Karin Rågsjö (V) svarade Anna-Lena Blomkvist i en replik om Folkhälsa i debatten ”Protokoll 2022/23:88 Torsdagen den 13 april” den 13 april 2023.
Anna-Lena BlomkvistSD· i sitt anförandeFolkhälsan, den samlade hälsan i en befolkning eller i någon annan större grupp av människor, är en grundsten i vår sjukvård. Folkhälsan omfattar ju alla delar av hälsa: psykisk, social och fysisk. Om vi har ett…Fru talman! Folkhälsan, den samlade hälsan i en befolkning eller i någon annan större grupp av människor, är en grundsten i vår sjukvård. Folkhälsan omfattar ju alla delar av hälsa: psykisk, social och fysisk. Om vi har ett fungerande folkhälsoarbete syns det tydligt i mätningar att medellivslängd, självupplevd livskvalitet, förekomst av olika sjukdomar eller dödlighet vid till exempel barnafödande förändras. Och likaså ser vi tydligt om det inte fungerar.
Folkhälsan spelar också en viktig roll för ett gott välmående och för en friskare befolkning. Folkhälsopolitik syftar till att stödja den enskilde i att göra hälsosamma val, och genom att tidigt upptäcka och personanpassa behandlingsupplägg kan många folkhälsoproblem förebyggas. En fortsatt restriktiv alkohol- och narkotikapolitik och ett förebyggande arbete i frågor om rökning och spelmissbruk är i detta sammanhang viktigt. Här spelar ANDTS-strategin en viktig roll.
Att aktivt arbeta och skapa goda incitament för att få befolkningen till hälsosammare levnadsvanor är viktigt. Sverigedemokraterna anser att regeringen måste vidta åtgärder skyndsamt och på ett effektivt sätt uppmuntra människor att äta hälsosammare, röra sig mer samt minska användningen av alkohol, narkotika och tobakspreparat. Vi politiker i Sveriges riksdag och ledamöter i socialutskottet har en viktig funktion i att skapa ett starkt folkhälsopolitiskt Sverige som bidrar till att människor får en hälsosammare vardag och således också ett friskare liv. Genom att tidigt upptäcka, personanpassa och individualisera behandlingsupplägg och livsvanor kan många folkhälsoproblem förebyggas.
Det övergripande målet med det nationella vaccinationsprogrammet är att förbättra folkhälsan genom att förebygga smittspridning och bygga upp ett gott skydd mot allvarliga sjukdomar hos befolkningen. Detta är något som vi i Sverige har varit fantastiskt duktiga på, och som vi i dag vaccinerar våra barn når vi dem oavsett var de bor i landet via deras besök inom barnhälsovården och elevhälsan men även senare via primärvården, företagshälsovården, sjukvården och hos privata aktörer som vaccinerar under olika skeden i livet. Men det går inte att i dag få en samlad bild av vilka vaccinationer som har tagits, var de har tagits eller när de har tagits och hur patienten har fått dem.
Hur många har inte liksom jag haft dessa små papperskort till sina barn? Jag vet att mina barns journaler finns i minst tre, kanske till och med fyra, olika journalsystem - och då är min äldsta 22 år. Vaccinationskorten ligger numera nedpackade i någon låda sedan flera flyttar tillbaka.
Fru talman! Sverigedemokraterna anser att vi måste vidta åtgärder för att få fram de it-lösningar som krävs för att ta fram ett väl fungerande vaccinationsregister. På samma sätt som vi i dag jobbar med att ta fram läkemedelslistan skulle ett vaccinationsregister vara av stor vikt för patientens säkerhet. Registret skulle följa patienten genom hela livet och inte enbart finnas via ett papperskort i en flyttlåda som stannar kvar på vinden hemma hos dina föräldrar när du flyttar hemifrån.
Fru talman! En av de största orsakerna i dagens samhälle till att allt fler mår dåligt är den psykiska ohälsan.
I dagens samhälle lägger vi alltmer tid på sociala medier. I dag styrs vår tid på sociala medier av avancerade algoritmer som mediebolagen använder sig av för att få oss att spendera mer och mer tid på deras tjänster. Och det fungerar ju; det kan vi nog alla skriva under på.
Många av oss vet att vi kartläggs i detalj via sociala medier och att våra personliga uppgifter kan användas för att påverka oss att köpa en viss produkt eller ta ställning i en politiskt laddad fråga. Ändå fortsätter vi använda tjänsterna. Varför gör vi det? Vi är inte dumma. De flesta av oss förstår att när en tjänst är gratis är det vi som är produkten. Vi blir alltmer medvetna om risken att data om oss kan hamna i fel händer och användas i sammanhang vi inte har kontroll över, till exempel för att exponera oss för reklam eller för att manipulera oss. Trots det fortsätter vi använda de sociala mediernas tjänster även om risken finns att det kränker vår integritet.
För många har sociala medier och dagens teknik även blivit en del av våra liv. Det är mer än bara en plattform att söka och få information på. Det är ett sätt att hålla kontakten med vänner, till och med ett sätt att kunna ha vänner.
Min son har alltid varit en ensamvarg och haft svårt att ha vänner och umgås på grund av sin autismdiagnos. Men i dag kan han använda sociala medier till att ha en kompisrelation med sin bästa vän 15 mil bort. Varje dag efter skolan samtalar och leker de via Facetime, där de kan spela spel och prata. Han har en vän som vill "hänga" och leka med honom varje dag. Han är inte längre ensam.
Men hur påverkas vi då av de stora mediebolagen, och hur mår vi psykiskt av det? Det finns flera forskningsrön som visar på korrelationen mellan psykisk ohälsa och den tid vi spenderar på sociala medier. Socialstyrelsen har även rapporterat att den psykiska ohälsan hos barn i åldern 10-17 år har ökat med 100 procent på tio år. 100 procent!
Ju mer tid vi spenderar framför skärmen, desto större risker föreligger det för depression, ångest och självmordstankar, inte minst bland unga människor. Även om det i dag inte finns forskning som helt klarlagt detta samband tyder mycket på det.
Fru talman! Sverigedemokraterna ser det som oerhört viktigt att vi nu med det nya högerstyret tar tag i detta genom att studera och se över hur sociala medier påverkar vår hälsa och undersöka särskilda åtgärder så att den negativa inverkan ska kunna hanteras effektivt.
Fru talman! Sverigedemokraterna ställer sig bakom samtliga reservationer men väljer att yrka bifall endast till reservation 18 om psykisk ohälsa.
Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Blomkvist som gäller vaccinationsprogram för äldre. Det finns ju ett bra vaccinationsprogram för barn. Vi behöver ett för äldre också, anser vi.
I dag kan man få pneumokockvaccin om man råkar vara över 75 år. Det är faktiskt Vänsterpartiets förtjänst; det måste jag säga. Jag vill stå här och skryta lite. Man kan också själv ta vaccin mot bältros - det kostar 2 000 kronor per vaccinationstillfälle - och mot TBE och så vidare. Men det saknas i dag ett sammanhållet vaccinationsprogram för äldre. Det är flera partier som har promotat det här. Jag tänkte höra med ledamoten om det.
Vaccinationsgraden när det gäller pneumokocker ligger ganska lågt i Sverige. Den är 36 procent för personer över 65 år i Sverige. I Danmark har man kommit upp till 73 procent. Man har satsat på att försöka vaccinera äldre, för man vet att det är många äldre som blir väldigt sjuka av pneumokockbakterien.
Det fanns sådana förslag här som vi har gått igenom när det gäller just vaccinationer. Jag undrar vad ledamoten tror att Sverigedemokraterna, som har stort inflytande på regeringen, kan göra för att få igång ett vaccinationsprogram för äldre. Det behövs.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga som vi nu under pandemin har sett den stora vikten av.
Vi ser positivt på att det görs en utredning av en nationell vaccinationsplan. Vi måste nå en jämlik vård och nå pensionärerna, som vi har svårt att få ut information till. Vi måste nå ut med förbättrad information till alla målgrupper, så vi ser positivt på en utredning av vaccination.
Fru talman! Då hade ni kunnat hänga på oss, säger jag till ledamoten. Det fanns ju några partier som ville genomföra det här.
En annan fråga då. Ledamoten Blomkvist lyfter också fram den psykiska ohälsan hos barn och unga. Den är hög, men problemet är också att det saknas väldigt många ingångar för barn som har psykiska problem av olika slag. Man kan ha ett brett spektrum, och alla barn kan ju inte hamna hos barn- och ungdomspsykiatrin. Mycket ser det ut så för att det finns för få andra ingångar.
Men det krävs pengar och budget för att kunna göra exempelvis skolhälsovården mer robust och ha ungdomsmottagningar som kan ta emot unga personer som mår dåligt men inte till den grad att de behöver uppsöka barn- och ungdomspsykiatrin.
Jag är lite orolig av olika anledningar, fru talman. En är att statsbidragen från Sverigedemokraterna och regeringen är så pass låga, vilket alla nu har börjat prata om. Det kommer inte att ge bättre förutsättningar för den här gruppen, det vill säga barn och unga som behöver olika typer av hjälp för att må bättre psykiskt.
Det viktiga är också att de barn som mår väldigt dåligt och behöver akut hjälp får det snabbt. Så ser det inte ut i dag - köerna är enormt långa, och man saknar ingångar för barn generellt så att de kan få hjälp med det de behöver när de inte behöver just barn- och ungdomspsykiatrin.
På vilket sätt ska vi kunna få ned antalet barn som står i kön till bup, barn- och ungdomspsykiatrin?
Fru talman! Jag tackar ledamoten för ännu en intressant fråga.
Jag ska inte gå in på statsbidragen och summor där. Jag ska säga att jag är ny, och jag är inte bra på summor och allt sådant där.
Men vi har ett stort problem med psykiatrin, och vi måste ta tag i det tillsammans med både skolan och sjukvården för att kunna nå de här barnen. Som ledamoten sa ska alla inte slussas raka vägen in till bup. Vi måste skapa ett större samarbete tillsammans.