Johan Löfstrand (S) svarade Helena Storckenfeldt i en replik om Cirkulär ekonomi i debatten ”Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars” den 22 mars 2023.
Helena StorckenfeldtM· i en replikJag vill tacka ledamoten för frågan. Det är en väldigt viktig fråga, som påverkar många olika delar av omställningen just nu. Det jag kan säga är att flera bollar är i rullning. Jag kan tyvärr inte säga mer än så i det…Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi står bakom utskottets förslag till beslut.
Världen befinner sig i en omvälvande tid i historien. Vi ser krig, inflation, klimatkris och en ökad polarisering, med demokrati och mänskliga rättigheter på tillbakagång. Frågor som tidigare har tagits för givna är återigen högt upp på dagordningen.
Kanske har vi varit naiva. Efter att Berlinmuren revs sten för sten utropades en ny världsordning där demokrati och fred var ledorden. Den tekniska, medicinska, politiska och sociala utvecklingen skulle leda oss in i en framtid utan omvälvande krig och kriser. Det skulle leda till en levnadsstandard och utveckling som världen aldrig tidigare skådat. Men sedan kom verkligheten ikapp.
Sedan såväl pandemin som Rysslands invasion av Ukraina skakade världen har det blivit tydligt hur viktigt det är att bibehålla en stabil grund. Försörjningstrygghet är ett ord som har aktualiserats av pågående kriser. Det var länge sedan livsmedelsförsörjning, samhällskritiska resurser eller krigsberedskap stod så högt upp på agendan. Nu pratar alla om det.
En del av försörjningstrygghet handlar om inflödet och bevarandet av grundläggande samhällsviktiga resurser, och en annan del är hur vi använder oss av dessa resurser. Jag skulle därför vilja svetsa samman begreppen försörjningstrygghet, resurseffektivitet, hållbarhet och cirkulär ekonomi. Den här debatten handlar inte om krig eller kris utan om cirkulär ekonomi, men utan en framåtblickande politik och utan mer cirkularitet tror jag att Sverige kan få problem - kanske inte i morgon, nästa vecka eller ens kommande år, men jag är övertygad om att vi i framtiden står starkare inför kommande kriser om vi i dag fattar beslut som leder oss in på en mer cirkulär och hållbar bana.
Att skapa förutsättningar för ett resurseffektivt samhälle ligger högt upp på Moderaternas agenda. Det finns många fördelar, både ur ett miljömässigt och ur ett ekonomiskt perspektiv, med att återvinna mer och fler material samt optimera användningen av de resurser som finns. En genomsnittlig europé konsumerar mellan 10 och 20 ton resurser varje år. Om en större andel av dessa resurser återvinns minskar behovet av att utvinna nya.
Politikens uppgift är därför att skapa goda förutsättningar för olika aktörer att ta ansvar för sitt avfall och värna principen att förorenaren betalar. Med utgångspunkt i avfallshierarkin, en helhetssyn och idén om en cirkulär ekonomi bör Sverige med kraft fortsätta omställningen till ett resurseffektivt samhälle.
Vi kan glädjas åt att medvetenheten kring det cirkulära har ökat. Sedan den industriella revolutionen har människan verkat i en ekonomi som bygger på råvaruuttag, produktion, konsumtion och sedan avfall - en linjär modell som fungerar bra så länge man antar att jordens resurser är oändliga, tillgängliga och billiga. Nu vet vi bättre. Resurserna är begränsade och råvarupriserna har mångdubblats. Den linjära modellen håller inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi
Många politiska beslut i en hållbar och cirkulär riktning fattas nu runt om i världen. Det är bra. Besluten är ofta tänkta att bidra till innovation och minskad påfrestning på miljö och klimat. Problemet uppstår när besluten snarare bidrar till det motsatta. Den förra regeringens införande av plastpåseskatten är ett sådant exempel. Skattens konstruktion, där fossilbaserade plastpåsar likställs med de påsar som har producerats av återvunnen eller biobaserad plast, har inte gynnat vare sig cirkularitet eller innovationskraft.
Sådana beslut kommer med ett högt pris för svenska konsumenter och företag och innebär liten nytta för miljö och klimat. Det är dålig politik. Precis som inom andra politikområden måste omställningen till en cirkulär ekonomi präglas av kostnadseffektivitet och resultatfokus. Uppnår man inte önskvärt resultat måste beslutet omprövas, något som jag ser fram emot att den borgerliga regeringen tar tag i.
Herr talman! Näringslivet är generellt mycket positivt till frågor som rör cirkulär ekonomi och ser det som en affärsmöjlighet. Många gånger hindras den dock av märkliga regleringar och otydliga tolkningar. Dialogen mellan det offentliga och näringslivet måste därför förbättras.
När jag var på Svenskt Näringslivs Företagardagarna fick jag höra två olika personers perspektiv. Den ena tyckte att politiken ibland går för snabbt på vissa områden och att det är för svårt att hänga med och investera därefter. Den andra tyckte att vi ska fatta de beslut som krävs för att nå målen, så löser näringslivet resten.
Två olika men båda sanna perspektiv. Näringslivet har kortare ledtider och är ofta snabbfotat och flexibelt. Företag är vana vid att hitta nya möjligheter efter nya förutsättningar. Svenska företagare löser det mesta.
Med detta i åtanke får vi, återigen, inte glömma helheten. Svenska lagar och regler ska vara ambitiösa för miljön och klimatet, men vi får inte skapa ett företagsklimat som gör det omöjligt för våra företagare att konkurrera. Det är företagen som gör jobbet. Det är företagen som skapar nytt och driver på innovationen. Ska Sverige vara ett grönt föregångsland måste politiken och näringslivet gå hand i hand.
Herr talman! Miljöbrott får ofta allvarliga konsekvenser för människor, djur och natur, och det under lång tid. Därför bör miljöbrott tas på större allvar och prioriteras högre av de rättsvårdande myndigheterna. Långt ifrån alla miljöbrott anmäls, och ännu färre klaras upp. Miljöbrott, inte minst olagliga utsläpp av miljögifter, kan få långtgående konsekvenser. Men för majoriteten av miljöbrotten som lagförs blir påföljden inte mer än dagsböter trots att det finns fängelse i straffskalan.
För att stävja miljöbrotten och för att straffen ska vara i paritet med brotten vill vi skärpa straffen för grövre miljöbrott.
Herr talman! En naturlig del av att trygga livsmedelsförsörjningen är att minska matsvinnet. Matsvinn definieras som livsmedel som slängs i onödan och som hade kunnat konsumeras om de hade hanterats annorlunda. Världen måste göra mer för att begränsa matsvinnet. Ur ett internationellt perspektiv är en av de stora frågorna hur vi ska kunna mätta alla munnar när jordens befolkning om några år förväntas ha ökat till 8,5 miljarder människor.
Moderaterna ser att det exempelvis behövs informationsinsatser om vad bästföredatum innebär för olika livsmedel och hur livsmedlen ska förvaras. Här har sannolikt mycket kunskap gått förlorad under senare decennier. Studier visar att ungefär sex av tio inte vet skillnaden mellan bästföredatum och sista förbrukningsdag. En så enkel sak som att byta ut orden "bäst före" till exempelvis "minst hållbar till" skulle kunna leda till mindre matsvinn och att vårt klimatavtryck blir mindre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi
Vi anser även att Sverige bör få undantag från EU-reglerna vad gäller bästföredatum för ägg. Detta vore naturligt då de flesta svenska handlare och konsumenter till skillnad från i stora delar av EU behandlar ägg som kylvara, vilket förlänger hållbarheten. Det innebär i dag att handlare och konsumenter helt i onödan slänger stora mängder fullt ätbara ägg. Vilket slöseri! Det är väl dessutom så att ägg är den råvara som tydligast "säger till" när den är dålig.
Det skulle inte skada om fler konsumenter tog saken i egna händer och luktade på det där mjölkpaketet som gått ut innan de slänger det.
Herr talman! Jag inledde med ett resonemang kring det rådande världsläget. För att öka försörjningstryggheten i Sverige måste vi tänka cirkulärt. För att rädda vår miljö och det globala klimatet måste vi tänka cirkulärt. Men besluten måste vara väl underbyggda, och effekten av åtgärden måste vara glasklar. Vi har varken tid eller råd med en politik som inte åstadkommer verklig nytta.
(Applåder)
Herr talman! Tack för anförandet, Helena Storckenfeldt! Det var intressant att höra hur Moderaterna resonerar kring hållbarhet och cirkulär ekonomi. Miljöpolitiken har ju hittills inte fått så stort utrymme i regeringens förda politik det senaste halvåret och absolut inte i Tidöavtalet.
Det är extra intressant och roligt att ledamoten lyfter fram matsvinnsfrågan. Det är något som vi har drivit under väldigt lång tid.
Ett av de bästa sätten att gynna en cirkulär ekonomi är att använda de produkter vi har i våra hem så länge som möjligt - att reparera, laga, införskaffa reservdelar, vända sig till sin cykelverkstad eller lämna in jackan för byte av blixtlås i stället för att köpa nytt. Men nu höjer Moderaterna och regeringen momsen på reparationer. Höjningen träder i kraft om ett par veckor, den 1 april. Det går inte riktigt ihop. Moderaterna brukar vilja sänka skatter.
Min fråga till Helena Storckenfeldt och Moderaterna är varför det ska bli dyrare att lämna in sina skor till skomakaren när vi nu ska sträva efter en cirkulär ekonomi.
Herr talman! Jag måste erkänna att jag tänkte lite extra på ledamoten Stina Larsson när jag skrev mitt anförande, särskilt delen om matsvinn. Det är roligt att hon uppskattade den delen.
Vad gäller skatt på reparationer förstår jag frågan. Skatten sänktes stegvis under förra mandatperioden, från 25 till 12 och sedan 6 procent. Många tyckte kanske att det lät som ett bra förslag som gick i rätt riktning. Tyvärr har det visat sig att förslaget bara var ytterligare en symbolhandling av den förra regeringen. Effekten var noll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi
Den borgerliga regeringen har gjort det tydligt att prio ett den här mandatperioden är att bekämpa inflationen. Därför måste de här olika områdena prioriteras högre.
Vi sysslar inte med plakatpolitik, så jag ser fram emot att fortsätta arbetet på det här området för att ta fram förslag som faktiskt gör skillnad i verkligheten och inte bara känns bra i magen.
Jag tar väldigt gärna en kopp kaffe med ledamoten Stina Larsson och diskuterar vidare. Men åtgärder som inte får någon effekt får Centerpartiet diskutera vidare med kollegorna på vänsterkanten.
Herr talman! Jag ser också fram emot kaffedrickandet. Det är ju känt i detta sammanhang.
Jag lyssnade på miljö- och klimatministerns tal till EU för ett par veckor sedan. Hennes anförande handlade om just cirkulär ekonomi. Hon poängterade att produkter som vi använder varje dag, till exempel kläder och skor, ska repareras och användas igen.
Min följdfråga är då om det finns splittring bland Tidöpartierna här. Är det så att miljö- och klimatministern och Moderaterna har olika ingångar i detta? Är det så som man sagt om klimatfrågan att blir det ingen cirkulär ekonomi så blir det inte det? Eller hur tycker ledamoten att riksdagen ska tolka dessa olika budskap?
Herr talman! Jag tycker att det är en intressant ingång och förstår verkligen frågan, så jag är jättetacksam för att ledamoten Stina Larsson ställde den till mig.
Jag tänker så här: Det är absolut ingen splittring i frågan, utan frågan handlar enbart om åtgärden med införd skattesänkning på reparationer. Den fick ingen effekt. Sedan är det jättebra att vi på andra sätt lyckas uppnå att fler återanvänder och reparerar kläder och skor och liknande. Det ser vi jättepositivt på. Men just den åtgärden, som infördes av den förra regeringen, fick inte den önskvärda effekten. Därför ska inte den vara kvar.
Herr talman! Tack så mycket, Helena Storckenfeldt, för anförandet!
Ledamoten berörde i sitt anförande både matsvinn och försörjningstrygghet. Det är två väldigt viktiga frågor, och kopplar man dem till cirkulär ekonomi ser man en del där jag tycker att den cirkulära ekonomin kommit ganska långt i Sverige.
Det handlar om matsvinn som i förlängningen blir biogas som i sin förlängning blir biogödsel som kan bli nya matprodukter. Det här är en del av den cirkulära ekonomin som fungerar väldigt bra. Vi såg till exempel i de senaste ansökningarna till Klimatklivet att antalet ansökningar om att få bygga biogasanläggningar ökade drastiskt.
Men apropå ledamotens tidigare diskussion om plakatpolitik kommer här en fråga som verkligen är verklig.
I juni 2020 godkände EU-kommissionen fortsatt skattebefrielse på biogas fram till 2030. Denna skattebefrielse överklagades, som vi alla vet, före jul och har nu förklarats ogiltig. Den nuvarande regeringen bestämde sig för att inte överklaga kommissionens beslut, vilket innebär att det just nu är oerhört stora utmaningar för kollektivtrafikbranschen. Många bussar går i dag på biogas, och kostnaderna slår rakt in på skattekollektivet och trafikanterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi
Också för transportsektorn är det här ett oerhört hårt slag. Vi ser att de företag som ligger längst fram, de som har gjort omställningen, nu straffbeskattas på grund av detta regelverk.
Min fråga är: Vad kommer regeringen att göra för att hjälpa de företag som ligger längst fram och som har bidragit till en cirkularitet i vårt samhälle?
(Applåder)
Herr talman! Jag vill tacka ledamoten för frågan. Det är en väldigt viktig fråga, som påverkar många olika delar av omställningen just nu.
Det jag kan säga är att flera bollar är i rullning. Jag kan tyvärr inte säga mer än så i det här läget. Det här är en fråga som vi ser väldigt nära på just nu, och jag hoppas kunna återkomma i närtid till ledamoten med bättre svar än så här.
Herr talman! Det är skönt att höra att regeringen ändå tittar på frågan, för det här är ytterst problematiskt. Vi ser att kollektivtrafiksektorn blöder. Den har avtal skrivna som gör att företagen i dag får stå för hela den kostnad som detta innebär. Det rör sig om ett par hundra miljoner om man ser till hela kollektivtrafiksektorn i Sverige.
När det gäller transportsektorn har en gaslastbil i dag fått en kostnad på ungefär 10 kronor extra per körd mil, vilket är en oerhört stor belastning för företagen.
Det här var skönt att höra från Helena Storckenfeldt - för jag uppfattar ändå att hennes och regeringens ambition är att biogas inte ska beskattas på samma sätt som fossil gas eftersom man inte tycker att det är rimligt. Men ledamoten får gärna svara på om jag har uppfattat detta rätt och regeringen har en ambition att göra någonting på området. Ledamoten får gärna säga detta en gång till och förtydliga det.
Jag kan inte låta bli att avsluta med att knyta an till det tidigare replikskiftet, där Helena Storckenfeldt pratade om att man inte hade ägnat sig åt plakatpolitik. Jag har en sista fråga när det gäller de här tio kronorna i sänkt bensinpris vid pump. Det var alltså inte plakatpolitik som den nuvarande regeringen ägnade sig åt före valet?
Herr talman! Vi ser såklart väldigt nära på frågan, för detta är en viktig fråga för många olika aktörer. Vi har nära kontakt med många företag och organisationer, branschorganisationer och liknande. Frågan är alltså uppe på agendan nu; det kan jag definitivt återigen bekräfta.
Nej, det är inte plakatpolitik. Vi har absolut inte varit ute och pratat om de här 10 kronorna. Det kan jag bara dementera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi
Herr talman! Tack, ledamoten Helena Storckenfeldt, för ditt inlägg! Det känns att du är engagerad i frågan, och det finns flera ställen där vi hittar gemensamma drivkrafter när det gäller att minska matsvinn och annat.
Jag hade egentligen tänkt ställa samma fråga som Centerpartiet tidigare ställde när det gäller hur ni kan höja skatten på reparationer. Det mest effektiva sättet att minska klimatpåverkan från konsumtion är ju att konsumera färre resursintensiva varor och tjänster och i stället återbruka mer och använda det vi har - att sluta systemen och se till att vi får bort de linjära delarna.
Jag hörde ledamoten säga att skattesänkningen inte hade gett någon effekt. Då tror jag inte att ledamoten har varit ute och träffat de småföretagare som jobbar just med detta - skomakare, nyckelmakare och andra. De har ju gjort uppror, och de säger: Hur kan det här ske i vår bransch, där marginalerna är så små, och när tiderna är som de är nu?
Jag tror och hoppas att ni, om ni tittar en gång extra, ser att detta är ett ganska enkelt sätt att få en mer cirkulär ekonomi.
Men för att inte ställa exakt samma fråga tar jag upp ett annat sätt som också är ganska lågt hängande frukt: att ta vara på den utredning om Sveriges globala klimatavtryck som Miljömålsberedningen lämnade till regeringen för ungefär ett år sedan. Där har vi gemensamt, alla partier, kommit överens om vilka mål vi vill ha för att minska klimatavtrycken. Med mål kan vi också få en riktning och sätta politiken.
Jag undrar om ledamoten, som företräder ett regeringsparti, skulle kunna svara. Hur ligger det till med detta? Kommer vi att få se en proposition om Sveriges globala klimatavtryck?
Herr talman! Tack så mycket, Emma Nohrén, för frågan! Återbruk anser vi vara en naturlig del i utvecklingen i riktning mot ett mer hållbart samhälle. Vi ser också att idén om en cirkulär ekonomi behöver breddas och även nå utanför Sveriges gränser. Vi vill ju allra helst att alla länder ska ställa om och gå mot en cirkulär ekonomi så snabbt som det bara är möjligt. Återbruk av varor är en naturlig och viktig del i detta arbete.
Men det vi såg när det gäller den sänkta skatten på reparationer var att den inte fick den önskvärda effekten, utan det var snarare någonting som kändes bra och som såg bra ut. Det gjorde det, och det gör det fortfarande. Men om åtgärden inte får den effekt som är tänkt - är det då verkligen rätt att behålla den?
Vi skulle i stället vilja satsa på åtgärder som får en större effekt. Det handlar om långsiktiga spelregler, och det handlar om att se till att vi har en stark konkurrenskraft i Sverige så att företagen får en möjlighet att driva på innovationen på ett långsiktigt och hållbart sätt som sträcker sig över en mycket längre tid.
Åtgärden med sänkt skatt fick alltså inte önskvärd effekt, och därför är den inte nödvändig.
Herr talman! Jag håller inte med. Den fick effekt, och den gjorde att fler reparerade. Skorna jag har på mig nu fick jag själv lämna in förra veckan efter att snösmockan här i Stockholm hade förstört dem. Den person jag lämnade in dem till hade nog inte klarat av att driva sitt företag om vi inte tidigare hade fått de här åtgärderna på plats. Vi får se hur det går nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi
Du svarade inte på min andra fråga, Helena Storckenfeldt. Den gällde vad som händer med Miljömålsberedningens arbete. Det är sällan vi är överens här i kammaren, och här har vi förslag på mål som vi skulle vara först i världen med.
Jag var själv ordförande för beredningen, och jag har följt kommunikationen efteråt. Vi har intressenter från Danmark, Norge, Tyskland och Frankrike. Vi ska till Hamburg och prata om den i sommar. Det finns ett stort intresse, och folk frågar: Hur ska ni göra? Det vore ju tråkigt om andra länder skulle sno våra idéer, som vi för en gångs skull är överens om här men som inte läggs fram på bordet.
Hur ligger det till med arbetet, och kommer vi att få se en proposition med nya mål för konsumtionsbaserade utsläpp?
Herr talman! Jag vill be ledamoten Emma Nohrén om ursäkt för att jag inte svarade på den andra frågan. Det missade jag tyvärr.
Vi har absolut inte sänkt våra ambitioner. Det kan jag vara väldigt tydlig med. Sverige ska fortsatt vara ett grönt föregångsland, och vi ska se till att de åtgärder som vi faktiskt får på plats får stor effekt och får andra länder att vilja följa efter. Vi ska vara det gröna föregångslandet, och vi står fullt ut bakom våra högt uppsatta miljö- och klimatmål.
Huruvida det kommer en proposition får jag faktiskt återkomma till ledamoten om. Och jag pratar väldigt gärna mer om detta med henne.
