Niklas Sigvardsson (S) svarade Lili André i en replik om Högskolan i debatten ”Protokoll 2023/24:101 Torsdagen den 18 april” den 18 april 2024.
Lili AndréKD· i en replikJag tackar Niklas Sigvardsson för frågan. Jag måste erkänna att jag inte alls känner igen det som ledamoten Sigvardsson uttalar: att vi kristdemokrater sänker beloppet för studentkårer och studiestöd vid universitet och…Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Jag vill inleda med att säga, fru talman, att den högre utbildningens viktigaste uppgifter är att förmedla hög vetenskaplig kvalitet och kunskap och att säkerställa landets kompetensförsörjning.
Vi kristdemokrater tar tydlig ställning för kvalitet och excellens i högskolan och i forskningen. Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. För att nå dit krävs kompetenta högskolelärare, kompetenta forskare, en stimulerande arbetsmiljö och studiesocial trygghet.
Fru talman! Jag har haft förmånen att få studera och jobba inom akademin. Efter en ingenjörsexamen blev jag kvar på lärosätet för att undervisa och för att samverka med omgivande samhälle.
Akademin är en fantastisk plats med oerhört kompetenta medarbetare. Som student gick jag in i en miljö och kom ut med kunskap som har varit fantastiskt värdefull för åren efter. Jag är tacksam att ha fått möjligheten att studera på högskolan och att ha fått arbeta på en så kunskapsintensiv plats.
Fru talman! Den högre utbildningen ska ta till vara alla intresserade talanger för att hålla Sverige konkurrenskraftigt. Och jag är stolt över att det i Sverige är möjligt att studera vid högskola eller universitet oavsett om du kommer direkt från gymnasieskolan eller är ensamstående småbarnsförälder och oavsett om du är uppvuxen i en arbetarfamilj eller en akademikerfamilj. Kristdemokratisk högskolepolitik har därför sin grund i kunskap, kvalitet, valfrihet och trygghet.
Fru talman! Jag skulle särskilt vilja lyfta fram studentkårernas viktiga roll för att utveckla högskolan, bland annat genom att de ur ett studentperspektiv identifierar kvalitetsbrister och kommer med förbättringsförslag. Studentkårerna bidrar till att främja studenternas studiesociala hälsa och driva på för en hög kvalitet inom högre utbildning. Det är därför viktigt att lyssna till studentkårerna och deras verksamhet.
Jag vill också, fru talman, betona vikten av aktivt arbete från lärosätenas sida för att stärka studenternas arbetsmiljö. Det är inte minst viktigt att organisera studenthälsan, så att de studenter som drabbas av psykisk ohälsa får tillgång till det stöd som de behöver. Lärosätena ska ge förutsättningar för alla studenter att klara studierna.
Det finns nu en nationell gemensam webbportal för studenthälsan, studenthälsa.se, som lanserades den 1 januari 2024. Syftet med portalen är att stärka studenthälsovårdens arbete och främja studenternas psykiska och fysiska hälsa för att på så sätt öka förutsättningarna för en god och trygg studietid.
Fru talman! Så till högskolans viktiga uppgift att säkerställa kompetensförsörjningen i landet. Låt mig ta ett exempel, nämligen den gröna omställningen som är central för ett hållbart samhälle och där industrin spelar en avgörande roll. Den högre utbildningen är naturligtvis helt avgörande för att förse Sverige med den viktiga kompetens som behövs för ingenjörslandet Sverige och de företag och den industri som ligger långt framme i den teknologi som den gröna omställningen kräver, och behovet är enormt.
I dag vet vi att det under de senaste åren har blivit alltmer populärt att börja läsa till ingenjör. Men samtidigt, fru talman, sjunker andelen som faktiskt fullföljer utbildningen.
I dag arbetar ett stort antal personer som ingenjörer utan att ha en formell ingenjörsutbildning. Och, fru talman, Sverige behöver hela 30 000 ingenjörer år 2030.
Från ett kristdemokratiskt perspektiv behövs ett tydligare nationellt ansvar för planering och samordning. Det skulle ge ökade förutsättningar för våra elever och studenter att erhålla goda kunskaper inom exempelvis matematik för att de ska kunna välja till exempel en ingenjörsinriktning men också få förutsättningar att fullfölja den utbildning de valt.
Med en tydlig nationell samordning och planering av behovet av högre kompetens i Sverige kan det sammantagna nationella behovet av antalet utbildningsplatser vid lärosätena förutses på ett bättre sätt. Därmed kan man skapa förutsättningar för en långsiktig planering och fördelning av antalet platser mellan de olika lärosätena.
Fru talman! Låt mig ta ännu ett exempel på hur högskolan förser landet med viktiga kompetenser. Det gäller kompetensförsörjningen av lärare inom grundskolan.
Lärarutbildningen behöver reformeras på flera olika sätt. Det handlar om ökat fokus på ämneskunskap och mer förståelse för hur viktig läsningen är för barnen. Det handlar om att stärka utbildningen i ledarskap och konflikthantering för att kunna stärka lärarnas ledarskap i klassrummet.
Fru talman! I dag har många barn och unga koncentrationssvårigheter. Här handlar det om att använda stödjande metoder och arbetssätt för att skolmiljön ska passa alla.
Arbetet med att få riktigt skickliga personer att vilja bli lärare behöver stärkas. Också arbetet med att få fler akademiker att vilja byta spår och bli lärare mitt i livet kan skalas upp.
Avslutningsvis, fru talman, behöver vi också se till att de som kommer in på högskolan har de förkunskaper som krävs. Det finns tyvärr flera exempel på studenter som har kommit in men som saknar tillräckliga kunskaper i exempelvis matematik eller svenska. Det leder till att utbildningens kvalitet sjunker, att många hoppar av och att färre klarar utbildningen på den tid som det var tänkt. Därför är jag glad att regeringen nu tar fram en STEM-strategi för att stärka Sveriges forskning, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.
Det finns alltså en del utvecklingspotential inom både grundskolan och högskolan. Men, fru talman, jag skulle samtidigt också verkligen vilja betona att det finns mycket som fungerar riktigt bra. Det ska vi fortsätta att ta till vara för att Sverige ska ha högskola och universitet med kvalitet och excellens.
Härmed vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Jag begärde replik med anledning av att ledamoten André tog upp det viktiga arbete som studentkårer runt om i vårt land bedriver.
Jag kan bara hålla med om att studentkårerna bedriver en otroligt viktig verksamhet för studenterna på alla våra lärosäten runt om i hela vårt land. De gör i styrelser eller andra grupper inom universiteten och högskolorna det som de enligt högskolelag och högskoleförordning ska göra, nämligen granska och utveckla lärosätena. Men kårerna bedriver också ett studiesocialt arbete, som kanske är extra viktigt för de studenter som är nya inom akademiska studier, med tanke på att man ofta har flyttat och kommit till nya städer utan några släktskaps- eller vänskapsband.
Det är därför som det klingar väldigt falskt att Lili André tillhör ett parti som i regeringen har aviserat att studentkårerna från 2026 blir av med 20 miljoner av de 68 miljoner kronor som finansieras av staten. Studentkårerna har via SFS, Sveriges förenade studentkårer, slagit tydligt larm om vilka konsekvenser det riskerar att få. Om man tar bort 20 av 68 miljoner kommer ju inte studentkårernas fantastiska arbete, som André så vackert talade om, att kunna möjliggöras framöver. Man kommer kanske att behöva ställa om redan till hösten eller i alla fall nästa år för att man ska kunna vara i fas till 2026.
Hur ser Kristdemokraterna på att studentkårerna får 20 miljoner mindre från 2026?
Fru talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågan.
Jag måste erkänna att jag inte alls känner igen det som ledamoten Sigvardsson uttalar: att vi kristdemokrater sänker beloppet för studentkårer och studiestöd vid universitet och högskolor med 20 miljoner kronor. Jag undrar hur Sigvardsson har kommit fram till detta.
För oss är studentkårerna fortsatt väldigt viktiga. Vi ser till att de är starka genom att universiteten lyssnar på studentkårerna och ser dem som en viktig resurs. Vi ser, fru talman, att det är angeläget att studentkårerna fortsatt är starka, och det ska vi se till med all kraft.
Fru talman! Tyvärr gick jag ifrån min mobiltelefon och kunde inte slå upp det exakta anslagsnumret. Vi kan gemensamt titta i utgiftsområde 16 sedan. Där aviserar man från regeringens sida att studentkårernas finansiering från 2026 kommer att minska med 20 miljoner.
Mer detaljerat bedömer expertmyndigheten och Sveriges förenade studentkårer att det beroende på hur man gör fördelningen blir minst 12 miljoner och upp till runt 20 miljoner. Någonstans mellan 12 och 20 miljoner kommer alltså att försvinna från studentkårernas verksamhet.
Det enda positiva för studentkårerna - och det är väldigt magstarkt att använda det ordet - är att de vet om att pengarna försvinner två år i förväg. De behöver därmed inte göra hela strukturomvandlingen på ett halvår eller ett par månader. Men det är de facto så att den regering som Kristdemokraterna sitter i gör en ambitionssänkning vad gäller studentkårerna.
Men nu när ledamoten blivit varse detta hoppas jag att man i de kommande två budgetförhandlingarna kommer att se till att de här pengarna finns med i budgeten och att det inte kommer att skäras ned med upp till 20 miljoner kronor på Sveriges totala studentkårer och det viktiga arbete som de gör runt om i hela vårt land.
Fru talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för att han förtydligar att det inte direkt är i en kristdemokratisk budget som man har kommit med det förslag som han nu lyfter fram.
Det är viktigt att göra prioriteringar i en budget. Generellt kan man göra omställningar i olika budgetposter. Men det behöver ändå inte bli så att kvaliteten sänks. I det här läget skulle jag vilja trygga Sigvardsson med att en budget från regeringens sida inte handlar om att förminska studentkårernas viktiga arbete. De kommer att fortsätta få utrymme att göra sitt arbete, även om budgeten visar på prioriteringar. Det viktigaste för oss kristdemokrater, fru talman, är att säkerställa att studentkårerna gör ett bra jobb och att studenterna får det stöd de behöver och det inflytande de måste ha i sin utbildning och på universitetet.
Fru talman! Jag tackar ledamoten André för ett intressant anförande. Det var kul att få lära känna lite mer av Kristdemokraternas politik på området.
Ledamoten använder i sin inledning ord som kvalitet och excellens och redogör för att akademin är en fantastisk plats. Jag skulle vilja höra lite mer om hur vi enligt Kristdemokraterna får den här kvaliteten och excellensen i Sverige och hur vi gör akademin till en fantastisk plats.
Jag tror att alla våra partier har en ambition att utveckla akademin. Men handlar det enligt Kristdemokraterna om att vi ska fördela om pengar från små till stora eller från stora till små? Handlar det om att vi ska ändra i finansieringssystemet, eller ska vi organisera om i sektorn? Vad är det egentligen Kristdemokraterna vill göra för att uppnå hög kvalitet och excellens vid svenska universitet och högskolor och göra akademin till en fantastisk plats?
Fru talman! Jag tackar Anders Ådahl så mycket för frågorna. Universitet och högskolor är fantastiska platser. Det är något som jag har tyckt länge, och så kommer det att fortsätta vara.
Hur kan vi då göra detta? När man arbetar som lärare vid ett universitet är det angeläget att de studenter som kommer till exempel har tillräckligt med kunskap för att klara av de utbildningar och kurser som ges. Den kvaliteten behöver stärkas, men det gjorde inte den tidigare regeringen någonting åt. Nu ser vi efter ett och ett halvt år med den nya regeringen att det finns ett stort behov av att kvaliteten stärks, och det gör vi till exempel genom STEM-strategin, fru talman.
Sedan är det viktigt för universiteten att kunna forska och ge utbildning som motsvarar det kompetensbehov som arbetsmarknaden har. Detta gör också akademin, som bedriver högre utbildning, till en fantastisk plats. Det handlar om att som student få komma dit, få den utbildning som arbetsmarknaden skriker efter och känna att man också kommer att få jobb efteråt. Där gör regeringen satsningar genom att rikta pengar till viktiga områden som till exempel grön omställning och NT-utbildning, där det finns skriande behov, så att vi får de 30 000 ingenjörer som Sverige behöver till 2030.
Fru talman! Jag tackar för responsen på frågorna. Jag tror ändå att jag skulle vilja fråga lite mer om det här. Ska vi få högskolor och universitet som har riktigt hög excellens behöver vi ta oss an de här stora och svåra frågorna tillsammans och fatta beslut i riksdagen om hur pengar ska fördelas. Ska vi fördela om från mindre högskolor till större? Ska vi satsa på vissa excellenta forskningsmiljöer, eller ska vi sprida ut pengarna bredare över paletten? Den typen av ställningstaganden behöver man göra som politiskt parti.
Det handlar även om finansieringssystemet. I dag är det väldigt mycket forskning som är styrd via pengarna. Det är väldigt mycket som går via olika forskningsråd där man bestämmer vilket ämne som det ska forskas på. Är det en modell som Kristdemokraterna tycker om, eller borde man kanske göra om det till mer fri forskning? Den typen av frågor har jag.
Jag skulle vilja sammanfatta min fråga. Nu håller regeringen på att ta fram en forskningsproposition. Då är min fråga till ledamoten: Vad är Kristdemokraternas inspel i det arbetet? Vilka är era hjärtefrågor som ni vill få in i en stark och bra proposition på riksdagens bord?
Fru talman! Jag tackar Anders Ådahl för en väldigt viktig fråga och även för bra inspel till svaret på frågan.
Som ledamoten också lyfter fram har vi en forsknings- och innovationsstrategi. Denna strategi har verkligen en höjd. Den har också prioriteringar av vilken forskning vi ska bedriva. Grundforskningen ska såklart fortsätta gälla, men jag tror att vi kommer att kunna se riktade medel till specifika spetsforskningsområden.
Redan nu tittar lärosäten på hur de kan samverka med varandra, och det är en styrka för lärosäten att kunna samverka kring de utbildningar som inte har så många studenter för att kunna öka antalet studenter på dem. Det ser vi kristdemokrater som fördelaktigt och något jag kan tänka mig att vi kan försöka jobba för.
Excellent forskning är viktigt att prioritera, mer än stor bredd och många nya kurser och utbildningar som inte leder till jobb eller det arbetsmarknaden skriker efter.
