Herr talman! Den 11 november befriade Ukraina Cherson. På torget vajar nu Ukrainas flagga bredvid den europeiska flaggan. Ukrainska män och kvinnor har meter för meter återtagit sitt land och delar av sin frihet.

I går dödades två människor i Polen, mycket nära den ukrainska gränsen. En undersökning pågår, och Nato och Sverige följer utvecklingen mycket noga. Vi drar inga förhastade slutsatser, men det är en allvarlig situation. I tider av kris måste en regering hålla huvudet kallt men hjärtat varmt.

EU-politisk partiledardebatt

EU föddes i ruinerna av andra världskrigets fasor. Kriserna har format EU och fortsätter att forma EU. Det är finanskrisen, eurokrisen, migrationskrisen, covid-19-pandemin och nu ett nytt blodigt krig i Europa och en europeisk energikris mitt i krigets spår. Krishantering är en nödvändig kärnkompetens, men den långa sikten är lika viktig nu som den var före den ryska invasionen. Vi måste alltså klara av att hålla inte bara två utan flera tankar i huvudet samtidigt.

Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Jag och den nya regeringen kommer då att leda arbetet med att fördjupa EU:s många styrkor men också stärka Europa där EU i dag är för svagt. I december återkommer jag här inne med de svenska prioriteringarna, men låt mig i dag ta upp fyra samtida europeiska ödesfrågor.

Den första är Europas säkerhet - den inre säkerheten och den yttre. Rysslands invasion av Ukraina påminner oss om att frihet och demokrati aldrig får tas för givna. Makt går inte före rätt. Den ryska invasionen är en attack mot Ukraina men också mot alla de värden som Europa och EU står för. De ukrainska soldaterna i Cherson, Charkiv och Slovjansk försvarar inte bara sitt land och sin frihet, utan de försvarar också Europas frihet.

På Europeiska rådet häromveckan lyssnade jag och mina 26 regeringschefskollegor på Ukrainas president Zelenskyj. Han berättade om hur den ryska terrorn nu fortsätter när Ryssland gör energin till ett dödligt vapen. Elsystem slås sönder i en krigföring som uttryckligen riktar sig mot den ukrainska civilbefolkningen.

I går kväll talade jag i telefon med president Zelenskyj och informerade honom då om innehållet i Sveriges nya stödpaket till Ukraina, som vi precis har presenterat. Det blir det mest omfattande militära stödet hittills, större än alla de tidigare militära stöden sammantaget och i enlighet med både vad Ukraina uttryckligen har uttryckt behov av och vad Sverige tillfälligt kan avstå ifrån. Det blir också den största humanitära hjälpen från Sverige till Ukraina hittills.

EU har som vi vet visat stark enighet efter invasionen. De som sa att EU inte får någonting gjort hade fel. Sverige ska göra allt vi kan för att bevara denna enighet och fortsätta att öka sanktionstrycket mot Putins regim. EU ska fortsätta att stödja Ukraina för att vinna kriget politiskt, ekonomiskt, militärt och humanitärt.

Det som behövs nu är ingenting mindre än en ny Marshallplan. Liksom den lyfte Tyskland ur andra världskrigets ruiner ska vi nu tillsammans med Ukraina lyfta deras land ur rasmassorna, tegelsten för tegelsten. Sverige välkomnar Ukrainas status som kandidatland, och vi tar fasta på de framsteg som Ukraina har gjort i sina tydliga närmanden till Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Kriget leder tyvärr till större geopolitisk realism. Regeringen vill öka Sveriges roll inom EU:s försvars- och säkerhetspolitik. EU:s roll är att komplettera Nato, inte att konkurrera med Nato. Det är min och regeringens mycket bestämda uppfattning att Europa måste ta ett större ansvar för såväl europeisk som transatlantisk säkerhet.

Även för att öka Europas inre säkerhet måste samarbetet förbättras och fördjupas. Utan en hållfast yttre gräns hotas den inre rörligheten. Därför behövs bättre gränsbevakning liksom ökat polissamarbete. Den fria rörligheten inom EU förutsätter att den yttre gränsen respekteras.

Den andra frågan, herr talman, är klimatomställningen. Den nya regeringen ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform och EU som en av världens viktigaste klimataktörer. Vi blir dagligen påminda om allvaret genom extremväder, översvämningar och temperaturhöjningar. Nyligen visade FN:s meteorologiska organ att temperaturen stiger snabbare i Europa än på någon annan kontinent i världen. Sedan 1991 har den stigit dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Målet att göra EU till världens första koldioxidneutrala kontinent 2050 ligger fast. Då gäller det att se hotet men också se hoppet.

När jag var på klimattoppmötet COP 27 i Egypten i förra veckan hörde jag samma budskap från klimatforskare som från svenska företag. Omställningen är absolut nödvändig, men den är inte ett hinder utan en stor möjlighet. Därför säger den nya regeringen ja till högt ställda klimatmål för näringslivet men nej till politik som stryper näringslivets innovationsförmåga.

Noggranna avvägningar måste självklart göras när legitima intressen står mot varandra. Ett exempel är skogen, där den nya regeringen kräver att EU fullt ut ska ta hänsyn till den roll som skogen spelar som energikälla, som bas för hållbara produkter och som ekonomisk motor, inte minst för länder som Sverige och Finland, men också som kolsänka och som mylla för biologisk mångfald. Då kan gröna nya jobb växa fram i Europa, och Sverige kan visa vägen.

LKAB, SSAB, Boliden och Northvolt är inte bara svenska gamla och nya pionjärer, utan de är också europeiska giganter i den gröna omställningen. Och nya företag tillkommer hela tiden. Om sex år kan elflyg mellan Stockholm och Visby bli verklighet genom Göteborgsbaserade Heart Aerospace. Att träffa näringslivet på klimattoppmötet var genuint inspirerande. Min regering kommer att samarbeta med denna nya miljörörelse.

Om omställningen ska bli möjlig krävs en ny europeisk energipolitik för klimatet. Det börjar och slutar med energifrågan. Den fossila energin med kol, olja och gas måste in i eller snarare ut ur historieböckerna. Vi säger nej till den av klimatskäl, men numera också av rent säkerhetspolitiska skäl.

Kraftigt utbyggd energiproduktion med kärnkraft, vind, sol och vätgas kan tillsammans med den svenska vattenkraften göra oss helt fossilfria. Sverige har respekt för att varje land väljer sin egen energipolitik. Men Sverige kommer nu att bli en stark röst för att utveckla europeisk kärnkraft. Tillsammans med bland andra Frankrike och Finland kan vi därmed bidra till mer fossilfri el och till en robust energiunion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Den tredje ödesfrågan handlar om Europas konkurrenskraft, själva förutsättningen för tillväxt och välstånd men faktiskt också för klimatomställningen. Det är oroande att EU nu halkar efter Asien och USA på helt centrala ekonomiska områden. Den globala techindustrin drivs i dag fram på den amerikanska västkusten och på den kinesiska östkusten. Därför måste den inre marknaden fördjupas och den digitala inre marknaden förverkligas, och nya frihandelsavtal måste slutas.

Öppenhet är grunden i tillväxtpolitiken. Men EU:s kapacitet måste samtidigt öka på strategiska områden där det finns uppenbara sårbarheter i försörjningskedjorna. Det kan ske genom ökad egen produktion eller ökade handelsmöjligheter. Öppenhet får inte betyda ensidigt beroende, än mindre naivitet. Här finns också möjligheter för svenska företag, från unika mineraler till hållbara skogsprodukter.

Innovation och forskning är ekonomins långsiktiga motor. Några av världens viktigaste uppfinningar är europeiska. Förbluffande många är faktiskt svenska. Men i dag spenderar EU betydligt mindre på forskning och utveckling än USA, Japan och Sydkorea. Att öka dessa investeringar är avgörande för att europeiska företag ska hävda sig i den globala konkurrensen. Europa ska importera talanger till framtidsnäringar, inte exportera dem. Ett första steg är att EU:s medlemsländer når EU:s eget mål att investera i forskning och utveckling motsvarande 3 procent av bnp.

EU är inte bara en politisk union, det är också en värderingsgemenskap som vilar på rättsstaten och på respekten för individens fri- och rättigheter. EU förvaltar därmed en del av vårt europeiska idéarv, från upplysningstiden till våra egna dagar. Att vårda detta arv är den fjärde stora uppgiften.

EU kan inte och ska inte tolerera att enskilda stater kränker frihetens grundläggande principer. Medlemsländer som inskränker mediefrihet, domstolars oberoende eller hbtq-personers rättigheter ska möta starkt svenskt motstånd. Sverige ska fortsatt prioritera EU:s rätt att villkora utbetalningar av gemensamma medel med krav på att man respekterar rättsstatens principer. Sverige ska vara en stark röst för alla hbtq-personers rätt att leva som registrerade partner i hela EU och en stark röst mot antisemitism.

Det är inte bara i EU som grundläggande fri- och rättigheter ifrågasätts. På global nivå ökar auktoritära staters makt och inflytande. Inom internationella organisationer flyttar de fram sina positioner. Vedertagna definitioner av mänskliga rättigheter görs om för att passa diktaturer. Och på den afrikanska kontinenten bedrivs ett cyniskt schackspel för att bromsa demokratisering.

EU måste därför bli en starkare global aktör. Det kommer att märkas i ett mycket större fokus på EU i den svenska utrikespolitiken. Det är ofta genom EU som vi kan värna svenska kärnintressen och svenska värderingar och gemensamt agera till exempel mot orsakerna till migration.

En gemensam europeisk röst är nödvändig i relationen till Kina. Varje enskilt lands röst är svag. Men Kina lyssnar när EU talar med gemensam stämma. Därför behövs den gemensamma Kinastrategin, verktyg för att begränsa kinesiskt inflytande i känslig teknologi och ett gemensamt agerande när Kina kränker mänskliga rättigheter. I relation till Kina ska Sverige verka för en ökad samsyn mellan Europa och USA. Samtidigt behövs dialog med Kina, inte minst för klimatets skull. Klimatfrågan börjar och slutar, som jag sa, med energifrågan. Men klimatet börjar och slutar också i Kina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

EU bevisar gång på gång sin förmåga att hantera kriser. Men uppgiften är nu större än permanent krishantering. Det är politiska värderingar och politisk vilja som långsiktigt definierar våra framgångar. EU är fred. EU är försoning på en kontinent präglad av krig. EU är handel, fri rörlighet och ekonomiskt samarbete. EU är mänskliga möten, studenter på internationella utbyten och turister som reser fritt. EU är mobiltelefoner utan roamingavgifter. EU är kulturell gemenskap och mångfald, från antikens myter till gotiska katedraler och nordiska folksagor. EU är en organisation men också en kontinent. Sverige har en särskild uppgift att värna samarbetet med Storbritannien efter brexit.

I min regering ser vi alla möjligheter med ett starkare EU som gör rätt saker. Vi vill möta otillräckligheten, splittringen och oförmågan med samling och handlingskraft. Sverige har lite för ofta varit i utkanten av förhandlingsbordet i Bryssel, kommit in lite för sent och med lite för bristande engagemang. Resultatet är alltför många lagförslag som är dåligt anpassade till svenska förhållanden. Frågan om lönebildning är ett exempel. Felbedömningen om EU:s sociala pelare är ett annat. Den nya regeringen kommer att se EU-politiken från ax till limpa, inte för att göra all politik till EU-politik utan för att göra EU bra där EU behövs och lämna den nationella och lokala politiken i fred. Vi kommer att bygga starka allianser med länder som delar den visionen. Norden och Baltikum är en självklar plattform.

Herr talman! Europa befinner sig i en mörk tid. Historien kastar sin skugga över oss. Ryska granater regnar över ukrainska städer. Men Europa har klarat detta förut. Vår resa från skyttegravar till ekonomiskt och politiskt samarbete är ett föredöme i världen. I det befriade Cherson vajar nu EU-flaggan bredvid den blågula ukrainska flaggan. Därför måste den europeiska resan fortsätta för fredens skull, för frihetens skull och för Ukrainas skull.

(Applåder)

Herr talman! Vi har, som det konstaterats många gånger i den här talarstolen, en ny regering på plats. Det är en regering som Sverigedemokraterna samarbetar tätt med. Vi är fyra partier som är överens om att Sverige behöver en nystart och ett paradigmskifte inom ett stort antal samhällskritiska områden. Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget. Vi har ett brett samarbete inom ett antal viktiga, avgörande områden - inte minst inom budgeten.

Vi är fyra partier som är fast beslutna att bryta och vända utvecklingen. Kriminalpolitiken skiftar fokus. Det blir ett rejält omtag kring invandringsfrågan. Integrationspolitiken blir kravbaserad. Kärnkraften får tillbaka sin självklara roll som bas i det svenska energisystemet. Bränslepriserna sänks successivt. Välfärden tryggas och utvecklas. Det tas mer statligt ansvar för skolan och vården. Tandvården blir billigare. Äldres ekonomiska villkor stärks.

Herr talman! Allt detta och mycket annat som ryms inom Tidöavtalet är sådant som är väldigt viktiga åtgärder för Sverige.

Sverigedemokraternas samarbete med regeringen omfattar dock inte EU-frågorna annat än på områden som berör våra olika samarbetsprojekt. Det är ingen nyhet att vi är fyra partier som har olika syn på EU, Sveriges förhållande till EU och det europeiska samarbetet.

Det är heller ingen nyhet, herr talman, att Sverigedemokraterna är riksdagens mest EU-kritiska parti. Vi har länge drivit frågan om att omförhandla de svenska villkoren för medlemskapet. Vi har drivit frågan om folkomröstning om EU-medlemskapet men har på senare tid antagit en mer konstruktiv hållning till det svenska EU-medlemskapet.

Jag vill ändå betona en sak: EU är en organisation, men Europa är en kontinent. Detta är en väldigt viktig distinktion för Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Vi tror på Europa. Vi tror på samarbete. Vi bejakar samarbete. Samarbete är helt nödvändigt för Sverige som en liten, öppen och exportberoende ekonomi. Men det, herr talman, är inte samma sak som att vi vill se ytterligare maktöverföring till Bryssel. Makt över svenska förhållanden och makt över svensk lagstiftning ska inte överföras till andra länders byråkrater och politiker - byråkrater och politiker som vi inte kan välja och inte avsätta.

Det europeiska samarbetet måste i stället långsiktigt återgå till att handla om att tillsammans lösa gemensamma problem och gemensamma åtaganden. Vid sidan av handel och sådant som har nämnts redan gäller det miljö och energi, gränsöverskridande kriminalitet, inre och yttre säkerhet och så vidare.

EU behöver en stark konservativ röst som kan driva samarbetet i den riktningen. Vi måste bort från klåfingrigheten. Vi måste bort från den närmast maniska idén om att lägga sig i alltmer av de enskilda medlemsländernas politik. Och vi måste bort från den svenska naiviteten. Även om de senaste decenniernas svenska regeringar har gjort självplågeri och självutplåning till något som närmast liknar en nationalsport är detta självskadebeteende någonting som är unikt för oss i Sverige. Andra EU-länder ser om sitt eget hus. Andra EU-länder utgår från sina egna intressen, verkar för sina egna intressen och plockar russinen ur kakan. Det måste vi i Sverige också bli bättre på.

Vi ser på område efter område, herr talman, hur EU vill ta befälet i frågor som vi här i Sverige själva äger beslutanderätt över och rimligen borde äga beslutanderätt över även framgent.

Jag menar att dessa federalistiska stormaktsambitioner är det enskilt största hotet mot ett stabilt och långsiktigt europeiskt samarbete. Det måste finnas en insikt om att nationalstaternas självbestämmande är kärnan i ett framtida blomstrande europeiskt samarbete. Det är de egna länderna - de enskilda medlemsländerna - som bäst vet vad som är bäst lämpat för just deras medborgare. Varje nation och varje folk, också i Europa, har rätt att vara herrar i eget hus, herr talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Herr talman! Europa är under hårt tryck. I östra Europa rasar Putins blodiga, oprovocerade anfallskrig vidare. Med brutal intensitet från den ryska regimens sida bombas barn, sjukhus och bostadshus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Vi ser också hur klimatförändringarna påverkar vår kontinent liksom resten av världen. Skyfall och översvämningar drar med sig hela byar i alperna, bränder rasar i veckor i den grekiska övärlden och förintar allt som kommer i dess väg, och varje ny brand som tänds i extremvädrets spår släcker framtidstron hos många människor.

Vi märker alla av energikrisens effekter, hur Putins krig får priserna att skena och hur otryggheten som detta medför göder antiliberala, populistiska och auktoritära krafter som drar likt ett spöke genom Europa på gator och torg, i sociala medier och i folkvalda parlament.

Det är lätt att blicka ut över Europa av i dag och fastna i mörkret. Men verkligheten är också en annan, för det är i dessa stunder som vi måste bära med oss EU:s eget motto, förenade i mångfalden, för det är precis vad vi är. Vår union må bygga på 27 olika länder, på närmare 450 miljoner invånares viljor och visioner, men styrkan finns i vår gemenskap. Vi slöt oss samman och mötte med en röst Putins vidriga krig i Ukraina med sanktioner, fördömanden och stöd. Vi ser hur den enigheten består och vilken styrka det ger oss och Ukraina.

I klimatarbetet har vi tillsammans skapat ett system för handel med utsläppsrätter. Vi har tagit gemensamma beslut om alltifrån utfasning av skadliga kemikalier, om luftföroreningar och om regler kring antibiotikaanvändning för våra djur. Vi ser hur utbyte, handel och öppenhet mot varandra tar oss framåt varje dag. Allt detta måste vi bygga vidare på, förstärka och förbättra.

Det har länge varit Centerpartiets drivkraft. Vi har varit med och gjort EU grönare, friare och mer företagsamt. Vi har slagits för en skarpare klimatpolitik, för en friare och mer effektiv inre marknad, för ett starkare djurskydd och för bättre företagsvillkor. Vi har varje dag också slagits för den liberala demokratin. Vi har gjort det som har varit för EU:s men också för Sveriges bästa.

Dessutom har Sverige gått före på hemmaplan och visat hur vårt land kan och ska vara en förebild för andra. Men om vi ska nå framgång måste fler följa efter. Därför oroar det att se hur den svenska regeringen nu svajar på en rad områden. När man åker till det globala klimattoppmötet med budskapet till andra länder att det brådskar men själva lägger in backen i klimatarbetet och ökar våra utsläpp med miljoner och åter miljoner ton koldioxid är man inte ett grönt föredöme i världen. Och när man ger ett populistiskt klimatförnekande och främlingsfientligt parti vetorätt över varje politiskt beslut värnar man varken öppenhet, tolerans eller samarbete, som är grundpelare för såväl Sverige som Europeiska unionen.

När Sverige vid årsskiftet tar över ordförandeskapet i EU vilar ett tungt ansvar på regeringen. Ska man leda EU mot en snabbare grön omställning och mot stärkt europeisk konkurrenskraft och slå vakt om EU:s grundläggande värderingar måste man komma bort från det djupt oroande starka inflytande som SD nu har över politiken. Vi hörde alldeles nyss Jimmie Åkessons tal.

Det svenska ordförandeskapet måste i stället utgå från politiskt samförstånd och från liberala och frihetliga värderingar som tar oss framåt som union i klimatarbetet och i hanteringen av energikrisen och dess effekter på ekonomin. Vi måste få företag och människor att känna framtidstro igen och driva på för ett ännu starkare stöd till Ukraina, både ekonomiskt och militärt, och göra verklighet av den föreslagna Marshallplanen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Sverige måste stå för ett ledarskap som aldrig viker en tum i försvaret av den liberala demokratin och mänskliga fri- och rättigheter och markera stenhårt mot den eller dem som försöker få EU i en annan riktning. Alla anständiga politiska krafter behöver tillsammans vara en glasklar röst för detta under det svenska ordförandeskapet och framåt.

Vi behöver fortsätta att kämpa varje dag, i Bryssel, i Strasbourg och i denna kammare, för ett grönt, frihetligt och demokratiskt Europa.

(Applåder)

Herr talman! Putins invasionskrig i Ukraina visar något av det sämsta mänskligheten har att erbjuda: lidande, död och misär. Samtidigt är det viktigt att minnas det som Ukrainas representant i FN:s klimatpanel sa: Kriget i Ukraina har samma grund som den klimatkris vi är inne i, det vill säga vårt beroende av fossila bränslen.

Just nu pågår klimattoppmötet COP 27 i Egypten, och världens länder har samlats för att försöka möta vår tids ödesfråga: att försöka bli kvitt just det beroende av fossila bränslen som orsakar klimatkrisen och så mycket osäkerhet i vår värld.

Mycket står på spel. En tredjedel av Pakistan ligger under vatten, Västantarktis istäcke riskerar att kollapsa och höja världshavens nivå, och vi har haft den värsta torkan i Europa på 500 år. Det har aldrig varit tydligare att vi kan möta en mörk framtid byggd på passivitet och ovilja till handling. Det är den framtid som visas i klimatforskarnas alltmer alarmerande varningar: dödliga värmeböljor och översvämningar som går från att vara extremväder i dag till att bli vardag i framtiden.

Samtidigt som klimattoppmötet pågår har den nya svenska regeringen rivstartat. Här lägger jag betoningen på just "riva", för det är det man håller på med, inte minst när det gäller klimatpolitiken och omställningen. Regeringen har stängt ned Miljödepartementet. Man har stoppat det nya reseavdrag som skulle gynna kollektivtrafik framför fossilbilar. Man är på väg att kraftigt öka utsläppen i transportsektorn genom höjda fossilsubventioner - en tredjedel av reformutrymmet i regeringens budget går till att göra fossila bränslen billigare.

Statsministern sa i sitt anförande att det är viktigt att lyssna till näringslivet. Men i stället för att göra just det gör regeringen motsatsen. Man slaktar reduktionsplikten när näringslivet närmast skriker: Gör det inte! Vi behöver långsiktighet. Men regeringen går åt motsatt håll. Man ökar utsläppen med i runda slängar 10 procent, 5 miljoner ton, bara genom denna reform. Regeringen gör dessutom havsbaserad vindkraft dyrare och svårare att bygga, precis tvärtemot det näringslivet säger är nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Alla ansträngningar borde nu ligga på att minska vårt fossilberoende och minska utsläppen, men regeringen verkar i stället göra tvärtom. Man verkar göra allt för att öka dem.

Det finns tyvärr bara en vinnare på den nya regeringens politik, och det är Vladimir Putin, som nu tillåts fortsätta att bestämma priset på svenska bränslen.

Herr talman! När regeringen sviker varje klimatlöfte och bryter varje klimatmål står vårt hopp till EU. Samtidigt som Sverige sänker sina klimatambitioner stärker EU sina. Det är inte tack vare den svenska regeringens agerande. Sveriges roll internationellt och i EU har gått från att vara pådrivande i klimatfrågan och vara ett land som visar vägen till att vara en eftersläntrare och bromskloss. Det kommer också rapporter om det från klimattoppmötet i Egypten.

Där Sverige har varit pådrivande för att göra om EU:s handelssystem och skärpt priserna så att vi faktiskt minskade utsläppen med mer än motsvarande hela Sveriges utsläpp varje år går regeringen nu i motsatt riktning. Vår trovärdighet i klimatfrågan tappas bort mellan raderna i Tidöavtalet och i budgeten, i tomma ord om klimatmål som inte följs upp av klimatpolitik och i pratet om en grön omställning som ska göras men där inga politiska beslut som ska ligga till grund för denna tas.

Frågan är om det räcker för regeringen att bara förstöra den svenska miljöpolitiken eller om man kommer att åstadkomma samma sak även i EU. Som nästa ordförandeland har Sverige ett stort ansvar att föra EU i rätt riktning. Man förväntas samla den europeiska viljan och agera ansvarsfullt för att få ihop Europas länder snarare än att företräda nationella särintressen som kan leda till splittring. Även här har regeringen agerat i precis motsatt riktning, bland annat när det gäller EU:s skogspolitik och politiken för biologisk mångfald. I stället för att söka en ansvarsfull samlande position har Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och andra gång på gång drivit en linje där man lägger sig i EU:s utkant och röstar med EU:s miljövärstingar Ungern och Polen för att försvaga EU:s miljöarbete i stället för motsatsen.

Herr talman! Det är mycket prat om effektivitet i regeringens klimatpolitik, men det som regeringen effektivt lyckas med är att höja utsläppen, förvärra naturkrisen och försena den svenska omställningen. Det är otroligt olyckligt att vi nu hör från både miljöministern och andra regeringsrepresentanter, såsom finansministern, att det är osäkert om man kommer att nå de svenska klimatmålen.

Herr talman! Vi är på väg mot en mörk framtid. Vi har möjlighet att i stället vända den till en ljus framtid, men det kräver handlingskraft och vilja. Sverige har möjlighet att som EU:s ordförande föra EU i rätt riktning. Just nu håller man på att spela bort den möjligheten.

(Applåder)

Herr talman! Klimatfrågan handlar ytterst om att nästa generation ska ärva en planet som är bättre än den vi själva ärvde. Våra beslut i dag spelar roll för framtiden.

Det främsta arvet i klimatpolitiken från den förra regeringen är att man lade ned fyra reaktorer av Europas bäst planerbara kraft. På så sätt försenades den gröna omställningen i Sverige och i förlängningen i hela EU. Men för att bli fossilfri krävs alltså mer energi till industrin och transporterna, inte mindre. Den nya regeringen tar ansvar för hela Europas energisäkerhet genom att bygga ny europeisk kärnkraft. Och det är inte bara Sverige som inser detta. Finland, Frankrike, Tjeckien, Slovakien, Polen och Storbritannien deltar alla nu i en grön europeisk offensiv för ny kärnkraft. Det finns en brutal lärdom i detta.

Att 10 miljoner svenskar ställer om och blir mer klimatsmarta är bra. Att 450 miljoner européer gör detsamma är ännu bättre. Sverige kan bidra och bidrar redan nu med ny teknik för att fasa ut det fossila, men det är först när sådan teknik anammas brett i hela EU som vi ser utsläppen minska på bred front. Därför var det viktigt att Europaparlamentet och ministerrådet i oktober enades om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. Det är riktig och effektiv klimatpolitik.

Vi kan som enskilt EU-land bidra till en grön omställning, och vi kan genom tuffa men rättvisa regler leda den gröna omställningen i hela EU. Vi är ett föredöme för resten av världen. Kontinenter ska knytas ihop med gemensam klimatpolitik.

(Applåder)

Herr talman! Jag tar verkligen inte avstånd från en finansminister som lägger fram en budget som försöker reparera den skada som ni har åsamkat. Jag tar heller inte avstånd från klimatmålen, självklart inte.

Tomma ord räddar inte klimatet. De räddar möjligen en regering som har avgått, men ingenting annat. Vi gick in i överenskommelsen av ett enda skäl, att rädda kärnkraften från akut nedläggning.

Folkpartiet, som det då hette, var mer misstänksamt än vi. Det fattade det kloka beslutet att avstå från överenskommelsen. Det hade rätt. Allting landade i att ni systematiskt lade ned den kärnkraft som vi redan då visste att vi skulle behöva.

Den hederliga frågan hade varit denna. Ni antydde i valrörelsen att ni höll på att lägga om er energipolitik, när ni nu är fria från Miljöpartiets inflytande: Gäller det, eller gäller det inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Kan vi enas om att nu återuppbygga kärnkraften, eller ska ni stå där och låtsas som att kärnkraft inte behövs för att energi inte behövs och att man kan rädda klimatet utan kärnkraft?

(Applåder)

Herr talman! För det första: Det kommer vi verkligen inte att göra. Det en total missuppfattning.

För det andra: Jag satt en halv natt med Ursula von der Leyen och talade om detta. Vänsterpartiets ordförande var såvitt jag vet inte med på det mötet. Vi diskuterade exakt det här frågorna. Det är en total missuppfattning av vad de försöker göra just nu.

Vad alla nu inser är att den ryska gasen har varit skadlig för klimatet, skadlig för säkerhetspolitiken och skadlig för energipriserna. Vad alla nu försöker göra är att komma undan att den ryska gasen sätter marginalpriset på sådan el som är tillverkad av gas. Det är vad de försöker göra.

Det ät jättesvårt bara det, eftersom olika länder har olika uppfattningar i den frågan. Det är någonting helt annat. Sverige är inte gasberoende. Men Sverige påverkas också av de priserna, inte minst södra Sverige.

Det enda sättet ut ur detta är en stabil svensk elproduktion. Den har ni tillsammans med de andra vänsterpartierna lagt ned i Sverige.

Herr talman! Först och främst står man upp för svenska företag och svenska konsumenter genom att se till att Sverige har en elproduktion som fungerar. Det hade vi. Ni har medverkat till att nedmontera den. Det är det första. Vi vill återuppbygga den fossilfria produktionen av svensk el.

Det andra är att det är möjligt att Vänsterpartiet tror att man kan klippa kablarna och tro att dagar när vi behöver effekt och inte har det så får man lösa det på något annat sätt. Det tror ingen annan över huvud taget.

Om Sverige skulle kunna bidra till att hela norra Europa förses med massiva mängder fossilfri el skulle det vara bra för svenska elkonsumenter och svenska företag men också för andra europeiska länder och för klimatets skull.

Allt detta hänger ihop. Ni har aldrig medverkat till detta. Ni har stått bakom en energipolitik som har försämrat för Sverige och därmed försämrat för andra länder också. Det kan man inte prata sig runt.

Självklart kommer inte någon att avskaffa elprisområden förrän man har en stabil produktion som inte skapar stora prisskillnader mellan olika delar av landet.

(Applåder)

Herr talman! Det är riktigt att Moderaterna länge har varit för överenskommelser om energipolitik av det enkla skälet att vi tror att långsiktiga spelregler har ett värde. Det gäller energipolitik, säkerhetspolitik och ett antal andra områden. Vi har lika konsekvent varit för kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Ni har möjligen varit för breda överenskommelser. Men ni har nästan lika konsekvent varit emot kärnkraften. Överenskommelser utan innehåll, har vi nu lärt oss, har noll betydelse. Överenskommelser med innehåll har enorm betydelse. Vad näringslivet vill ha är överenskommelser med innehåll.

Sedan handlar det om avvägningar. Jag tror inte att klimatet, svenska företag, svenska bilister och svenska konsumenter är betjänta av att vi ensidigt lägger ned svensk konkurrenskraft och förmågan att både åka till jobbet och köra barnen till träningen.

Att vi ensidigt avstår från sådana saker tror jag inte att klimatet mår bra av. Vi behöver bra företag som klarar av detta. Vi värnar de företagens konkurrenskraft i Sverige.

Herr talman! Frågan om kärnkraft har nu lamslagit svensk politik sedan 1980. Svensk energipolitik har balanserat på ett försök att låtsas som att konflikterna inte finns. Överenskommelse efter överenskommelse ska liksom rita över och maskera att man inte vill ta ställning till kärnkraften.

Den här regeringen har tagit ställning. Vi kommer att bygga ny kärnkraft. Vi kommer att behålla den kärnkraft vi har. Vill man vara med på den resan är man välkommen. Vill man inte det slipper man. Men den här regeringen har bestämt sig. Det får vara sluttjatat om låtsasöverenskommelser som inte löser problemet.

Varför säger ni inte det ni menar? "Höj bensinskatten så att det blir ännu dyrare att köra bil! Öka reduktionsplikten så att bensinpriset stiger med 5, 6, 8, 9 kronor! Gör det så dyrt att ingen har råd att åka bil någonstans!" Det skulle ju åtminstone minska utsläppen för just bilismen. Det skulle visserligen vara katastrofalt för många andra saker. Men säg det ni menar i stället!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Det är lite skrattretande när Miljöpartiets språkrör säger att reaktorerna lades ned av ägarna - som en rent neutral konsekvens av en enkel marknadsanalys. Tänk om vi hade sagt till alla landets vindkraftsföretag att ni får finnas på nåder, men vi är emot allt ni sysslar med. Vi kommer att göra allt vi kan för att försämra förutsättningarna för er, och vi vill bli av med er, helst så snabbt som möjligt! Hade någon då velat investera i vindkraft? Hade någon då tyckt att politiken inte gör någonting för att lägga sig i marknaden? Självklart inte.

Vad ni är sura över är att ni under åtta år hade vetorätt över svensk energipolitik. Ni har förlorat den. Med den nya regeringen saknar ni helt inflytande över svensk energipolitik. Jag träffar företag efter företag som applåderar precis den saken - att bland det bästa vi har gjort är att befria svensk energipolitik från Miljöpartiet.

(Applåder)

Herr talman! Jag är inte het på gröten. Däremot blir jag engagerad, för jag tycker att klimatpolitik och energipolitik är viktigt. Jag lever inte på någon låtsasplanet, där man kan frikoppla energipolitiken från klimatet. Jag lever där man inte kan önska sig saker som inte finns utan där man måste arbeta målmedvetet för att skapa det som måste finnas, och då handlar det om fossilfri energiproduktion. Där börjar och slutar klimatpolitiken.

Det har ni aldrig velat inse, utan ni hoppas att det räcker att det blåser när det blåser - och sedan är det klart. Ni hoppas på att Tyskland ska vara ett föredöme, där man lägger ned sin egen kärnkraft - allt fler tyskar ångrar detta just nu - och blir beroende av Ryssland i ännu högre grad.

Den vägen kommer inte vi att gå. Vi kommer att gå en annan väg, och den har vi planerat under mycket lång tid. Ni har stått i vägen för den vägen, och det gör ni inte längre. Jag tycker att det är bra. Man kan tycka olika om detta, men jag är övertygad om att Sverige kan vara ett föredöme internationellt genom ren, svensk fossilfri energi.

(Applåder)

Herr talman! Sverige och Europa står inför kompetensbrist inom en rad olika yrken. Vi hör det från företag, och vi hör det från fackförbund. Trots detta har Socialdemokraterna varit tydliga med att de inte bara stöder den nya regeringens inskränkningar i arbetskraftsinvandringen utan också säger sig vilja gå längre.

Detta skulle få förödande konsekvenser för jobben. Fackförbund som Unionen har uttryckt hur Sverige inte har råd att göra det svårare för behövd arbetskraft att komma hit. Arbetsgivarorganisationen Almega visar hur högre inkomstkrav skulle slå hårt mot hotell- och restaurangbranschen och hur tre av fyra arbetskraftsinvandrare i vården och omsorgen skulle behöva lämna den. Inom hantverks- och byggbranschen skulle nästan två av tre arbetskraftsinvandrare förlora sitt arbetstillstånd, många anställda inom bristyrken.

Hur menar Socialdemokraternas partiledare att krisande branscher, svensk vård, de gröna näringarna och industrin stärks när hon gör gemensam sak med den nya regeringen och slår undan benen för alla som nu skriker efter kompetent arbetskraft?

Herr talman! Alla är emot fusk, och alla är emot utnyttjande på svensk arbetsmarknad. Det ska bort - punkt slut! Men detta handlar om att inkomstkravet på över 30 000 för att en person ska få arbetskraftstillstånd ska införas, och det stöder Socialdemokraterna. Här ser vi att Socialdemokraterna tillsammans med den nya regeringen går emot företagen, stora som små, och slår dövörat till gentemot både fackförbund och branschorganisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Inkomstkravet skulle tvinga närmare hälften av arbetskraftsinvandrarna i Sverige i dag att åka hem, i ett läge där mer än hälften av våra tjänsteföretag har arbetskraftsbrist. Det är att göra både svensk ekonomi och svensk arbetsmarknad en enorm björntjänst. När vi går in i kärvare tider måste vi göra det lättare, inte svårare, att anställa och att skapa fler vita jobb. Vi måste göra det lättare för företag att växa och värna jobben.

Det går att slå stenhårt mot fusket och samtidigt inte slå stenhårt mot jobben.

Herr talman! Vi kommer att vara en stark röst för ett svenskt och europeiskt skogsbruk som skapar fler arbetstillfällen och bidrar till den gröna omställningen. Det är ett svårt arbete på EU-nivå. Här krokar vi gärna arm med alla goda krafter för att värna ett hållbart skogsbruk, både i Sverige och inom EU.

Frågan gällde om det fanns utrymme för självkritik. I den strategi som EU-kommissionen presenterade fanns formuleringar om att trakthyggesbruk, den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige, i huvudsak skulle undvikas. Skogsstyrelsens generaldirektör varnade för att strategin skulle få extremt stora konsekvenser för svenskt skogsbruk.

Vad gjorde då ansvarig minister? Han dök inte upp. Han missade fyra ministerrådsmöten. Det duger inte. Den här regeringen kommer inte att lämna den svenska skogen vind för våg.

Min fråga är återigen: Finns det utrymme för självkritik? Och kan vi samarbeta närmare framåt?

Herr talman! Jag tackar för svaret. Vi väntar med stort intresse.

Det är inte så att frågan inte har diskuterats. Den har varit uppe i Europaparlamentet. Vi hörde att det har röstats om detta. Kommissionen har också varit på frågan i tio år och har sagt att de länder som nu är aktuella är kvalificerade.

Med detta följer inte bara att man kan åka fritt över gränserna. Människor åker ändå över gränserna, men man kan inte kontrollera dem. Med Schengen följer också ett starkare samarbete och efterlysningssystem. Den svenska Nationella operativa avdelningen för internationellt samarbete har en direktlinje in i Schengensystemet. Man kan kontrollera människor, man kan kontrollera pass och man kan kontrollera vapen, produkter och andra saker som kan användas i kriminella sammanhang.

Schengen är till för att underlätta men också effektivisera brottsbekämpningen. Det är tanken. Man ska stödja Europol, Eurojust och Eppo för att bekämpa brottslighet och öka trygghet.

Herr talman! Jag blev lite het på gröten - jag gick igång lite grann på det här med arbetskraftsinvandringen, för jag tycker att det är anmärkningsvärt när före detta statsministern, som också var finansminister ett antal år, ger uttryck för en uppfattning som man har haft möjlighet att driva igenom under åtta år i regeringsställning. Man har inte gjort någonting för att driva igenom det, men nu står man här och låtsas som om detta är självklarheter. Det är anmärkningsvärt, och det är väl också lite typiskt Socialdemokraterna.

Ulf Kristersson inledde den här debatten med att prata om kriser som vi står inför gemensamt i Europa. Jag håller med om att det är viktigt att vi söker gemensamma lösningar för att hantera dessa gemensamma kriser, problem och skeenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Men en annan sak som är minst lika viktig är att den här typen av kriser aldrig får tas till intäkt för att ytterligare stärka EU:s makt på bekostnad av de enskilda medlemsländerna. Och det är precis det man ständigt försöker göra. Ständigt är svaret från Bryssel på dessa kriser mer makt till Bryssel, mer centralisering av makten, mer maktförflyttning från de enskilda medlemsländerna.

Herr talman! Sverigedemokraterna köper inte det. Svaret för att lösa gemensamma problem är givetvis samarbete - men samarbete byggt på ömsesidighet, lika villkor och respekt för varje enskilt medlemslands rätt att trygga och verka för sin egen utveckling som självständig nation.

Herr talman! Den grundläggande frågan är varför vi över huvud taget ska hålla på med den här miljardrullningen mellan länder i Europa. Pengarna behövs här hemma i Sverige, inte i Ungern, Rumänien eller Bulgarien. Vi har människor som dör i vårdköer här i Sverige. Människor skjuts ihjäl på gatorna, och äldre människor tvingas från hus och hem för att de inte har råd att betala elräkningen. Då tycker jag att det är helt orimligt. Men nu har vi den situationen, även om Sverigedemokraterna vid varje givet tillfälle verkar för en mindre EU-budget.

När det gäller den enskilda frågan ingick också i den överenskommelse som träffades i samband med långtidsbudgeten att det här först skulle prövas av EU-domstolen. Någon sådan prövning har inte skett. Jag menar att det är viktigt, herr talman, att rättsstatsprincipen inte politiseras. Den måste prövas rättsligt, och innan den har prövats rättsligt ska vi inte politiskt medverka till att genomföra den typ av mekanismer som det här handlar om.

Det är det som är frågan här, herr talman.

Herr talman! Man kan säga mycket om det här systemet, men nu är det den verklighet vi har att förhålla oss till.

Vänsterpartiets lösning på det är att klippa kabeln. Det kan man göra. Det skulle säkert vara gynnsamt i vissa situationer. Men när vi har brist på el i Sverige skulle det inte vara så gynnsamt, för då vet jag inte vad vi skulle göra. Då har vi plötsligt ingen el.

Det finns ett ömsesidigt beroende i dag. Det är så systemet ser ut, och det är det vi har att förhålla oss till. Man kan tycka att det är bra eller dåligt, men det är en helt annan sak. Det kommer att ta väldigt lång tid innan vi kan åtgärda systemet så som det är byggt i dag. Därför ska vi i Sverige göra vad vi kan för att på både kort och lång sikt trygga en stabil elförsörjning i hela landet.

Inte minst Vänsterpartiet har medverkat till att montera ned världens kanske bäst planerade energisystem, vilket är orsaken till att vi i dag har effektbrist inte minst i Skåne och i södra Sverige. Det är ett långsiktigt problem som den nya regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna tänker göra vad man kan för att åtgärda.

Herr talman! Tidigare hörde vi statsministern redogöra för att vi inte får något gemensamt elprisområde i Sverige förrän vi också har en elproduktion i hela landet, och den har ju Vänsterpartiet medverkat till att montera ned i stora delar av landet.

Därför befinner vi oss i dagens situation där vi i stället för att driva fossilfri kärnkraft eldar med olja för att kompensera för den effektbrist som uppstår i delar av landet. Det är ett gigantiskt problem.

Nu har regeringen presenterat ett sätt att kompensera hushållen för de höga elpriserna. Jag tycker inte att det är optimalt, och det är förmodligen inte det bästa sättet - men det är ett sätt att göra något nu. Förhoppningsvis kan man göra ännu mer senare.

Energisystem är något långsiktigt. Det tog lång tid att bygga upp det svenska energisystem som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna valde att montera ned. Nu har vi en möjlighet att återuppbygga det igen långsiktigt, och det måste vi naturligtvis göra. Då hoppas jag att övriga i kammaren ställer sig bakom den långsiktiga ambitionen att återställa ett väl fungerande stabilt energisystem.

Herr talman! Annie Lööf har naturligtvis alldeles rätt. Sverigedemokraterna tycker att Sverige ska göra mindre - ja - när det gäller sådant som är skadligt för Sverige, när det gäller sådant som är skadligt för befolkningen i Sverige samt när det gäller sådant som är skadligt för klimatet i Sverige och, eftersom det är en global fråga, även globalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

En stor del av den klimatpolitik som den tidigare regeringen har bedrivit, med inte minst Annie Lööfs goda minne, har varit skadlig för vårt land. Den har gått ut på att vi ska montera ned världens kanske bäst planerade energisystem, att vi ska ha världens högsta dieselpriser och att plåga den svenska befolkningen på bekostnad av svenska hushåll, svenska medborgare, svensk konkurrenskraft och svenskt näringsliv. Det är usel politik. Naturligtvis tycker jag och Sverigedemokraterna att vi ska göra mindre av det.

Herr talman! Klimatfrågan är inte ointressant för Sverigedemokraterna. Tvärtom är den i högsta grad intressant. Det som är ointressant för Sverigedemokraterna är usel klimatpolitik, ren symbolpolitik, som inte hjälper klimatet ens på marginalen men som kostar svenska och många gånger europeiska skattebetalare många miljarder helt i onödan och helt utan nytta för klimatet. Detta måste vi bort från och i stället få en effektiv fungerande klimatpolitik.

Annie Lööf beklagar sig över att vi återkommer till kärnkraft i debatten. Det är inte så konstigt. Kärnkraften är kanske den enskilt viktigaste saken vi har att ta till för att komma till rätta med klimatet globalt i Sverige, i Europa och i resten av världen. Då är det väl självklart när vi diskuterar klimatpolitik, när vi diskuterar hur vi ska rädda klimatet internationellt, att kärnkraften måste få en central roll i debatten, alldeles oavsett om det handlar om svensk kärnkraft eller europeisk kärnkraft. Det är självklart.

Herr talman! Jag förstår att Per Bolund tycker att det är ointressant att titta bakåt med tanke på vad han och hans parti har ställt till med under nästan åtta år i regeringsställning. Det är fullt förståeligt.

Det är riktigt att Sverige är medlem i EU. Det står till och med i vår grundlag. Jag kan beklaga att det står i vår grundlag, men det är på det viset. Och Sverigedemokraterna har bestämt att vi ska förhålla oss konstruktiva till det svenska medlemskapet, det vill säga att vi ska göra vad vi kan för att bevaka svenska intressen också inom EU-sfären. Det är självklart.

Per Bolund inledde med att säga en sak, och sedan övergick han till en helt annan fråga. Jag börjar med att ta fasta på det Per Bolund sa allra först, nämligen om utvisningar på grund av bristande vandel.

Den migrationspolitik som vi har kommit överens om med regeringen bygger på EU:s miniminivå, det vill säga den miniminivå som är möjlig enligt EU-rätten när det gäller asyllagstiftning. Rimligen är det också möjligt att genomdriva den inom ramen för EU:s miniminivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Kulturkrig! Jag håller med om att klimatdebatten i dag påminner mycket om hur migrationsdebatten lät för några år sedan. Man får inte ifrågasätta. Det handlar alltid om barnen och vad barnen tycker. Det är en massa känsloargument men lite fakta.

Krisbegreppet är ett sådant typiskt begrepp som inte är tydligt definierat. Det finns en tydlig definition, men det är inte så den används i debatten. Jag tycker att vi politiker ska avhålla oss från att skapa oro bland befolkningen och använda den typen av starka värdeuttryck när det inte finns anledning till det. Då är det bättre att använda den typen av starka uttryck när det faktiskt finns anledning att göra det, när det är en kris på riktigt, när det inte finns någonting att göra.

Till skillnad från Per Bolund, herr talman, är jag hoppfull. Jag tror att vi kommer att klara detta alldeles utmärkt.

Herr talman! Jag tycker att Nooshi Dadgostar lyfter upp någonting som är mycket angeläget. Det regelverk vi har och försöker förstärka på olika sätt för medborgare och inte minst arbetstagare runt om i hela Europa när de arbetar i andra länder är centralt. Det är viktigt att vi har en union som står på medborgarnas och arbetstagarnas sida. Jag har i olika samtal med parterna också på europeisk nivå lyft fram detta, och intresset för vad Sverige kan bidra med som ordförande är stort. Vi har ju en helt unik modell här, som vi också måste försvara lite vad gäller parternas roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Min poäng i detta är att jag vill tacka för den inflygningen. Men det är brist på el. Det är dyra elpriser. Vill Nooshi Dadgostar reglera cementen, järnmalmen, stålet, skogsprodukterna och jordbruksprodukterna på samma sätt som hon vill reglera elen?

Fru talman! Jag vill bara understryka att det ju är VPK:s dröm. Vänsterpartiet Kabelklipparna - jag känner att det har blivit en generisk definition här i kammaren, och jag är glad för detta. Det är ju er dröm att reglera allt som rör sig.

Idén med en gemensam europeisk elmarknad är ju att när det blåser i ena delen av Europa kan man flytta elen till den del där det inte blåser. Sedan flyttar sig vinden, och då kan man skicka elen åt andra hållet. Det är det som är effektivitet. Det är det som är marknad. Det är det som Vänsterpartiet hatar.

Vi har ju statligt stål från statliga gruvor. Varför ska ni inte reglera det priset också? Det är dyrt att bygga. Skogsprodukter - träråvaror till moderna husbyggen, till skolor som ska byggas av trä - är också dyra beroende på marknaden, och efterfrågan är stor på den svenska skogen. Varför vill ni inte reglera detta? Ni hatar ju ändå marknaden.

Fru talman! I en osäker värld behövs ett ännu starkare EU. Det är en utmanande tid när Sverige nu vid årsskiftet tar över ordförandeskapet i EU.

För Centerpartiet är det uppenbart att vårt ordförandeskap måste handla om att fördjupa de delar av EU-samarbetet som gör EU:s medlemsländer starkare tillsammans. Vi ser ett antal frågor som måste ges högsta prioritet om vi ska nå framgång.

Vi behöver förändra dagens EU-lagstiftning så att vi snabbare och enklare kan bygga ut den fossilfria energin, inte minst bioenergin. Det är bara så vi kan bryta beroendet av rysk energi och fasa ut det fossila. Enklare lagar och regler kan göra gröna investeringar enklare och gynna både klimatet, säkerheten och jobben.

Vi måste fortsätta skärpa EU:s klimatmål och göra allt vi kan för att leva upp till våra åtaganden och mål kring Parisavtalet. Energikris och krig är båda anledningar att snabba upp klimatomställningen, inte att sänka ambitionerna.

Vi behöver få på plats en gemensam hållbar migrations- och arbetskraftsinvandringspolitik där vi värnar fri rörlighet och kompetens inom EU och ser till att alla länder är med och tar ansvar för migrationen.

Vi måste också ge EU fler verktyg för att kunna hantera demokrati, rättigheter och rättssäkerhet. Det måste garanteras för unionens invånare. Samtidigt gör det EU till en än starkare aktör internationellt för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. När världen går i en alltmer auktoritär riktning är EU:s roll som motvikt till detta helt avgörande.

I en osäker värld behövs verkligen ett starkare EU. Det måste Sverige bidra till under det kommande ordförandeskapet. Genom att komma framåt på de områden som jag nyss nämnt gör vi inte bara EU starkare. Vi gör också EU:s medlemsländer, företagare och medborgare starkare.

Fru talman! Statsminister Ulf Kristersson nämnde att det bara skulle vara Vänsterpartiet som vill reglera den inre elmarknaden i EU. Så är det inte riktigt. Det är inte bara SSAB och en rad andra företag i Sverige som kräver att regeringen nu ska införa Sverigepriser. Det gör också Ebba Buschs egen statssekreterare, som var samhällspolitisk chef för Villaägarna och som för bara några veckor sedan skickade ett brev till alla svenska villaägare. Han föreslog där att priset baserat på utbud och efterfrågan på el i Sverige skulle sättas för sig, och sedan skulle överskottet på el prissättas på vanligt sätt till övriga Europa. Det innebär införande av Sverigepriser.

Jag är mycket glad att också Villaägarna stöttar detta förslag, och nu undrar jag om Daniel Liljebergs vallöfte kommer att bli ministerns vallöfte? Kommer statssekreteraren att få som han vill, eller var det prat även från det hållet?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Fru talman! Jag noterade att statsministern sa att vi var ensamma, och det stämmer inte. Villaägarna vill ju ha Sverigepriser, och det vet den här regeringen mycket väl. Många företag kräver nu av regeringen att den ska höja sin röst för att vi ska kunna behålla vår konkurrensfördel i form av det låga elpriset.

Ebba Busch måste väl som närings- och energiminister veta att samma timmar som vi svenskar betalar höga elpriser exporterar vi mängder av el. Det råder inte elbrist eller effektbrist, utan det är någon annan som i stället vill köpa elen av våra elbolag, så som det fungerar på en marknad.

Nu går många länder in och vill förändra detta genom att dela upp prissättningen mellan till exempel Sverige och utlandet, precis som Ebba Buschs statssekreterare vill. Varför har Daniel Liljeberg fel, Ebba Busch? Varför har din statssekreterare fel om de viktiga energifrågorna?

Fru talman! Goda villkor och stärkt konkurrenskraft gentemot europeiska kollegor är helt avgörande för våra svenska gröna näringar. Därför är det förvånande att Kristdemokraterna, som talat sig varma för landsbygden under hela valrörelsen, nu är med och förändrar svensk klimatpolitik på ett sätt som skickar hela notan till just svenska bönder, för så ser det nämligen ut.

Enligt våra åtaganden i EU måste vi i Sverige för att uppnå EU:s klimatmål minska våra utsläpp med 50 procent till 2030 i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. När regeringen nu skrotar reduktionsplikten och sänker ambitionerna i transportsektorn finns i praktiken bara en sektor som kommer att få bära bördan, nämligen jordbruket.

Min fråga till Ebba Busch är därför hur planen ser ut med Kristdemokraternas och regeringens politik. Har man tänkt strunta i EU:s klimatmål och vårt ansvar, eller ska man låta Sveriges bönder betala hela klimatnotan?

Fru talman! Det var många fina ord, men det gör ju inte att Ebba Busch kommer undan verkligheten.

Det är ju så här det ser ut: Sverige har åtagit sig att göra sitt för att nå EU:s klimatmål. Vi ska minska våra utsläpp med 50 procent till 2030 i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. Och när Kristdemokraterna och regeringen nu undantar transportsektorn i det arbetet återstår i princip bara jordbruket. Här ska alltså kvasten gå. Här ska kostnaderna läggas för att leva upp till ambitionerna om klimatmålet, och ett redan hårt prövat svenskt jordbruk ska få ytterligare mångmiljonbördor på sig som slår mot jobben, mot svensk mat och mot konkurrenskraften för Sveriges bönder gentemot europeiska kollegor. Det är ett lika stort slag som svek från KD mot bönderna. KD lovade att vara landsbygdens röst. Varför, Ebba Busch, tycker Kristdemokraterna att svenskt jordbruk ska betala hela klimatnotan när man nu undantar transportsektorn?

Fru talman! Om sju år ska EU:s krav på att vi ska minska våra utsläpp med 50 procent levereras av samtliga EU-länder. För Sveriges del handlar det alltså om 50 procents minskning. Samtidigt har vi en regering som i sin egen budget skriver att med regeringens politik kommer målen inte att nås.

Däremot kan man, när nu alla skäller på Miljöpartiet, konstatera att regeringen själv säger att med Miljöpartiets politik skulle målen nås. Då kan man tala om effektiv klimatpolitik.

Regeringens nya mantra är fossilfrihet. Det låter som att man ska försöka göra sig mindre beroende av fossila bränslen. Samtidigt lägger nu regeringen fram förslag efter förslag om att sänka kostnaderna för att elda fossilt i fjärrvärme och kraftvärme. Man ska nu sänka skatten på utsläpp i transportsektorn. Man ska göra en slakt av reduktionsplikten, vilket ökar utsläppen och därmed fossilberoendet med 10 procent. Reseavdraget kommer att gynna fossilbilar snarare än kollektivtrafik. Man ska slopa elbilspremien, vilket stoppar elektrifieringen, och man gör det svårare och dyrare att bygga havsbaserad vindkraft. Hur gör detta Sverige mer fossilfritt, Ebba Busch?

Fru talman! Då är det viktigt att också vara medveten om hur världen ser ut, det vill säga att Sverige har ett rekordstort elöverskott. Vi exporterar mer el än vi någonsin har gjort. Då räcker det inte med att bara prata om kärnkraftsreaktorer som har lagts ned, för det har förts till mycket mer förnybar och fossilfri el till systemet.

Ebba Busch, precis som resten av regeringen, har uppenbarligen i den här debatten bara ett enda svar på alla frågor som rör klimat och miljö: kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft. Det är uppenbart att det är en rökridå, en radioaktiv rökridå, för att flytta fokus från de stora klimatproblem som vi har och de stora klimatutmaningar som ligger framför oss.

Det är uppenbart att den politik som förs inte leder till fossilfrihet. Regeringen skriver själv att den leder till ökade utsläpp, och det är ju lite farligt för trovärdigheten i politiken generellt och kanske också för Ebba Busch själv att säga en sak och göra en annan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Men låt oss snäva in på vindkraften. Hur tror Ebba Busch att intresset för att investera i fossilfri el påverkas när man nu inte kommer att betala för anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft?