som har påbörjat högskolestudier vid en ålder av 24 år. Motsvarande siffra i de tio kommuner som har lägst övergångsfrekvens ligger på 10-20 procent. Förutom den sociala sammansättningen är det den geografiska närheten till högre utbildning och situationen på den lokala arbetsmarknaden som fäller hela avgörandet. Utrikesfödda män som har invandrat någon gång mellan sju och tolv års ålder påbörjar högskolestudier i lägst utsträckning.
Det kan vi som land inte vara nöjda med. Mer måste göras, och det hårda arbetet som de tidigare socialdemokratiska regeringarna genomfört behöver stärkas och utvecklas. Det behöver komma till stånd fler satsningar på att personer långt från akademiska hem ges möjligheten att förverkliga sig själva och få möjlighet att bidra på bästa sätt till samhällets framtida utveckling. Därför är satsningar på lärcentrum, studenthälsa och differentierat kursutbud extra viktiga för att möjliggöra att fler kan ta sig an högskolestudier.
En uppgift som blivit allt viktigare är möjlighet att ställa om och utvecklas genom hela livet. Under ett yrkesverksamt liv kommer vi kanske att tvingas byta bana och yrkesroll både tre, fyra och fem gånger. Det är en av huvudanledningarna till att det sedan 2022 finns ett omställningsstudiestöd på plats som ger ekonomisk möjlighet att vid senare tillfällen i livet kunna ställa om eller fylla på kunskaper som stärker individer och deras möjligheter på arbetsmarknaden.
Men för att omställningsstudiestödet ska bli så bra som det kan bli behöver vi får bättre möjligheter till omställning och kompetensutveckling genom ett förändrat kursutbud för högre utbildning.
Det behövs ökad flexibilitet i utbildningsutbudet med fler korta kurser och fler kurser på deltid. Då en majoritet av de sysselsatta i dag har en eftergymnasial utbildning kommer utbildningsutbudet att behöva vara på såväl eftergymnasial nivå som högskolenivå.
Det krävs att ett nytt kursutbud tas fram, men också att kurser som i dag ligger lite senare i programutbildningar också blir möjliga att läsa och öppnas upp för fler. Människor ska kunna fylla på en examen som har ett lite äldre stuk.
Dagens besked från regeringen att man öppnar för att en utredare ska se över detta är glädjande. Då kan också utskottsmajoriteten ställa sig bakom reservation 6, som jag tidigare yrkade bifall till.
Fru talman! Det märkliga utspelet kring fristående kurser från regeringen och utbildningsministern är inte bara ett hot mot människors möjlighet att kunna bilda sig genom hela livet och kunna utveckla sig. Det följer också en trend för den nuvarande regeringen, som gång på gång utmanar den akademiska friheten.
Det är friheten där akademin behöver vara de som styr över kursernas innehåll och det kursutbud som finns. Annars måste vi ställa oss frågan om regeringen och dess partier verkligen står upp för den akademiska friheten, eller om det nu ska vara regeringens uppgift att detaljstyra även kursutbud framöver.
Till den massiva kritik som har varit den senaste veckan kan vi lägga det senaste årets kritik gällande lärosätenas styrelser. Då går det inte att utesluta att den politiska detaljstyrningen kommer att bli större och alltmer detaljerad framöver. Det är ett tydligt trendbrott gentemot den tidigare gemensamma synen i den här kammaren på akademisk frihet.
Det senaste året har drygt 440 000 studenter studerat någonstans på landets alla lärosäten. Det är glädjande att så många väljer att läsa en enstaka kurs eller ett helt program. Studenterna är trots allt de absolut viktigaste när det gäller högskolans verksamhet.
De kan också vara en extremt viktig resurs i att vara med och utveckla och förbättra lärosätenas verksamhet. Men då behöver landets alla studenter få förutsättningar gällande studier, mående, hälsa och aktiviteter.
Det är därför av yttersta vikt att arbetet med att utveckla studenthälsan fortsätter att stärkas. Det är glädjande att den gemensamma studenthälsoportalen som lanserats är igång. Den initierades av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Men ytterligare steg behöver tas.
Vi behöver få bort myten om att högskolan inte är för alla. Alla kanske inte ska gå på högskolan, men alla måste få möjligheten att kunna gå på högskolan. Då behöver högskolan vara anpassad för alla typer av studenter. Då ska inte klass, inlärningsförmåga, psykiskt mående eller familjesituation spela någon roll. Studenter som kommer in på sina studier ska också ha möjlighet att kunna klara av sina studier.
En annan sak som är av yttersta vikt är att studenter runt om i vårt land har möjlighet att engagera sig i ett starkt föreningsliv på våra lärosäten. Där ser traditionen av campusengagemang väldigt olika ut. Men det ska självklart finnas en bredd i utbudet av studentdrivna föreningar på landets alla lärosäten. Där inkluderas även politiska föreningar.
Med anledning av olika händelser de senaste åren och risken för att studentorganisationer behandlas godtyckligt anser vi socialdemokrater att högskoleförordningens 1 kap. 13 § bör ses över så att godtyckliga tolkningar inte stänger ute demokratiskt uppbyggda föreningar.
Högskolor, universitet och studentkårer ska ta sitt respektive demokratiska ansvar. Men då krävs att politiska organisationer också kan vara en del av det demokratiska samtalet på alla landets lärosäten.
På så sätt bidrar alla landets lärosäten inte bara genom att granska, kunna utbilda till kritiskt tänkande och få välutbildade studenter, utan det demokratiska politiska samtalet ska också finnas runt om på alla våra lärosäten. Det bidrar till att studenter ser det som en självklar del att bidra inte bara under sina studier utan i samhället i stort genom hela sitt liv.
Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att vi har kommit långt när det gäller utvecklingen av högre studier. Men vi behöver mer, och vi kan bättre. Vi behöver se till att politiken inte stannar vid att fokusera på att fler kommer in och får påbörja sina högre studier. Vi behöver fortsätta att se till att de som har kommit in också klarar sina studier och att de får möjlighet till examen.
En socialdemokratisk högskolepolitik kommer att ge många dörrar in och fler chanser under studierna. En avslutad utbildning ger oändliga möjligheter. En sådan politik är avgörande för att Sverige ska kunna lyckas som kunskapsnation och för att individen ska få möjligheter till sin bildningsresa.
(Applåder)
Fru talman! Jag funderade på den fråga som ledamoten tog upp ganska tidigt i sitt anförande: breddad rekrytering. Det lät som att regeringen skulle ha avbrutit en massa åtgärder som Socialdemokraterna tidigare hade vidtagit, vilket jag inte riktigt tycker stämmer med verkligheten.
Regeringen satsar mycket på breddad rekrytering, på att studenthälsan ska fungera och på att man ska ge stöd till alla studenter och elever som vill studera. Vi har också arbetat mycket med STEM-strategin, som går ut på att nå föräldrar tidigt för att barn och elever ska våga studera inom områden de kanske inte trodde att de skulle klara. Vi satsar också mycket på tekniksprång, till exempel, för att tala om för studenter att de kan klara studierna.
Jag tycker att regeringen gör väldigt mycket för en breddad rekrytering, så jag är nyfiken på vad det är som ledamoten tycker att vi inte gör men som Socialdemokraterna gjorde.
Fru talman! Jag tyckte inte att mitt anförande var så kritiskt mot den nuvarande regeringen, utan det var kritiskt till hur verkligheten ser ut. Verkligheten är fortfarande ojämn. Vi socialdemokrater lyckades med mycket, men vi lyckades inte hela vägen. Det är vi ärliga och öppna med. Vi behöver bli bättre, och Sverige behöver bli bättre, när det gäller utvecklingen så att alla får en chans att tillgodogöra sig högskolestudier. Där behöver vi göra mer.
Jag har varit runt på olika lärosäten i vårt land. Senast var det runt påsk, då jag hade förmånen att besöka Malmö universitet, som jobbar jättemycket med akademiska introduktionskurser. Där fick jag möjligheten att träffa studenter som kom från mycket olika bakgrunder. Det fanns de som just hade kommit från folkhögskolan och som såg den akademiska introduktionskursen som ett steg in. Det fanns också någon som var runt 50 år och jobbade som förskollärare men som ville läsa in så att hon de sista åren i sitt yrkesverksamma liv kunde jobba som specialpedagog, för hon kände att kallet hade kommit här och nu.
Den typen av breddade rekryteringssatsningar önskar jag att regeringen kunde prata mer om så att vi får ett ännu tydligare fokus på den breddade rekryteringen. Så kan Sverige som nation fortsätta att ta steg emot ett möjliggörande av studier i hela landet.
Också i Lund jobbar man med breddad rekrytering, men kanske på ett lite annorlunda sätt. Man har öppna kurser, bland annat en introduktionskurs i juridik, där alla som söker kommer in om de har grundläggande behörighet. De som är absolut bäst får sedan en möjlighet att komma in på juristprogrammet, som är ett av de mest sökta programmen i hela landet. Man behöver alltså inte gå ut med A i alla ämnen, utan man kan hitta sitt kall i livet senare och få möjlighet till studier.
Fru talman! Jag syftade på att ledamoten tidigare sa att Socialdemokraterna gjorde många insatser som avbröts. Jag ville därför veta vad det var som regeringen skulle ha avbrutit och vad Socialdemokraterna i så fall skulle göra för en breddad rekrytering. Men om det inte var någonting som avbröts är det förstås bara positivt.
Jag har också varit runt mycket på olika lärosäten, och jag ser också många som arbetar jättemycket med breddad rekrytering. Men jag ser också att man på många ställen arbetar med att göra det hela välkomnande för studenter med neuropsykiatriska diagnoser. Det kan exempelvis handla om att de kan komma lite tidigare till universitetet eller högskolan. Så gör man till exempel i Malmö. Studenterna kan på så sätt få vänja sig vid omgivningen.
Det finns alltså många som arbetar med detta, och det tycker vi är oerhört bra. Vi ser ett stort värde från regeringens och Moderaternas sida i att få så många som möjligt att vilja studera. Vi behöver fler som vill läsa på universitet och högskola, så vi gör allt för att möjliggöra och underlätta detta.
Sedan är verkligheten givetvis som den är, men det viktigaste är att vi visar för elever och studenter att vi tror på dem och att vi ser möjligheter. Detta ska starta redan i förskolan. Vi tror på elevernas inneboende möjligheter att komma vidare om de vill studera. Alla kanske inte vill studera vidare, men man ska kunna göra det på de nivåer som fungerar. Det viktiga är att vi erbjuder utbildningar med olika inriktningar och på många olika ställen som är välkomnande för alla elever och studenter.
Min undran gäller alltså detta: Om det finns någonting som Socialdemokraterna vill göra mer och som regeringen inte gör är jag nyfiken på det.
Fru talman! Nu förstår jag vad det var som fick ledamoten att begära replik från början. Jag får väl gå till protokollet för att se om jag sa "avbröts", men det tror jag inte att jag sa.
Vi socialdemokrater vill fortsätta att se till att bredda. Jag tog upp några exempel. Det gäller bland annat utrikes födda män som invandrat någon gång mellan sju och tolv års ålder, det vill säga tidig grundskoleålder. Det är den grupp som är absolut minst representerad bland dem som går vidare till högre studier. Där kommer vi att behöva göra mer.
Vi behöver också bredda vilka typer av val som studenter känner är möjliga. Även om trenden är positiv när det gäller kvinnor som väljer STEM-ämnen - som vi har pratat mycket om tidigare - behöver vi göra fortsatta satsningar. Då handlar det mycket om hur vi till exempel kan stärka studie- och yrkesvägledningen tidigare. Men det handlar också om näringslivet och fackföreningsrörelsen, som kan vara med som en viktig del i arbetet för att visa vad en modern arbetsplats innebär inom dessa olika typer av yrken. Så kan man locka både män och kvinnor i arbetslivet senare.
Det är nästa steg att ta när vi behöver förbättra jämställdheten i sektorn som helhet. I dag är det väldigt många kvinnor som studerar, vilket är mycket glädjande, men vi behöver också attrahera personer att göra olika, kanske inte så könsstereotypa, yrkesval.
Det finns väldigt mycket att göra här, men det viktigaste som vi socialdemokrater kommer att fortsätta med är att se till att det inte blir stängda dörrar för den som inte råkar ha akademiska föräldrar. Vi ser fortfarande att det i de kommuner där den akademiska nivån är väldigt hög är en mycket större självklarhet att ens barn går vidare till högre studier. Den gränsen måste vi fortsätta att sudda ut.