Fru talman! Ledamoten Ragnarsson räknade upp ett antal frågor som ingår i folkhälsa. En fråga som han inte berörde är klasstillhörighet. Där har det hänt något väldigt oroväckande.

Kvinnor med låg socioekonomisk status, om man får uttrycka sig så - alltså kort utbildning och så vidare - har liksom tappat i livslängd. Det är ganska allvarligt. Det är något som man måste ta tag i på olika sätt. Det berör också deras barn i hög utsträckning.

Tittar man på barnen till personer med kort utbildning kan man se att vart femte barn lever i en situation där inkomsterna under flera år inte har täckt de nödvändigaste utgifterna. Det har förstås stor bäring på hur de mår. I samma grupp har endast 40 procent gymnasieexamen - vi talar alltså om barnen till de fattiga kvinnorna. Det kommer förstås att påverka deras liv.

Jag undrar vilka tankar som finns i Tidöavtalet när det gäller dessa frågor. Detta är ju något som är oerhört viktigt. Nu är vi på väg in i en lågkonjunktur, och vi ser tyvärr att denna grupp kommer att drabbas väldigt hårt av högre priser, högre hyror och så vidare.

Då gäller det att ha en bra skola. Då måste man också ha statsbidrag för att kunna leverera en bra skola. Har man inte tillräckligt med statsbidrag till skolorna kommer de barn som har de sämsta förutsättningarna tyvärr återigen att hamna i en tråkig sits. Det kommer att påverka folkhälsan.

Har ledamoten Ragnarsson några tankar om detta utifrån den budget som SD och regeringen har lagt och den vårbudget som vi kommer att få se på måndag?

Fru talman! Den stora frågan handlade om klasskillnaderna och hälsan, men detta kanske vi borde ha ett seminarium om, för det kräver mer tid. Men det är en viktig aspekt.

Sedan är det detta med pengar och folkhälsa. Man kan alltid säga att det kanske inte behövs mer pengar. Men i dag kan man inte gärna säga det till Lärarförbundet, SKR, Vårdförbundet och så vidare, för vi står inför en ganska stor kris. Jag är ganska orolig.

Folkhälsa har att göra med hur människor mår. Om vi har en skola där exempelvis Lärarförbundet går ut och säger att de inte kommer att klara detta - det handlar inte om några enskilda kommuner utan om hela Sverige - kommer det förstås att påverka folkhälsan för de barn som går i skolan.

Man kan trixa och fixa och göra olika saker. Men att slå ihop klasser, ta bort lärarassistenter och så vidare kommer att påverka de barn som berörs, och det är ofta barn som växer upp i områden som är eftersatta på olika sätt. Där skulle skolan behöva mycket mer.

Pengar spelar alltid en stor roll i sammanhanget. Man ska inte slösa med pengar, men man ska kunna anställa behöriga lärare. Man ska kunna anställa assistenter till de barn som behöver det. Om det visar sig att man inte kan göra det kommer det att påverka folkhälsan negativt. Det kommer att göra det under en ganska lång period.

Skolan har en bärande roll när det gäller just folkhälsan. Det vet vi alla. Går man ut skolan i dag med betyg från gymnasiet klarar man sig ganska bra.

Sedan är det den stora frågan om klasskillnaden i hälsa, som ökar år från år. Jag tror tyvärr att med den budget ni har lagt fram tillsammans med det parti som ni är helt beroende av, Sverigedemokraterna, kommer detta tyvärr inte att fungera för de familjer vi pratar om. Folkhälsan kommer att ta stryk av den budget och den politik som ni för.

Fru talman! Tack så mycket för anförandet, Thomas Ragnarsson! Jag tycker att det var bra att ledamoten lyfte frågan om att vi har väl utbyggda vaccinprogram i Sverige, för det är på det viset. Vi har sedan lång tid tillbaka i Sverige väl utbyggda vaccinprogram för våra barn och unga. Elva olika vacciner erbjuds, och nu på slutet har vi även kompletterat med bland annat hpv-vaccin för unga flickor. Vi har dessutom en väldigt bra vaccintäckning bland våra barn och unga.

Jag lade också märke till att ledamoten sa att det finns anledning att bygga ut vaccinprogrammen allteftersom evidens är på plats. Det leder mig till frågan om vaccinering av våra äldre. Vi har faktiskt evidens på plats om att detta är viktigt och behövligt.

Det finns i dag inget heltäckande eller samordnat vaccinprogram för våra äldre, och det är något som efterfrågas av flera partier i riksdagen. Förutom att det behövs ett samlat program behövs det ett kostnadsfritt program för att öka just vaccintäckningen bland våra äldre. Det kan handla om till exempel säsongsinfluensa, bältros och pneumokocker. Det är flera av partierna, bland annat Centerpartiet, som har lagt fram förslag om ett tillkännagivande till regeringen kring just frågan om att vi ska ha ett heltäckande vaccinprogram för våra äldre.

Fru talman! Min fråga till Thomas Ragnarsson är då: Varför är inte detta en prioriterad fråga för Moderaterna och de andra Tidöpartierna?

Fru talman! Det gläder mig att ledamoten hoppas att man kommer att göra en utredning om detta i framtiden, för ledamoten har alla möjligheter att trycka på för att en sådan utredning ska göras. Om ledamoten är beredd på det kan vi naturligtvis gemensamt författa inlägget till regeringen om att detta är behövligt. Det är som sagt många partier som vill se en sådan utredning och som vill se ett förslag på hur man kan få ett samlat vaccinationsprogram för de äldre.

Det är en fråga som är viktig. Ledamoten hänvisar till hur det kan se ut i enskilda kommuner - eller det är kanske mer i enskilda regioner - när det gäller hur man hanterar både kostnadsbiten och vaccinerbjudandena. Det är klart att detta i sig talar för en ojämlik vård. Det vi behöver i Sverige är en jämlik vård, och då behövs det mer av nationell styrning över vad som faktiskt ska erbjudas delar av befolkningen.

Vi såg inte minst under pandemin att äldre är en utsatt grupp. När man går in i ålderdomen uppfattar man inte alltid att man är utsatt och att kroppen har blivit skörare. Av just den anledningen är det många som avstår från viktiga vaccineringar, exempelvis vad gäller säsongsinfluensan. Därför finns det ett ännu större behov av just en nationell styrning när det gäller denna fråga.

Fru talman! Det gläder mig, som sagt, att ledamoten är positiv till en sådan här utredning. Jag är naturligtvis beredd att från Centerpartiets sida skriva under ett tillkännagivande till regeringen för att gemensamt trycka på i frågan.

Fru talman! Folkhälsofrågor kan man diskutera och mäta på många olika sätt. I det betänkande som ligger på bordet just nu samsas frågor om nationella planer, vaccinationer, allergier och psykisk ohälsa. Det är spridda skurar av frågor som var och en för sig förstås är väldigt viktig i beskrivningen av folks hälsa men som egentligen inte ger en heltäckande bild av folkhälsan.

Folkhälsa handlar om en mer sammanhållen bild av hur vi lever och hur länge vi lever i Sverige, och ska man välja ett mått på folkhälsan som vi borde diskutera i dag är det nog medellivslängden. Den har ökat kraftigt bara under min egen levnadstid, och det är en fantastisk utveckling. Till stor del beror det på minskad spädbarnsdödlighet. Svenska barn har de bästa förutsättningarna i världen att överleva sin barndom. Det handlar också om att vi som faktiskt har överlevt vår barndom också i dag har bättre förutsättningar att leva långa, friska liv och har tillgång till god sjukvård när vi blir sjuka.

Men vi har också stora problem. Förutsättningarna för att leva långa, friska liv skiljer sig väldigt mycket mellan olika delar av vårt land, mellan län, mellan kommuner och också mellan olika delar av en och samma kommun.

Det kortaste strået i förväntad livslängd drar befolkningen i Norrbottens län. De kvinnor och män som lever i Norrbotten har kortast återstående förväntad livslängd i dag. Det finns en tydlig könsdimension i det här. Kvinnor lever generellt sett längre än män. Det vet vi. Men det är också väldigt stor skillnad om man jämför kvinnor med kvinnor och män med män.

I Göteborg har man nyligen tagit fram en ny jämlikhetsrapport. Den visar att kvinnor i Bergsjön har en förväntad genomsnittlig medellivslängd som är nio år kortare än för kvinnor på Norra Älvstranden. Jag behöver väl knappast säga att Bergsjön är ett socioekonomiskt utsatt område, medan Norra Älvstranden är ett mer välmående område.

I min egen kommun Örebro är skillnaderna ännu större. Kvinnor som bor i Vivalla blir i genomsnitt 79,3 år gamla, medan medellivslängden för kvinnor i andra delar av Örebro är väl över 90 år - i Lillån 93 år. Som mest är alltså skillnaden i förväntad livslängd mer än 13 år i min hemkommun.

Vi ser samma mönster av stora socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd bland både kvinnor och män gå igen i hela vårt land. Personer som har vissa funktionsnedsättningar, hbtqi-personer och personer som är arbetslösa eller nyanlända har sämre hälsa. Fattiga människor har sämre hälsa. De är sjukare och lever kortare liv än rika människor.

Det blir heller inte bättre. Vi ser att skillnaderna har ökat de senaste åren. Så kan vi inte ha det.

Fru talman! En av de åtgärder som den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde var att tillsätta en kommission för jämlik hälsa med uppgift att lämna förslag som skulle kunna bidra till att minska hälsoklyftorna i samhället.

Utredningen och arbetet mynnade ut i att riksdagen antog ett nytt övergripande mål för folkhälsopolitiken, något som vi var inne på tidigare i debatten, nämligen att "skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation".

Det är en målsättning som förpliktar, och en central fråga blir då vad som är påverkbart och vad som inte är påverkbart. Det finns inga entydiga svar på vad som är en påverkbar hälsoklyfta, men det som Kommissionen för jämlik hälsa tydligt framhöll var att i princip alla systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper faktiskt är påverkbara.

Människors hälsa, både generellt och specifikt för väldigt många av våra vanliga sjukdomar, påverkas av de förhållanden, villkor och miljöer där vi lever. Det handlar om förhållanden som går att påverka bland annat genom politiska insatser, inte minst i välfärden och till exempel genom förebyggande hälso- och sjukvård.

Det går inte heller att bortse från att den enskilda individen har ett väldigt stort ansvar för sin egen hälsa och för de val man gör. Men också på det området kan samhället påverka genom lagstiftning om till exempel rökfria miljöer, detaljhandelsmonopolet för att begränsa alkoholens skadeverkningar och åldersgränser.

Om vi ska kunna nå målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation krävs det en politik för större jämlikhet. Det krävs mer av socialt förebyggande insatser, och det krävs en omställning inom hälso och sjukvården till att i högre grad än i dag arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Betydligt fler vuxna behöver erbjudas hälsoundersökningar och få stöd i att utveckla mer hälsosamma levnadsvanor. För detta krävs det mer pengar till välfärden och mer pengar till hälso- och sjukvården.

Det är förstås också väldigt viktigt att stödja idrottsverksamheter, föreningslivet och friluftslivet, eftersom vi vet att all forskning visar att fysisk rörelse, aktivitet och samarbete stärker de flesta människors hälsa och välmående. Samhällets målsättning måste vara att fler ska delta och att de som rör sig minst i dag ska röra sig lite mer i morgon.

Fru talman! Ska vi göra skillnad på folkhälsoområdet krävs ett brett men samtidigt sammanhållet arbete. Det har vi i dag utifrån de nya folkhälsomålen och den uppföljningsstruktur som nu är på plats. De målen och det arbetet måste vi hålla fast vid. För detta krävs politisk vilja, men det krävs också ekonomiska resurser och investeringar i människors hälsa.

I det här sammanhanget vill jag påminna om att vi socialdemokrater föreslog dubbelt så mycket pengar till välfärden och hälso- och sjukvården som det finns i den statsbudget som den nuvarande regeringen styr landet utifrån.

I stället har den nya regeringen prioriterat att sänka skatterna för dem med höga inkomster. Men det är inte skattesänkningar för dem som bor i välbärgade områden som kommer att öka medellivslängden i Bergsjön i Göteborg, i Vivalla i Örebro eller på någon enda plats i Norrbottens län.

Fru talman! Jag står förstås bakom alla Socialdemokraternas yrkanden på folkhälsoområdet, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 2, som handlar om just det jag har talat om här i dag - att vi måste sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

(Applåder)

Fru talman! Folkhälsan, den samlade hälsan i en befolkning eller i någon annan större grupp av människor, är en grundsten i vår sjukvård. Folkhälsan omfattar ju alla delar av hälsa: psykisk, social och fysisk. Om vi har ett fungerande folkhälsoarbete syns det tydligt i mätningar att medellivslängd, självupplevd livskvalitet, förekomst av olika sjukdomar eller dödlighet vid till exempel barnafödande förändras. Och likaså ser vi tydligt om det inte fungerar.

Folkhälsan spelar också en viktig roll för ett gott välmående och för en friskare befolkning. Folkhälsopolitik syftar till att stödja den enskilde i att göra hälsosamma val, och genom att tidigt upptäcka och personanpassa behandlingsupplägg kan många folkhälsoproblem förebyggas. En fortsatt restriktiv alkohol- och narkotikapolitik och ett förebyggande arbete i frågor om rökning och spelmissbruk är i detta sammanhang viktigt. Här spelar ANDTS-strategin en viktig roll.

Att aktivt arbeta och skapa goda incitament för att få befolkningen till hälsosammare levnadsvanor är viktigt. Sverigedemokraterna anser att regeringen måste vidta åtgärder skyndsamt och på ett effektivt sätt uppmuntra människor att äta hälsosammare, röra sig mer samt minska användningen av alkohol, narkotika och tobakspreparat. Vi politiker i Sveriges riksdag och ledamöter i socialutskottet har en viktig funktion i att skapa ett starkt folkhälsopolitiskt Sverige som bidrar till att människor får en hälsosammare vardag och således också ett friskare liv. Genom att tidigt upptäcka, personanpassa och individualisera behandlingsupplägg och livsvanor kan många folkhälsoproblem förebyggas.

Det övergripande målet med det nationella vaccinationsprogrammet är att förbättra folkhälsan genom att förebygga smittspridning och bygga upp ett gott skydd mot allvarliga sjukdomar hos befolkningen. Detta är något som vi i Sverige har varit fantastiskt duktiga på, och som vi i dag vaccinerar våra barn når vi dem oavsett var de bor i landet via deras besök inom barnhälsovården och elevhälsan men även senare via primärvården, företagshälsovården, sjukvården och hos privata aktörer som vaccinerar under olika skeden i livet. Men det går inte att i dag få en samlad bild av vilka vaccinationer som har tagits, var de har tagits eller när de har tagits och hur patienten har fått dem.

Hur många har inte liksom jag haft dessa små papperskort till sina barn? Jag vet att mina barns journaler finns i minst tre, kanske till och med fyra, olika journalsystem - och då är min äldsta 22 år. Vaccinationskorten ligger numera nedpackade i någon låda sedan flera flyttar tillbaka.

Fru talman! Sverigedemokraterna anser att vi måste vidta åtgärder för att få fram de it-lösningar som krävs för att ta fram ett väl fungerande vaccinationsregister. På samma sätt som vi i dag jobbar med att ta fram läkemedelslistan skulle ett vaccinationsregister vara av stor vikt för patientens säkerhet. Registret skulle följa patienten genom hela livet och inte enbart finnas via ett papperskort i en flyttlåda som stannar kvar på vinden hemma hos dina föräldrar när du flyttar hemifrån.

Fru talman! En av de största orsakerna i dagens samhälle till att allt fler mår dåligt är den psykiska ohälsan.

I dagens samhälle lägger vi alltmer tid på sociala medier. I dag styrs vår tid på sociala medier av avancerade algoritmer som mediebolagen använder sig av för att få oss att spendera mer och mer tid på deras tjänster. Och det fungerar ju; det kan vi nog alla skriva under på.

Många av oss vet att vi kartläggs i detalj via sociala medier och att våra personliga uppgifter kan användas för att påverka oss att köpa en viss produkt eller ta ställning i en politiskt laddad fråga. Ändå fortsätter vi använda tjänsterna. Varför gör vi det? Vi är inte dumma. De flesta av oss förstår att när en tjänst är gratis är det vi som är produkten. Vi blir alltmer medvetna om risken att data om oss kan hamna i fel händer och användas i sammanhang vi inte har kontroll över, till exempel för att exponera oss för reklam eller för att manipulera oss. Trots det fortsätter vi använda de sociala mediernas tjänster även om risken finns att det kränker vår integritet.

För många har sociala medier och dagens teknik även blivit en del av våra liv. Det är mer än bara en plattform att söka och få information på. Det är ett sätt att hålla kontakten med vänner, till och med ett sätt att kunna ha vänner.

Min son har alltid varit en ensamvarg och haft svårt att ha vänner och umgås på grund av sin autismdiagnos. Men i dag kan han använda sociala medier till att ha en kompisrelation med sin bästa vän 15 mil bort. Varje dag efter skolan samtalar och leker de via Facetime, där de kan spela spel och prata. Han har en vän som vill "hänga" och leka med honom varje dag. Han är inte längre ensam.

Men hur påverkas vi då av de stora mediebolagen, och hur mår vi psykiskt av det? Det finns flera forskningsrön som visar på korrelationen mellan psykisk ohälsa och den tid vi spenderar på sociala medier. Socialstyrelsen har även rapporterat att den psykiska ohälsan hos barn i åldern 10-17 år har ökat med 100 procent på tio år. 100 procent!

Ju mer tid vi spenderar framför skärmen, desto större risker föreligger det för depression, ångest och självmordstankar, inte minst bland unga människor. Även om det i dag inte finns forskning som helt klarlagt detta samband tyder mycket på det.

Fru talman! Sverigedemokraterna ser det som oerhört viktigt att vi nu med det nya högerstyret tar tag i detta genom att studera och se över hur sociala medier påverkar vår hälsa och undersöka särskilda åtgärder så att den negativa inverkan ska kunna hanteras effektivt.

Fru talman! Sverigedemokraterna ställer sig bakom samtliga reservationer men väljer att yrka bifall endast till reservation 18 om psykisk ohälsa.

Fru talman! Folkhälsa är stort. Den stora bärande frågan för mig inom området folkhälsa, som jag har jobbat med en stor del av mitt liv, är de stora skillnader som vi kan vi kan se i hälsa och livslängd och som beror på klass. Då kanske det inte räcker med enstaka kampanjer om tobak eller fetma, även om det kan vara bra. Man måste göra fler saker samtidigt.

Fru talman! Vi kan nu se att kvinnor med låg socioekonomisk status, exempelvis med kort utbildning, har haft en negativ utveckling. I gruppen har medellivslängden till och med sjunkit. Det är väldigt allvarligt. Det borde sända en enorm signal till ett samhälle. Samtidigt kan man också se att deras ekonomiska standard har sjunkit. Det har påverkat hälsan för dem och deras barn, och det kommer att göra det på lång sikt.

Mer än vart femte barn till personer med kort utbildning lever i en situation där inkomsterna under flera år inte har räckt till de nödvändigaste utgifterna. I samma grupp är det ungefär 40 procent som har gått i gymnasiet. Då förstår ni - det här är folkhälsa. Vad ska vi göra åt det? Det kan man fundera på. Det krävs många insatser samtidigt, men det krävs definitivt inte nedskärningar för den här gruppen, som vi kommer att se nu de kommande fyra åren om inte något mirakulöst inträffar.

Fru talman! Det är väldigt oroande att hälsan försämras för den här gruppen kvinnor och deras i runda slängar 65 000 barn som lever i ekonomisk utsatthet. Detta är en fråga som borde väcka enormt engagemang och som borde har gjort det länge. Det här handlar inte om en utveckling som har varit under sex månader, utan det är en utveckling som har varit under en väldigt lång period.

SNS har gjort en forskningsrapport som heter Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa. Där går forskarna igenom väldigt många utredningar och så vidare. I rapporten står det att barn till de föräldrar som har högst inkomst och utbildning har upp till 40-45 procents lägre sannolikhet att hamna på sjukhus och bli sjuka.

Det behövs alltså verkligen ett förebyggande arbete. Jag tror att det behövs en annan lagstiftning. Folkhälsoarbete är ju ingenting som vi behöver jobba med i regionerna eller i kommunerna, det vet ni, utan det borde finnas en nationell folkhälsolag, liknande de som finns i Norge, Finland och Danmark. Vi borde ha en folkhälsolag som man kan implementera, där folkhälsa blir någonting på riktigt, där regionerna jobbar med detta och där det händer något. Det vill vi se.

Sedan över till vaccinationerna, fru talman. Vi har ju ett väldigt stabilt barnvaccinationsprogram. När det gäller just barnvaccinationerna ligger vi väldigt högt. Det är bra. Det har funnits tendenser till att man inte vill vaccinera, men de har eliminerats, tycker jag.

Men sedan har vi vaccinationer för äldre, som jag har pratat om tidigare här i replikskiftet: pneumokocker för personer som är 65 plus, bältros, som är en extremt dyr åtgärd - 2 000 kronor per vaccinationstillfälle, vilket gör 4 000 - och TBE, som också är en oerhört viktig vaccination.

Pneumokocker är intressant att titta på. Enligt Folkhälsomyndigheten är pneumokocker den vanligaste orsaken till lunginflammationer för de yngsta och de äldsta individerna i samhället. För barn har pneumokockvaccin ingått i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan 2009. Från 2022 ingår vaccination mot pneumokocker för äldre också i programmet, men då ska man vara 75 år eller äldre. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot pneumokocker till personer som är 65 år och äldre. Så det är en diff där på tio år. Trots det erbjuds inte gruppen vaccinet i det särskilda vaccinationsprogrammet.

Det är intressant att jämföra länder. Danmark brukar ibland hyllas här av olika skäl av olika partier. Där vaccinerar man personer över 65 år. Där har man en vaccinationstäckningsgrad på 73 procent, medan vi har 36 procent för samma grupp. Det tycker jag att man kan fundera på.

Vi måste göra något åt detta, och därför vill vi att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett vaccinationsprogram för äldre. Därför vill jag yrka bifall till reservation nummer 12.

Sedan tänkte jag prata lite om hiv och aids, som på 80-talet var något man dog av. Om man fick hiv var man på något sätt predestinerad att avlida av aids. I dag kan vi tack vare forskning se att rätt behandlad hiv inte längre är en överförbar sjukdom. Det finns effektiva läkemedel för att undvika hivinfektion, och ett av de mer effektiva är så kallade Prep-läkemedel, som kan användas om man är en person i riskzon.

Man har tittat på detta i USA och England och sett att det har funkat alldeles utmärkt, men i Sverige är det lite svårare. Det är bara ett antal kliniker i Sverige som skriver ut Prep, fast läkare har förmåga och möjlighet att göra det. Biverkningarna är minimala, så detta är något som vore toppen att skriva ut till riskgrupper. Man kan fundera på varför det inte sker, om det är för att det är mer moralkonservativa läkare som sitter vid bordet eller något annat. Det är enorma väntetider för att få Prep-behandling runt om i Sverige. Detta har vi försökt jobba med i några år, och nu är det fler partier som gör det, vilket är bra.

Sedan handlar det om att barns och ungas psykiska mående har försämrats, som vi alla vet. Vi har också, precis som jag nämnde tidigare, väldigt få ingångar för barn och unga inom hela psykiatrin. Alla barn kan inte hamna på barn- och ungdomspsykiatrin. Det är inte möjligt, utan vi måste ha bättre ingångar när det gäller barn- och ungdomshälsan. Exempelvis kan man rusta ungdomsmottagningarna, ha bra skolhälsovård och så vidare. Detta ska vi diskutera senare under våren.

Jag tycker att psykisk hälsa är en oerhört viktig fråga, både hos vuxna och hos barn och unga. Det finns mycket mer vi kan göra för att få flera trygga vägar in i vården. Det är en förutsättning för att fånga in dessa barn tidigt.

Fru talman! Jag begärde inte replik på dig, Jakob Olofsgård, för jag ville vara snäll.

Jag tycker att hela Tidöavtalet är sorglig läsning, men vi är positiva till fritidskortet. Det var några från oppositionen som inte var det, men vi är det. Vi tycker att det kan vara en smart idé.

Jag lever i Stockholm, som ni hör, och man kan undra var klubbarna finns. Var finns Scouterna, simklubbarna och de bra fotbollsklubbarna? De finns väldigt sällan i eftersatta områden, utan de finns i mer välbeställda områden. Detta tycker jag är sorgligt. Det måste handla om att försöka styra över verksamheter på det sättet eller ge dem likvärdiga förutsättningar.

Att vara med och spela fotboll kostar, som sagt. Det är fotbollsskor och så vidare, och det kan bli dyrt. För familjer som verkligen lever på marginalen behövs stöttning för att barn ska komma ut i ett sammanhang. Jag tror väldigt mycket på fritidsaktivitet för barn - att vara med i ett sammanhang på olika sätt eller att vara med och spela teater. Det behöver inte handla om sport, utan det kan vara att lära sig att spela ett instrument eller sjunga tillsammans - whatever, bara det är ett sjyst sammanhang.

Vi har varit väldigt dåliga på att erbjuda barn i eftersatta områden detta, och man kan undra varför. Man kan undra varför Scouterna inte har mer verksamhet i Rinkeby, Tensta eller Botkyrka. Nu pratar jag om Stockholm - det blev väldigt stockholmskt.

Det behövs stora satsningar, men det behövs också satsningar ekonomiskt på de föräldrar som lever med barnen. Om du är en mamma eller pappa och har fyra jobb för att få världen och livet att snurra runt har du väldigt lite tid för att se till att dina barn går på aktiviteterna. Det är en klassfråga.

Fru talman! När det gäller Tidöavtalet, som vi ibland benämner som slottsavtalet, är det de rasistiska undertonerna som gör att man inte gillar hela dokumentet.

När det gäller skolan och vad vi ska göra med den säger Sveriges Lärare att det med de statsbidrag som har gått ut blir svårare att upprätthålla till och med den nivå som fanns under de föregående åren. Vi står inför en kris i skolan, i förskolan och i vården. Det kommer att bli kris även inom barn- och barnpsykiatrin.

När det gäller resurser säger en del här att pengar är inte så viktigt, men pengar är viktigt om man ska anställa personal. Pengar är viktigt om man ska anställa en assistent till en kille eller tjej som behöver en assistent i skolan. Om man inte kan göra det blir det en väldig belastning på de lärare som jobbar där. Det handlar också om folkhälsa.

Skolan är det viktigaste instrumentet vi har i Sverige för att se till att barn och unga är rustade för livet och att de kan gå ut med betyg från grundskolan och gymnasiet. De barn som inte gör det kan man följa, och då ser man att det går dåligt för dem. Därför behövs extra satsningar som är långsiktiga. Det går inte med 5 miljarder hit eller 4 miljarder dit, utan det måste vara en bastant matta av medel, pengar och resurser som ligger länge för att barn och unga ska kunna ha den nivå i skolan som de behöver, där lärarna kan vara lärare och pedagoger och inte bara assistenter, kuratorer och allt på en gång. Detta klarar man inte som lärare.

Skolan är det viktigaste, och där har Tidöavtalet inte levererat.

Herr talman! Nu kan man tro att jag och Karin Rågsjö har synkat våra anföranden. Men så är inte fallet.

Miljöpartiet, liksom Vänsterpartiet, anser att Sverige behöver en folkhälsolag, precis som övriga länder i Norden har. Vi behöver ett regelverk som tydligare än i dag klargör hur ansvaret för folkhälsoarbetet ser ut på lokal, regional och statlig nivå. Ansvarsfördelningen mellan kommuner och regioner i folkhälsofrågor behöver tydliggöras, och kopplingen till miljömålen behöver stärkas.

Ju klarare det är för politiker, tjänstemän och invånare, desto mer sannolikt att folkhälsoperspektivet och folkhälsoarbetet kommer att lyftas fram mer och få större genomslag. Kommissionen för jämlik hälsa skrev i sitt slutbetänkande om behovet av ett sådant klargörande och föreslog en utredning som ska se över om existerande ansvarsområden är tillräckliga eller om en folkhälsolag bättre kan bidra till målet om en god och jämlik hälsa. Miljöpartiet hoppas att detta snart kan bli verklighet.

Det behövs generellt en bred jämlikhetsskapande politik för att uppnå målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Skillnaderna i hälsa mellan människor beroende på till exempel var i landet de bor eller vilken utbildning de har måste försvinna. Regeringen bör höja kraven på alla regioner att bedriva ett systematiskt förebyggande hälsoarbete. Alla invånare ska kunna få högkvalitativt stöd, hjälp och råd för att till exempel kunna förhindra undvikbara livsstilssjukdomar och kunna screenas för sjukdomar som kan botas enklare om de upptäcks i tid.

Herr talman! Det finns många åtgärder som kan vidtas för att förbättra hälsan hos olika grupper i befolkningen eller förhindra svår sjukdom, och jag vill särskilt nämna några av dem.

Miljöpartiet anser att regeringen bör överväga initiativ som i alla regioner säkerställer ökad rådgivning och förskrivning av så kallade Prep, det vill säga behandlingar som kan minska risken för att hiv överförs. Det är särskilt viktigt att de som tillhör olika grupper som har en ökad risk för att få hiv-viruset överfört, till exempel män som har sex med män och migranter från vissa länder samt deras partner, får förbättrad tillgång till detta genom riktad information. Det är även viktigt att smittskyddslagens intentioner efterlevs och att tillgången till testning för hiv i regionerna möter de faktiska behoven.

Mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem, och arbetet mot detta behöver införas som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken.

Miljöpartiet anser att regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över behoven för vaccinationsprogram för äldre, vilket också är en fråga som flera här inne har lyft fram i dag. Regeringen bör överväga om vacciner och även screeningar i linje med expertmyndigheternas rekommendationer ska vara kostnadsfria för äldre över en bestämd ålder i hela landet. Som det är nu finns en överhängande risk att människors ekonomiska situation blir avgörande för vilka vacciner de har tillgång till.

Herr talman! Psykisk hälsa och suicidprevention är ett annat högst angeläget område. Regeringen har i regeringsförklaringen aviserat att man ska tillsätta en haverikommission varje gång en människa dör i suicid.

Detta är en fråga som Miljöpartiet har drivit länge, och vi välkomnar verkligen detta. Men jag vill ta tillfället i akt att lyfta fram att händelseanalyser behöver göras även vid självmordsförsök, inte minst eftersom personen det handlar om då är kvar i livet och kan bistå med bättre förståelse för vad som hade kunnat göras för att undvika att självmordsförsöket gjordes. Det blir ett viktigt bidrag till det förebyggande arbetet.

Miljöpartiet vill att Sverige ska vara ett land där det finns bra och verksamma insatser för personer med psykisk sjukdom, psykisk ohälsa och suicidrisk - såväl direkta insatser som förebyggande. Den nationella hjälplinje som fanns tidigare fyllde en viktig kompletterande funktion, och det var många som blev bestörta när den lades ned.

Organisationerna Suicide Zero, Funktionsrätt Sverige och Nationell samverkan för psykisk hälsa har initierat ett upprop och en namninsamling för att återinrätta den nationella hjälplinjen. Den 21 februari överlämnades drygt 10 000 namnunderskrifter till ministern.

Folkhälsa

Folkhälsomyndigheten fick redan 2021 ett uppdrag att analysera behovet. Ett kompletterande uppdrag har rapporterats, och frågan ligger på regeringens bord. Behovet av linjen är mycket stort, och såväl avgränsningsfrågor som tekniska lösningar har utretts. Miljöpartiet hoppas nu att den nationella hjälplinjen kommer att återinrättas.

Slutligen, herr talman, vill jag lyfta fram ett upprop som nyligen publicerades i Aftonbladet. Det var drygt 130 undertecknare, bland annat läkare, annan vårdpersonal och forskare. Skribenterna påpekade att Världshälsoorganisationen beskriver klimatförändringarna som det största hälsohotet mänskligheten står inför. De menar också att dessa frågor inte behandlas med den tyngd som de fordrar trots att Folkhälsomyndigheten själva påpekar att klimatförändringarna försämrar förutsättningarna för att skapa en god folkhälsa i Sverige.

Folkhälsa

Skribenterna har tre uppmaningar till Folkhälsomyndigheten: att tydligare kommunicera att klimatkrisen är det största hotet mot folkhälsan, att påpeka behoven av kraftfulla förebyggande klimatåtgärder och att differentiera mellan olika uppvärmningsscenarion, så att allmänheten får kunskap om skillnaden i hälsopåverkan vid olika graders uppvärmning.

Miljöpartiet välkomnar detta och andra inlägg i debatten som på olika sätt synliggör vilka olika typer av effekter som klimatkrisen för med sig och kommer att föra med sig framöver. Vi hoppas att fler inlägg av detta slag kommer att följa och att medvetenheten om klimatkrisens hälsoeffekter kommer att öka.

Jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 1 under punkt 1. Reservationen handlar om en folkhälsolag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 april.)