Nooshi Dadgostar (V) svarade Jimmie Åkesson i en replik om EU-politisk partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2022/23:21 Onsdagen den 16 november” den 16 nov 2022.
Jimmie ÅkessonSD· i sitt anförandeJag blev lite het på gröten - jag gick igång lite grann på det här med arbetskraftsinvandringen, för jag tycker att det är anmärkningsvärt när före detta statsministern, som också var finansminister ett antal år, ger…Herr talman! Jag blev lite het på gröten - jag gick igång lite grann på det här med arbetskraftsinvandringen, för jag tycker att det är anmärkningsvärt när före detta statsministern, som också var finansminister ett antal år, ger uttryck för en uppfattning som man har haft möjlighet att driva igenom under åtta år i regeringsställning. Man har inte gjort någonting för att driva igenom det, men nu står man här och låtsas som om detta är självklarheter. Det är anmärkningsvärt, och det är väl också lite typiskt Socialdemokraterna.
Ulf Kristersson inledde den här debatten med att prata om kriser som vi står inför gemensamt i Europa. Jag håller med om att det är viktigt att vi söker gemensamma lösningar för att hantera dessa gemensamma kriser, problem och skeenden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt
Men en annan sak som är minst lika viktig är att den här typen av kriser aldrig får tas till intäkt för att ytterligare stärka EU:s makt på bekostnad av de enskilda medlemsländerna. Och det är precis det man ständigt försöker göra. Ständigt är svaret från Bryssel på dessa kriser mer makt till Bryssel, mer centralisering av makten, mer maktförflyttning från de enskilda medlemsländerna.
Herr talman! Sverigedemokraterna köper inte det. Svaret för att lösa gemensamma problem är givetvis samarbete - men samarbete byggt på ömsesidighet, lika villkor och respekt för varje enskilt medlemslands rätt att trygga och verka för sin egen utveckling som självständig nation.
Herr talman! Att EU inte ska dela ut pengar till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer var ett viktigt krav från den S-ledda regeringen som vi fick igenom i förhandlingen om EU:s långtidsbudget. Kravet har nu också fått den effekten att kommissionen håller inne pengar från EU:s coronafond till Ungern eftersom Ungern inte lever upp till definitionen av en fungerande rättsstat.
Nyligen slog EU-parlamentet också fast i en rapport att Ungern inte längre ska ses som en fri demokrati. Man pekar bland annat på försämringar av den ungerska vallagen och att domstolarnas oberoende har minskat.
Samtliga svenska partier ställde sig bakom rapporten - utom Sverigedemokraternas ledamöter, som alltså är de enda som röstat emot villkor om respekt för mänskliga rättigheter och demokrati för att få ta emot EU-pengar.
Frågan är varför länder som inte lever upp till EU:s grundläggande krav ska få pengar från Europas skattebetalare.
Herr talman! Den grundläggande frågan är varför vi över huvud taget ska hålla på med den här miljardrullningen mellan länder i Europa. Pengarna behövs här hemma i Sverige, inte i Ungern, Rumänien eller Bulgarien. Vi har människor som dör i vårdköer här i Sverige. Människor skjuts ihjäl på gatorna, och äldre människor tvingas från hus och hem för att de inte har råd att betala elräkningen. Då tycker jag att det är helt orimligt. Men nu har vi den situationen, även om Sverigedemokraterna vid varje givet tillfälle verkar för en mindre EU-budget.
När det gäller den enskilda frågan ingick också i den överenskommelse som träffades i samband med långtidsbudgeten att det här först skulle prövas av EU-domstolen. Någon sådan prövning har inte skett. Jag menar att det är viktigt, herr talman, att rättsstatsprincipen inte politiseras. Den måste prövas rättsligt, och innan den har prövats rättsligt ska vi inte politiskt medverka till att genomföra den typ av mekanismer som det här handlar om.
Det är det som är frågan här, herr talman.
Herr talman! Åkessons logik är alltså att man inte gillar coronafonderna, och därför ska de delas ut också till länder som inte lever upp till rättsstatens principer. Förstår jag det rätt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt
Herr talman! Vi var emot de här pengarna från början och hade helst sett att de inte delades ut alls.
Poängen är att EU såsom system ju har en politisk funktion, till exempel Europarlamentet som Magdalena Andersson nämner och som har röstat om det här. Men i den överenskommelse som slöts i samband med långtidsbudgeten sa man också att man inte ska verkställa dessa mekanismer förrän det har prövats av EU-domstolen. Det har dock inte prövats av EU-domstolen, och därför har vi inte varit beredda att ställa oss bakom det. Vi vill se en rättslig prövning av detta innan vi ställer oss bakom det.
Herr talman! Jimmie Åkessons statsminister Ulf Kristersson sa precis att det bara är Vänsterpartiet som tycker att man ska reglera den inre elmarknaden. Det är förstås helt fel. En mängd europeiska länder går nu in och gör stora regleringar av sin inre marknad för att få ned elpriset.
72-åriga Judit Bengtsson får ut drygt 10 000 kronor i månaden i pension. Hon är livrädd för den kommande vintern och vad det ska betyda när det gäller hennes elräkningar.
Det är ju så att samma timmar som Sverige betalar väldigt höga elpriser, särskilt i Skåne, så exporterar vi enorma mängder el. Det finns alltså inget underskott på el, utan det är marknaden det är fel på.
Vad är det som gör att Sverigedemokraterna tycker att detta är ett bra system? Vi kan ju med enkla ingrepp få ned det svenska elpriset. Vi har ett överskott på el. Varför driver inte Sverigedemokraterna Sverigepriser?
Herr talman! Man kan säga mycket om det här systemet, men nu är det den verklighet vi har att förhålla oss till.
Vänsterpartiets lösning på det är att klippa kabeln. Det kan man göra. Det skulle säkert vara gynnsamt i vissa situationer. Men när vi har brist på el i Sverige skulle det inte vara så gynnsamt, för då vet jag inte vad vi skulle göra. Då har vi plötsligt ingen el.
Det finns ett ömsesidigt beroende i dag. Det är så systemet ser ut, och det är det vi har att förhålla oss till. Man kan tycka att det är bra eller dåligt, men det är en helt annan sak. Det kommer att ta väldigt lång tid innan vi kan åtgärda systemet så som det är byggt i dag. Därför ska vi i Sverige göra vad vi kan för att på både kort och lång sikt trygga en stabil elförsörjning i hela landet.
Inte minst Vänsterpartiet har medverkat till att montera ned världens kanske bäst planerade energisystem, vilket är orsaken till att vi i dag har effektbrist inte minst i Skåne och i södra Sverige. Det är ett långsiktigt problem som den nya regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna tänker göra vad man kan för att åtgärda.
Herr talman! Jimmie Åkesson återkommer hela tiden till detta med kärnkraften. Jag upprepar: Vi har ett överskott på el samtidigt som Judit Bengtsson får betala enorma summor av sina pensionspengar till elräkningen. Det måste väl ändå vara ett systemfel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt
Det är inte så att Spanien, Portugal, Tyskland och Frankrike, alla som nu reglerar sin inhemska marknad, har klippt några kablar. De reglerar marknaden med lagstiftning. Det är Jimmie Åkessons parti som stöttar denna regering. Varför reagerar inte Jimmie Åkesson mer på att Judit Bengtsson måste betala så höga elpriser när vi har överskott på el precis samma timmar som hon får betala alldeles för mycket?
Visst är det något fel på ett sådant system? Varför gör inte Åkesson annat än att säga att vi ska ha ett och samma elprisområde i hela Sverige, vilket betyder att även norra Sverige kommer att få betala mycket höga elpriser? Det är ju katastrofalt!
(Applåder)
Herr talman! Tidigare hörde vi statsministern redogöra för att vi inte får något gemensamt elprisområde i Sverige förrän vi också har en elproduktion i hela landet, och den har ju Vänsterpartiet medverkat till att montera ned i stora delar av landet.
Därför befinner vi oss i dagens situation där vi i stället för att driva fossilfri kärnkraft eldar med olja för att kompensera för den effektbrist som uppstår i delar av landet. Det är ett gigantiskt problem.
Nu har regeringen presenterat ett sätt att kompensera hushållen för de höga elpriserna. Jag tycker inte att det är optimalt, och det är förmodligen inte det bästa sättet - men det är ett sätt att göra något nu. Förhoppningsvis kan man göra ännu mer senare.
Energisystem är något långsiktigt. Det tog lång tid att bygga upp det svenska energisystem som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna valde att montera ned. Nu har vi en möjlighet att återuppbygga det igen långsiktigt, och det måste vi naturligtvis göra. Då hoppas jag att övriga i kammaren ställer sig bakom den långsiktiga ambitionen att återställa ett väl fungerande stabilt energisystem.
Herr talman! Sverige ska göra mindre och andra ska göra mer. Det är Sverigedemokraternas mantra i många frågor, men kanske vanligast och mest förödande i klimatfrågan.
Det märkliga är att när det väl gäller, när chansen finns att få andra att göra mer, säger Sverigedemokraterna nej till just detta. De röstar nej till skärpta klimatmål i EU, som skulle få andra att göra just mer. De röstar nej till klimattullar som tvingar utsläppsbovar som Kina och Indien att höja sina klimatambitioner. De säger nej till att bredda systemet för handel med utsläppsrätter. De agerar dessutom på samma sätt på hemmaplan kring klimatet. I fråga efter fråga som hade inneburit att fler än Sverige skulle ta ansvar för klimatet säger Sverigedemokraterna nej.
Varför envisas SD med att bedriva en politik som missgynnar Sverige och klimatet och innebär att både Sverige och andra länder ska göra mindre?
Herr talman! Annie Lööf har naturligtvis alldeles rätt. Sverigedemokraterna tycker att Sverige ska göra mindre - ja - när det gäller sådant som är skadligt för Sverige, när det gäller sådant som är skadligt för befolkningen i Sverige samt när det gäller sådant som är skadligt för klimatet i Sverige och, eftersom det är en global fråga, även globalt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt
En stor del av den klimatpolitik som den tidigare regeringen har bedrivit, med inte minst Annie Lööfs goda minne, har varit skadlig för vårt land. Den har gått ut på att vi ska montera ned världens kanske bäst planerade energisystem, att vi ska ha världens högsta dieselpriser och att plåga den svenska befolkningen på bekostnad av svenska hushåll, svenska medborgare, svensk konkurrenskraft och svenskt näringsliv. Det är usel politik. Naturligtvis tycker jag och Sverigedemokraterna att vi ska göra mindre av det.
Herr talman! Nu är detta en EU-politisk partiledardebatt. Hittills har debatten präglats av ett ord, nämligen kärnkraft. Jag skulle vilja återta debatten till att handla om just EU och min fråga varför andra länder enligt Sverigedemokraterna ska göra mindre.
Nu hör vi Jimmie Åkesson fortsätta att fabulera om Sverigedemokraternas icke-existerande klimatpolitik. Bara den senaste veckan har vi hört honom och hans partikamrater påstå att det inte finns något vetenskapligt stöd för att vi befinner oss i en klimatkris. Det är dags att vakna upp och komma in i matchen.
Vi behöver göra mer i Sverige, men vi måste också förmå andra länder att göra mer. Det gör vi på EU-nivå. Jag tycker mig se att SD:s klimatpolitik är lika frånvarande som Alfons Åbergs mamma.
Jag frågar igen: När ska Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna sluta låtsas och säga som det är, det vill säga att de inte har någon klimatpolitik, att de inte bryr sig ett skvatt om en av vår tids viktigaste frågor? Varför är klimatfrågan så ointressant för Sverigedemokraterna?
Herr talman! Klimatfrågan är inte ointressant för Sverigedemokraterna. Tvärtom är den i högsta grad intressant. Det som är ointressant för Sverigedemokraterna är usel klimatpolitik, ren symbolpolitik, som inte hjälper klimatet ens på marginalen men som kostar svenska och många gånger europeiska skattebetalare många miljarder helt i onödan och helt utan nytta för klimatet. Detta måste vi bort från och i stället få en effektiv fungerande klimatpolitik.
Annie Lööf beklagar sig över att vi återkommer till kärnkraft i debatten. Det är inte så konstigt. Kärnkraften är kanske den enskilt viktigaste saken vi har att ta till för att komma till rätta med klimatet globalt i Sverige, i Europa och i resten av världen. Då är det väl självklart när vi diskuterar klimatpolitik, när vi diskuterar hur vi ska rädda klimatet internationellt, att kärnkraften måste få en central roll i debatten, alldeles oavsett om det handlar om svensk kärnkraft eller europeisk kärnkraft. Det är självklart.
Herr talman! Det är väl läge i en EU-politisk debatt att påminna om att Sverige är medlem i EU. De beslut som vi gemensamt fattar i EU binder också Sverige. Vi måste leverera på det vi har kommit överens om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt
Det kommer att vara spännande att se hur EU-krav på att leva upp till grundläggande mänskliga rättigheter matchar mot utvisning på grund av bristande vandel, som finns med i Tidöavtalet.
Jag vill komma tillbaka till EU-målen om 2030, om klimatet, som också är bindande för alla EU:s länder, inklusive Sverige. Här säger regeringen rakt upp och ned i sin budget att man inte kommer att nå målen med nuvarande politik. Nu vill jag ge Jimmie Åkesson chansen med fyra alternativ.
Är man beredd att göra det som krävs för att nå målen? Vad är det för åtgärder? Nu ber jag Jimmie Åkesson att inte titta bakåt eftersom det är ointressant. Titta framåt. Vad ska vi göra? Säg inte kärnkraft. Alla kan vara överens om att det inte kommer att byggas några nya kärnkraftverk till 2030 - det är bara sju år bort. Om man inte vill vidta några åtgärder kan man i stället betala miljardböter till EU, köpa utsläppsrätter eller lämna EU för att man inte vill uppfylla klimatkraven.
Vilka av de fyra alternativen väljer Jimmie Åkesson?
Herr talman! Jag förstår att Per Bolund tycker att det är ointressant att titta bakåt med tanke på vad han och hans parti har ställt till med under nästan åtta år i regeringsställning. Det är fullt förståeligt.
Det är riktigt att Sverige är medlem i EU. Det står till och med i vår grundlag. Jag kan beklaga att det står i vår grundlag, men det är på det viset. Och Sverigedemokraterna har bestämt att vi ska förhålla oss konstruktiva till det svenska medlemskapet, det vill säga att vi ska göra vad vi kan för att bevaka svenska intressen också inom EU-sfären. Det är självklart.
Per Bolund inledde med att säga en sak, och sedan övergick han till en helt annan fråga. Jag börjar med att ta fasta på det Per Bolund sa allra först, nämligen om utvisningar på grund av bristande vandel.
Den migrationspolitik som vi har kommit överens om med regeringen bygger på EU:s miniminivå, det vill säga den miniminivå som är möjlig enligt EU-rätten när det gäller asyllagstiftning. Rimligen är det också möjligt att genomdriva den inom ramen för EU:s miniminivå.
Herr talman! Det var inte min fråga, utan det var hur Jimmie Åkesson tycker att vi ska klara av gällande EU-krav. Jag hoppas att jag kan få svar i nästa inlägg.
Det är uppenbart att Sverigedemokraterna nu har flyttat sitt kulturkrig till att inte bara handla om migrationspolitik utan också om klimatpolitik. Det är där man ska ta nästa fajt. Det är också talande när Jimmie Åkesson själv säger att han inte har sett några bevis på att det råder en klimatkris. Det är tyvärr kännetecknande för hela det samarbete där Sverigedemokraterna är garanten för regeringens politik.
Det som är det nya i regeringens klimatpolitik är Sverigedemokraterna och att de har fått genomslag för sin icke-politik på klimatområdet.
I dag vill jag fylla på med ytterligare en fråga, som Jimmie Åkesson också har en chans att svara på. När nu det vetenskapliga stödet är kraftfullt i till exempel FN:s klimatpanel för att vi befinner oss i en klimatkris som bara kommer att bli värre, när kommer Jimmie Åkesson att anse att vi är inne i en klimatkris? Är det när Riksdagshuset står under vatten och vi blir tvungna att vada in här? Kommer han då att anse att det är en klimatkris?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt
Herr talman! Kulturkrig! Jag håller med om att klimatdebatten i dag påminner mycket om hur migrationsdebatten lät för några år sedan. Man får inte ifrågasätta. Det handlar alltid om barnen och vad barnen tycker. Det är en massa känsloargument men lite fakta.
Krisbegreppet är ett sådant typiskt begrepp som inte är tydligt definierat. Det finns en tydlig definition, men det är inte så den används i debatten. Jag tycker att vi politiker ska avhålla oss från att skapa oro bland befolkningen och använda den typen av starka värdeuttryck när det inte finns anledning till det. Då är det bättre att använda den typen av starka uttryck när det faktiskt finns anledning att göra det, när det är en kris på riktigt, när det inte finns någonting att göra.
Till skillnad från Per Bolund, herr talman, är jag hoppfull. Jag tror att vi kommer att klara detta alldeles utmärkt.
