Herr talman! Tack för anförandet, Helena Storckenfeldt! Det var intressant att höra hur Moderaterna resonerar kring hållbarhet och cirkulär ekonomi. Miljöpolitiken har ju hittills inte fått så stort utrymme i regeringens förda politik det senaste halvåret och absolut inte i Tidöavtalet.

Det är extra intressant och roligt att ledamoten lyfter fram matsvinnsfrågan. Det är något som vi har drivit under väldigt lång tid.

Ett av de bästa sätten att gynna en cirkulär ekonomi är att använda de produkter vi har i våra hem så länge som möjligt - att reparera, laga, införskaffa reservdelar, vända sig till sin cykelverkstad eller lämna in jackan för byte av blixtlås i stället för att köpa nytt. Men nu höjer Moderaterna och regeringen momsen på reparationer. Höjningen träder i kraft om ett par veckor, den 1 april. Det går inte riktigt ihop. Moderaterna brukar vilja sänka skatter.

Min fråga till Helena Storckenfeldt och Moderaterna är varför det ska bli dyrare att lämna in sina skor till skomakaren när vi nu ska sträva efter en cirkulär ekonomi.

Herr talman! Tack så mycket, Helena Storckenfeldt, för anförandet!

Ledamoten berörde i sitt anförande både matsvinn och försörjningstrygghet. Det är två väldigt viktiga frågor, och kopplar man dem till cirkulär ekonomi ser man en del där jag tycker att den cirkulära ekonomin kommit ganska långt i Sverige.

Det handlar om matsvinn som i förlängningen blir biogas som i sin förlängning blir biogödsel som kan bli nya matprodukter. Det här är en del av den cirkulära ekonomin som fungerar väldigt bra. Vi såg till exempel i de senaste ansökningarna till Klimatklivet att antalet ansökningar om att få bygga biogasanläggningar ökade drastiskt.

Men apropå ledamotens tidigare diskussion om plakatpolitik kommer här en fråga som verkligen är verklig.

I juni 2020 godkände EU-kommissionen fortsatt skattebefrielse på biogas fram till 2030. Denna skattebefrielse överklagades, som vi alla vet, före jul och har nu förklarats ogiltig. Den nuvarande regeringen bestämde sig för att inte överklaga kommissionens beslut, vilket innebär att det just nu är oerhört stora utmaningar för kollektivtrafikbranschen. Många bussar går i dag på biogas, och kostnaderna slår rakt in på skattekollektivet och trafikanterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Också för transportsektorn är det här ett oerhört hårt slag. Vi ser att de företag som ligger längst fram, de som har gjort omställningen, nu straffbeskattas på grund av detta regelverk.

Min fråga är: Vad kommer regeringen att göra för att hjälpa de företag som ligger längst fram och som har bidragit till en cirkularitet i vårt samhälle?

(Applåder)

Herr talman! Det är skönt att höra att regeringen ändå tittar på frågan, för det här är ytterst problematiskt. Vi ser att kollektivtrafiksektorn blöder. Den har avtal skrivna som gör att företagen i dag får stå för hela den kostnad som detta innebär. Det rör sig om ett par hundra miljoner om man ser till hela kollektivtrafiksektorn i Sverige.

När det gäller transportsektorn har en gaslastbil i dag fått en kostnad på ungefär 10 kronor extra per körd mil, vilket är en oerhört stor belastning för företagen.

Det här var skönt att höra från Helena Storckenfeldt - för jag uppfattar ändå att hennes och regeringens ambition är att biogas inte ska beskattas på samma sätt som fossil gas eftersom man inte tycker att det är rimligt. Men ledamoten får gärna svara på om jag har uppfattat detta rätt och regeringen har en ambition att göra någonting på området. Ledamoten får gärna säga detta en gång till och förtydliga det.

Jag kan inte låta bli att avsluta med att knyta an till det tidigare replikskiftet, där Helena Storckenfeldt pratade om att man inte hade ägnat sig åt plakatpolitik. Jag har en sista fråga när det gäller de här tio kronorna i sänkt bensinpris vid pump. Det var alltså inte plakatpolitik som den nuvarande regeringen ägnade sig åt före valet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Herr talman! Tack, ledamoten Helena Storckenfeldt, för ditt inlägg! Det känns att du är engagerad i frågan, och det finns flera ställen där vi hittar gemensamma drivkrafter när det gäller att minska matsvinn och annat.

Jag hade egentligen tänkt ställa samma fråga som Centerpartiet tidigare ställde när det gäller hur ni kan höja skatten på reparationer. Det mest effektiva sättet att minska klimatpåverkan från konsumtion är ju att konsumera färre resursintensiva varor och tjänster och i stället återbruka mer och använda det vi har - att sluta systemen och se till att vi får bort de linjära delarna.

Jag hörde ledamoten säga att skattesänkningen inte hade gett någon effekt. Då tror jag inte att ledamoten har varit ute och träffat de småföretagare som jobbar just med detta - skomakare, nyckelmakare och andra. De har ju gjort uppror, och de säger: Hur kan det här ske i vår bransch, där marginalerna är så små, och när tiderna är som de är nu?

Jag tror och hoppas att ni, om ni tittar en gång extra, ser att detta är ett ganska enkelt sätt att få en mer cirkulär ekonomi.

Men för att inte ställa exakt samma fråga tar jag upp ett annat sätt som också är ganska lågt hängande frukt: att ta vara på den utredning om Sveriges globala klimatavtryck som Miljömålsberedningen lämnade till regeringen för ungefär ett år sedan. Där har vi gemensamt, alla partier, kommit överens om vilka mål vi vill ha för att minska klimatavtrycken. Med mål kan vi också få en riktning och sätta politiken.

Jag undrar om ledamoten, som företräder ett regeringsparti, skulle kunna svara. Hur ligger det till med detta? Kommer vi att få se en proposition om Sveriges globala klimatavtryck?

Herr talman! Jag håller inte med. Den fick effekt, och den gjorde att fler reparerade. Skorna jag har på mig nu fick jag själv lämna in förra veckan efter att snösmockan här i Stockholm hade förstört dem. Den person jag lämnade in dem till hade nog inte klarat av att driva sitt företag om vi inte tidigare hade fått de här åtgärderna på plats. Vi får se hur det går nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Du svarade inte på min andra fråga, Helena Storckenfeldt. Den gällde vad som händer med Miljömålsberedningens arbete. Det är sällan vi är överens här i kammaren, och här har vi förslag på mål som vi skulle vara först i världen med.

Jag var själv ordförande för beredningen, och jag har följt kommunikationen efteråt. Vi har intressenter från Danmark, Norge, Tyskland och Frankrike. Vi ska till Hamburg och prata om den i sommar. Det finns ett stort intresse, och folk frågar: Hur ska ni göra? Det vore ju tråkigt om andra länder skulle sno våra idéer, som vi för en gångs skull är överens om här men som inte läggs fram på bordet.

Hur ligger det till med arbetet, och kommer vi att få se en proposition med nya mål för konsumtionsbaserade utsläpp?

Herr talman! Vi måste sluta bränna fossila bränslen. Vi vet att det inte finns något alternativ. Det finns ingen räddande framtida teknik som tillåter oss att fortsätta som förut.

Orden är inte mina utan Friederike Ottos. Hon är klimatforskare på Imperial College i London, och detta var det hon hade med i pressmeddelandet angående IPCC-rapporten. Hon är en av dem som har ingått i själva kärngruppen, som har tagit fram IPCC:s rapport.

Jag tror att ni alla här i kammaren och ni som lyssnar har sett nyheterna, och tyvärr är det inga nyheter. Det går inte bra. IPCC skriver i sin rapport att det är människans fel att jorden redan blivit 1,1 grader varmare. De skriver: Vår livsstil och energiförbrukning är ohållbara. De skriver: Nu måste utsläppen vända ned inom bara ett par år för att mildra effekterna av klimatförändringarna.

Vi måste göra allt vi kan för att hålla detta så nära noll som möjligt. Vi är redan på 1,1 grader. Just nu ser det inte ut som att vi når Parisavtalet. Eller som FN:s generalsekreterare António Guterres sa redan i höstas: Vi är på väg rakt mot helvetet med foten på gaspedalen. Det är starka ord.

Herr talman! Jag började denna vecka uppe i Tromsø - porten till Arktis kallas det. Jag deltog i den parlamentariska Östersjökonferensens arbetsgrupp för klimat och biologisk mångfald. Det var ett bra möte med engagerade politiker från hela Östersjöområdet. Vi var där och lyssnade på forskarna från polarinstitutet och från universitetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Utsikten från mötesrummet var fantastisk. Det var gnistrande snölandskap, storslagna fjäll och djupa hav. Men budskapet inne i möteslokalen var desto mer skrämmande. Jordens medeltemperatur har, som IPCC säger, stigit med 1,1 grader. Men den globala medeltemperaturen slår olika på olika ställen på jorden. Och det är i polarområdena som temperaturen drivs på mest. En global medeltemperatur på 1 grad betyder 3 grader i Arktis. Det går tre gånger så fort där uppe.

Forskarna sa att det går allt fortare. Isarna minskar i storlek. De minskar i tjocklek. Det är som ett självspelande piano med mer öppet vatten samtidigt som vi har haft mer värme. Vi ser att djuren flyttar med. Vissa får större utbredningsområde, för andra minskar det eller försvinner. Klimat och biologisk mångfald hänger ihop, och detta beror på vårt resursutnyttjande.

Vi frågade dessa forskare vad de tyckte om IPCC-rapporten, som släpptes när vi var där. Vissa av dem hade varit med i arbetet. De sa: Jo, men det är jättebra, och det visar vad vi säger. Men det finns en sak som är lite jobbig, och det är att den senaste forskningen inte är inkluderad.

De stänger alltså för detta ett och ett halvt år före publicering.

De sa: Alla våra data visar på att det går fortare och snabbare och att det är större effekter än vad vi kan tro. Och de beräkningsmodeller som IPCC använder är väldigt konservativa och moderata. Vi har en svår tid framför oss.

Då ska jag säga att när forskarna säger att de inte är tillräckligt skarpa i IPCC säger IPCC så här: Vi är inte beroende av något som fortfarande ska bli uppfunnet eller upptäckt. Vi har all kunskap vi behöver. Vi har alla redskap vi behöver. Vi behöver bara genomföra det.

Herr talman! Man kan undra varför jag håller denna långa inledning när det gäller ett betänkande om cirkulär ekonomi, men det beror just på att det handlar om resursutnyttjande och om hur vi gör. Vi har haft linjära strömmar, och vi har använt fossila bränslen för att boosta vår ekonomi. Det är detta som gjort att vi är där vi är.

Det är också för att mota klimatförändringarna och utarmningen av biologisk mångfald som vi måste komma till en cirkulär ekonomi. Då behöver vi fortsätta återvinna. Vi måste återbruka. Vi måste minska slöseriet.

Nästan 40 procent av alla livsmedel blir matsvinn. Det är helt galet, också med tanke på de priser vi har på livsmedel i dag. Tänk om vi åtminstone skulle använda 80-90 procent av livsmedlen. Vi ska använda maten innan den är för gammal, men vi ska också se till att vi har standarder som gör att vi kan använda allting.

För att vi ska nå hit måste vi ha en tydlig styrning av politiken. Det krävs en långsiktig riktning på ett politiskt arbete. Det är för att företag såväl som individer ska förstå och se att omställningen ska göras på ett sådant sätt att nästa steg blir tydligt. Man kan inte kasta om spelreglerna, för då hinner vi inte med omställningen.

Vi behöver ha lagstiftning såväl som incitament som bereder vägen. Vi måste ha kvantitativa mål, till exempel för hur stor andel av plastförpackningar som ska återvinnas eller som inte ska återvinnas. Vi behöver införa kvotplikter så att vi kan börja få in det här systemet - det gäller plast, handelsgödsel och annat. Då kan vi sluta använda jungfrulig råvara och börja få in de här systemen.

I vissa delar måste vi ha förbud. Vi måste ta bort det som är jättedåligt och se till att det finns en annan väg framåt. Det måste vara dyrare att använda jungfruliga råvaror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Det mest effektiva sättet att minska klimatpåverkan är just att minska konsumtionen och att minska konsumtionen av resursintensiva varor, råvaror och tjänster. Det leder till minskade avfallsmängder och minskad miljöpåverkan.

Svenskarnas konsumtionsutsläpp är bland de högsta i världen. Vi förbrukar ungefär fyra jordklot per person och år. Vi kan ta med de koldioxidutsläpp som uppstår utomlands när vi handlar. Den penna som jag håller i handen är inte tillverkad i Sverige. Den har orsakat ett utsläpp någonstans, och det hamnar på det landets konto, om man säger så. Men det är ju mina pengar och jag som har köpt den. Det är konsumtionsutsläpp, och det är där vi måste titta på hela kedjan. Där är vi i topp i världen. Vi är bland topp 20.

Vi måste minska detta, och vi måste ta vårt ansvar. Det var det pusslet som Miljömålsberedningen lade. Hur ska vi göra? Vad ska vi nå, och hur ska vi nå det? Hela vägen är inte utstakad. Vilka åtgärder? Dit hann vi aldrig. Men vi måste ha en väg att gå som vi är överens om och sedan fylla detta med innehåll.

Jag och mitt parti, Miljöpartiet, vill främja en cirkulär ekonomi där resurserna fortsätter att cirkulera även när produkten nått slutet av livscykeln. Vi ska kunna ha ett gott liv och ha varor, men vi måste nyttja det vi redan har tagit upp.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation nummer 3. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till en.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket, Kjell-Arne Ottosson, för ett engagerat och intressant anförande!

Jag måste säga att jag håller med om väldigt mycket som Kjell-Arne Ottosson lyfter upp. Jag tror till exempel att diskussionen kring avfall och hur vi ska få avfallet att bli en resurs är oerhört viktig. Här handlar det om att vi måste hitta affärsmodeller. Ute i Europa är man mycket duktigare på att se en del av de restprodukter som dyker upp som en resurs snarare än som avfall, så här finns det väldigt mycket att göra.

Kjell-Arne Ottosson lyfter också i sitt anförande frågan om hushållsnära insamling. Det sorgliga är ju att vi har ägnat tio år åt att debattera frågan, och först nu kommer detta på plats. Vi borde nog ha landat i frågan för tio år sedan.

Detta för mig till den fråga som jag tänkte ställa till Kjell-Arne Ottosson. Den rör inte den hushållsnära insamlingen och inte heller förpackningarna, som är det som vi i stort sett alltid pratar om när vi pratar om återvinning. Min fråga handlar i stället om hur vi ska hantera verksamhetsavfallet, det vill säga det avfall som i dag inte kommer från hushållen. Där finns byggavfall med stora mängder osorterad plast, och där finns mycket att göra. Den tidigare regeringen har lagt fram en ganska ambitiös plan för hur man ska hantera en del av frågorna. Hur ser regeringen på frågorna, och hur ska vi hantera det verksamhetsavfall som i många fall inte är förpackningar men som måste återvinnas och göras till en resurs?

Herr talman! Jag tror definitivt att det här är ett område där vi inte hittar så stora skiljelinjer, men tyvärr är jag lite orolig över vilken ambition man har. Jag tror att vi säkerligen vill gå i samma riktning, men min oro är att man inte tycker att frågorna är så prioriterade. Miljöområdet i stort är inte det område som regeringen har prioriterat och ser ut att komma att prioritera framöver.

Vi kanske är överens om mycket, men frågan är vilken ambition regeringen kommer att ha under de kommande fyra åren. Här hoppas jag att regeringen kommer att följa den strategi som den tidigare regeringen har lagt fram och framför allt fortsätta att jobba med både innovationer och andra delar.

Kjell-Arne Ottosson tar upp frågan om avfallet. Det har funnits en del brottslighet i fråga om avfall. Man har tagit emot avfall, tagit betalt, och sedan har avfallet lagts på deponi. Men sedan har det skjutits över till kommunen att hantera avfallet. Det är oerhört viktigt att detta hanteras.

Det finns också ett globalt perspektiv. Vi kanske inte ska putta över en del av vårt avfall till andra länder, som har svårt att hantera detta. Det är därför viktigt att titta på frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Min slutliga fråga handlar om ambition. Vi har i tio års tid diskuterat förpackningsinsamlingen och att börja återvinna förpackningar. Kommer regeringen att lägga fram förslag och utredningar om att gå från förpackningsåtervinning till materialåtervinning, det vill säga att vi ska återvinna mer än bara förpackningar?

Herr talman! Som kammaren säkert har märkt debatterar miljö- och jordbruksutskottet ett motionsbetänkande, nummer 10, som handlar om cirkulär ekonomi.

I det här motionsbetänkandet finns ett flertal motioner från oss socialdemokrater, och jag tänkte beröra några av dem i mitt anförande. Men jag kommer att yrka bifall endast till reservation nummer 1, där en av våra motioner finns med.

Omställning till en mer cirkulär ekonomi är enligt oss socialdemokrater en förutsättning för att vi ska klara miljömålen, för att vi ska klara den biologiska mångfalden och för att vi ska skapa nya innovationer och nya jobb i Sverige.

Kjell-Arne Ottosson sa i sitt anförande att vi i förhistorisk tid ändå har haft ett cirkulärt tänk. Det är helt korrekt. Men sedan industrialiseringen slog till och utvecklade vårt land kan man säga att vi har haft en linjär tillväxt. Den har byggt på att vi har producerat varor genom att utvinna naturresurser, och naturresurserna har sedan nyttjats som produkter. När produkterna har använts färdigt har de slängts.

Avfallet har slängts på alla möjliga ställen, och vi ser runt om i världen i dag spår av industrialismen och det linjära synsättet på hur vi ska hantera våra resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Det finns gigantiska soptippar över stora delar av vår värld. Det finns en ö i Stilla havet som består av enbart plast. Den ön är i dag tre gånger så stor som Frankrikes yta. I den svenska naturen kan vi se skrevor, klippor eller gropar där man under de senaste hundra åren har slängt både det ena och det andra. Allt som då försvann såg man som borta.

Om vi ska klara de miljö- och klimatutmaningar som finns framöver måste vi se till att skapa en cirkulär ekonomi. Det handlar om att vi måste återanvända och återvinna både förpackningar och produkter. Vi måste få en cirkularitet.

Ett av de exempel som jag tog upp i mitt tidigare replikskifte, som jag vill beskriva som ett oerhört gott exempel på cirkularitet, handlar om när vi kan få det matavfall som redan är förstört - vi ska ju se till att ha så lite svinn som möjligt - att bli biogas som vi kan köra våra bussar eller lastbilar på samtidigt som vi får biogödsel. Denna biogödsel kan vi sedan sprida på våra åkrar för att producera ny mat. Denna typ av cirkularitet måste genomsyra hela vårt samhälle för att vi ska klara omställningen framgent.

Herr talman! Socialdemokraterna har under den senaste åttaårsperioden gjort ett antal stora satsningar för att vi ska ställa om samhället till att bli mer cirkulärt. Socialdemokraterna har till exempel tagit fram en strategi för cirkulär ekonomi med fyra tydliga fokusområden.

Det handlar om hållbar produktion och produktdesign. När man producerar en penna ska den göras lätt att plocka isär och lätt att återvinna. Så är det inte i dag.

Det handlar om att vi ska konsumera hållbart, det vill säga att vi ska konsumera ungefär så mycket som vi behöver. Den konsumtion som sker ska ske måttligt.

Vi ska se till att skapa giftfria produkter och cirkulära system. Jag besökte för många år sedan Indien, där ett av de vattendrag som jag besökte hade ungefär lika höga halter av antibiotika som man har i kroppen när man tar en antibiotikakur. Det kan inte ses som ett fungerande cirkulärt kretslopp.

Slutligen handlar strategin också om att vi måste främja innovation och cirkulära affärsmodeller. Här tror jag att vi har mycket att skapa inför framtiden. Vi är i dag duktiga på att sortera och ta hand om avfall, men vi i Sverige är inte tillräckligt bra på att förädla avfall. Här tror jag att vi kan göra väldigt mycket.

Förutom strategin för cirkulär ekonomi tog den förra regeringen fram en specifik handlingsplan för hur vi ska hantera plaster. Plast är ett av de material som inte bryts ned av naturen. Plast finns kvar under väldigt lång tid. Här krävs det därför ett extra starkt fokus. Det handlar om att vi ska få plasten att bli återvinnbar, men det handlar också om att vi måste minska användandet av plast generellt.

Herr talman! Ett annat viktigt område som Socialdemokraterna har pekat på är att vi måste få avfallet att i mycket större utsträckning ses som en resurs. I dag kan ju avfall i väldigt stor utsträckning i förlängningen bli nya produkter, och framför allt kan det skapas helt nya förädlingsvärden. Att vi kan få matavfall, som faktiskt är avfall, att bli en resurs i form av både biogas och biogödsel är en oerhört stor innovation, men det kan inte sluta här. Vi måste göra precis samma sak när det gäller plast, cellulosafiber och mycket annat. Detta skapar innovation, hållbarhet och arbetstillfällen.

Kamrater! Om vi ska klara den här utmaningen måste vi göra det tillsammans, och det måste göras samstämt för att vi ska klara den oerhörda omställning som vi står inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Herr talman! Som jag sa är plast och framför allt verksamhetsavfall, det vill säga det avfall som inte kommer från hushållen utan som i mångt och mycket kommer från industrin, det avfall som vi nu behöver fokusera på. När det gäller de förpackningar som finns har vi fungerande insamlingssystem, men när det gäller verksamhetsavfall finns det väldigt mycket att göra. Inom lantbruket är man duktig på att återvinna till exempel ensilageplasten; detta är ett mycket bra exempel. Men inom till exempel bygg och rivningssektorn finns det stora utmaningar när det gäller hur vi ska samla in och förädla det överblivna materialet och det material som uppstår när man river hus.

Det finns mycket kvar att göra. Jag hoppas att regeringen nu tar ett tydligt grepp om detta och fortsätter det goda arbete som den tidigare regeringen startade.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Herr talman! Det är intressant att höra hur Liberalerna resonerar när det gäller cirkulär ekonomi, för miljöpolitiken har som sagt hitintills inte fått så stort utrymme i regeringens förda politik och absolut inte i Tidöavtalet.

Jag tänker ställa ungefär samma fråga till Liberalernas ledamot som till Moderaternas. Jag lyssnade till miljö- och klimatministerns tal för ett par veckor sedan med anledning av att Sverige är ordförandeland i EU. Det handlade om cirkulär ekonomi. Ministern poängterade att produkter som vi använder varje dag, till exempel kläder och skor, ska repareras och användas igen.

Men nu höjer ju regeringen - och Liberalerna - momsen på reparationer. Höjningen träder i kraft om bara ett par veckor. Detta går inte ihop. Därför är min fråga till Elin Nilsson och Liberalerna: Varför ska det bli dyrare att lämna in sina skor till skomakaren om vi nu ska sträva efter en cirkulär ekonomi?

Herr talman! Jag har suttit i utskottet i några år, och jag tror att det är nionde gången jag debatterar dessa frågor. "Lätt att göra rätt" hörs varje gång, och det är möjligen lite uttjatat men samtidigt ett folkligt grepp och grunden för hur man skapar förutsättningar för en cirkulär ekonomi.

På många sätt har vi haft en fantastisk utveckling på detta område, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Medvetandet bland människor är stort, men medvetandet bland de privata företagen är kanske ännu större. För företagen handlar det inte främst om att snygga till hållbarhetsrapporterna utan kanske framför allt om att försöka skapa så stora värden som möjligt i affärsmodellerna. Restprodukter och avfall är i dag åtråvärt och av högt värde.

Detta har även baksidor, som ett växande intresse för avfallssektorn hos den organiserade brottsligheten, och här har polis och myndigheter ett ständigt förbättringsarbete att göra för att kunna slå ned på denna mycket destruktiva och illegala verksamhet. Här behövs skarpare lagstiftning.

Herr talman! Sverige har varit framgångsrikt. Andelen avfall som deponeras i Sverige ligger i dag på någon enstaka promille, och matsvinnet är måhända för högt men ligger långt under EU-genomsnittet. Vi ligger också mycket långt framme jämfört med andra länder när det kommer till återvinning. Detta innebär dock inte att strävan mot ytterligare förbättrad resurseffektivitet bör upphöra. På många områden kan vi göra mycket mer.

Grunden för att skapa förutsättningar för människor att bidra till en hög grad av cirkularitet när det gäller förpackningar, textilier, elektronik med mera är att det ska vara enkelt att bidra. Hushållen ska lätt kunna förstå hur de går till väga för att göra rätt, och tillgången till insamlingssystem ska vara god. Av primär betydelse är tillgång till återvinningsstationer men även att förpackningsmaterial utformas på ett sådant sätt att det kan återvinnas.

Ett starkt producentansvar ger företag incitament att se över hela sin produktions- och avfallshanteringskedja. Då kan avfallet i bästa fall ses som en resurs, vilket ytterligare bidrar till att öka återvinningen. Genom att företag tar ansvar för avfallet stimulerar de till att produktdesign och material anpassas så att återvinningsprocessen kan bli så effektiv som möjligt.

Herr talman! I vår kommittémotion står det att arbetet på EU-nivå för att ta fram förpackningsstandarder som förenklar materialåtervinning måste intensifieras, vilket är bra.

Vi välkomnar att kommissionen tagit fram ett nytt förslag till förordning, men det finns flera problem med det. Det grundläggande är att förslaget styr mot mer plast och mindre träfiber. Det är ett stort feltänk från EU-kommissionen som har sin grund i hur man ser på skogsnäringen, och det är därför inte särskilt förvånande. Här är det viktigt att Sverige tillsammans med likasinnade, där Finland måste vara en allierad, driver på för ett mer balanserat förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Viktigt att nämna är att förslaget också kan slå hårt mot bryggerinäringen. Genom att ställa bindande krav på att använda en miniminivå av återanvändbara förpackningar riskerar man att orsaka så stora kostnader för mindre bryggerier att verksamheten inte går ihop. Framgångarna på den svenska marknaden med insamling, pant med mera beror till stor del på att människor kan välja själva om de vill köpa burk, returglas eller engångsglas. Detta riskerar man att slå ut, och en övergång till drickabackar i privatkonsumentled kommer inte att bidra till minskade utsläpp.

Herr talman! Lika viktigt som det är att utforma insamlingssystem och förpackningskrav på optimalt sätt är det att skattesystemet inte skapar negativa incitament för cirkularitet.

Plastpåseskatten är här ett stort problem eftersom den slagit ut en bransch som varit ledande i att ta fram plastbärkassar av fossilfria material. Jag hoppas att vi kan avskaffa denna skatt inom kort.

Skatten på kemikalier är direkt destruktiv för cirkularitet eftersom den gör det väldigt mycket dyrare att sälja begagnade datorer och telefoner.

Herr talman! När det gäller metaller och mineral har vi ett etiskt ansvar att ta vara på det vi en gång brutit ur marken. En ökad förmåga att återvinna material kan vara positiv ur både miljösynpunkt och ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns stora möjligheter att öka graden av materialåtervinning inom gruvnäringen.

I dag är det i många fall inte lönsamt för företagen att återvinna material ur exempelvis slagghögar trots att teknik för att återvinna en rad olika metaller och mineral finns. Därför måste företag som ligger i framkant inom detta område främjas.

Även om återvinning och utvinning av råvara ur tidigare deponier inte kommer att kunna ersätta behovet av att bryta nytt material ser vi detta som ett mycket viktigt komplement till vår råvaruförsörjning.

För att förbättra möjligheterna att ta vara på de metaller och mineral som redan brutits ur marken anser Sverigedemokraterna att de regelverk som reglerar möjligheten till effektiv återvinning och tillståndsgivning för utvinning ur exempelvis slagghögar och deponier måste ses över. Av denna anledning yrkar jag bifall till reservation 10.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Herr talman! Sverige har i dag världens femtonde största ekologiska fotavtryck per person, och vi förbrukar resurser som om vi hade drygt fyra jordklot till förfogande. Det är inte hållbart. Vi måste genomföra ett systemskifte och bryta den linjära ekonomin, annars kommer vi inte att nå klimatmålen oavsett vad vi gör i övrigt.

Med dagens snabba teknikutveckling är ett sådant skifte möjligt. Det skulle vara bra för miljön och samtidigt skapa tiotusentals nya jobb här i Sverige. Näringslivet ligger redan långt fram i sin egen omställning och väntar på att politiken ska ta nödvändiga steg mot att skapa bättre marknadsförutsättningar för svenska företag.

Under förra mandatperioden antogs Sveriges första nationella strategi och handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Den innehöll mer än hundra konkreta förslag för industriomställning, materialförsörjning och teknikutveckling. Den var inte helt perfekt - det hade varit önskvärt med en bredare internationell utblick och en större harmonisering med pågående EU-lagstiftning. Men den tog ett antal första viktiga steg i rätt riktning och visade på ambition och vilja från statligt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Herr talman! Tyvärr verkar denna regering ha lagt den strategin för cirkulär ekonomi längst ned i hyllan, underst i högen. Miljöfrågorna har ju hitintills inte fått så stort utrymme i regeringens förda politik, och absolut inte i Tidöavtalet. Jag har påtalat detta i flera olika sammanhang och för miljö- och klimatministern och frågat vart detta viktiga miljöarbete tagit vägen, speciellt nu när ekonomin är tuffare och företagen behöver långsiktiga marknadsförutsättningar för den cirkulära ekonomins framväxt. Svaret var ganska dystert: Beredning pågår i kansliet.

Men det brådskar ju för regeringen! Måndagens IPCC-rapport visar att klimatkrisen är på riktigt och att vi verkligen måste göra något nu. Vi har blivit lovade en klimathandlingsplan, som har skjutits fram gång på gång. Det verkar än så länge vara oklart i vilken form regeringen tänker presentera denna plan, om det över huvud taget blir en proposition i höst. Och det som görs nu inom miljö och cirkulär ekonomi är otillräckligt. Det behövs helt enkelt mer. I stället ser jag förslag som direkt motverkar den cirkulära ekonomin, till exempel momsen för reparationer som höjs nu den 1 april. Är det ett aprilskämt? Nej, det blir dyrare för konsumenterna att få sin vinterkappa lagad hos en skräddare.

Ett av de viktigare incitamenten för en cirkulär ekonomi är att våra produkter ska ha en lång livslängd. Exakt det är en av de punkter som Delegationen för cirkulär ekonomi precis lämnade över till regeringen nu i början av mars: att vi måste ha god hushållning med produkter och därmed se till att våra produkter har en längre livslängd, helt enkelt att våra prylar måste hålla längre. Det är inte någon som vill ha ett slit-och-släng-samhälle. I stället vill vi kunna laga cykeln eller våra skor, och då är det helt fel signal att det plötsligt ska bli dyrare att göra det.

Herr talman! Centerpartiet har en hel rad förslag på vad som behöver göras för att komma närmare en cirkulär ekonomi. I detta betänkande har vi en mängd reservationer som jag står bakom. Men jag väljer att yrka bifall till reservation 2, eftersom den har en mer övergripande karaktär.

Det behövs ett helhetsgrepp: Vi behöver nationella mål för cirkulär omställning, vi behöver hitta ett sätt att mäta cirkularitet, vi behöver jobba mer internationellt genom exempelvis EU och den gröna given och vi behöver samverka mellan olika myndigheter för att det ska få bättre genomslag. Det räcker inte att göra som regeringen gör nu - luta sig tillbaka och låta Naturvårdsverket ta ansvar. Det behövs ett bredare angreppssätt. Allt detta finns i reservation 2.

Jag vill också poängtera vad vi kan göra för att minska matsvinnet, speciellt nu när livsmedelspriserna skenar. Där ser vi att vi måste skärpa de nationella målen med en halvering till 2030. Vi vill sänka temperaturen från 8 till 4 grader i kylarna i lastbilar och butiker, och vi vill lyfta problemställningen till en högre nivå och prata om ett svinnfritt Sverige, precis som vi brukar parta om ett fossilfritt Sverige. Centerpartiet vill också ta bort datummärkningen helt och hållet på de varor där den inte behövs och utveckla modeller och beräkningar för att se vad vårt matsvinn verkligen kostar i kronor och ören.

Ytterligare en fråga som jag vill lyfta är producentansvaret för mobiltelefoner och småelektronik. Återvinningsgraden för dessa produktgrupper är i dagsläget alldeles för låg eftersom många konsumenter låter telefoner och småelektronik ligga kvar i byrålådorna hemma snarare än att lämna in dem för återbruk eller återvinning. Ett utvecklat producentansvar skulle få långvariga positiva effekter för miljön och kunna drivas framåt av branscherna själva, vilket är betydligt mer effektivt än olika statliga lösningar.

Det finns som sagt sida upp och sida ned med bra förslag för cirkulär ekonomi från Centerpartiet, som jag verkligen uppmanar regeringen att titta vidare på. Kanske finns det något som kan genomföras direkt.

Herr talman! Regeringen säger att de har en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Men sanningen är tyvärr den att regeringen inte har någon övertygande plan för hur Sverige ska nå sina klimatmål och än mindre för hur det ska ske med hjälp av en cirkulär omställning. Jag har inte sett den ambitionen ännu. Regeringen säger sig värna om det svenska näringslivet och dess konkurrenskraft men har ännu inte levererat några konkreta besked eller förslag om hur takten i den cirkulära omställningen ska öka.

Cirkulär ekonomi

Om regeringen vägrar befatta sig med vad som har gjorts de senaste åren kan den åtminstone initiera en dialog med relevanta myndigheter och näringslivet redan i dag för att få en inblick i allt positivt som görs av branscherna och hur det kan bidra till att Sverige förhoppningsvis kan nå klimatmålen.

Herr talman! Tänk er en värld där alla varor skapas för att enkelt kunna återvinnas, en värld där det är en självklarhet att återbruka saker så länge det går, en värld där alla dina sopor kan användas i ny produktion, en värld där vi inte längre måste bryta nya naturresurser utan redan har allt vi behöver i ett kretslopp. Det kan låta som en fantasi, men med dagens teknik kan det snart bli verklighet. En cirkulär ekonomi är en av Centerpartiets främsta prioriteringar på miljöområdet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)