Thomas Ragnarsson (M) svarade Karin Rågsjö i en replik om Folkhälsa i debatten ”Protokoll 2022/23:88 Torsdagen den 13 april” den 13 april 2023.
Karin RågsjöV· i en replikDen stora frågan handlade om klasskillnaderna och hälsan, men detta kanske vi borde ha ett seminarium om, för det kräver mer tid. Men det är en viktig aspekt. Sedan är det detta med pengar och folkhälsa. Man kan alltid…Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet SoU20 Folkhälsa. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Vad är folkhälsa? Det är ett brett begrepp som innefattar det mesta i livet. Vi skulle kunna sväva ut ordentligt i denna debatt, men jag kommer att försöka hålla mig till två övergripande huvudgrupper: den fysiska och den psykiska folkhälsan.
Fru talman! Den psykiska folkhälsan har försämrats det senaste decenniet, och vi kan konstatera att det finns många människor i vårt land som inte mår bra. Vi ser i dag en stadigt växande kö till barn- och ungdomspsykiatrin, samtidigt som sjukskrivningstalen när det gäller depression och utmattningssyndrom är höga.
Jag tror inte att det finns någon enkel lösning på denna problematik, men vi kan konstatera att väldigt grundläggande saker som utbildning och arbete har en avgörande roll. Därför är det av yttersta vikt att vi skapar förutsättningar för att barn och vuxna ska få mening i sitt liv genom en bra utbildning och ett arbete.
Fru talman! Sverige har i dag stora problem när det gäller både skolresultat och arbetslöshet. Det kan inte hänskjutas till något annat än en misslyckad politik de senaste mandatperioderna. Detta är något som vi tar på största allvar, och vi kommer att jobba hårt för en skola som levererar det den är satt till att göra. Detta finns både i Tidöavtalet och i budgeten.
Små pengar i en budget kan göra stor skillnad, vilket gör att de 20 miljoner som är avsatta till Bris faktiskt innebär att de kan säkerställa sin verksamhet det kommande året.
Fru talman! Sambandet mellan fysisk aktivitet och fysiskt och psykiskt välbefinnande är väldokumenterat. Därför är satsningar inom detta område av största vikt. Att erbjuda barn och ungdomar möjligheten att delta i idrotts- och föreningsliv via fritidskort kan ge dem ingången till ett fortsatt aktivt liv i framtiden. Det finns föreningar som tappade 60 procent av sin ungdomsverksamhet under pandemin, och de långsiktiga hälsoeffekterna av det kan bli väldigt stora. Förutom rörelse och engagemang ger dessa aktiviteter också gemenskap och sammanhang, vilket är en viktig del för att bryta ensamhet och isolering.
Fru talman! "Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation." Så står det i propositionen 2017/18:249, och det gäller än. Kan vi leva upp till detta är hälsovinsterna för den enskilde och för samhället enorma.
Ett annat område som har stor påverkan på folkhälsan är arbetet kring ANDTS. Bruket av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel påverkar givetvis människan både psykiskt och fysiskt, och därför är det förebyggande arbetet inom detta område av största vikt.
Väl utbyggda vaccinationsprogram har tjänat folkhälsan väl, och det är inte en slump att vi mer eller mindre lyckats utrota många av dessa sjukdomar. Självklart ska vi bygga ut dessa program allteftersom evidensen finns på plats.
Fru talman! Jag började med frågan: Vad är folkhälsa? Ju mer man tittar på frågan, desto mer blir man klar över att folkhälsa är och påverkas av allt i livet. Man ser också att enkla åtgärder ibland kan få stora effekter i andra ändan. Att rörelse och fysisk aktivitet stärker kroppen är ganska självklart, och man kan också se att de långsiktiga förebyggande effekterna när det handlar om psykiskt välbefinnande, fetma, diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdom är mycket stora.
De insatser som vi gör för ökad rörelse ger enorma effekter i andra ändan, och det är givet att ju tidigare man aktiverar sig, desto större blir de långsiktiga hälsoeffekterna. Därmed är det inte sagt att det inte lönar sig att börja röra sig i vuxen ålder. Det är självklart att hälsoeffekterna ger utdelning även här.
Fru talman! Ledamoten Ragnarsson räknade upp ett antal frågor som ingår i folkhälsa. En fråga som han inte berörde är klasstillhörighet. Där har det hänt något väldigt oroväckande.
Kvinnor med låg socioekonomisk status, om man får uttrycka sig så - alltså kort utbildning och så vidare - har liksom tappat i livslängd. Det är ganska allvarligt. Det är något som man måste ta tag i på olika sätt. Det berör också deras barn i hög utsträckning.
Tittar man på barnen till personer med kort utbildning kan man se att vart femte barn lever i en situation där inkomsterna under flera år inte har täckt de nödvändigaste utgifterna. Det har förstås stor bäring på hur de mår. I samma grupp har endast 40 procent gymnasieexamen - vi talar alltså om barnen till de fattiga kvinnorna. Det kommer förstås att påverka deras liv.
Jag undrar vilka tankar som finns i Tidöavtalet när det gäller dessa frågor. Detta är ju något som är oerhört viktigt. Nu är vi på väg in i en lågkonjunktur, och vi ser tyvärr att denna grupp kommer att drabbas väldigt hårt av högre priser, högre hyror och så vidare.
Då gäller det att ha en bra skola. Då måste man också ha statsbidrag för att kunna leverera en bra skola. Har man inte tillräckligt med statsbidrag till skolorna kommer de barn som har de sämsta förutsättningarna tyvärr återigen att hamna i en tråkig sits. Det kommer att påverka folkhälsan.
Har ledamoten Ragnarsson några tankar om detta utifrån den budget som SD och regeringen har lagt och den vårbudget som vi kommer att få se på måndag?
Fru talman! Det är allmänt känt, tror jag, att mycket av de problem vi ser i samhället är kopplade till socioekonomiska frågor.
Vi har också sett att på de ställen där ungdomarna genomgår en gymnasieutbildning minskar risken enormt för att de ska hamna i dåligt sällskap, hamna i klammeri med rättvisan och liknande.
Det vi ser i dag är att personer många gånger misslyckas i skolan. Den enkla lösning man ofta ropar på är mer pengar. Jag kommer själv från hälso- och sjukvården. I hela samhället säger man alltid: Vi behöver mer pengar! Men jag tror inte att det löser det stora problemet. Jag tror att vi behöver se på vilka resurser vi faktiskt har till förfogande i dag och använda dem på smartare sätt. Gör man detta behöver man inte tillskjuta mer pengar.
Samtidigt är det ju inte så att våra kommuner inte får några statsbidrag. Men det handlar om att använda statsbidragen på ett vettigt sätt. Jag är helt övertygad om att genom att jobba smartare med de pengar vi har skulle vi faktiskt kunna nå mycket bättre resultat än vi gör i dag.
Sedan ber jag om ursäkt, för jag glömde vad den andra delen av frågan var. Men jag kan återkomma till den om Karin Rågsjö vill upprepa den.
Fru talman! Den stora frågan handlade om klasskillnaderna och hälsan, men detta kanske vi borde ha ett seminarium om, för det kräver mer tid. Men det är en viktig aspekt.
Sedan är det detta med pengar och folkhälsa. Man kan alltid säga att det kanske inte behövs mer pengar. Men i dag kan man inte gärna säga det till Lärarförbundet, SKR, Vårdförbundet och så vidare, för vi står inför en ganska stor kris. Jag är ganska orolig.
Folkhälsa har att göra med hur människor mår. Om vi har en skola där exempelvis Lärarförbundet går ut och säger att de inte kommer att klara detta - det handlar inte om några enskilda kommuner utan om hela Sverige - kommer det förstås att påverka folkhälsan för de barn som går i skolan.
Man kan trixa och fixa och göra olika saker. Men att slå ihop klasser, ta bort lärarassistenter och så vidare kommer att påverka de barn som berörs, och det är ofta barn som växer upp i områden som är eftersatta på olika sätt. Där skulle skolan behöva mycket mer.
Pengar spelar alltid en stor roll i sammanhanget. Man ska inte slösa med pengar, men man ska kunna anställa behöriga lärare. Man ska kunna anställa assistenter till de barn som behöver det. Om det visar sig att man inte kan göra det kommer det att påverka folkhälsan negativt. Det kommer att göra det under en ganska lång period.
Skolan har en bärande roll när det gäller just folkhälsan. Det vet vi alla. Går man ut skolan i dag med betyg från gymnasiet klarar man sig ganska bra.
Sedan är det den stora frågan om klasskillnaden i hälsa, som ökar år från år. Jag tror tyvärr att med den budget ni har lagt fram tillsammans med det parti som ni är helt beroende av, Sverigedemokraterna, kommer detta tyvärr inte att fungera för de familjer vi pratar om. Folkhälsan kommer att ta stryk av den budget och den politik som ni för.
Fru talman! Jag håller inte med om det sista som ledamoten anger. Däremot är vi helt överens när det gäller klasskillnader i samhället och hälsa. Det finns hur mycket evidens på det som helst, så där finns det ingen skiljelinje i vad vi tycker. Men frågan är: Hur når vi resultat när det gäller detta?
Vi måste jobba mer proaktivt inom svensk hälso- och sjukvård. Vi måste öka kunskapsbasen när det gäller hur man faktiskt förbättrar sin hälsa, till exempel med rörelse och kosten man äter.
Samtidigt har många av dessa klasskillnader egentligen uppkommit av att man har hamnat i arbetslöshet och lever ett ganska isolerat liv. Genom arbete bryter man den typen av isolering. Det är också ett sätt att öka kunskapsbasen hos den ensamstående modern eller vem det nu månde vara.
Jag tror att detta hänger samman väldigt mycket. Det handlar om hur vi jobbar med arbetsmarknadsfrågor och skolfrågor för att öka kunskapsbasen.
Sedan var det detta med pengar. Jag kommer från hälso- och sjukvården. Det är en paradgren inom svensk hälso- och sjukvård att aldrig hålla en budget. Jag har inte varit med om att man gjort det på 35 år. Faktum är att jag anser att det finns pengar, men vi använder dem inte på ett smart sätt. Det är många gånger som man ser att pengar läggs på helt onödig administration och annat i stället för på kärnverksamheten, och där är det ingen skillnad mellan skola och hälso- och sjukvård.
Jag vill nog påstå att det finns pengar till att göra detta, och det finns statsbidrag. Det handlar också om att kommunerna måste prioritera. Det hörde vi i den tidigare debatten.
Fru talman! Tack så mycket för anförandet, Thomas Ragnarsson! Jag tycker att det var bra att ledamoten lyfte frågan om att vi har väl utbyggda vaccinprogram i Sverige, för det är på det viset. Vi har sedan lång tid tillbaka i Sverige väl utbyggda vaccinprogram för våra barn och unga. Elva olika vacciner erbjuds, och nu på slutet har vi även kompletterat med bland annat hpv-vaccin för unga flickor. Vi har dessutom en väldigt bra vaccintäckning bland våra barn och unga.
Jag lade också märke till att ledamoten sa att det finns anledning att bygga ut vaccinprogrammen allteftersom evidens är på plats. Det leder mig till frågan om vaccinering av våra äldre. Vi har faktiskt evidens på plats om att detta är viktigt och behövligt.
Det finns i dag inget heltäckande eller samordnat vaccinprogram för våra äldre, och det är något som efterfrågas av flera partier i riksdagen. Förutom att det behövs ett samlat program behövs det ett kostnadsfritt program för att öka just vaccintäckningen bland våra äldre. Det kan handla om till exempel säsongsinfluensa, bältros och pneumokocker. Det är flera av partierna, bland annat Centerpartiet, som har lagt fram förslag om ett tillkännagivande till regeringen kring just frågan om att vi ska ha ett heltäckande vaccinprogram för våra äldre.
Fru talman! Min fråga till Thomas Ragnarsson är då: Varför är inte detta en prioriterad fråga för Moderaterna och de andra Tidöpartierna?
Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag pratar om evidens. Ja, det är helt rätt som ledamoten säger: Det finns evidens för att äldre ska vaccinera sig. Men det behöver ändå utredas och göras beräkningar av vad saker och ting kommer att kosta. Det finns i andra änden en marginalnytta med att vaccinera. Vi kanske slipper inläggningar på sjukhus och sådant.
Jag hoppas att man kommer att göra en utredning av vad detta skulle innebära, och jag vet att Socialstyrelsen tittar på det. Det är alltså inte en begravd fråga.
I den bästa av världar skulle vi kunna erbjuda allt till alla vid alla tillfällen, men så är inte verkligheten när det gäller ekonomi, utan man får göra prioriteringar. Och fram till dags dato tycker jag att man har gjort väldigt bra prioriteringar.
Vissa kommuner har redan infört vissa delar. De erbjuder vaccination. Jag vet att det finns kommuner som till och med står för kostnaden helt och hållet. I andra kommuner får man betala en egenavgift och så vidare. Det skiljer sig lite när det gäller äldre.
Jag ser fram emot en utredning på detta område, för det är helt nödvändigt. Efter pandemin såg vi faktiskt vikten av att äldre vaccinerar sig. Det är ingen slump att äldre i Sverige drabbades väldigt hårt av pandemin. Vi valde att inte lägga in lika många som man gjorde i övriga Europa, till exempel, och det var en orsak till att många avled. De fick inte rätt hjälp. Däremot såg vi att vaccinationerna, när de kom igång, hade en enorm effekt.
Fru talman! Det gläder mig att ledamoten hoppas att man kommer att göra en utredning om detta i framtiden, för ledamoten har alla möjligheter att trycka på för att en sådan utredning ska göras. Om ledamoten är beredd på det kan vi naturligtvis gemensamt författa inlägget till regeringen om att detta är behövligt. Det är som sagt många partier som vill se en sådan utredning och som vill se ett förslag på hur man kan få ett samlat vaccinationsprogram för de äldre.
Det är en fråga som är viktig. Ledamoten hänvisar till hur det kan se ut i enskilda kommuner - eller det är kanske mer i enskilda regioner - när det gäller hur man hanterar både kostnadsbiten och vaccinerbjudandena. Det är klart att detta i sig talar för en ojämlik vård. Det vi behöver i Sverige är en jämlik vård, och då behövs det mer av nationell styrning över vad som faktiskt ska erbjudas delar av befolkningen.
Vi såg inte minst under pandemin att äldre är en utsatt grupp. När man går in i ålderdomen uppfattar man inte alltid att man är utsatt och att kroppen har blivit skörare. Av just den anledningen är det många som avstår från viktiga vaccineringar, exempelvis vad gäller säsongsinfluensan. Därför finns det ett ännu större behov av just en nationell styrning när det gäller denna fråga.
Fru talman! Det gläder mig, som sagt, att ledamoten är positiv till en sådan här utredning. Jag är naturligtvis beredd att från Centerpartiets sida skriva under ett tillkännagivande till regeringen för att gemensamt trycka på i frågan.
Fru talman! Vi kan titta på hälsoläget när vi pratar om folkhälsa. Vi vet att den multisjuka äldre till exempel tar 50 procent av alla akutresurser i samhället i dag. Och det kan räcka med att den multisjuka äldre får till exempel en säsongsinfluensa för att den plötsligt ska bli en patient som kanske behöver vårdas på iva under längre tid. Detta är självklart förknippat med stora kostnader och ett stort tryck på hälso- och sjukvården.
Det som är lite oroande när det gäller våra vaccinationsprogram är att det finns vaccinationsskeptiker i samhället som driver linjen att det är farligt att vaccinera sig. Så sent som 2016 fick vi ett utbrott av mässling på grund av att man inom vissa områden valde att inte vaccinera sig. Man hade hört att det inte var bra och att det var farligt för barnet. Direkt såg vi en spridning i samhället. Det går alltså extremt fort.
Jag tror att vi ska vårda de vaccinationsprogram som vi har och se till att de är manifesta i samhället. Men vi behöver titta vidare på frågan. Min uppfattning är nämligen - det är ingen teori bakom detta - att virus riskerar att vara det som dödar mänskligheten. Vi står oss ganska slätt när de sätter in. Vi fick en försmak av det under pandemin.
